RAPPORT. Kartläggning

Transkript

1 RAPPORT Kartläggning

2 YES-PROJEKTET Youth Entrepreneurship Strategies Länsstyrelsen Östergötland leder under tre år ett EU-projekt med målsättningen att öka intresset för företagande och entreprenörskap i skolan och på sikt stärka den regionala och europeiska konkurrenskraften. Projektet bedrivs inom ramen för Interreg IVC programmet och är ett samarbetsprojekt mellan åtta aktörer från sju regioner i Europa. Projektet sker därmed på interregional nivå. Projektet YES (Youth Entrepreneurship Strategies) fokuserar framför allt på en stor kartläggning av attityder gentemot entreprenörskap i skolan samt identifiering av goda exempel, möjligheter och hinder kring arbetet med entreprenörskap i skolan. Kartläggningen genomförs parallellt i respektive land/ region av de åtta aktörerna. Länsstyrelsen representerar Östergötland i samarbetet och är Lead partner i projektet. Övriga deltagare är regionala aktörer från Finland, Slovakien, Polen, Spanien och Irland samt en nationell organisation för entreprenörskap i skolan från Estland och de europeiska regionernas samlingsorgan Assembly of European Regions, med säte i Frankrike. Läs mer på projektets webbplats:

3 KARTLÄGGNING Kartläggningen har genomförts i tre steg. Första steget innebar en insamling av sekundärdata så som befintliga styrdokument, strategier och redan existerande undersökningar/rapporter. Under steg två och tre samlades primärdata in genom enkäter och öppna djupintervjuer. Frågorna i enkäterna och intervjuerna är utvecklade interregionalt med vissa regionala tillägg. Respondenterna representerade en jämn geografisk fördelning över hela Östergötland. Enkäter och intervjuer har anpassats efter respektive målgrupp. Kartläggningen har omfattats av de fyra målgrupperna (Siffran inom parantes visar antal respondenter): - (61) Beslutsfattare (politiker och tjänstemän inom utbildningsförvaltning i ledande position) - (118) Lärare/skolledare (grund- och gymnasieskolan) - (17) Opinionsbildare (representanter för näringslivs organisationer, ideella organisationer, näringslivskontor) - (234) Studenter (gymnasieungdomar mellan år) Det regionala resultatet jämförs interregionalt och sprids i regionen genom tryckt och digitalt material samt via spridningsseminarium. Resultat från enkäterna och intervjuerna i sin helhet finns att tillgå genom bilaga 1 och 2.

4 RESULTAT Resultatet nedan omfattar kartläggningen på regional nivå, Östergötland. Inom ramen för projektet finns även interregionala analyser som omfattar samtliga europeiska regioner som deltar i projektet. För mer information kontakta Länsstyrelsen i Östergötland. Definition av entreprenörskap i skolan Våra respondenter i kartläggningen anger en bredare definition av entreprenörskap i skolan som innehåller både kunskap om företagande och utveckling av entreprenöriella förmågor så som t ex ansvarstagande, problemlösning, kreativitet, förverkligande av idéer och att driva en process. De betonar att entreprenörskap i skolan är mer än bara fokus på eget företagande. Lärarna och skolledarna ser det entreprenöriella förhållningsättet som viktigast i de lägre årskurserna och i de högre årskurserna tillkommer kunskaper om företagande. Eleverna är som grupp inte lika homogena i sin definition där tre av tio anser att det enbart handlar om att driva ett företag. Resterande anser att det antingen handlar om att få öva sina entreprenöriella förmågor eller en kombination av detta och kunskap om företagande.

