Analys Steg 3 Intervjuer. av: Christoffer Ahlgren

Transkript

1 Analys Steg 3 Intervjuer av: Christoffer Ahlgren

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Analys... 4 Slutsatser

3 Sammanfattning Analysen grundar sig på 24 intervjuer utförda under november och december De intervjuade kommer från de fyra målgrupperna beslutsfattare, opinionsbildare, lärare/rektorer och studenter. Uppdelningen intervjuade per respektive målgrupp var som följande, åtta beslutsfattare, tre opinionsbildare, tio lärare/rektorer och tre studentgrupper. I valet av intervjuobjekt har hänsyn tagits till att få en geografisk spridning i Östergötland. Frågorna som har ställts har både varit specifika frågor till en speciell målgrupp och gemensamma frågor som ställts till två eller fler målgrupper. Utbildning i entreprenörskap är från respondenternas personliga synvinkel mycket viktigt att arbeta med i skolan. Tolkningen som de tillfrågade gör av begreppet entreprenörskap är något mycket bredare än att bara starta ett eget företag, utbildning i entreprenörskap innefattar för dem också att utveckla förmågor som är viktiga i alla delar av livet. Den övervägande majoriteten av de svarande vill att arbetet med entreprenörskap i skolan ska börja så tidigt som i förskolan eller första klass. Lärarnas brist på tid och utbildning i ämnet samt den dåliga styrningen från politikerna ses som de största hindren för arbetet med entreprenörskap i skolan. Samarbetet mellan skolan och närsamhället ses som grundläggande för främjandet av entreprenörskap i skolan och för att öka förståelsen bland lärare och elever för entreprenörskap och dess betydelse för Sverige. 3

4 Analys Vad anser du ingår i entreprenörskap i skolan? Det som tydligast framgick av respondenternas svar på denna fråga var att de ser på entreprenörskap som något mycket bredare än att bara att starta ett eget företag. De tillfrågade beslutsfattarna, opinionsbildarna och lärarna/rektorerna anser att entreprenörskap i skolan också innefattar att eleverna lär sig att utveckla förmågor som de kan ha nytta av inte bara som egna företagare. Dessa förmågor ska de också kunna använda och är viktiga som anställd och i privatlivet. Många svarande var noga med att uttrycka att entreprenörskap i skolan ska ses som ett förhållningssätt, och att det som sådant ska ingå som en röd tråd genom hela skolutbildningen. Därför behöver det inte heller enligt några respondenter vara ett specifikt ämne. Detta förhållningssätt benämndes av flera svaranden som entreprenöriellt lärande, som lyfts fram i de nya kurs- och läroplanerna. De förmågor som entreprenöriellt lärande utvecklar enligt de tillfrågade och som återkom under intervjuerna är nyfikenhet, att komma med egna idéer, lära sig att ta eget ansvar, att utveckla sin kreativitet och driva en process. Något som framgick av lärarna och rektorernas svar var att de ser på entreprenörskap som att skolan tar tillvara på de idéer som elever har och får de att tro på sig själva samt ger barnen mycket eget ansvar också redan i grundskolans tidigare åldrar. Sedan längre upp i åldrarna så ser de svarande det som att utbildningen i entreprenörskap handlar mer om företagsamhet. Följande citat från en lärare speglar detta: I de här åldrarna (lågstadiet) som jag har så är det ett förhållningssätt för att bemöta eleverna. Hur man möter upp dem i sina idéer och ta tillvara på deras idéer. Senare när det kommer uppåt så är det mer företagsamhet. Tycker du att man idag arbetar tillräckligt med entreprenörskap i skolan? Den grupp som svarade här var beslutsfattarna. Samtliga åtta beslutsfattare tyckte att skolan inte arbetar tillräckligt med entreprenörskap. Men två menade att det i alla fall har blivit bättre och bättre. En av dessa uttryckte sig som följande: 4

