Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Transkript

1 Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner om normer, fördomar och diskriminering

2 Inledning Det här är ett diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter. Materialet riktar sig till dig som ska leda en gruppdiskussion om mänskliga rättigheter. Vi rekommenderar att alla som ska delta har gått webbutbildningen först. Syftet är att i grupp diskutera normer, fördomar och diskriminering utifrån kön, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Diskussionsunderlaget innehåller två delar: en presentation av olika metoder för att underlätta hela gruppens delaktighet i diskussionerna samt exempel på dilemman. Diskussionsmetoder Här presenterar vi tre exempel på metoder som kan vara en hjälp för dig som ska leda en gruppdiskussion om mänskliga rättigheter på Försäkringskassan. I. Värdebarometern Du presenterar ett påstående. Deltagarna ska ta ställning till påståendet genom att ställa sig någonstans på en linje med två ändar som representerar håller med helt och hållet respektive håller inte med alls. Därefter får deltagarna motivera varför de ställde sig där de gjorde. Efter att det diskuterats lite kan du fråga om någon vill flytta på sig. Exempel på påståenden: Försäkringskassan är en diskriminerande myndighet. Försäkringskassa är en diskriminerande arbetsgivare. II. Fyra hörn Du presenterar ett påstående eller ett problem och ger deltagarna tre svarsalternativ och ett alternativ för egna förslag. Deltagarna tar ställning genom att ställa sig i det hörn som representerar alternativet de håller med om. I det öppna hörnet kan även de ställa sig som inte vet. Därefter får deltagarna motivera varför de valt att ställa sig där de gjort. Exempel: Inom vilket område är vi mest jämställda i dagens Sverige? Hörn 1: Inom arbetslivet Hörn 2: Inom familjelivet Hörn 3: Inom politiken Hörn 4: Öppet hörn III. Heta stolen Alla sitter ner. Du presenterar ett påstående där alla tar ställning genom att hålla med eller inte hålla med. Läs upp påståendet och be deltagarna som håller med att ställa sig upp (eller räcka upp handen). Exempel på påståenden: Alla människor är lika mycket värda. Kvinnor och män bemöts lika på Försäkringskassan. 2

3 Dilemman och filmer från webbutbildningen Nedan följer en presentation av olika dilemman som du känner igen från webbutbildningen i mänskliga rättigheter. Tanken är att gruppen diskuterar de handlingsalternativ som ges. Till din hjälp har du ett antal diskussionsfrågor. I rutorna är dilemmana och filmerna sammanfattade, dessa går att läsa upp högt för gruppen för att sedan gå in på diskussionsfrågorna. Språkförbistring Tips: Till detta exempel kan du använda diskussionsmetoden Fyra hörn. Tänk dig att du just haft en kundkontakt men misstänker att kunden och du inte riktigt förstått varandra. Orsaken är att kunden inte talar så bra svenska. Hur agerar du? Alternativ att ta ställning till: 1) Du tänker att kunden hör av sig igen om något är oklart. Du har mycket att göra och lägger ärendet åt sidan, eller avslutar det. 2) Du kontaktar kunden igen för ett nytt möte, men du beställer ingen tolk eftersom du vet att denna kund brukar ta med sig sitt barn som är bra på svenska. 3) Du bokar ett nytt möte med kunden och tar fram material på det aktuella modersmålet eller beställer en tolk om informationen inte finns på önskat språk. 4) Öppet alternativ. Varför kan det vara olämpligt att låta barn tolka åt sina föräldrar? Är det alltid kunden som missförstår Försäkringskassan? När kan det vara rimligt att beställa tolk? Varför upplever man att vissa kunder är jobbigare än andra, när det gäller språksvårigheter? Vad beror det på? Finns det andra erfarenheter i gruppen om lämpliga eller olämpliga sätt att agera i liknande situationer? 3