5 Attityder De tre respondentgrupperna beslutsfattare, opinionsbildare och lärare/skoledare anser nästan samtliga att entreprenörskap i skolan är viktigt ur deras personliga synvinkel. Många av de svarande tar upp fördelarna det har för individen, men flera belyser även hur viktig utbildning i entreprenörskap är för Sverige och dess framtid. Flera tillfrågade menar att utbildning i entreprenörskap förhoppningsvis kommer att innebära att det svenska skolsystemet slussar ut elever som är bättre rustade för att utveckla Sverige i framtiden. Majoriteten av eleverna svarar att deras lärare har en positiv eller neutral inställning till företagande. Beslutsfattarna lyfter fram att de har en något mindre insyn när det gäller lärarnas attityder gentemot entreprenörskap i skolan jämfört med skolledarnas. En tredjedel av beslutsfattarna anser att lärare och skolledare har en negativ attityd gentemot entreprenörskap i skolan. Samtidigt lyfter beslutsfattarna fram att skolledarna har en viktig roll i att sprida en positiv attityd ut i organisationen. De flesta av opinionsbildarna och lärarna/skolledarna anser att entreprenörskap i skolan skall vara obligatoriskt. Det påpekades även att i och med att det nu är inskrivet i läroplanen så är det redan obligatoriskt. De flesta av beslutsfattarna tycker att skolan idag inte arbetar tillräckligt med entreprenörskap, det lyfts dock fram att det har blivit bättre. Det framgår tydligt att våra respondenter anser att arbetet med entreprenörskap i skolan skall påbörjas redan i grundskolan. Ett flertal har inställningen ju tidigare desto bättre, detta för att få in förhållningssättet till entreprenörskap som något naturligt hos eleverna. Beslutsfattarna är den grupp som har störst andel som anser att arbetet skall påbörjas först i gymnasiet, dock är denna inställning i minoritet i jämförelse med de som anser att arbetet skall påbörjas i tidig ålder. Åtta av tio tillfrågade gymnasiestudenter är intresserade av att starta företag i framtiden varav många till och med är mycket intresserade. Hälften av gymnasieungdomarna vill hellre bli företagare än anställda.

6 Implementering Skolledarna och lärarna utpekas av respondenterna som den målgrupp som enskilt bär det största ansvaret för arbetet med entreprenörskap i skolan. De flesta ser dock att ansvaret för detta arbete är delat mellan skolan och politiken. I huvudsak anses att undervisning i entreprenörskap i klassrummet skall ske av en kombination av lärare och externa aktörer/entreprenörer. Som största enskilt ansvariga grupp utpekas lärarna. Samtidigt som att lärarna utpekas som den huvudsakliga grupp som skall utbilda i entreprenörskap visar kartläggningen att väldigt få anser att lärarna har rätt kompetens för denna undervisning, inklusive lärarna själva. Över hälften av de tillfrågade beslutsfattarna anser att det är skolledarna, politikerna och lärarhögskolan som tillsammans bär ansvaret för att lärarna får rätt kompetens. Skolledarna ses som den grupp som enskilt bär störst ansvar för detta. De tillfrågade gymnasieungdomarna ger en splittrad bild av hur mycket de får arbeta med sin kreativitet och egna idéer i skolan idag. De flesta anger dock att de får arbeta mycket i projekt- och grupparbeten. Det syns klart och tydligt i svaren att de som driver eller har drivit ett UF-företag1 anser att de får arbeta mer med sin kreativitet och egna idéer samt i större utsträckning får arbeta med företagande i skolan och genomföra fler företagsbesök. Dessa elever ser i högre grad eget företagande som en framtida sysselsättning men även bland de elever som inte drivit UF-företag är intresset stort för att starta företag. Eleverna anser att deras utbildning förbereder dem väl inför arbetslivet däremot saknar de stöd från skolans personal i valet av framtida yrke. En majoritet av våra respondenter svarar att de samarbetar med externa aktörer så som till exempel ideella organisationer, kommunala näringslivskontor och det lokala näringslivet samt deltar i externa aktiviteter vid implementeringen av entreprenörskap i skolan. En övervägande andel av de tillfrågade ser samarbetet mellan skolan och närsamhället som grundläggande och något av det viktigaste för att främja detta arbete. GY11 och LGR11 ses av våra respondenter som ett stöd i arbetet med entreprenörskap i skolan. Många lyfter fram att de tror att dessa styrdokument kommer att ge en ökad tydlighet och sätta mer fokus på detta arbete. En tendens som vi har kunnat se är att gruppen lärare och rektorer efterfrågar tydliga styrdokument och strategier framförallt på den lokala nivån för att tydliggöra deras uppdrag i klassrummet. 1UF-företag är ett utbildningskoncept där elever får starta, driva och avveckla ett eget företag under ett läsår på gymnasiet. Konceptet tillhandahålls av organisationen Ung Företagsamhet.

7 Möjligheter Genom utbildningsinsatser för lärare ser våra respondenter att arbetet med entreprenörskap i skolan kan utvecklas. Även insatser så som ökade ekonomiska resurser, premiering av arbetet och ökat stöd från skol- och kommunledning ses som möjligheter för att utöka arbetet med entreprenörskap i skolan. Enligt en stor del av de tillfrågade beslutsfattarna är området prioriterat och drygt hälften avsätter finansiella medel för arbetet med entreprenörskap i skolan. Där arbetet följs upp sker det i stor utsträckning via ordinarie verksamhets- och kvalitetsuppföljning. Däremot anger en stor andel av respondenterna att uppföljningen sker mer eller mindre informellt. En möjlighet är därför att skapa strukturer för uppföljningsarbetet som ger ökad prioritet för området. GY11 och LGR11 ses inte bara som ett implementeringsverktyg av våra respondenter utan också som en stor möjlighet, genom att entreprenörskap sätts i fokus. De ger även en tydligare styrning som efterfrågas av flertalet respondenter. Strategier för arbetet med entreprenörskap i skolan anses viktigt och kan skapa goda förutsättningar. Alla våra respondenter betonar betydelsen av strategier på den lokala nivån. Gymnasieungdomarna lyfter fram konceptet UF-företagande och kontakt med näringslivet som bra möjligheter att arbeta med entreprenörskap i skolan.