5 Det gör vi naturligtvis inte men vi har blivit bättre och bättre. Bara det att begreppet finns och att det uppmärksammas och att Ung Företagsamhet och FramtidsFrön och andra arbetar med det är ett uttryck för att det går åt rätt håll. Några av orsakerna de tillfrågade ser till att det inte jobbas tillräckligt med entreprenörskap i skolan är lärarhögskolan och bristen på utbildning i entreprenörskap där (bristerna hos lärarhögskolan är något som återkommer frekvent i ett flertal intervjuer), samt att skolan fortfarande är i en implementeringsfas när det kommer till entreprenörskap. Några andra orsaker som togs upp som flera tillfrågade också framhävde var att många lärare är kvar i sina gamla roller, samt att lärarna gör en tolkning av entreprenörskap som att det enbart handlar om företagande. På vilken nivå anser du att strategier för entreprenörskap i skolan ska utvecklas och implementeras. Nationellt, regionalt eller lokalt? Det vanligaste svaret som kom fram på denna fråga var att respondenterna ansåg att den som är huvudansvarig är rektorn. Det svaret gavs av tre utav de åtta beslutsfattarna. Detta verkar bero på att de tillfrågade tycker att närheten till verksamheten är grundläggande för att en strategi ska nå ut till klassrummen. De andra respondenterna svarade att de tyckte att strategierna ska utvecklas på alla nivåerna, då de ser det som viktigt att alla nivåerna är med på racet. Dock missuppfattade flera respondenter frågan och svarade egentligen på vilken nivå i skolan som strategierna borde implementeras. På vilket sätt tror du de nya läroplanerna GY11 och LGR11 kommer att påverka ert arbete med att främja entreprenörskap i skolan i er kommun? Respondenterna har en positiv syn på de nya läroplanerna GY11 och LGR11 där de tror att dem kommer att vara till hjälp när det gäller att främja entreprenörskap i skolorna. Dock finns det skillnader i vilken grad de tror att de kommer att påverka. Från att de ser dem som mycket positiva till att de tror att de kommer ha lite påverkan. Men ingen av respondenterna har uttryckt att de tror att de på något sätt skulle ha en negativ påverkan eller ingen påverkan alls. Det ska dock sägas att flera uttryckte en osäkerhet om vad GY11 och LGR 11 kommer att innebära för utbildningen i entreprenörskap i skolan. I de två respondent grupperna som har svarat på frågan finns också en skillnad där beslutsfattarna verkar vara lite mer positiva än opinionsbildarna. En opinionsbildare hade en tanke kring att det i 5

6 startskedet kan handla om att alla partner får en samsyn på vad entreprenörskap i skolan är och vad de berörda i skolan kan förvänta sig av det. Från en annan opinionsbildare så framkom det en farhåga för att det kan ta väldigt lång tid att få LGR11 och GY11 att sippra ner från beslutsfattare till klassrummen. De fördelar som de tillfrågade kan se med LGR11 och GY11 som tagits upp under intervjuerna är att det blir en gratis hjälp för att kunna föra fram frågan om entreprenörskap i skolan samt att det ger en större frihet för skolorna att själva verka för ökad grad av utbildning i entreprenörskap. Hur viktigt är entreprenörskap i skolan ur din personliga synvinkel? Respondenterna var på denna fråga rörande överens om att entreprenörskap i skolan är väldigt viktigt. Samtliga svarande beslutsfattare tog upp fördelarna de tycker det har för individen, men fem av åtta tog också upp hur viktigt utbildning i entreprenörskap är för Sverige och dess framtid. Flera tillfrågade menar att utbildning i entreprenörskap förhoppningsvis kommer att innebära att svenska skolsystemet slussar ut elever som är bättre rustade att utveckla Sverige i framtiden. Många respondenter anser också att ett förhållningssätt till entreprenörskap är en förutsättning för att klara sig i dagens arbetsliv. Också i denna fråga tar de svarande upp bredden i entreprenörskap och att det ska ses som ett förhållningssätt som ska genomsyra hela utbildningen. Detta kan ses i följande citat: Ser man det sen som det gamla klassiska att tänka på entreprenörskap att det ska leda till att jag startar företag så tycker jag inte att det är lika viktigt. Men jag tror att det blir en självklar följd av det entreprenöriella lärandet av vi får mer kreativa elever som har ett mer öppet sinnessätt, som kanske förhoppningsvis blir de här entreprenörerna. Nu kan man vara entreprenör som anställd och ha ett entreprenöriellt sätt att jobba det behöver inte betyda att man startar ett eget företag Vilken prioritet har entreprenörskap i skolan i din organisation? Enligt fem av åtta tillfrågade beslutsfattare så har entreprenörskap i skolan hög prioritet i deras organisation. En svarade att det inte är en uttalad prioritet och två att de inte vet. En respondent nämnde att det var först efter att alliansen kom till makten 2006 som de började jobba med de här frågorna, men att de nu har hög prioritet. En annan respondent menade också att det är först på sistone som frågan har fått hög prioritet. 6