4 Rehabiliteringsärendet Du ska handlägga ett rehabiliteringsärende. Personen det gäller heter Carl och har ont i rygg och nacke. Han har varit sjukskriven i fem månader och har under tiden vilat och fått medicinering. Carl är 42 år, bor i villa och har 60 högskolepoäng i företagsekonomi. Han är gift med en förvärvsarbetande maka och har 4 barn i åldern 4-15 år. Carl har sedan 34 års ålder arbetat heltid i en matvaruaffär, där han merparten av tiden sitter i kassan. Därutöver hjälper han till att packa upp varor som kommer på vagnar eller pallar. Carl säger att han har lärt sig lyftteknik. Fundera kring i vilken omfattning du anser Carl kan återgå i arbete samt eventuella hinder och möjligheter i och med detta. Om man i detta exempel byter kön, etnicitet och utbildningsnivå på personen, vad händer då? Hur bedömer du kundens chanser att komma tillbaka i arbete? Vad talar för och vad talar mot att det lyckas? Läs exemplet igen, men byt ut namnet mot till exempel Shora! Vilka uppgifter är relevanta i försäkringsärenden? På vilka sätt värderar man Carl respektive Shoras chanser att återgå i arbete? Vilka förväntningar och fördomar kan man tänkas ha på en 42-årig man med familj och en 42-årig kvinna med familj? Hur mycket arbete med hem och barn associerar man med Shora respektive med Carl? Anses en man mer arbetsför om han har en maka som förväntas göra det mesta hemarbetet? Anses en kvinna mindre arbetsför om hon har hem och barn att ta hand om? Eller är det tvärtom? Myndigheten Tips: I detta exempel kan du använda diskussionsmetoden Värdebarometern. En person går in på en myndighet och ber om information. Personen får myndighetens alldeles färska informationsmaterial som visar sig vara i punktskrift. Besökaren är mycket missnöjd eftersom hon inte kan läsa punktskrift. Jaså du är seende då kan du inte läsa alls? Frågar personen på myndigheten besökaren. Tjänstepersonen hänvisar till någon tid två veckor fram i tiden för kunder som inte kan läsa själva kan få information på. Besökaren är mycket missnöjd. Tjänstepersonen anser att han har gjort tillräckligt. Är Försäkringskassan tillgänglig för alla? Ställde kunden för höga krav? Var det ett bra bemötande som besökaren fick? 4

5 Rekryteringsövning I denna övning ska gruppen vara med och rekrytera en person till sitt arbetsteam. Övningen går till så att du ska visa bildkartan med åtta ansikten för gruppen. De får titta på den i ca 15 sekunder. Sedan ska man välja en person som man spontant tror skulle passa in i den egna arbetsgruppen och en som man inte tror skulle passa in. Låt deltagarna diskutera sina val två och två i ca 5 minuter. Sedan kan du använda diskussionsfrågorna för en gemensam diskussion. Vem eller vilka skulle passa in, respektive inte passa in, i ditt arbetsteam? Vem skulle kunna vara din chef? Tror du det är det lättare eller svårare för vissa personer att göra karriär på Försäkringskassan? Försäkringskassans statistik 2007 kvinnor män Totalt Försäkringskassan 79 % 21 % Handläggare: 85 % 15 % Områdeschefer: 53 % 47% 5

6 Kafferasten Tips: I detta exempel kan du använda diskussionsmetoden Heta stolen. Två män kommer in i fikarummet och pratar om gårdagens hockeymatch. De spelade som j---a bögar, utropar den ene. En man som redan sitter i fikarummet ser stött ut och går därifrån. Det blev visst för mycket för Bengts små rosenöron? Säger de och skrattar. En kvinna i fikarummet säger åt dem att hon tycker att de ska fundera på hur de formulerar sig. Vadå, det handlar ju om hockey, säger männen. Varför tar mannen i fikarummet illa upp? Handlar det om hockey? Kan man använda den här typen av uttryck om man till exempel vet att det inte finns några homo- eller bisexuella i sin omgivning? Vilka fler nedvärderande uttryck förekommer i vårt vardagsspråk? Flera dilemman I detta avsnitt presenteras fyra dilemman som inte finns med i utbildningen i mänskliga rättigheter. Sexuell läggning Dilemmat handlar om ett bostadstilläggsärende. En medelålders man med sjukersättning ansöker om bostadstillägg för pensionärer. I sin ansökan anger han att han är sambo med en annan man i medelåldern. Försäkringskassan skickar tillbaka ansökan till mannen och begär kompletterande information om deras samboförhållande. Mannen besöker Försäkringskassan och undrar vilka uppgifter som saknas. Han får veta att det är konstigt med medelålders män som bor ihop och att Försäkringskassan behöver ett tydliggörande angående deras relation. Han får också veta att det inte är lika konstigt när två tjejer bor ihop. När en man och en kvinna är sambos finns det ingen anledning att ifrågasätta deras relation, anser handläggaren. Dagen efter ringer en annan handläggare från Försäkringskassan upp mannen för att se vem som svarar och om uppgifterna i ansökningsblanketten stämmer. I detta telefonsamtal får mannen veta att handläggaren bara ville kontrollera om det skulle vara den så kallade sambon som svarat hemma hos dem. Mannen känner sig ytterligare kränkt för att Försäkringskassans handläggare misstänkliggör honom och använder nedvärderande uttryck. Har mannen blivit kränkt? Har mannen blivit diskriminerad? Bör Försäkringskassan vara misstänksam i den här typen av ärenden? Vilka kan vara sambos? 6

