FSF- Journalen. Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården. Välkommen till vår monter på göteborgskonferensen 9 11 september 2015

Transkript

1 FSF- Journalen Nr Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården - Två tidigare konferenser - FSF-pristagare 2014: Hans Bäckström - Tema: Utredning av familjehem Välkommen till vår monter på göteborgskonferensen 9 11 september Läs om konferensen om umgänge och stöd till föräldrar och vårt deltagande i Almedalen!

2 Innehåll Redaktörens rader FSF styrelse 2015 Inger Wolf Sandahl, Ordförande redaktör och ansvarig utgivare FSF-Journalen Mobil: Christina Claesson, Sekreterare Telefon: Sonja Lind Brolinson, Kassör/redaktion Telefon: Ann Olaison, NOFCA-representant Telefon: Mobil: Gunilla Hallin, Fff-representant Telefon: INNEHÅLL Anitha Stjernström Telefon: Katarina Möllerberg, Adm. hemsidan/redaktion Telefon: Yvonne Wedin Telefon: Anne-Sofie Östling, Redaktion Telefon: Gunilla Nilsson Telefon: Sidan Styrelse och innehåll 2 Redaktörens rader 3 Du kan påverka tillsammans med FSF påverkar vi framtidens familjehemsvård! Detta kan låta skrytsamt men under senare år har FSF arbetat målmedvetet för att få till förbättringar inom familjehemsvården. Vi har lämnat förslag inför det nu lagda betänkandet till ny LVU-lag som du kan läsa om i detta nummer. Via vår samarbetsorganisation Forum för Familjevård, FfF, har vi lämnat remiss-svar och vi har haft kontakt med den nya samordnaren för barnavården i Sverige, Cecilia Grevfe, som medverkade i vår konferens i våras och som även deltog i ett seminarie i Almedalen där vi var medarrangörer. Även om detta kan du läsa i detta nummer. Inte nog med det. Till de hearinggrupper som föregick betänkandet har vi fört fram följande synpunkter: För att personal ska stanna så det blir kontinuitet i vården behövs insatser inom utbildning, stöd av arbetsledning och stopp för plötsliga omorganiseringar och splittring av fungerande arbetslag. Viktigt att även satsa på de handläggare som har till uppgift att stödja familjehemmen. Implementera stabiliserande faktorer enligt Anna-Lena Lindquists skrift Från krisande organisation till krisorganisation. Det behövs mer än 2 miljoner för att kunna genomföra den lagstadgade utbildningen av nya familjehem. De placerade barnens föräldrar behöver särskilt stöd. Ett projekt som kan inspirera är Stella som utformats av Stockholms stad i tre stadsdelar med inspiration från Danmark. Ett nationellt kunskapscenter som stöd till alla dem som arbetar inom området behövs för metodutveckling och juridisk rådgivning. Stödet till ideella organisationer inom det sociala fältet bör stärkas och bidrag ges på ett mer obyråkratiskt och frikostigt sätt. Vi välkomnar de flesta förslag som lagts fram i betänkande som vi anser stärker barnens rättigheter. Vi konstaterar med glädje att många av våra förslag finns med i betänkandet! Konferensen i Södertälje 23 mars Nätverket på Södertörn om placerade barns umgänge 6 Letterbox club blev Jag kan i Burlöv 7 Seminariet i Almedalen, en resumé 9 Det nordiska samarbetet genom NOFCA 11 Nationell rekryteringskampanj i Norge 14 Förslag om ny LVU-lag 15 Årets FSF-pristagare 16 Inger Wolf Sandahl, ordförande FSF Tryck och layout: Cicero Tryck och Media, Tyresö 2 3

3 Konferens i mars 2015 i Södertälje om umgänge och stöd till föräldrar med barn i familjehem tas samarbeta med föräldrar som fått underkänt. Uppdraget som familjehem har med tiden förändrats från ersättningsförälder till kompletterande förälder. Ingrid Höjer har undersökt vilka önskemål placerade barn och deras föräldrar har. Det stora problemet är inte hur kontakten ska regleras utan hur man ska uppmuntra föräldrar att bibehålla kontakten för barnens skull. Forskningsresultaten är motsägelsefulla. Kontakt med föräldrar är en skyddsfaktor för några barn, en riskfaktor för andra. Därefter presenterade Hans