7 Är entreprenörskap i skolan prioriterat i din organisations budget? Här så framgick det tydligt att organisationerna som respondenterna arbetar i inte har någon speciellt prioriterad budget som är kopplad till entreprenörskap i skolan. Av de tillfrågade beslutsfattarna så var det sex av åtta som svarade att man inte har något speciellt prioriterat budgetanslag. De ena av de två som har ett prioriterat budgetanslag tog upp ett projekt kallat Vetenskaparna som enligt respondenten skulle kunna räknas som ett entreprenörskapsprojekt. Men att man inte avsatt några pengar för något övergripande. Den andra respondenten menade att de har ett prioriterat budgetanslag till Ung Företagsamhet. Av de tre tillfrågade opinionsbildarna så var det en som sa att man inte avsätter speciella pengar för entreprenörskap i skolan. De andra framhöll att deras respektive organisationer inte har öronmärkta finansiella medel till detta ändamål men att det ändå ingår som en del i någon större pott. Hur följer ni upp arbetet med entreprenörskap i skolan? Här är det väldigt stor skillnad på hur de tillfrågade väljer att följa upp det arbete som görs med entreprenörskap i skolan. Om de ens väljer att följa upp det. Av åtta beslutsfattare så var det tre som sa att de inte har någon uppföljning på arbetet. En av dessa menade att det berodde på att man är i ett nystart/förändrings arbete. Av de som gör en uppföljning så är det två respondenter som menade att det görs genom skolbesök. En annan visste att det görs på skolorna men inte på vilket sätt. De andra två sa att uppföljning sker genom verksamhetsplanen eller kvalitetsredovisningar. En respondent hade ett resonemang kring att det kan vara svårt att följa upp arbetet i de lägre åldrarna då arbetet med entreprenörskap på denna nivå inte är lika konkret. Hur tycker du att lärarnas och skolledarnas generella inställning till entreprenörskap i skolan är? De svarande beslutsfattarna var väldigt tydligt överens om att man tyckte att skolledarna har en positiv inställning till entreprenörskap i skolan. De ansåg även att rektorerna har en viktig roll i att sprida denna inställning neråt. Detta framgår i följande citat: När det är som sämst, vad jobbigt med en grej till. När det är som bäst, vetenskaparna. Sen så finns det hela skalan. Det kan vara från arbetslag till arbetslag och från skola till skola. Det är därför det är så viktigt att rektorerna tycker att det här är viktigt, då handlar det inte om man ska jobba med det utan hur man ska jobba med det och förankra det. 7

8 De flesta respondenterna hade ingen åsikt om lärarna då man inte träffar dem på samma sätt som man träffar rektorerna. De som sade någon om lärarna menade dock att det är en väldig skillnad från lärare till lärare vilken inställning till entreprenörskap de har. Från att inte vilja jobba med det alls till att svälja det med hull och hår som en respondent uttryckte det. En respondent tog upp en intressant tanke där han menade att det finns en skiljelinje mellan människor från olika generationer vilken inställning till entreprenörskap de har. Där han menade att den äldre generationen som är fostrade i en mer kollektivistisk anda har svårare att ta till sig detta med entreprenörskap i skolan. En annan respondent tog upp den politiska skiljelinje som finns i denna fråga mellan alliansen och de röd-gröna. Använder ni er av någon form av incitament för de lärare och skolledare som engagerar sig och arbetar mer med entreprenörskap i skolan? Här visade de tillfrågade beslutsfattarna upp en väldig skillnad på de svar som framkom, tre av åtta svarade att de har någon form av incitament. De incitament som de använder sig av är av skiftande form och i flera fall så är de väldigt vaga. Det var bara en av respondenterna som sade att man använder sig av ekonomiska incitament och då menade respondenten att det skulle kunna användas som en del av deras lönebildningsmodell. Där det skulle ligga under kompetensförsörjning. De andra två som använder sig av någon form av incitament gör det då genom att det är kopplat till stipendium eller priser som lärarna kan få/vinna genom att utmärka sig på olika sätt. Alltså inget specifikt kopplat till just entreprenörskap utan mer allmänt. Stödjer du eller samarbetar ni med andra organisationer inom området entreprenörskap i skolan? Beslutsfattarna som var gruppen som svarade hade väldigt liktydiga svar på denna frågan. Fem av åtta samarbetade med andra organisationer och av de fem så var det fyra som sa att dem de samarbetar med är näringslivet, bara en nämnde en specifik näringslivsorganisation. De andra tre svarade nej eller att de inte visste. En respondent tog upp ett exempel som belyste hur viktigt det kan vara att ordföranden i en näringslivsorganisation är engagerad i dessa frågor för att man ska få fart på samarbetet. 8

