Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Transkript

1 Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge har varit ett ämne som diskuterats mycket i de olika familjehemsenheterna. De har tagit mycket tid, funnits olika åsikter med flera parter inblandade och stöd från forskning och lagstiftning har varit begränsat. Att träffas och dela med sig av all kunskap och erfarenhet som finns i kommunerna skulle kunna vara en hjälp att hitta andra lösningar och få inspiration. Till denna erfarenhetsdag kom det sjuttiotalet deltagare, familjehemssekreterare, barnsekreterare och chefer. Dagen var upplagd kring diskussioner i både större och mindre grupper under två övergripande pass med följande frågeställningar: Vad har bidragit till att umgänget fungerat bra respektive mindre bra? Diskutera vad du som barn-/familjehemssekreterare kunde ha gjort för att underlätta umgänget? Nedan kommer en sammanställning av dessa diskussioner att göras samt en sammanställning om önskemål kring fortsättning av något slag. Vad har bidragit till att umgänget fungerat bra respektive mindre bra? I sammanställningen av svaren har vi delat in svaren utifrån de olika aktörerna i samband med ett umgänge: barnet, de biologiska föräldrarna, familjehemmet och socialtjänsten. Svaren går delvis i varandra och vissa faktorer återkommer. De faktorer som underlättar respektive försvårar blir liknande svar fast tvärtom. Det centrala tycks ändå hamna på det tredelade föräldraskapet och mindre fokus hamnar på barnet. Under varje stycke finns även hänvisningar till lagstiftning, författningar, forskning, studier mm som berör respektive område. Faktorer som underlättat umgänge Barn Erfarenheter av umgängen som fungerade bra hade inslag av att det fanns en bra kontakt med barnet, att man lyssnade på barnet samt att barnet var delaktig i umgängesfrågan. Att barnet mår bra vid och om barnets hade positiv inställning till umgänge underlättade umgänget. Det man också kunde se som viktigt var att barnet hade tillgång till släkt och övrigt nätverk samt att man kunde hitta aktiviteter som intresserade de som var med på umgänget. Sociala medier kunde vara en hjälp att hålla kontakten med t ex syskon.

2 I barnkonventionens artikel 12 står följande: 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Eva Körner, 2009, beskriver viktiga erfarenhet vid umgängesbedömning. Bl a att man ska undersöka vilka resurspersoner som finns i det enskilda ärendet och att använda den mest lämpade personen för de insatser som behöver göras. När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. (11 kap. 10 SoL). Den unge ska få relevant information. Den unge sak ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Den unges åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. (36 LVU) I intervjuer med före detta fosterbarn (Westberg, Tillander 2010) är en återkommande synpunkt lyssna på barnet. Att lyssna på barnets önskemål och ta hänsyn till det. Barnen beskriver också vikten av att få ha ett regelbundet umgänge med andra släktingar som är viktiga för dem. Familjehem Relation och samarbete var de återkommande faktorer för att få till ett gott umgänge. Ett gott samarbete mellan föräldrar och familjehem där familjehem hade en positiv och respektfull inställning till föräldern och umgänget. Familjehem som var flexibla och öppna både för föräldrar och övrigt nätverk kunde bidra till ett fungerande umgänge. Några hade även poängterat vikten av familjehemmets menataliseringsförmåga kring barnets känslor vid