Bäckström, socionom Höör, sina erfarenheter av sitt arbete med placerade barns föräldrar och hur det i sin tur förbättrat umgänget med barnen. Han tvekar inte inför att hjälpa föräldrarna med praktiska saker men är noga med att inte ta över ansvaret. Inger Wolf Sandahl Alla föreläsarnas powerpoint-presentationer finns på Cecilia Grefve. foto: sören andersson Dagen inleddes med Cecilia Grefves presentation av det nyinrättade uppdraget som nationell samordnare för den sociala barnavården. Hon ska besöka 50 kommuner vid två tillfällen och se om det nationella stödet är ändamålsenligt utformat. Hon ska sprida goda exempel och återkoppla till ansvarig minister var tredje månad. Hon ska ta vara på barns och vårdnadshavares kunskap för att nå bästa gemensamma resultat. Uppdraget sker i samarbete med SKL och de regionala utvecklingsledarna. Samråd sker med Socialstyrelsen, SiS, Sveriges socialchefer och länsstyrelser. Forum för familjevård, där FSF ingår, inbjuds tillsammans med många organisationer till dialog och samråd. Fas l består av utforskande under våren 2015 och i Fas 2 görs kommunbesök under hösten I fas 3 görs analys och i Fas 4 görs återbesök i kommunerna under våren I Fas 5 görs analys, återkoppling och slutrapport. Därefter presenterade Sofia Forsberg, projektledare 4 Ingrid Höjer. Sofia Forsberg och Ingrid Persson. och Ingrid Persson, enhetschef i Stockholm stad, sin kartläggning om olika insatser för de placerade barnens föräldrar. De fastnade för Danmarks Foraldrastottan som pågått sedan De har nu startat ett projekt kallat Stella med inspiration från Danmark. Insatser sker helt utifrån föräldrarnas behov och villkor. Den som ger stödet ska vara utbildad, helst socionom, och kunna förklara utredningen och vad som gäller vid ett omhändertagande. Många föräldrar är inte mottagliga för information när de är i en akut kris. Den som ger stödet är inte ombud och ska inte företräda föräldern på något sätt. Hon/han är inte heller kontaktperson vid umgänge eller dylikt. När föräldrarna kommit igenom den akuta krisen och fått hjälp att förstå och bearbeta vad som hänt blir det lättare att samarbeta och få ett bra umgänge med sina barn. På eftermiddagen presenterade professor Ingrid Höjer, en forskningsöversikt kring vad föräldrar, barn och familjehem upplever som viktigt. Området är komplext. Mycket väl godkända föräldrar förvän- Hans Bäckström. 5

4 Placerade barns umgänge en utmaning Det tredelade föräldraskapet ska vi sträva mot och tänka på att umgänget ska vara till främst för barnet. 14 november 2014 träffades ett sjuttiotal handläggare inom familjehemsvården i kommunerna på Södertörn i Stockholm för att utbyta erfarenheter om placerade barns umgänge. Hur vi lämnar information Hur pratar vi med barnen om varför de är placerade, om föräldrarna och hur de vill träffa sina föräldrar? Föräldrarnas egna bekymmer, ex vis funktionshinder, missbruk, och brist på insikt om barnens behov kan försvåra umgängen. Föräldrar agerar mer och mer på sociala medier och det kan motverka våra försök att motivera till bra och lugna umgängen. Jag kan material för placerade barn 6 Forskning visar att många barn som är placerade i familjehem underpresterar i skolan trots normal begåvning. Vi vet att en lyckad skolgång är en stor och viktig faktor för att barnet ska må bra i livet. Förmodligen krävs det en mängd olika insatser som kombineras för att det verkligen ska ske en förändring. En satsning inför skolstarten I Burlövs kommun har vi valt att satsa extra på att förbereda barnen inför skolstarten. Vi har valt detta eftersom vi under våra år som familjehems- och barnsekreterare noterat att många barn redan innan de börjar skolan ligger efter i talet, ordförråd, finmotorik och att förstå sin omvärld. Detta tycker vi inte är konstigt eftersom dessa förmågor oftast utvecklas i samspel mellan barnet och dess förälder och det ofta finns