9 Vilka flaskhalsar ser du när det handlar om att stödja arbetet med entreprenörskap i skolan? Denna fråga som besvarades av beslutsfattarna, opinionsbildarna och lärarna/rektorerna var helt klart den av alla frågorna som hade de mest uttömmande svaren från respondenterna. Detta är förmodligen ett tecken på att för att entreprenörskap i skolan ska kunna slå igenom fullt ut så ser man tydliga hinder som måste tas igenom. De hinder som de tillfrågade kan se skiljer sig också ganska mycket mellan de tre tillfrågade grupperna även om det går att se en del mönster. Ett av dessa mönster som oftast kom fram var att lärarna och studie- och yrkesvägledarna är de som ses som de största flaskhalsarna, denna synpunkt kommer också från många lärare. Den vanligaste kritiken som ges mot lärarna är att för många av dem inte är öppna för att ta in nya saker i sin utbildning, att de istället gärna bara jobbar vidare på samma sätt som de alltid har gjort och bara ser förändringar som något negativt. Denna åsikt går att skönja i detta citat: Det ska väl vara att en del lärare är uppfyllda av sina ämnen, jag har inte utrymme för mer jag har min plan och har gjort så här i alla år. Det skulle jag kunna tänka mig är det största hindret att man inte är öppen för nya metoder och nya förhållningssätt. Enligt de tillfrågade sitter för många lärare kvar i gamla strukturer. Uppfattningen verkar ändå vara att det går åt rätt håll, delvis beroende på pensionsavgångar. Många lärares prioritet av entreprenörskap i skolan anses också av flera respondenter vara för låg. Ett annat problem som en respondent tog upp är att en del lärare kan göra en för snäv tolkning av begreppet entreprenörskap och att det därför blir mindre intressant för de lärarna än om de hade sett på entreprenörskap som den bredare tolkningen, alltså förhållningssättet. En återkommande kritik var också den mot lärarhögskolorna som enligt flertalet respondenter är alldeles för dåliga i att utbilda de blivande lärarna i entreprenörskap. Detta innebär såklart att lärarna som går ut därifrån inte har de rätta kunskaperna(om de ens har fått några) för att sen själva kunna undervisa i entreprenörskap. Kritiken som gavs mot studie- och yrkesvägledarna var väldigt samstämmig av de som gav den, studie- och yrkesvägledarnas kunskaper inom området är helt enkelt för litet och de är i behov av mer utbildning för att kunna ge eleverna nödvändig hjälp. Inom gruppen lärare och rektorer så var det största hindret man såg det sammanflätade problemet med för lite tid och personalbrist. Lärarna tog också upp vad de ser som otydligheten från politiskt håll gällande vad utbildning i entreprenörskap i skolan ska innebära. Detta illustreras i följande citat: 9