3 umgänget samt hjälpa barnet att sätta ord på detta. Vidare ses utbildning, stöd och handledning som en positiv faktor. Ingrid Höjer skriver i boken Fosterfamiljens inre liv om god kontakt mellan familjehemsföräldrar och föräldrarna på följande sätt; - En god kontakt kräver att fosterföräldrarna kan acceptera föräldrarna med fel och brister och att de förmår lyssna på föräldrarna och respektera deras åsikter. - Något som bidrar till goda kontakter är att fosterföräldrarna kombinerar en respektfull och accepterande inställning med att vara tydlig med vad de tycker och vad de förväntar sig av föräldrarna. Utifrån en amerikansk studie konstaterade Sanchirico et al att fosterföräldrar som erhöll utbildning och stöd blev mer engagerade och kontaktfrekvensen mellan barn och föräldrar ökade. Fosterföräldrar som kunde tolerera attityder och värderingar som var olika deras egna, hade större chans att lyckas, och på liknande sätt var det också positivt om fosterhemsföräldrarna klarade av att hantera osäkerhet. Att ha en stor portion självinsikt parad med en öppen attityd vad det gäller den egna familjen bidrog till en lyckad placering. (Höjer 2007) Bjente Gjärum et al (1999) beskriver fosterföräldrarnas uppgift att hjälpa barnet och att huvudresurser i arbetet är kunskap och reflektion, tid och stabilitet. Biologiska föräldrar Vad har man för erfarenhet av vad föräldrarna behöver göra för att underlätta umgänget? Synpunkter som kom fram var att det är viktigt att föräldrarna får vara delaktiga i hela umgängesprocessen. När föräldrarna accepterar att barnen är placerade och accepterar familjehemmet så fungerar umgänget bättre. När föräldrarna har stöd från sitt egna nätverk kan vara en faktor som underlättar. I föräldrars röster, Höjer (2010)berättar föräldrar som har barn placerade i familjehem att det mest väsentliga är att få information om barnets vardagsliv. Det underlättade i umgänget att föräldrarna var uppdaterade i vad som hände kring barnet och kunde använda sig av den informationen vid umgängestillfällena. Gunvor Andersson har också visat i sin forskning att om föräldrar som har en positiv inställning till placeringen, har en positiv inverkan på placeringen Barnet slipper lojalitetskonflikter och kan leva med en tillhörighet till två familjer.(g.andersson 1998)

4 Då alla är överens och de biologiska föräldrarna accepterar placeringen kan man se hur bra det är för barnen. En del av intervjupersonerna beskriver hur föräldrarna gett sitt godkännande till placeringen och hur viktigt det varit för dem. (Westberg, Tillander 2010) Socialtjänsten Många faktorer hamnade på socialtjänsten bord vad det gäller att underlätta umgänget. Många grupper hade tagit upp handläggningsfrågor av praktisk natur, relationen och samarbete samt vikten av att umgänget förbereds noga innan en placering. Av praktisk natur har ekonomiskt stöd till föräldrar vid umgänge uppfattats som ett sätt att underlätta. Andra faktorer var tydliga vårdplaner/genomförandeplaner och tydlig umgängesplanering samt regelmässig uppföljning av dessa. Några har också sett att umgänget fungerat bättre efter vårdnadsöverflyttning. Andra synpunkter på vad socialtjänsten kan gör för att underlätta umgänget är att vi behov tillsätt stödperson/kontaktperson som är med vid umgänget, använda sig av umgängeslokal, ta hjälp av nätverksledare. Hembesök av socialjouren vid umgänge var en faktor som framkom. Tydlighet sågs som en underlättande faktor både när det gällde; lagar, målet med placering, struktur och roller. Lagstiftningen kan vara ett stöd för umgänge ex fungerar umgänge ibland bättre vid LVU-placeringar. Det som många hade erfarenhet av var att umgängena underlättades av att umgänget planerades och förbereddes i början av placeringen. Dels att ge föräldrar tydlig information om umgänge och hur det påverkar barnet samt göra placeringen begriplig för föräldrar och ge dem stöd vid umgänget. Det har blivit positivare umgängen när familjehemmet förberetts vad som förväntas av dem kring umgänget exempelvis vart umgänget ska äga rum, hur ofta etc. Viktigt att rekrytera familjehem som förstår att det ingår i deras uppdrag att barnen ska ha umgänge. En annan faktor som återkom som viktig var att ta sig tid. Tid att lyssna in alla parter och att ha tålamod och uthållighet att processer tar tid. Ingrid Höjer (2010)har i fokusgrupper träffat föräldrar som har barns placerade i familjehem. En del av deras synpunkter kring samarbete har varit att samarbetet fungerat om de skett på familjehemmets villkor och att de flesta känt sig underlägsna i relationen. Betydelsen av kontinuitet har betonats och att de bidragit till ett förtroendefullt och respektfullt förhållande. Bristfällig kontakt med socialtjänsten har också lett till försämrad kontakt med familjehemmet. Tydlighet, öppenhet och respekt och en god vilja är vad föräldrar efterfrågar i samarbete mellan dem själva, socialtjänst och familjehemsföräldrar. Föräldrar beskriver även att det behövs en struktur för umgänget och att de själva initialt av placeringen inte orkar formulera en sådan överenskommelse utan menar att socialtjänsten måste ta det ansvaret.