7 Relationsvåld Dilemmat handlar om våld i nära relationer. Diskutera vad man kan göra i en sådan situation. Tips: För att diskutera denna övning kan du använda metoden Värdebarometern eller Fyra hörn. En kund berättar för dig att den blir misshandlad i sin parrelation. Personen säger att du inte får berätta detta för någon, vilket du går med på och erinrar dig om sekretessregler. Vad gör du? Alternativ att ta ställning till: 1) Det finns tyvärr inget jag kan göra. Jag har ju lovat att inte berätta något och situationen omfattas nog av sekretesslagstiftningen. 2) Jag kan inte göra någon anmälan om jag inte får tillåtelse av kunden eftersom situationen hamnar inom ramen för reglerna om sekretess. Men jag skulle vädja personen att ta kontakt med Kvinnofridslinjen med telefonnummer ) Situationen är så pass allvarlig att jag anmäler till polisen och socialtjänsten! 4) Öppet alternativ. Har du någon skyldighet att anmäla relationsnära våld? Vad är rätt att göra om man är i tjänst? Är relationsnära våld ett samhällsproblem? Sexuella trakasserier Dilemmat handlar om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tips: Detta dilemma kan du använda diskussionsmetoden Fyra hörn. En kollega till dig berättar att en person på kontoret har uppträtt olämpligt. Kollegan säger att personen är väldigt närgången när de pratar och verkar råka röra din kollegas rumpa och bröst när han har tillfälle. Vad skulle du göra? Alternativ att ta ställning till: 1) Du vet att man ska kontakta HR i den här situationen, via Helpdesk, och att man kan vara anonym om man vill. Du erbjuder dig att ringa HR om inte din kollega orkar eller vill. 2) Du säger att du tror nog att personen som kollegan pratar om inte menar något illa. Personen har gjort så mot dig också och du tycker inte det är något att bry sig om. 3) Du tar upp det på nästa fika och skrattar tillsammans med några andra kollegor om att personen är lite gubbsjuk. 4) Öppet alternativ. 7

8 Hur vanligt är det med sexuella trakasserier eller anspelningar på vår arbetsplats? Var går gränsen för vad som är trakasserier? Rasistiska fördomar Dilemmat handlar om fördomar mot personer med utländsk bakgrund. Tips: Detta dilemma kan du använda diskussionsmetoden Fyra hörn. I lunchrummet hör du en av dina kollegor säga att alla vet ju att invandrare fuskar med bostadsbidragen. Kollegan får medhåll från någon annan om att det som sades var sant. Vad gör du? Alternativ att ta ställning till: 1) Du ger dig in i diskussionen och håller med eftersom du också vet att alla invandrare fuskar med bidrag. 2) Du tycker det är tråkigt med sådana fördomar men vill inte ge dig in i några diskussioner för att inte störa den trevliga stämningen. 3) Du säger till din kollega att det där bara är fördomar, att uttalandet är en grov generalisering och att det inte överensstämmer med verkligheten. 4) Öppet alternativ. Hur vanligt är det med kränkande kommentaren av den här typen på vår arbetsplats? Är vissa etniska grupper mer utsatta för fördomar än andra? 8