10 För det första om man ska kolla uppifrån, att det inte är styrt det där. Politiker och skolverk och sånt dom lever sin egen värld känns det som. De ger vissa riktlinjer, sen har regeringen gett ut stöd för att man ska kunna göra det. Allting är väldigt rörigt. En opinionsbildare menade att det skulle vara så uppstyrt från politiskt håll så att lärarna skulle veta vad de från årskull till årskull ska arbeta med. De respondenter som såg det ekonomiska som en flaskhals kopplade det till att de ekonomiska resurserna skulle läggas på mer utbildning för personalen och utbildningsmaterial. Två beslutsfattare förklarade att de tyckte att det politiska begreppet i entreprenörskap var det största hindret och i det den meningsskillnad som finns mellan alliansen och de röd-gröna i frågan. När tycker du att man ska börja arbeta med entreprenörskap i skolan? Alla tre respondent grupperna utom studenterna fick denna fråga, det som tydligt framgick var att majoriteten i alla grupperna tyckte att arbetet ska börjas antingen i förskolan eller första klass i grundskolan. Ett flertal hade inställningen ju tidigare desto bättre, detta för att få in förhållningssättet till entreprenörskap som något naturligt hos eleverna. Det finns också en skillnad mellan respondent grupperna där opinionsbildarna var de som var mest överens om att det ska börjas tidigt. Deras två svar var förskolan och så tidigt som möjligt. Lärarna och rektorerna var också eniga om att de tyckte att det skulle börjas tidigt. Åtta av de tio lärarna och rektorerna tyckte att arbetet skulle börja antingen i förskolan eller första klass. De två som hade avvikande svar tyckte att mellanstadiet och högstadiet var en lämplig ålder att börja. Beslutsfattarna var den grupp som hade störst andel som tyckte att man ska skulle börja senare än första klass. Där var det två som svarade att man tyckte att man skulle börja i 9:an,en som tyckte att 6:an var en lämplig ålder samt en som sa grundskolan utan att precisera när under grundskolan. De övriga svarade förskolan eller första klass. Vem tycker du bör tillhandahålla utbildning i entreprenörskap i skolan? Också detta var en fråga som besvarades av alla respondent grupperna utom studenterna. Samtliga tyckte att det var lärarnas uppgift att tillhandahålla utbildning i entreprenörskap i skolan. Dock var det väldigt många i alla tre grupperna som tyckte att man med jämna mellanrum ska ta in personer utifrån, till exempel från näringslivet in i klassrummet. En opinionsbildare tyckte att det bästa egentligen borde vara att sådana som själva är entreprenörer skulle utbilda i entreprenörskap, men var medveten om att det inte är ekonomiskt genomförbart. Bland 10

11 lärarna och rektorerna så var det också flera som efterlyste mer utbildning och fortbildning för lärarna så att de står bättre rustade att tillhandahålla utbildning i entreprenörskap i skolan. Det gavs också från respondenter kritik mot lärarhögskolan och bristen på utbildning i entreprenörskap där. Vem bör ansvara över att lärarna får rätt utbildning inom entreprenörskap i skolan? Beslutsfattarna som är de som fick denna fråga tyckte helt klart att de som är ansvariga för att lärarna får rätt utbildning inom entreprenörskap i skolan är politikerna och rektorn. Av de åtta beslutsfattarna så var det två som svarade att det var politikernas ansvar, två som svarade att det är rektorns uppgift samt fyra som tyckte att det är ett gemensamt ansvar mellan politikerna och rektorerna. Tycker du att entreprenörskap i skolan är viktigt? De två grupper som svarade här var opinionsbildare och lärarna/rektorerna. Alla respondenter svarade att de tyckte att entreprenörskap i skolan är viktigt. Dock skiljer sig svaren mellan opinionsbildarna och lärarna/rektorerna en aning. Opinionsbildarna ser på det ur ett perspektiv med betydelsen det har lokalt, regionalt och nationellt där de menar att entreprenörskap är avgörande för Sveriges framtid och utveckling. Detta citat belyser detta: Jag tycker det är väldigt viktigt för entreprenörskap, och i förlängningen företagsamhet är ju grunden för ett land. Det är grunden för att vi ska få tillräckligt med skattepengar för att bygga vår välfärd. Det är bland det viktigaste som man kan leverera i skolan. Lärarna och rektorerna ser det istället från perspektivet vad det ger den enskilde individen i skolan. Där ses det som ett verktyg för att öppna upp kreativiteten hos eleverna, att öka deras självförtroende så att de tror på sig själva och sin egen förmåga samt att de lär sig tänka på ett nytt sätt. Följande citat visar på detta: Ja, jag vill att barn ska känna att deras tankar är värda någonting. Att de ska få hopp att det går att genomföra saker här i livet. Någonstans kan man börja. Anser du att entreprenörskap i skolan ska vara obligatoriskt? På denna fråga som besvarades av opinionsbildarna och lärarna/rektorerna så svarade alla utom två att man tyckte att det ska vara obligatoriskt. Av de två så var det en som var osäker men ändå tyckte att det var viktigt. Den andra tyckte att det ska vara en del av samhällskunskapen. Det var tre respondenter som påpekade att i och med att det nu är inskrivet i skollagen så är det redan obligatoriskt. 11

