Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vena skola. Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Transkript

1 Fastställd Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Vena skola Förskoleklass, grundskola och fritidshem Till elever, vårdnadshavare och personal på Vena skola 1

2 2

3 INLEDNING... 5 REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE... 5 VISION... 5 TILL DIG SOM ELEV... 6 TILL DIG SOM VÅRDNADSHAVARE... 6 BEFOGADE TILLSÄGELSER... 6 FRÄMJANDE ARBETE:... 6 PÅ INDIVIDNIVÅ FRITIDSHEM... 7 PÅ GRUPPNIVÅ PÅ VERKSAMHETSNIVÅ KARTLÄGGNING... 9 ANALYS... 9 VÅRA MÅL KRING ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER RUTINER ARBETSPLAN: KOMPETENSUTVECKLING SKOLA OCH FRITIDSHEM: SKOLA: BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

4 4

5 Inledning Syftet med en likabehandlingsplan är att främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i skolan. Rektor, lärare, vårdnadshavare och elever ska hjälpas åt att ta fram en likabehandlingsplan för att skapa en trygg skolmiljö i den aktuella verksamheten. I planen står det vad skolan ska göra för att eleverna ska behandlas på lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Likabehandlingsplanen styrs av dessa lagar (se bilaga 1). Rektors ställningstagande På Vena skola arbetar vi tillsammans för att alla ska kunna gå till förskoleklass, skola och fritidshemmet med glädje och förväntan. För att nå detta arbetar skolan med trygghet, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och ett gemensamt ansvar. Vision ALLA går till Vena skola med ett leende på läpparna! Här är vi trygga och bryr oss om varandra. 5

6 Till dig som elev - Som elev har du olika rättigheter och skyldigheter utifrån din ålder och mognad. - Som elev har du rätt till utbildning i en trygg miljö. - Som elev ska du utifrån mognad och ålder ta personligt ansvar för studier och arbetsmiljö. - Som elev ska du både möta och själv visa hänsyn och respekt för dina medmänniskor. T ex som du själv vill bli behandlad ska du behandla andra. - Som elev har du i förhållande till din ålder och mognad rätt till inflytande och möjlighet att påverka genom att aktivt delta i planering och utvärdering av undervisning och aktiviteter. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt barn utsätts för kränkande behandling eller utsätter någon annan för kränkande behandling, ber vi er kontakta barnets klassföreståndare, fritidspersonal eller rektor på skolan. För barnens bästa är det viktigt att alla hjälps åt och har ett gemensamt ansvar. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling s.5 utgiven av DO, BEO och Skolinspektionen). Främjande arbete: På Vena skola står vi för att alla har lika värde och behandlas med respekt. Öppenhet, delaktighet och trygghet är också viktigt i vår vardag. Vårt arbete utgår från detta. Alla vuxna och alla barn har ett gemensamt ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för en god inlärningsmiljö. På individnivå. Skola och fritidshem - Arbetar för elevinflytande/elevmedverkan genom t.ex. elevråd eller förslagslådor där eleverna föreslår aktiviteter, både på fritids och i skolan. - Har under våra förberedelser inför utvecklingssamtalen enskilda diskussioner med eleverna om hur de uppfattar sin situation på skolan. Det innefattar relationer till andra elever och personal. För att ytterligare förbättra dessa ska vi arbeta fram ett intervjuunderlag som kan användas vid individuella samtal. - Vuxna äter lunch tillsammans med eleverna. - Vuxna är delaktiga på rasterna. - Elevhälsoteam finns att tillgå för enskilda elever och som ett bollplank för pedagoger. 6