svårigheter i den relationen. Letterbox club blev Jag kan För några år sedan var en av oss på en IFCO-konferens (International fostercare organisation) där en mycket inspirerande kvinna berättade om Letterbox club. Därefter började vi i september 2014 att skapa något eget som vi kallar Jag kan och som vänder sig till placerade barn som är fem och sex år gamla. den varma årstiden kan man träffas ute, annars kan bibliotek, öppna förskolor och kyrkans lokaler vara ett alternativ. Det bästa är om socialförvaltningen har anpassade lokaler med leksaker och fikamöjligheter. Vi informerade familjehemsföräldrarna om hur viktiga de är för barnets blivande skolgång och hur vi tillsammans skulle kunna stötta barnet inför skolstarten. Barnet fick ett start-kit innehållande penna, suddgummi, kritor, vattenfärger och sax. Att ha föräldrarna delaktiga så tidigt som möjligt i barnets placering underlättar framtida umgänge. Det är viktigt att visa respekt för föräldrarna och ge dem stöd, inte minst ekonomiskt med resekostnader och annat. Umgängesstöd för föräldrarna kan vara en tillgång, men ibland uppfattas det som negativ kontroll. En stödperson kan hjälpa till att få umgängena att fungera bra för barnet genom att exempelvis ordna med aktiviteter om föräldern har svårt med detta. Samarbete med andra personer i barnets nätverk, t ex mor/farföräldrar, mostrar eller farbröder kan gynna umgänget och i sig innebära värdefull kontakt med barnets familj. Underlättande faktorer Att föräldrarna besöker barnet i familjehemmet kan fungera bra om alla är överens. Om föräldrarna accepterat placeringen samt om familjehem och föräldrar kan träffas någorlunda avspänt. Det kan vara svårt att hitta bra ställen att ha umgängen på. Under Sonja Lind Brolinson, kassör FSF, f.d. enhetschef Haninge *************************************************************************************** Vi har länge diskuterat behovet av att komma vidare i detta ämne. Men vilket sätt skulle vara det bästa? Bjuda in föreläsare? En arbetsgrupp tillsattes och kunde snabbt konstatera att det finns mycket lite forskat kring placerade barns umgänge med föräldrar. Men att det finns oerhört mycket erfarenhet och kunskap bland våra kollegor. Ämnet för erfarenhetsutbytet blev vad som underlättar och vad som försvårar umgänge. Försvårande faktorer Bland försvårande faktorer för att få till ett bra umgänge för barnen är att utredande social sekreterare ger orealistiska löften till föräldrar om umgängets frekvens. Det är bra om handläggare från familjehemsvården kommer in tidigt. Är familjehemmets inställning negativ blir umgänget sällan bra. Här blir det viktigt med utbildning och handledning. Det kan vara svåra samtal som inte alltid är lätta att dra slutsatser från. Men viktigt att vi lyssnar på barnen. 7

5 Varje månad skickar vi ett brev till barnet och familjehemsföräldrarna innehållande: FSF i Almedalen! En bok som barnet och familjehemsföräldrarna läser tillsammans Pyssel för att träna finmotorik. Detta pyssel hänger alltid ihop med årstider eller högtider för att barnet ska lära sig mer om detta Något matte- eller bokstavsspel eller något naturvetenskapligt som t e x experiment Bokstäver och siffror som barnen kan färglägga. Det är roligt med Jag kan Vi har försökt att tillverka så mycket som möjligt själva för att hålla nere kostnaderna. För att få tips på bra litteratur har vi varit i kontakt med barnbibliotekarien på kommunens bibliotek. De flesta familjehemsföräldrar har upplevt det som positivt att de fått ett material som de kan göra tillsammans med barnet och vissa familjehem berättar att spelen aktiverat hela familjen. Barnen tycker det är mycket spännande att få kuvertet med posten och de har ivrigt börjat jobba med materialet. Det är meningen att det ska vara roligt att göra jag kan och att det inte ska vara något skolmaterial utan ett material som många naturligt