12 Är arbetet med lobbying för att främja entreprenörskap i skolan viktigt i din organisation? Alla tre opinionsbildarna som svarade var eniga om att lobbying är väldigt viktigt för deras organisation när det kommer till att främja entreprenörskap i skolan. Det är politiker och tjänstemän som de främst prioriterar att försöka påverka. Sen är det olika beroende på organisation hur man väljer att försöka påverka på skolnivån. Antingen så använder de sig av andra organisationer för att nå ut som Ung Företagsamhet, FramtidsFrön och Trampolinen. Eller så försöker de ha nära kontakt med skolan genom att sitta i programråd och liknande samt ha direktkontakt med lärare, elever och studieoch yrkesvägledare. Tror du att det är möjligt för din organisation att påverka skolpolitik och skolans utveckling? Opinionsbildarna som var de som svarade var hoppfulla men kände sig osäkra på hur mycket de kan påverka skolan. Bland annat menar de att skolan är en seg institution som kan vara svår att påverka. Dessa tankar kan ses i följande citat: Alltså jag tror att skolan är en av de största kolosserna, det är ju inte direkt någon liten lustyacht som man kan välja att byta riktning på direkt. Jag tror att det här kommer att kräva mycket mer smarthet än att tycka och tänka, utan här kommer det att handla om att få lärare att brinna för det här, så kommer det här ske av sig självt. En annan av de svarande tog också upp en synpunkt angående att skolpolitikerna är en svårare grupp att nå ut till för en näringslivsorganisation än andra politiker. Detta för att skolpolitikerna inte känner att de är beroende av företagen i kommunen på samma sätt som andra politiker och därför inte är lika benägna att lyssna. En opinionsbildare trodde också att ett av de effektivaste sätten att påverka skolan skulle vara att komma in på lärarhögskolan och att därifrån försöka påverka de kommande lärarna. Tycker du att entreprenörskap i skolan borde integreras inom utbildnings- och näringslivs/utvecklingsstrategier? Av de svarande opinionsbildarna och lärarna/rektorerna så var alla positiva till detta. Opinionsbildarna var tydliga med att de tror att detta skulle ge en skjuts framåt för arbetet med entreprenörskap i skolan samt att kopplingen mellan dem skulle göra att frågorna skulle bli mer naturliga i skolan. Lärarna och rektorerna var väldigt positiva och det var tydligt att många av dem 12

13 efterfrågade en tydligare styrning uppifrån inom detta område och trodde att det skulle underlätta deras arbete. Vem tycker du har det mesta ansvaret för att man jobbar med entreprenörskap i skolan? Denna frågan besvarades av opinionsbildarna och lärarna/rektorerna, det gick också en tydlig skiljelinje mellan vem dessa två grupper tyckte hade det största ansvaret för arbetet med entreprenörskap i skolan. Alla tre opinionsbildarna tyckte att det är politikerna som har det yttersta ansvaret, men det var bara en av tio lärare och rektorer som tyckte att så var fallet. Flera av dessa tyckte dock att det är ett delat ansvar, alltså att politiker, lärare och rektorer är lika ansvariga. Men majoriteten av lärarna och rektorerna hade åsikten att det yttersta ansvaret ligger hos lärare och rektorer. Anser du att pedagoger i skolan har rätt utbildning och kompetens för att förmedla entreprenörskap i skolan? Av de opinionsbildarna och lärare/rektorer som svarade på denna fråga så var det fyra som uttryckte åsikten att pedagoger i skolan har rätt utbildning och kompetens för att förmedla entreprenörskap i skolan. Det var fyra som tyckte att de inte har det och sex stycken som var tveksamma. Vad nästan alla de fjorton dock var överens om och det inkluderade även de som tycker att pedagogerna har rätt kompetens, var att de tyckte att lärarna är i behov av mer utbildning. Lärarna var också samstämmiga om att man inte fått någon utbildning om detta på lärarhögskolan. Detta har inneburit menade flera respondenter att de som har rätt kompetens är ofta de lärare som har införskaffat den själva på grund av ett eget intresse för entreprenörskap. Det belyses i följande citat: Kanske inte, det är någonting man får på vägen. Det beror nog på hur man är som person kanske också. Utbildning i allt tycker jag är bra, det är mycket man får se till att skaffa själv. Det beror nog mycket på egna intressen. Det kan också noteras att av de tre opinionsbildarna så var det ingen som tyckte att lärarna har rätt kompetens. Antingen svarade man nej eller var tveksam. 13