7 Skola - Eleverna för loggbok vilken är en länk mellan elever, vårdnadshavare och pedagoger. - Vi arbetar med åldersövergripande aktiviteter såsom kompisdagar och heldagsaktiviteter med t.ex. pyssel, pulka- skridsko- eller cykelturer. Fritidshem - Vårdnadshavare på fritids erbjuds utvecklingssamtal. - Vuxna äter frukost, lunch och mellanmål tillsammans med barnen. På gruppnivå. Skola - Vuxna äter lunch med eleverna. - Klassråd, elevråd och matråd. - Personal har uppsikt i omklädningsrum och duschrum. - Vi har ett ämnesövergripande tematiskt arbetssätt och arbetar åldersintegrerat. Detta skapar goda relationer mellan eleverna samt mellan eleverna och personalen. Det här ger ökad förståelse för varandras olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna. - Varje termin arbetar vi med frågor som rör likabehandlingsplanen. - Elever och personal har arbetat fram ordningsregler (Bilaga 2). Fritidshem - Vuxna är närvarande vid frukost, lunch och mellanmål. - Vi har fritidsråd samt vid behov möten med berörd pedagog på skolan och ansvarig rektor. - Arbetssättet på fritids har sin utgångspunkt i elevernas önskemål. Det utmynnar i ett tematiskt arbetsätt med barnen. På så sätt skapas goda relationer mellan eleverna samt mellan eleverna och personal. Detta ger ökad förståelse för varandras olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna. - Fritids arbetar ständigt med frågor rörande likabehandlingsplanen. - Elever och personal har diskuterat hur man förhåller sig till varandra, utifrån likabehandling och skapat fritidsregler. - Vi har kontinuerliga samtal om relationer. På verksamhetsnivå. Skolan - Skolan arbetar med medbestämmande, hänsyn och ansvar utifrån likabehandlingsplanen. 7

8 - Skola och fritidshem har ett samarbete som vilar på gemensamma regler och värderingar. - Eleverna möter under sin dag pedagoger med olika kompetenser. - Vi samverkar med närsamhället. - Vi har matråd, klassråd och elevråd för att eleverna ska känna sig delaktiga och få framföra sina åsikter. - Föräldrarådsmöten och föräldramöten hålls minst en gång per termin. - Utredningskonferenser (UK) hålls gällande enskilda elever vid behov. - Likabehandlingsplanen arbetas fram tillsammans med vårdnadshavare där vi utgår från trivselenkäten.(bilaga 3) Fritidshem - Pedagogerna arbetar utifrån likabehandlingsplanen med medbestämmande, hänsyn och ansvar. - Skola och fritidshem har ett samarbete som vilar på gemensamma regler och värderingar. - Eleverna möter under sin dag pedagoger med olika kompetenser. - Vi har fritidsmöten. - Föräldramöten hålls minst en gång per termin. - Likabehandlingsplanen arbetas fram tillsammans med vårdnadshavare där vi utgår ifrån trivselenkäten. (Bilaga 3) 8

9 Kartläggning För att få reda på hur läget är på vår skola och för att få vetskap om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på Vena skola (grundskolan, förskoleklass, fritidshem) genomför vi ett kartläggningsarbete. - Eleverna fyller under höstterminen i en trivsel- och trygghetsenkät som pedagogerna har arbetat fram,(bilaga 4) - övergripande frågor kring trivsel och arbetet med likabehandlingsplanen tas upp av rektor på föräldramöten, en gång per termin, - vid förberedelse av och under IUP-arbete tar pedagogen upp trivsel- och trygghetsfrågor med eleven, - en centralt styrd föräldraenkät genomförs av vårdnadshavarna till elever i vissa årskurser, - vid arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar diskuterar rektor och pedagoger uppföljning av gamla elevärenden och tar upp nya, - rektor genomför utredningskonferenser (UK) vid behov. För att få reda på vilka insatser som ska sättas in genomförs följande: - sammanställning av elevenkäten görs under höstterminen, - analys och uppföljning av trivselenkäten görs av ansvariga pedagoger under höstterminen, - till följd av analysarbetet utförs en kompletterande trivselenkät under vårterminen, - diskussion om likabehandlingsarbetet genomförs klassvis mellan pedagoger och vårdnadshavare på föräldramötena, - vid IUP - genomgången har eleven fyllt i frågor om sin egen trivsel och sociala förmåga. Dessa diskuteras mellan ansvarig pedagog, vårdnadshavare och elev under utvecklingssamtalet, - i de fall där det behövs kontaktar pedagogerna elevhälsan. Analys Pedagoger på skolan sammanställer det insamlade materialet tillsammans. Analysen är grunden till målformulering. Alla elever på skolan har deltagit i enkäten. Eleverna i F-2 har intervjuats och eleverna i år 3-6 har besvarat enkäten skriftligt. Föräldrarna har haft möjlighet att ge synpunkter på likabehandlingsplanen via hemsida och på föräldramöte under hösten (bilaga 3). Inga synpunkter har lämnats. Majoriteten av de insamlade enkäterna visar på hög trivsel. Eleverna har en positiv inställning och känner sig trygga. 9