gör med sina barn. Planeringen är att vi ska göra en utvärdering efter ett år. Familjehemsgruppen i Burlövs kommun I panelen från vänster: moderator Isabel Andersson, Cecilia Grefve, nationell samordnare, Åsa Furén-Thulin, SKL, Petra West Stenqvist, föreningen Sveriges socialchefer, Anna-Karin Bokvist Hildingsson, från Barnombudsmannen samt Telle Söderberg, Familjehemmens Riksförbund Hur undviker vi missförhållanden i framtidens familjehemsvård? Det var temat för det seminarie som FSF anordnade tillsammans med RFF (Riksförbundet Förstärkt Familjehemsvård) tillsammans med Familjehemscenter, Aleris Nåjden, Magelungen och Skyddsvärnet. Isabel Andersson, chef för Aleris unga, var en engagerad och professionell moderator. Deltagarna 8 Vi som var med från FSF vid själva seminariet i Almedalen var Anne-Sofie Östling och Christina Claésson. I planeringen deltog vår ordförande Inger Wolf Sandahl. Seminariet ägde rum den 30 juni en av de allra mest seminarietäta dagarna - så konkurrensen om åhörarna var stor. Det var en solig och vacker dag och vi höll till på en vacker innergård centralt i Visby. Trots konkurrensen kom ett 60-tal personer från kommuner, andra offentliga verksamheter, som ex vis IVO och SIS, privata företag inom området samt intresseorganisationer inom det sociala området. 9

6 var följande: Cecilia Grefve, nationell samordnare, Socialdepartementet, Åsa Furén-Thulin, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Telle Söderberg, FR (Familjehemmens Riksförbund), Anna-Karin Bokvist Hildingsson, BO (Barnombudsmannen) och Petra West Stenkvist, FSS (Föreningen Sveriges Socialchefer. Alla deltagarna var överens om att familjehemsvården är ett mycket viktigt område inom den sociala omsorgen och därför är det viktigt att förbättra stödet till alla inom familjehemsvården: de placerade barnen och ungdomarna, familjehemmen och de som på olika sätt handlägger placeringarna. I det här sammanhanget är handledning, utbildning och nätverk för olika berörda viktigt. Åsa Furén-Thulin från SKL framhöll också att kommunerna måste tänka mer kreativt i framtiden och se vilket behov av stöd som finns i de nya familjerna, som idag blir familjehem. Det kan handla om ex vis städhjälp eller läxhjälp i hemmet. Samma dag som seminariet hölls presenterade SKL f ö en nationell handlingsplan för barn och unga, som man kan hitta på SKL:s hemsida. Nationella samordnaren Cecilia Grefve betonade att socialtjänsten inte ensam kan ansvara för den kommunala barn- och ungdomsvården. Andra måste vara delaktiga t ex skola, hälsovård med flera. Vi måste arrangera våra organisationer efter de som vi är till för inte för oss själva. Alla deltagarna var överens om att det är viktigt med kontinuitet i vården av barn och unga ute på socialkontoren. Cecilia Grefve framhöll att det är så lätt att beklaga sig över unga nyutexaminerade socionomer inom familjehemsvården, men det är bra att de finns. De unga socionomerna har ofta aktuell kunskap, stor ambition och vilja att göra ett gott arbete, det handlar om att de måste få stöd och handledning i sitt arbete, så att de orkar vara kvar över tid. I den kartläggning som nationella samordnaren har gjort har man sett att det sociala arbetet idag handlar mycket mer om andra saker än möten mellan människor kanske en timma om dagen går åt till det. Övrig tid går åt till myndighetsutövning, dokumentation och utredningar. Flera i panelen påtalade att rädslan för att göra fel och prickas av IVO eller andra gör att socialarbetarna idag inte vågar vara så kreativa i sitt arbete som de önskar. Petra West Stenkvist från FSS betonade betydelsen av nätverksarbete och samverkan, som är extra stort i de mindre kommunerna, liksom vikten av att kommunerna anpassar sitt arbete till de nya familjebilder som finns i familjehemmen. Det är viktigt att inte glömma bort barnens föräldrar. Oron för föräldrarna är något som ofta