5 Faktorer som försvårat umgänge Barn Faktorer som upplevs som försvårande omständigheter vid umgänget är när föräldern har övervakat umgänge med okänd person, när barnet upplever lojalitetskonflikt eller när barnet/ungdomen inte vill ha umgänge eller mår dåligt av det och tvingas till umgänge. Umgänge via sociala medier kan försvåra för barnet då man inte har koll på kommunikationen mellan barn och föräldrar. Barnen är oftast lojala både mot sina föräldrar och mot familjehemsföräldrarna. Ibland kan det vara svårt att fråga barnen vad de själva tycker då de vill vara till båda parter till lags. Det är viktigt att vuxna kan ta ett gemensamt ansvar och avlasta barnet. (Höjer 2010) Hur gör man när barnet vägrar träffa sina föräldrar? Eva Körner(2008) skriver att man aldrig ska tvinga barn eftersom det alltid finns skäl till ett sådant ställningstagande. Hon menar att barnet får ha ett symboliskt umgänge tills man förstår anledningen till varför barnet inte vill inte träffa sina föräldrar. Biologiska föräldrar Om föräldrar inte samtycker till placeringen eller till familjehemmet där barnet bor. Föräldrarnas svårigheter, vilket oftast är skälet till placeringen, kan också försvåra umgänget såsom missbruk, psykisk ohälsa, dubbla budskap, bostadslöshet. Ibland kan det också vara så att socialtjänsten inte känner till den ena eller båda föräldrarna. Otillräckligt stöd och information till föräldrarna kan bli faktorer som försvårar umgänget. Socialtjänst När samarbetet fungerar dåligt mellan föräldrar, familjehem och socialtjänst är en försvårande faktor. Det kan handla om en kamp och konflikter mellan myndighet och föräldrar samt dåliga relationer med alla i tredelade föräldraskapet. Ibland kan det också handla om brister gällande barnperspektivet hos bl a advokater, familjebehandlare och andra samarbetspartner. På handläggarnivå fanns det också faktorer som försvårade umgänget såsom ökad administration, personalomsättning och brist på tid. Brist på tid kunde också handla om för lite tid till utvärdering av syfte, kvalitet och kvantitet kring umgänge. Bristande samarbete mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare försvårar umgänget. Överlag svårt att bedöma omfattning av umgänge. Frivilliga placeringar som gränsade mot LVU var ytterligare något som försvårade umgänget. Olika övergångar kom fram som riskfaktorer såsom övergång från utredningsenheten till familjehemenheten samt från jourhem till familjehem. Problem som kunde uppstå var samarbetsproblem, ostrukturerade umgängen under utredningstiden, för mycket umgänge i jourhem, orealistiska löften från utredningsenheten till föräldrarna gällande umgänge. Svårigheter med att ha umgänge i annan lokal kunde dels vara att hitta en bra lokal och dels att det var skört om något faller tex att någon kommer sent och lokalen är bokad en viss tid.