10 Enkäterna visar att det finns ett fåtal elever som upplevs vara ensamma på rasterna. Det finns ett fåtal elever som upplevs vara utsatta av andra och även själva utsätter andra. Ett fåtal elever upplever att det förekommer fula ord på rasterna, när man väntar på bussen och under bussresorna in till språkval och hemkunskap. Ett flertal elever upplever att ljudnivån är hög i matsalen och i fritidslokalerna. Ett flertal elever upplever att det finns elever som inte följer spelreglerna i lekarna på rasterna. Enkäten visar att ett flertal elever anser att kullen och kojorna är ställen där man kan känna otrygghet. Enligt enkäten förekommer det konflikter bland barnen på fritids. Våra mål kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Utifrån analysen av kartläggningen har vi kommit fram till följande mål: - att öka tryggheten i kullen och vid kojorna. - att öka tryggheten på rasterna. - att alla som vill delta i lekar får göra det på lika villkor. - att minska användandet av kränkande ord och uttryck bland eleverna. - att sänka ljudnivån i matsalen och på fritids. - att minska antalet konflikter på fritids. - att få föräldrarna mer delaktiga i vår likabehandlingsplan. Förebyggande arbete För att nå de uppsatta målen i vår likabehandlingsplan har vi valt att arbeta på följande sätt under läsåret: Att öka tryggheten på skolgården där elever känner sig otrygga. - Personal ska arbeta för att utforma rutiner som gör att vi kan stötta och vara närvarande på utsatta platser. - Personalen avbryter barn som bråkar och ber dem sluta även om de säger att det bara är på skoj. Vi skojar inte på det sättet här på vår skola är en bra replik. - att ha gemensamma temadagar för hela skolan vid speciella tillfällen såsom, julpyssel, påskpyssel, FN-dagen, värdegrund (alla är lika värda), samarbetsdagar, 10

11 - Bjuda in en lokal och aktiv spelare som lär barnen fotbollsregler/innebandyregler. - Representanter från varje klass tar fram regler för respektive sport och lek. - Faddersystem - Fler kingrutor Att minska användandet av kränkande ord och uttryck bland eleverna: - Vi tillåter aldrig nedsättande uttryck eller kommentarer och all personal agerar då detta förekommer, - Eleverna påminner varandra om att inte använda fula ord, - att ha gemensamma temadagar för hela skolan som t.ex. handlar om värdegrund (allas lika värde), samarbetsdagar, Att minska ljudnivån i matsalen och på fritids: - Ljuddämpande bord och stolar - Vaxdukar på samtliga bord - Lugn musik (fritids) - Massage stund alternativt måla (fritids) Att minska konflikterna på fritids: - Dela in barnen i grupper, t ex tjej- och killgrupp, blandade grupper - Dramatisera olika situationer Att få föräldrarna mer delaktiga: - Att vi lämnar ut likabehandlingsplanen i en kortare version. Åtgärder rutiner - Rutiner för uppföljning, utredning och dokumentation beskrivs i följande mall: Utredning Elev/elever utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av elev/elever Berörd personal samlas för överläggning Elev/elever utsätts för kränkande behandling eller trakasserier av skolans personal Elev/elever utsätts för direkt eller indirekt diskriminering i skolan Ärendet tas upp med arbetslaget. Den personal som fått kännedom om fallet 11