14 Hur ofta deltar din organisation i aktiviteter som syftar till att främja entreprenörskap bland elever? Svaren på denna fråga har stor spridning, det är också knappt någon som har svarat på hur mycket tid som de lägger på aktiviteterna. Istället räknade de två tillfrågade grupperna opinionsbildare och lärare/rektorer upp de aktiviteter som de med jämna mellanrum deltar i. De aktiviteter som opinionsbildarna deltar i är bland annat företagsmässor och expon, att deras organisation har folk ute som föreläser på skolor någon gång i veckan, att lärare kommer på besök, praoplatser ordnas och det ordnas med seminarier. Samarbetar sker också med till exempel Ung Företagsamhet och FramtidsFrön och genom träffar med skolpolitiker. Bland lärare och rektorer så var det stor skillnad på hur mycket de från skola till skola deltar i aktiviteter. Det verkar också vara så att en faktor som kan påverka hur mycket en skola deltar i såna här aktiviteter är om det finns en person på skolan som tar tag i de frågorna och som brinner för arbetet med entreprenörskap på skolan. De aktiviteter som skolorna deltar i som nämndes är bland annat mässor, studiebesök, aktiviteter kring Ung Företagsamhet och samarbeten med näringslivet. Bland dessa ett samarbete mellan Kungsgårdsskolan i Norrköping och Hageby centrum i samma kommun som beskrevs utförligt av en respondent som var mycket nöjd med detta samarbete. Anser du att samarbetet mellan skolan och närsamhället är viktigt för entreprenörskap i skolan? De opinionsbildare och lärare/rektorer som svarade på den här frågan är rörande överens sånär som på en respondent om att samarbetet mellan skolan och närsamhället är väldigt viktigt för entreprenörskap i skolan. Den respondenten som var negativ till samarbetet tyckte att det finns bättre vägar att gå än att till exempel bjuda in företag till skolan. Dock specificerar inte respondenten vad det skulle vara. Många tillfrågade ser också detta samarbete som grundläggande och något av det viktigaste för att främja entreprenörskap i skolan. Detta citat från en respondent visar på det: Det tror jag är grunden till allt, alltså förståelsen från företagen in i skolans värld. En förståelse och tvärtom men också den här verklighetsförankringen, när du läser det här så kan det kännas meningslöst och som bortkastad tid. Men skulle du vara här och jobba så är det här du använder det. Det opinionsbildarna verkar vilja göra med samarbetet är att öka förståelsen bland lärare och elever för entreprenörskap och dess betydelse för Sverige. Opinionsbildarna verkar också tycka att denna fråga 14

15 har glömts bort lite och att det behövs läggas mer fokus på arbetet med näringslivet från skolorna. Lärarna och rektorerna verkar också tycka att det skulle vara viktigt att få in närsamhället i vad de tycker är den slutna skolvärlden, illustrerat i detta citat: Det är det självklart, skolan är ju en del av samhället men är också en sluten institution känns det som många gånger. Det är lite för sig självt så det är viktigt att få in samhället. Från en lärare gavs det också en farhåga att samarbetet inte får bli för ensidigt och att det kan vara svårt att veta vilken sida i samarbetet som ska vara motorn och dra för att det ska bli något ordentligt av det. Har du några bra exempel på något er organisation står bakom som syftar till att implementera entreprenörskap i skolan? Av de tillfrågade opinionsbildarna framkom det två stycken exempel, det ena var ett lärlingsprojekt som man har haft på gymnasiet för elever som vill ha en större grad av praktisk inlärning. Det har varit mycket framgångsrikt där en väldigt stor andel har fått jobb efter. Det andra exemplet var ett projekt som heter guld korn som handlar om att få ungdomar intresserade av att jobba inom eller att själva driva ett företag inom industrin. För att arbetet med entreprenörskap i skolan ska få större genomslagskraft vad behöver göras då? De förslag till förbättringar som kom från de tillfrågade opinionsbildarna var att frågan måste få mer tyngd politiskt, lärarna behöver också utbildning så att det blir ett naturligt synsätt i skolan. Andra förslag var att arbetet med att få ner besluten från politikerna till klassrummen måste ske smidigare samt att det tydligt måste definieras från de styrande vad det är man vill ha ut av utbildningen i entreprenörskap. Hur tycker du att entreprenörskap i skolan hänger ihop med LGR 11 och GY 11? Lärarna och rektorerna som var de som svarade på denna fråga menade att de hänger ihop då det tydligt framgår i LGR 11 och GY 11 att man ska arbeta med entreprenörskap. En respondent uttryckte det som att de har fått ett uppdrag att utföra. 15