tynger barnen och de behöver avlastas detta ansvar, sa hon. Hon tyckte att det är bra att man börjat uppmärksamma att samhället också har ett ansvar för de biologiska föräldrarna. Petra West Stenkvist funderade också på att begreppet familjehemsvård kanske är förlegat borde vi inte i stället tala om hälsa, om att ge barnen de bästa förutsättningar att växa på alla plan? Telle Söderberg från FR konstaterade att rekryteringen av nya familjehem är en av de största utmaningarna i framtiden. Det är mycket viktigt att familjehemmen ser uppdraget som något som man tar på sig för resten av livet, inte något som är tidsbegränsat. Socialtjänsten bör ställa mer krav på familjehemmen. Ibland vågar man inte ställa de mest basala krav (på ex vis städning) p g a de svårigheter som finns när det gäller att rekrytera familjehem idag. Anna-Karin Bokvist Hildingsson från BO poängterade vikten av att handläggarna vågar fråga barnen hur de har det i sitt familjehem. Barnombudsmannen har på olika sätt försökt få fram hur de som berörs av familjehemsvården barnen och ungdomarna ser på sin situation och detta är ett område som behöver utvecklas i framtiden genom t ex brukarundersökningar. En grupp av barn som särskilt lyftes fram både av panelen och av deltagarna i publiken var de ensamkommande flyktingbarnen. Sara Roxell från Socialdepartementet var en av åhörarna. Hon uppgav att 2/3 av de ensamkommande som placeras i familjehem i en kommun dit de hänvisats av anknytningsskäl omplaceras efter kort tid. Är det så att vi ställer lägre krav på dessa familjehem? Barnen är ju extra utsatta, då de saknar föräldrar i Sverige. Vi som var med och anordnade seminariet var mycket nöjda. Många viktiga frågor lyftes och diskuterades och förhoppningsvis kommer de att arbetas vidare med på olika håll. Christina Claésson, FSF Nordiskt samarbete och utbyte av erfarenheter NOFCA-mötet 2015 handlade om eftervård Årets möte ägde rum på Färöarna, som nog är ett ganska exotiskt land för oss andra vanliga nordbor. Nå, Grönland och Island är ju också önationer och lever mitt i en stormig natur. Vi som träffas är några representanter från varje land och känner numera varandra rätt väl. Det är spännande att varje år få höra vad som hänt i våra grannländers familjehemsvård. Det är både lika och olika. Temat för årets möte var Eftervård, men vi brukar få en rapport från varje land rörande utvecklingen och förändringarna. Vi träffades i Torshavn i lokaler som tillhör Barnahuset. Barnahus har ju inrättats i nordiska länder efter en isländsk modell och har som syfte att samla utredningar och stödet för barn som utsatts för övergrepp. På Färöarna som har innevånare är verksamheten liten och har gemensam personal delvis med annan samlad social barnavård. Färöarna består av 17 bebodda öar och har 30 kommuner. Barnavård bedrivs av 8 lokala enheter runt landet. Verksamheten i Torshavn samlar stödet till familjehem, utbildning och utredning av dem. Vi fick en föreläsning av forskaren Sonja Jogvanddottir, som har bildat organisationen Sam som hjälper fattiga barnfamiljer. 400 familjer med 900 barn får hjälp av organisationen varje jul. Barnfattigdomen, som är ett relativt begrepp, finns och definieras med att barnen i fattiga familjer inte har samma möjligheter som andra. De har ofta ensamstående mammor. Färöarna är ett välmående land med låg arbetslöshet. Alla betalar skatt med 40 %. Det finns ett stort överskott på män, då många kvinnor flyttar till Danmark och andra länder. Det finns också en efterfrågan på arbetskraft till fiskefabrikerna. Enligt Sonja skulle landet kunna ta emot invandrare då det finns både plats och arbete. Färöarna fick sin barnavårdlag först Den handlar om föräldrars ansvar. 