12 ansvarar för att händelsen dokumenteras. Samtal Insamling av fakta från observationer och iakttagelser. Vid alla samtal försöker vi vara två pedagoger. Vid kännedom om att personal kränkt eller trakasserat elev/elever vänder sig den utsatte till annan pedagog/ rektor. Personal tar kontakt med rektor. Dokumentation Samtal med de/den utsatta. Samtal med den/de som påstås utsatt någon annan för trakasserier eller kränkande behandling. Om det är flera bör samtalen hållas samtidigt (parallellt och enskilt). Vårdnadshavare informeras. Dokumentation görs av personal eller rektor vid alla samtal. Dokumentationen är sekretessbelagd. Rektor samtalar med berörda parter (den som påstås har kränkt eller trakasserat och den som har blivit kränkt eller trakasserad). Samtalen dokumenteras. Rektor kontaktar vårdnadshavare och informerar vad som har hänt och hur arbetet kommer att gå vidare. Dokumentation görs av rektor vid alla samtal. Vid behov sammankallar rektor till möte och informerar vårdnadshavare. Dokumentationen lämnas till rektor. Dokumentationen innehåller händelse, tid, plats och inblandade personer. Den innehåller också vilka kontakter som tagits, vilka åtgärder Dokumentationen bör innehålla: Vad består diskrimineringen av? När upplevs diskrimineringen? Vad ska/kan ändras 12

13 som satts in och uppföljning. Mall för dokumentation finns i slutet av likabehandlingsplanen. Se bilaga 5 för att diskrimineringen ska upphöra? Åtgärder Diskussion i arbetslaget om vilka åtgärder som behövs sättas in. Rektor tar ställning till de åtgärder som är nödvändiga. Dessa dokumenteras. Förslag på åtgärder för att få ett slut på diskrimineringen dokumenteras. Uppföljning Vid engångsföreteelse pratar vi med de inblandade och försöker reda ut det som hänt. Har en elev gjort något kränkande mot en annan elev påvisar vi vikten av att kunna be om förlåtelse och att bli vänner igen. Vi följer upp med samtal med den som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling för att försäkra oss att det inte upprepas. Visar det sig att trakasserier eller kränkande handlingar inte upphör, eller att den återkommer, kommer arbetet att återupptas med elever, arbetslag, vårdnadshavare och rektor. Uppföljningssamtal sker några veckor senare för att se om kränkningar eller trakasserier har upphört. Om det inte har upphört kopplas skolledningen in. Uppföljning med inblandade parter inom 14 dagar. 13

14 Ansvarsfördelning Rektors ansvar - Rektor har ett övergripande ansvar för Vena skolas likabehandling av alla barn och elever samt för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. - Rektor ansvarar för att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll. Ingår i skolans kalendarium. Personalens ansvar - Att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten varje hösttermin. - Att alla barn och elever har kännedom om likabehandlingsplanens mål och innehåll samt verkar får att planen efterlevs. - Att engagera sig och agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara uppmärksamma på alla olika former av kränkande behandling och diskriminering. - Vara delaktiga i utformandet av planen. Elevers ansvar - Att vara delaktiga i utformningen och innehållet av likabehandlingsplanen. Föräldrar - Föräldrar tar ansvar genom att samverka med skolan. Dokumentation och uppföljning All personal på Vena skola har skyldighet att fylla i skolans händelseloggs blankett (se bilaga 5) när man ser eller hör trakasserier, annan kränkande handling eller diskriminering. Berörd personal lämnar sedan vidare dokumentationen till elevens/elevers mentor. Mentor avgör sedan om ärendet ska vidare till likabehandlingsgruppen. Om ärendet ska till likabehandlingsgruppen så överlämnar mentor dokumentationen. 14