6 I konsulentstödda familjehem kan det bli mer otydligt om vem som gör vad. Många före detta fosterbarn beskriver att de önskat ha samma socialsekreterare över tid. Relationen till socialsekreteraren är viktig för att våga berätta och de vill att socialsekreteraren ska känna barnet så väl att de ser om barnet mår bra eller dåligt. (Westberg, Tillander 2010) Eva Körner skriver i Föräldraskapet(o)möjligheter om vikten av att ha en umgängens plan samt att göra umgängesbedömningar. Avvägningar görs utifrån barnets behov och föräldrarnas förmåga så att umgänget blir ett stöd i barnets fortsatta utveckling. Sedan den 1 januari 2012 har socialnämnden ett ansvar gentemot de vårdnadshavare vars barn är placerade enligt SoL eller LVU. Det är att lämna dem råd, stöd och annan hjälp de behöver. (SoL kap p) Om barnet växer upp med en okänd eller en frånvarande, mamma eller pappa, utvecklar barnet vad mycket förenklat kan sägas vara en brist på inre bilder av dem.( Körner 2008) I takt med att barnet varseblir att deras mamma och pappa inte finns med i vardagen, fyller de tomrummet med fantasier om dem. (ibid) Endast genom att själv möta dem, eller höra vad andra berättar om dem, kan barnet varsebli vilka de är och då göra sig egna verklighetsbaserade bilder av dem.(ibid) Körner tar också upp vikten att barnet inte utsätts för allt för negativ bild av föräldern. Det kan då handla om att skydda barnet från att träffa föräldern som är inne i ett aktivt missbruk, är psykotisk etc.

7 Diskutera vad du som barn-/familjehemssekreterare kunde ha gjort för att underlätta umgänget? Här kommer en sammanställning av vad som sas under den avslutande paneldiskussionen: INFÖR PLACERING En sak som är väldigt viktig är att förbereda familjehem på umgänget och vilka olika saker som kan inträffa. Jag ser gärna att man talar om och diskuterar detta med familjehemmen redan innan placeringen. Också gärna få till en utbildning med familjehemmen. Det är väldigt viktigt att tidigt, och på allvar, planera umgänget. Det är viktigt att tidigt få en bra och förtroendefull kontakt med de biologiska föräldrarna. Att få med dem tidigt så att de kan godkänna placeringen. TEAMARBETE/OLIKA ROLLER Jag tänker att det är viktigt att jobba ihop. Man måste bli ett team där det är viktigt att ha en samsyn. Man kanske tror att det är självklart men det är inte alltid så. Som barnsekreterare och familjehemssekreterare har man olika perspektiv och bejakar dessa. Det hänger också ihop med personliga egenskaper. Vi är olika gamla och har olika erfarenheter att luta oss tillbaka på. Jobba nära och tätt. För att få till en samsyn behövs diskussioner alternativt bejaka de olika perspektiven men att ge budskapet utåt att man enats. Det är viktigt att tydliggöra rollfördelningen mellan familjehemssekreteraren och barnsekreteraren för barnet, föräldrarna och kanske framför allt för familjehemmet. Det är också viktigt att göra klart vem som har myndighetsansvaret. Det kan å andra sidan vara bra att överlappa varandra i sina olika roller, så att man kan stötta och överbrygga varandra. Det är viktigt med ett tillåtande klimat och respektera varandras olika perspektiv, synsätt och erfarenheter. Man kan tänka olika. Oavsett hur familjehemsvården är organiserad så handlar det mycket om egenskaper hos de olika personerna. Man måste vara öppen och vilja samarbeta och ta vara på varandras olika åsikter. Ett öppet klimat underlättar olika åsikter och perspektiv. När det gäller samarbete så måste man ibland agera snabbt som barnsekreterare och då hinner man inte alltid vara två. Det är viktigt att både familjehems- och barnsekreteraren är med på alla möten under hela processen. Jag föreslår att man kan ha gemensamma samtal. Samtal som i en vanlig familj där barn familjehemsföräldrar, familjehems- och barnsekreterare deltar. Jag tycker att uppdelningen mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare är bra. Rollerna bör inte blandas samman eller vara flytande. Som barnsekreterare har man en spetskompetens och ett fokus på barnet som är väldigt viktig. Barnsekreteraren har hela tiden barnet i fokus. De biologiska föräldrarna och familjehemsföräldrarna förstår denna uppdelning. Familjehemmet hör av sig till familjehemssekreteraren när det gäller ekonomi och barnsekreteraren när det gäller frågor om barnet.