50 barn finns i familjehem och 50 i stödfamiljer. Eftervård Rätten till eftervård efter avslutad placering varierar mycket mellan de nordiska länderna. På Island fungerar det dåligt och barn kan vara placerade till 18 år eller tills de slutar skolan. I Danmark kan eftervård erbjudas mellan 18 och 24 år, speciellt när den unge ska studera vidare. Den unge ska kunna klara sig på egen hand. De kan också få kontaktperson och hjälp med boende. Man har gett ut en bok till de placerade barnen där man lär ut om skatter och bestämmelser och har gett ut boken Den goda eftervården. I Norge har alla som varit placerade rätt till eftervård från 18 till 23 år. Man vill öka rätten till 25 år, då det finns länder där eftervården sträcker sig till 27 år. Kommuner gör ändå olika. I Oslo har efterfrågan av eftervård ökat med 26%. Det finns 4 ungdomsorganisationer, bland annat Barnevernsbarn, där ungdomar själva ger stöd till varandra. Rättigheter till familjehem är ändå oklara. Familjehemsorganisationer kämpar för att familjerna ska få ekonomiska mögligheter att stödja ungdomar efter placeringen eller att de ska kunna bo kvar vid behov. Det är svårt för barnen som inte får hjälp med det praktiska. En norsk forskare, Otter Holm, forskar i eftervård och hur man ska lära barnen att klara livet. Grönland har ingen eftervård. Barnen får flytta hem till föräldrarna när vården avslutas i de 18 barnhemmen eller familjehemmen. Kommunen bestämmer när uppdraget avslutas. Barnet har få rättigheter. De placerade barnen kan eller ska adopteras av sina familjehem. På Färöarna har man lag om vård år om barnet vill. Vården bygger på privata initiativ t ex praktikplatser. I Finland finns lag om eftervård från 18 till 21 är. När barnet ska lämna vården görs en plan för studier och stöd. Kommuner tillämpar regeln olika. Ungdomsor

7 ganisationer ger stöd och vill utöka arbetet med att ge barnen nätverk med släkt eller andra i god tid före avslut. Vi fick se en film som gjorts av ungdomar i de nordiska länderna och om eftervård. Filmen ska offentliggöras vid Nordiska Barnavårdkonferensen i Åbo i augusti i år och läggas på hemsidor på t ex pesapuu.fi eller I diskussionen om eftervård kom synpunkter från alla länderna om att man ska fråga barnen vad de vill och ta upp diskussionen i tid. Fosterföräldrar ska veta att kanske blir föräldrar för hela livet. Det är viktigt att hålla kontakten med släkten hela tiden om möjligt för att ge barnen ett nätverk. Det finns vinster med att jämföra praktiken med de andra länderna i Norden. Aktuellt hos grannarna I Finland utreds en ny socialvårdlag. Den handlar mer om förebyggande arbete än barnskydd. En familjevårdslag planeras inkludera all vård från gamla till barn och inget speciellt om familjehemsvård för barn. Man satsar också en del för att erbjuda åldringsvård i familjehem. Man vill se släkten och föräldrarna som en resurs. Antalet akuta placeringar har ökat. Ca barn som var omhändertagna under 2013 och ca 3000 av dem var akutplacerade. Nya regler har genomförts för professionella familjehem ( med tillstånd av myndigheter) som numera får ta emot 4 barn istället för 7 som var gränsen tidigare. Kontrollen av familjehem är inte tillräcklig och man hinner ofta bara med ett besök per år. Organisationen Pesäpuu finansieras av spelautomater och försäljning av kurser och utbildningsmaterial. Den har kunnat genomföra Skolfam och utbilda och anlita volontärer som hjälper familjehem med praktiska saker. De pågående projekten med barn som undersöker samhället och kallas för detektiverna fortsätter. Man arbetar också med att hjälpa de placerade barnen hitta sitt närverk. Pesäpuu firade nyligen 20 som PRIDE- utbildare. 12 Färöarna har inte så många placeringar och de flesta är inom familjernas nätverk. Familjehemmens kompetens utreds inte utan man kontrollerar endast ekonomi och boende. Socialarbetarna vill undvika konflikter. Alla erbjuds dock utbildning, men många släktingfamiljer vill inte delta. På Island pågår en utredning om systemet med nämnder. Familjehemmen är inte inbjudna. Det är en dålig uppföljning av placeringarna. 