15 Kommunikationsplan Ansvarig Målgrupp Informationsstrategi rektor ped. pers Barn/elever Genomgång av skolans likabehandlingsplan på klassråd i början av varje termin. X Tema kring likabehandlingsplanen varje termin. Nya barn/elever Presentation av likabehandlingsplanen vid introduktion. X Personal Genomgång av likabehandlingsplanen på ALM- möte i början av varje termin. All personal ska erhålla en kopia av planen. X Nyanställd personal inkl. Långtidsvikarier Genomgång av likabehandlingsplanen i samband med introduktion där även en kopia av planen delas ut. X Föräldrar till elever på skolan och på fritidshemmet. Information om likabehandlingsplanen på föräldramöte. Det bör även ges möjlighet till diskussion kring innehållet. En modell för diskussionerna arbetas fram. Föräldrarna erhåller ett ex alternativt informeras att planen finns på hemsidan. X X Nya föräldrar Muntlig information om skolans likabehandlingsplan, och ett exemplar alternativt information att planen finns på hemsidan. X X Elevråd/ Fritidsråd Information om och diskussion utifrån likabehandlingsplanen Skolan: tar upp detta på elevrådet i början på varje termin. Det är bra om elevrådet engageras i det främjande och förebyggande arbetet. x x Fritids: Tar upp detta på ett fritidsråd i början av varje termin. Det är bra om fritidsrådet engageras i. det främjande och förebyggande arbetet. 15

16 Arbetsplan: När Vad Vem ansvarar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Likabehandlingsplanen färdigställs. Planen gäller från 1 Jan -11 till 31 Dec - 11 Uppföljande trivselenkät och utvärdering Målen utvärderas och dokumentation ses över. Till kvalitetsredovisning. Vad fungerar bra? Vad kan vi göra bättre? Genomgång om likabehandlingsplanens innehåll och syfte. På föräldramöte tas frågor kring trivsel och likabehandlingsplanen upp. Kartläggning genomförs Förskoleklass åk 2 Individuella intervjuer. Åk 3 åk 6 besvarar frågorna skriftligt. Fritids Individuella intervjuer. Rektor och pedagoger Pedagoger Rektor och pedagoger Rektor, klasslärare och fritidspersonal Klassläraren Klassläraren Fritidspersonalen Rektor/arbetslagsledaren Utvärdering av likabehandlingsplanen finns på dagordningen för APT. November Analys och målformulering Samtliga pedagoger sammanställer materialet tillsammans och formulerar mål. December 16

17 Kompetensutveckling. Skola och fritidshem: - Vill få bättre kunskap i att hantera grupper och hantera konflikter. - Vill utveckla synen på likabehandling vad det betyder och hur vi arbetar med det i vardagen. - I vårt tematiska arbetssätt lyfter vi likabehandlingsplanen och arbetar med frågor som rör denna. - Vill ges möjligheter att delta i utbildningar som finns kring mobbing, trakasserier och diskriminering. Utbildningen kan vända sig till pedagoger, elever eller vårdnadshavare. Skola: - I vårt tematiska arbetssätt lyfter vi likabehandlingsplanen och arbetar med frågor som rör denna. 17

18 Bilaga 1 Likabehandlingsplanen styrs av dessa lagar Diskrimineringslagen(2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över lagen. I kap 6 i den nya skollagen regleras skolans ansvar att motverka kränkande behandling av barn och elever genom ett målinriktat arbete. Huvudmannen skall se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att börja eller genomföra under det kommande året. Definitioner av begrepp Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Diskriminering kan antingen var direkt eller indirekt. - Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas delta i en fotbollsturnering för att hon är flicka. - Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. De sju diskrimineringsgrunderna är: 1. Kön: att någon är man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 18

19 4. Religion eller annan trosuppfattning: tillhörighet av religiös uppfattning som är av annan trosuppfattning än den som är i majoritet. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 7. Ålder: uppnådd levnadslängd. Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Kränkande behandling Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller andra faktorer. Kränkande behandling kan vara: - Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda m.m. - Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för hora, bög, idiot, cp eller liknande. - Psykosociala: bli utesluten, utsatt för rycktesspridning, minspel, viskningar, menande blickar m.m. - Texter och bilder: bli utsatt för klotter, brev, lappar, E-post, sms, fotografier mms, msn och meddelande på olika webbforum. Annan kränkande behandling ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. 19