8 Samarbete mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare är viktigt. Det måste bli frågan om ett verkligt samarbete. Att man äger ärendet ihop. Som en uttrycker det: - Det gäller att få ärendet under huden. Att man har ett gemensamt ansvar. Bra kontakt med föräldrar, goda relationer Gott samarbete med utredningsgruppen Personkemi mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare har betydelse. FAMILJEHEMSENHETERNAS ORGANISATION Hur kommuner organiserar rekryteringen av familjehem får betydelseför både kunskapen om familjehemmen och för det framtida umgänget. Insynen och kunskapen om familjehemmen inte blir lika stor om man anlitar konsulenter vid rekryteringen. Om det är familjehemssekreteraren som sköter rekryteringen så ökar kunskapen men det kan samtidigt finnas en risk att det blir för insyltat. Det kan vara bra att ha gemensam handledning i ett ärende. Att ha en extern handledare är dock inte alltid bra, mycket av nyanserna i det enskilda ärendet kan gå förlorad. Det kan ibland bli en sned fördelning mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare. Barnsekreteraren kan få väldigt mycket administration. Familjehemssekreteraren kan å andra sidan få ägna väldigt mycket tid åt rekryteringen. Viktigt med tydlighet i början. Att upprätta en vård- och umgängesplan som är väldigt konkret underlättar förståelsen för umgänget både hos familjehems- och de biologiska föräldrarna. Så att det blir klart för alla vad umgänget handlar om. Det behövs avsättas tid för samsyn. Ej vara för fast i rollerna, underlättat för varandra, avlasta varandra, speciellt i svåra ärenden. Konkret umgängesplan, vårdplan så föräldrarna vet vad de godkänner UTVÄRDERINGMALLEN Skulle du vilja ha en fortsättning på den här dagen. Hur skulle den i så fall se ut? Många svarade att de vill ha en fortsättning men önskemålen såg olika ut en del ville ha fortsatt erfarenhetsutbyte, andra föreläsningar och ytterligare en del både och. Ämnen varierade också allt från att fortsätta med detta tema till andra teman. Nedan kommer olika synpunkter; Synpunkter om mer kring umgänge Föreläsning av Eva Körner samt diskussioner. Umgänge konkret i koppling till anknytning. Hur trygga barn i svåra umgängen tex i jour, misshandlad av umgängesföräldrar

9 Föreläsning om t ex umgängesutredningar Erfarenhetsutbyte om umgängesutredningsmetod Fördjupning i juridiken utifrån SoL/LVU gällande umgänge. Föreläsning och diskussion Allmänt uppföljning av samma tema Arbeta fram ett gemensamt underlag vid umgängesbedömningar Går det att utveckla en grundläggande samsyn i umgängesfrågor? Mer av barnperspektiv. Vad som kan göras Hur kunna använda den kompetens som finns i Södertörns nätverk? Mer samtal t ex grupper som arbetar med en gemensam grundsyn kring umgänge i Södertörn Gärna föreläsning med utgångspunkt i den här dagen Gärna någon slags föreläsning om umgänge ur barnets perspektiv och föräldrarnas Vill fortsätta med erfarenhetsutbytesdagen men med andra teman - rekrytering, utbildning, - stöd till föräldrar och barn. -Barngrupper, samtalsgrupper - tredelade föräldraskapet - rollerna fhs/bsek - Vårnadsöverflytt, lagändringar - Sammanbrott i familjehem - samma upplägg men med mer teori och forskning - Samarbete med hela organisationen. Tema: Hur få till ett bra samarbete? -. Hur jobbar vi med skolan? Har vi stöd från vår kommun i det. Hälsa - diskutera om flytt från jourhem till familjehem inskolning Gemensam grundsyn i arbetet med familjehemsplacerade barn. Vårdnadsöverflytt skulle vara ett önskvärt tema för framtiden