100 familjehem är med i en förening. Många familjer är inte medvetna om sina rättigheter till utrustning. Arvodena har ökat, men är fortfarande låga, ca isländska kronor per månad. I Danmark har reformen med fem tillsynsenheter för hela landet genomförts. De ska registrera och utbilda alla familjehem. Konsulenter ska ge stöd och råd till familjehemmen, men dessa blir nu avskedade av kommunerna, då tillsynen ska göras av kommunens egna handläggare. Organisationer som tidigare hade hela ansvaret för placeringarna arbetar nu med att utbilda och handleda familjehem. En metod som används är KEEP där man arbetar med film. Staten bekostar utbildningarna. Man vill också jobba med mentalisering. I Danmark pågår en debatt om att sänka straffmyndighetsåldern till 12 år, vilket skulle innebära stora svårigheter för hur unga med problem ska behandlas. På Grönland görs rekrytering av familjehem av familjehem som redan är verksamma och deras förening. De upplever problem med att danska familjer tar emot grönlandska barn som då förlorar sitt språk och sin identitet. I vissa familjer är det dessutom kinesiska barnflickor som tar hand om barnen. Det finns ingen uppföljning eller regler då regeringar växlar hela tiden. Familjehemmen står ensamma med barnen. I Norge har en proposition kommit om en ny barnavårdslag. Barnen ska få medbestämmanderätt. Varje barn får en tillsynsperson som ska kunna följa med till svåra möten. Tillsynspersonen ska besöka barnet minst 4 gånger per år. Socialsekreterarna har fått guidelines för hur man arbetar med utredningar. Torshavn, Färöarna. Fosterhjemsföreningen jobbar för att arvoden ska bli mer lika mellan de statliga och kommunala familjehemmen. Det förbereds också en ny lag om part rättigheter till familjehem och syskon. Föreningen har fått tid i TV för en rekryteringskampanj och de är glada för att familjehemmen gör sig hörda. En målsättning de har är att alla familjer ska ha minst kronor i arvode för första barnet. Det Nordiska samarbetet är givande och tagande. Vi har kunnat sprida Skolfam till våra grannar och har fått ta del av alla aktiviteter som görs för att de placerade barnen ska kunna träffas och påverka sin situation. Tema för NOFCAs nästa möte blir hur man ordnar det med umgänge och kontakter med barnens släkt och föräldrar. Pirkko Nilsson Ann Olaison, FSF, och Telle Söderberg, FfF, är övriga representanten för Sverige i NOFCA 13

8 Remissförslag I Norge har de vad vi har inte! Förslag om ny LVU-lag att träda i kraft l juli 2017 Det är inte bara de vackra norska fjordarna vi saknar i Sverige. Jag sitter och väntar på flyget till Oslo från Kirkenes efter en fantastisk resa längs norska kusten från Bergen, den så kallade Hurtigruten. På skärmen med olika reklamanslag ser jag plötsligt: HAR DU ROM FOR EN TIL? Det är en halv minuts reklamfilm för att värva familjehem. En pojke i tioårsåldern Tips Checklista för hälsoundersökning av fosterbarn slår en strike och en familj står och applåderar och ger honom sedan en kram. Det står sedan vart man ska vända sig för mer information. Hoppas att en liknande nationell kampanj kan starta i Sverige. Det är något många hoppas på! Inger Wolf Sandahl Nordens välfärdscenter är en institution under Nordiska ministerrådet inom social- och hälsosektorn. Projektet Nordens Barn- Fokus på barn i fosterhem har samlat in och ska sprida kunskap om insatser som förbättrar situationen för barn i familjehem. På hemsidan finns information om flera rapporter, bl a en liten användbar checklista för hälsoundersökning av familjehemsplacerade barn. Betänkandet går nu på remiss. Forum för Familjevård, FfF, en paraplyorganisation där FSF ingår, är en av remissinstanserna. FSF har därför möjlighet att via FfF lämna sina synpunkter på nedanstående betänkande som i sin helhet består av över 700 sidor. Socialdepartementet sammanfattar