8 Hinder Respondentgrupperna beslutsfattare och lärare/skolledare lyfter fram brist på tid och kvalificerad personal som de enskilt största hindren för arbetet med entreprenörskap i skolan. Opinionsbildarna lyfter även fram bristen på lämpliga riktlinjer och föreskrifter som ett hinder. Brist på ekonomiska resurser anses också som ett hinder dock underordnat brist på tid och kvalificerad personal. Våra respondenter anser att det idag saknas kompetens bland lärare inom området entreprenörskap. Flera respondenter anser att Lärarhögskolan inte förbereder lärarna tillräckligt för att arbeta med entreprenörskap i skolan. Gruppen lärare/ skolledare uppger även avsaknaden av utbildningsmaterial som ett hinder i deras arbete. En för snäv tolkning av begreppet entreprenörskap ses av flera respondenter som ett hinder. Denna snäva tolkning utesluter förhållningssättet och utveckling av entreprenöriella förmågor. Flera respondenter upplever att en negativ attityd gentemot entreprenörskap i skolan försvårar arbetet. Denna negativa inställning kan höra samman med en för snäv tolkning av begreppet entreprenörskap. Incitament för arbetet med entreprenörskap i skolan efterfrågas av stora delar av gruppen lärare/skolledare, vilket typ av incitament ger dock inte undersökningen svar på. Det är ett fåtal beslutsfattare som anger att de använder sig av denna form av uppmuntran, vilket kan ses som ett hinder. Det efterfrågas strukturer och forum för samarbeten mellan skolan och näringslivet. Eftersom detta ses som grundläggande av våra respondenter så utgör detta ett hinder i arbetet med entreprenörskap i skolan.

9 GODA EXEMPEL Nedan listas de goda exempel som framkommit i kartläggningen. BizCamp BizCamp var ett initiativ av Åtvidabergs kommun för att främja tillväxt, utveckling och framåtanda i östgötaregionen. Åtvidaberg Business Camp 2011 var en mötesplats för kreativitet, nytänkande och framåtanda. BizCamp vände sig till alla som är intresserade av entreprenörskap och regional tillväxt: Företagare, tjänstemän, politiker eller skolpersonal och studenter. Mer information: Det är du som väljer NyföretagarCentrum i Linköping ger kostnadsfri, objektiv och konfidentiell rådgivning och coachning inför start av eget företag. I ett projekt med namnet Det är du som väljer erbjuder NyföretagarCentrum kostnadsfria inspirationsföreläsningar under läsår 2011/2012 till Linköpings kommuns gymnasieskolor för att skapa en nyfikenhet kring eget företagande. Mer information: Draknästet Inspirerat utifrån SVT:s TV serie Draknästet där entreprenörer presenterar sina affärsidéer för riskkapitalister ( Drakar ) i syfte att få dem att investera. I skolan låter man personer från till exempel det lokala näringslivet få agera drakar och befintliga UF-företag får presentera sina affärsidéer och får istället för pengar värdefull feedback/inputs från drakarna. Detta sker som lokala initiativ på flertalet gymnasieskolor i regionen.

10 Elev för en dag I Åtvidaberg åker politiker som är kopplade till skolfrågor ut på kommunens skolor och är elev för en dag. De upplever allt som eleven upplever under dagen, allt från skolskjuts till idrottslektionen. Detta för att uppleva elevens vardag och få en större förståelse för verksamhetens förutsättningar vilket ger bättre beslutsunderlag. Mer information: www. atvidaberg.se Fadderföretag På Företagargymnasiet kombineras ekonomistudierna i skolan med praktisk tillämpning i ett företag på orten. Som gymnasieelev görs en serie om 4-6 projektarbeten på ett och samma företag, vanligtvis under de två sista åren på gymnasiet. Arbetet sker i grupp och till skillnad från traditionell praktik görs endast studiebesök hos företaget då och då för att samla in fakta och göra intervjuer, i snitt en gång i månaden. Fadderföretaget kan kopplas samman med konceptet Övningsföretag. Mer information: Finn upp Finn upp är en rolig tävling för alla skolelever i 6:an till 9:an med tillhörande pedagogisk metod för lärarna. Tävlingen arrangeras vart tredje år. I Finn upp används uppfinnande som ett sätt att lära. Eleverna får identifiera ett problem i sin vardag och får sedan försöka lösa problemet med en egen uppfinning. På vägen finns mycket att lära: om vår historia, om samhället, om teknik och inte minst om sig själv! Finn upp startades 1979 av Ingenjörsamfundet då man såg ett dalande intresse för teknik och naturvetenskap bland ungdomar. Mer information:

11 FramtidsFrön FramtidsFrön är en ideell förening som har arbetat med entreprenörskap i grundskolan sedan De utbildar lärare i entreprenörskap i skolan och det entreprenöriella förhållningssättet, utvecklar verktyg och anordnar mässor och aktiviteter för elever. Verktygen är utarbetade i samverkan med pedagoger och är till för att på ett enkelt sätt komma igång med entreprenörskap i skolan. Verktygen övar både elevernas entreprenöriella förmågor och ger kunskap i företagande. Mer information: Framtidståget Framtidståget turnerar över hela Sverige och bjuder in elever, från årskurs 9, till skolans aula där de presenterar olika val som eleverna kan göra, framtidsutsikter, företag och branscher. På plats finns också inspiratörer från företag som berättar om sin väg till arbetet de har idag. Mer information: www. framtidsvalet.se Innovation Camp Som ett extra verktyg till konceptet UF-företagande finns Ung Företagsamhets Innovation Camp. Innovation Camp är en workshop som syftar till att träna upp elevernas samarbetsförmåga, handlingskraft och vilja till att vara mer företagsam under 12 eller 24 timmar. Under ett 12/24-timmars intensivt tävlingsuppdrag får eleverna chansen att stärka sin kreativitet och problemlösningsförmåga i samband med att ett uppdrag ges från en utomstående uppdragsgivare. Mer information:

12 Lokala UF-mässor I regionen sker flertalet lokala initiativ för att skapa arenor för regionens UF-företag. Det arrangeras årligen lokala mässor på skolor eller i samarrangemang med lokala företagarmässor. På de lokala UF-mässorna erbjuds kommunens UF-företag plats att ställa ut och sälja sina produkter. Lokala jurygrupper sätts samman och företagen tävlar i olika tävlingskategorier. Lokala initiativ: Åtvidabergs lokala UF-mässa, Anders Ljungstedts gymnasiums lokala UF-mässa och Motala Expo. Nyföretagarveckan NyföretagarCentrum har utsett Vecka17 till Nyföretagarveckan. Varje år v 17 arrangerar NyföretagarCentrum i samarbete med deras nätverk massor av möten, aktiviteter och micromässor runt om i landet. Några av dessa aktiviteter har i regionen även omfattat skolan, lärare och elever. Mer information: Snilleblixtarna Snilleblixtarna är en arbetsmodell som ökar de ungas intresse för teknik, naturvetenskap och entreprenörskap. Snilleblixtarna vänder sig till elever i förskoleklass upp till klass 5 och handlar om uppfinningar och utvecklar deras kreativitet, initiativförmåga, självtillit och lust att lära. Mer information:

13 Sommarlovsentreprenörer/ UngDrive Begreppet sommarlovsentreprenör används generellt sett för att beskriva en skolungdom som arbetar utifrån sin egen initiativförmåga på sommarlovet. Det finns flera organisationer som uppmuntrar ungdomar till entreprenörskap och eget företagande på sommarlovet, till exempel Sommarlovsentreprenörerna och UngDrive. Dock kan vem som helst i grunden som bedriver egna projekt eller annan typ av verksamhet på sommarlovet betraktas som sommarlovsentreprenör. Ofta handlar det om enklare projekt som genomdrivs som hobbyverksamhet under hela eller delar av sommarlovet. Mer information: www. ungdrive.se Strategier/ styrdokument Den svenska regeringen presenterade 25 maj 2009 en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Regeringen har inom ramen för den nationella strategin fattat beslut om insatser som stödjer utvecklingen av entreprenörskap inom skola och högskola. Åtgärderna ska syfta till att stimulera entreprenörskap i utbildningen på alla nivåer. Mer information: Den 1 juli 2011 genomfördes en ny skolreform i Sverige. Den nationella strategin har haft stor inverkan på utformningen av de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasiet (LGR11 och GY11) där entreprenörskap i skolan fått ett stort utrymme. Skolverket ska enligt regleringsbrevet för 2009 stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. Inom ramen för detta uppdrag fördelar Skolverket statsbidrag för att främja entreprenörskap i skolan i form av verksamhetsbidrag till organisationer och utvecklingsmedel till skolhuvudmän. Mer information:

14 I december 2010 presenterade regionförbundet Östsam en regional strategi för entreprenörskap i skolan. Den regionala strategin betonar att framgångsrik implementering måste ske inom ramen för ordinarie organisation, från högsta kommunal nivå, via chefer på olika nivåer till personal och elever på varje enskild skola. Den regionala strategin initierade framtagandet av lokala strategier för entreprenörskap i skolan i samtliga kommuner i Östergötland. Regionförbundet Östsam har enligt den regionala strategin uppdraget att skapa en arena för de lokala måldokumenten/ strategierna, att tillsammans med näringslivet driva nätverk för rektorer och nyckelpersoner inom skolan samt ta fram ett entreprenörskapsindex med kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Resultatet skall presenteras i en årlig ranking i regionen. Mer information: Trampolinen Östsvenska Handelskammaren driver projektet Trampolinen - ett program som skapats för att bidra till att lösa kompetensförsörjningen i regionen på lång sikt. Målet är även att bidra till en ökad förståelse mellan skola och näringsliv. Programmet riktar sig till företag, lärare, studie- och yrkesvägledare och inte minst till skolungdomar inför deras språng ut i vuxenlivet. Ett företag matchas till en skolklass för ett samarbete genom högstadiet. Efter överenskommelse mellan skolan och företaget omfattar samarbetet antingen åk 7-9 eller åk 8-9. Under de åren byggs kontakten upp och man lär känna varandra genom studiebesök och projektarbeten. Mer information: Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet är en ideell organisation som i över 3o år har arbetat för att främja entreprenörskap och företagsamhet i det svenska skolsystemet. Genom utbildningskoncept ges unga människor möjligheten att utveckla sin kreativitet, skaparglädje och sin tro på sig själva. Ung Företagsamhet har idag tre utbildningskoncept, Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och UF-företagande som alla tre främjar entreprenörskap i skolan på såväl grundskolan som på gymnasiet. Ung Företagsamhet utbildar lärare, anordnar mässor och aktiviteter för elever samt ge support och stöd till skolor som aktivt arbetar med organisationens utbildningskoncept. Mer information:

15 V45 Innovation & Entreprenörskap V45 är ett samlat initiativ från InnovationskontorEtt vid Linköpings universitet, aktörerna i nätverket Growlink och Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen. Idén bygger på en vecka fullmatad med inspiration, kunskap och gemenskap. En vecka som visar att regionen är med och bidrar till sin och hela Sveriges positiva utveckling. Arrangemanget är årligen återkommande och involverar många aktörer och deltagare över hela regionen i en hel vecka, v45. Mer information: Vetenskaparna Vetenskaparna är ett pedagogiskt, metodiskt och didaktiskt samarbete mellan grundskolans år ett till sex och gymnasiet. Samverkan sker i huvudsak kring ämnesområden. Denna kan sträcka sig från enstaka temadagar till hela läsår. Avsikten är att visa vad naturvetenskap, teknik och matematik kan vara och hjälpa ungdomar till självständiga och fördomsfria studie- och yrkesval. Pedagoger kan också erhålla kompetensutveckling genom konceptet. Vetenskaparna har en egen lektionssal på Nyströmska skolan i Söderköping. Mer information: Övningsföretag Business Training Centre (BTC) drivs av BTC i Karlstad AB och är Centralenheten för alla Övningsföretag i Sverige. Övningsföretag är en utbildningsmodell för framförallt gymnasieskolan som baseras på upplevelsebaserad inlärning Learning by doing och som avspeglar ett riktigt företags alla affärsprocedurer, rutiner och dokumentflöden. Deltagarna agerar som anställda på Övningsföretaget. De engagerar sig i simulerade affärstransaktioner med andra Övningsföretag i världen i ett slutet nätverk, där alla aktiviteter och rutiner för normal affärsadministration och handel kan simuleras. Mer information:

16 VÅR DEFINITION AV ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Att inom utbildningssystemet främja och utveckla barn och ungdomars personliga entreprenöriella förmågor så som kreativitet, ansvarstagande, risktagande, problemlösning, samarbete - samt ge kunskap om företagandets villkor. Besök vår webbsida: Co-financed by the European Regional Development Fund and made possible by the INTERREG IVC Programme. FUNDING PARTNERS