20 Bilaga 2. Ordningsregler för Vena skola Vi är artiga och trevliga mot varandra och använder ett vårdat språk. Vi respekterar varandras åsikter och olikheter. Vi är aktsamma om skolans lokaler och material. Trappan och hissen till matsalen är under inga omständigheter en lekplats. Vi hjälps åt att skapa arbetsro. Elever och föräldrar har gemensamt ansvar för barnens hemuppgifter. Vi går inne. På rasten vistas eleverna utomhus. Ytterkläder används enbart utomhus. I matsalen samtalar vi lågt för att ge matro samt använder ett gott bordsskick. Leksaker och tekniska prylar lämnar vi hemma om inget annat är överenskommet. På skolan äter vi inte godis. Vi använder våra uteleksaker utomhus. Vi som tar ut saker ställer in dem efter oss. Vi värnar om miljön och kastar inte skräp, varken på skolgården eller i naturen. Konsekvenser om inte reglerna följs: 1. En tillsägelse. 2. Ett samtal med berörd elev. 3. Eleven stannar inne på 1 rast eller får kvarsittning. 4. Ett samtal med föräldrarna 5. Ett möte med elev, föräldrar och berörd personal 6. Ett möte med elev, föräldrar och berörd personal, elevvårdspersonal och rektor (UK) 7. Vid skadegörelse gäller ersättningsskyldighet. 20

21 Bilaga 3 ALLA går till Vena skola med ett leende på läpparna! Hur tycker ni som vårdnadshavare att personalen på skolan ska arbeta för att nå denna vision? 21

22 Bilaga 4 Intervjufrågor Namn: Datum Klass.. Hur trivs du i klassen? Bra Dåligt Hur trivs du på fritids? Bra Dåligt Har du kompisar i klassen? Ja Nej Vilka kompisar har du i klassen? Har du någon att leka med på rasten? Ja Nej Vad leker på rasten? Har du någon att leka med på fritiden? Ja Nej 22

23 Vad gör du på fritiden? Är du rädd på rasterna? Ja Nej Är du rädd för någon/något? Ja Nej Är det någon i klassen som är dum mot dig? Ja Nej Är det någon på fritids som är dum mot dig? Ja Nej Är det någon i skolan som är dum mot dig? Ja Nej Bär DU dej dumt åt mot någon? Ja Nej Finns det någon i klassen som andra elever bär sig dumt mot? Ja Nej 23

24 Finns det någon på fritids som andra elever bär sig dumt mot? Ja Nej Finns det någon i klassen som inte får vara med på rasterna Ja Nej Finns det någon på fritids som inte får vara med på rasterna-fri lek? Ja Nej Finns det någon annan på skolan som inte får vara med på rasterna-fri lek Ja Nej Finns det någon på skolan som verkar ensam? Ja Nej Är det någon som bär sig dumt åt mot dig, på väg till eller från skolan? Ja Nej Är det någon som bär sig dumt åt på morgonen innan skolan (lektionerna) Ja Nej börjar? 24

25 Bär du dig dumt åt mot någon innan skolan (lektionerna) börjar? Ja Nej Vad gör du om du ser att någon bär sig dumt åt mot någon eller någon blir mobbad? Var vet du eller tror du att det är lättast att mobba någon utan att någon ser det? 1.Hur trivs du i skolan? 2.Hur är det på bussen till och från skolan? 3.Hur är det på bussen till och från språkvalet? 25

26 4.Känner du dig trygg på skolan? Om du svarar nej försök beskriv var och när du inte känner dig trygg. 5.Hur trivs du i klassen? 6.Hur trivs du i de olika grupperna i: a) svenska? b)matematik? 7.Hur trivs du med arbetssättet i: a)slöjd 26

27 b)idrott c)tema d)musik e)engelska f)språkvalet 8.Är det något inom ämnena som du vill ändra på? 9.Känner du dig trygg med personalen på skolan? 10.Om du får problem har du någon vuxen på skolan som du kan vända dig till? 27

28 11.Känner du dig trygg på rasterna? 12.Har du någon att vara med på rasterna? Vem/vilka är du med? 13.Ser du någon på skolan som blir illa behandlad eller mobbad? 14.Om du svarat ja på fråga 13 vem/vilka är det i så fall som behandlar illa eller mobbar? 15.Vad gör de som behandlar illa eller mobbar? 28

29 Bilaga 5 Händelselogg Elevens/elevernas namn: Klass/grupp: Lärare: Datum: Händelse: Åtgärder: Uppföljning: Ifylld av: 29