betänkandet (SOU 2015:71) enligt nedan: I betänkandet föreslås att nuvarande LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ska upphöra och ersättas av en ny lag. Den nya lagen ska innehålla tydliga bestämmelser om kvalitetskrav i vården och om barns grundläggande rättigheter i samband med tvångsvård. Tvångsvården ska vara trygg och säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet. Den ska ges med omtanke, bygga på respekt och helhetssyn. Ett barn som vårdas utanför det egna hem met ska ha rätt till samhörighet med anhöriga och närstående, exempelvis syskon, och kontakt med hemmiljön. Han eller hon ska ges möjlighet till en fritid som är anpassad efter ålder och intresse. - Det är hög tid att tvångsvården för barn och unga reformeras, säger Håkan Ceder, särskild utredare. Lagen ska vara det yttersta skyddsnätet för barn i mycket utsatta situationer. Beslut om tvångsvård är bland det mest ingripande som kan ske i en familj, så kraven på rättssäkerhet måste vara höga. I betänkandet lämnas bl.a. följande förslag: - Det ska säkerställas att barn och unga som blir aktuella för placering utanför hemmet ska få sina ofta eftersatta hälsobehov tillgodosedda. Barnen ska på begäran av socialtjänsten ha rätt att få en hälsoundersökning utförd. Landstingen ska ha en skyldighet att utföra undersökningen. - Socialtjänsten ska ges skyldighet att aktivt erbjuda stöd till föräldrar vars barn omhändertas för vård. Stödet ska göra föräldrarna delaktiga i vården och bidra till att deras föräldraförmåga utvecklas. - Vård på grund av brister i hemmiljön ska inte kunna avslutas om det strider mot barnets bästa. Skälen för att genomföra en vårdnadsöverflyttning ska förtydligas i lagen. - Ett barn som har fyllt 16 år ska ha rätt till en placering utanför hemmet även om föräldern motsätter sig det. Förutsättningen är att en sådan placering av socialnämnden bedöms som lämplig och barnet begär det. - Möjligheterna till s.k. avskiljning vid de särskilda ungdomshemmen ska begränsas kraftigt. - Stödet till unga som lämnar tvångsvården för ett vuxenliv ska förbättras genom tydligare lagstiftning och statligt finansierat utvecklingsarbete. För att öka rättssäkerheten föreslås att samtliga tvångsåtgärder vid de särskilda ungdomshemmen ska kunna överklagas. Det ska också ställas särskilda lämplighetskrav på offentliga biträden som företräder ett barn i ett mål om vård. Dessutom ska både barn och föräldrar ha rätt till offentligt biträde i mål om begränsningar av umgänge

9 Presentation av 2015 års FSF-pristagare Vi gratulerar Ann Dahl Ann Dahl kommer att ta emot priset på Göteborgskonferensen FSF delar varje år ut ett pris till en person som inspirerat till förbättringar inom familjehemsvården. Det är med stor glädje vi överlämnar priset till en engagerad praktiker som med kunskap och tålamod under lång tid utvecklat familjehemsvården. Ann Dahls arbetsgrupp i Varberg har nominerat henne. De framhåller följande: Ann Dahl har varit en nyckelperson för att bygga upp familjehemsvården i Varbergs kommun sedan Trots sina många år inom familjehemsvården har hon kvar sin drivkraft och är väl insatt i nyheter, regelverk och arbetsmetoder. I samband med sin magisterexamen i socialt arbete 2001 gjorde hon tillsammans med en kollega en studie om föräldrarna till de placerade barnen. Ann Dahl arbetar aktivt för att familjehemsvården ska fortsätta utvecklas och bedrivas i enlighet med aktuell forskning. Under de senaste åren har hon arbetat för att införa Skolfam i Varberg, vilket startades upp under våren Ann Dahl är utvecklingsledare för familjehemsgruppen i Varbergs kommun och har också god kontakt med ledning och politiker. Hon förmedlar en varm, genuin och empatisk känsla för de barn som bor i familjehem och deras föräldrar. Hon är mån om att alla ska få komma till tals och få ett mänskligt, rättvist bemötande och en korrekt handläggning.