16 Hur mycket anser du att ni jobbar med entreprenörskap i skolan idag? De tillfrågade visade här upp en klar differens i hur mycket de ansåg sig arbeta med entreprenörskap. Från uppfattningen att de jobbar alldeles för lite till att de jobbar väldigt mycket. Många av respondenterna tyckte också att de skulle kunna jobba mer än de gör, detta inkluderade också de som redan hade uppfattningen att de jobbar mycket med entreprenörskap. Två av respondenterna som svarade att de jobbade mycket med entreprenörskap förklarade också att det de då menar är förhållningssättet till entreprenörskap. Det genomsyrar all deras utbildning men det är inte något speciellt inlagt på schemat. Det verkar också finnas en skillnad i att de som undervisar i gymnasiet tycker att de jobbar mer med entreprenörskap än de som undervisar i grundskolan. Det kan ha att göra med att arbetet med entreprenörskap är tydligare i gymnasiet än grundskolan. Det blir därför svårare att se arbetet med entreprenörskap längre ner i åldrarna. Vad skulle krävas för att ni skulle arbeta mer med entreprenörskap i skolan? Lärare och rektorerna har många olika idéer om vad som skulle behöva göras för att de skulle arbeta mer med entreprenörskap i skolan. Det enda som dyker upp ett flertal gånger är att de skulle behöva mer tid, och då speciellt mer tid med varje enskild elev. Annars är det många olika förslag som kommer upp, några av dessa är att entreprenörskap borde integreras i varje ämne samt att lärarna borde sätta upp tydligare mål i varje arbetslag hur man ska arbeta med detta. Andra saker som togs upp var mer styrning från skolledningen och att lärarna behöver mer utbildning för att kunna utbilda i entreprenörskap. Arbetar ni ämnesövergripande på er skola idag? På denna frågan svarade alla utom en av respondenterna att de jobbar ämnesövergripande på deras skola. Ett flertal av de tillfrågade menade att de antingen hade börjat med detta senaste tiden eller att det hade ökat på sistone. 16

17 Studenter år Vad innebär entreprenörskap för er? Här svarade fyra av de åtta studenterna att entreprenörskap för dem var något som hade med företag att göra. Två svarade att det inte innebär någonting för dem. De resterande två tyckte att entreprenörskap handlar om att tro på sig själv och att våga ta eget ansvar. Hur mycket får ni arbeta med kreativitet och skapande av nya idéer i skolan? Enligt de studenter som driver ett UF-företag så har de inte haft så mycket utanför sitt UF-företagande som enligt dem är kreativt och ger dem möjlighet att komma på nya idéer. De tillfrågade som inte är UF-elever menade att de jobbar mycket i olika projekt som innehåller de delarna. Hur mycket får ni arbeta med grupp- och samarbete i skolan? Här svarade samtliga studenter att de samarbetar mycket och väldigt ofta har grupparbeten. Enligt dem är detta oftast något positivt. Det positiva tycker de är att de lär sig mer när de jobbar i grupp, det dåliga är att de inte alltid får fram sin åsikt i gruppen och att de kan tröttna på dem som de jobbar med. I en studentgrupp så menade alla de tillfrågade att de i princip jobbar i grupp hela tiden förutom när de har sina kärnämnen. Hur mycket får ni arbeta med företagande och företagsfrågor i skolan? De tillfrågade som har ett UF-företag svarade att det är i samband med detta som de har arbetet med dessa frågor. Tidigare i deras utbildning så var det övningsföretaget som var deras koppling till företagsfrågor. Några andra av de tillfrågade UF-eleverna menade att de har arbetat mycket med deras fadderföretag. De studenter som inte har UF-företag svarade att de har mycket praktik och att de är ute på en del studiebesök, det var den kopplingen som de såg till de här frågorna. Har ni några bra förslag på hur man skulle kunna jobba med entreprenörskap i skolan? De förslag som studenterna tog upp var sådant som redan finns i deras utbildning men som de tyckte fungerade bra och gärna skulle ha mer av. Dessa saker var UF, övningsföretaget och fadderförtaget. 17

18 Hur många gånger har ni besökt företag under det senaste året i skolan? Här skiljde sig svaren en del mellan respondenterna från ungefär sex gånger på ett läsår till sex gånger på två månader. Dock var alla av de tillfrågade överens om att de skulle vilja göra fler företagsbesök. Hur intresserade är ni av att starta eget företag i framtiden? Av de åtta tillfrågade studenterna så var det två som sa att de var intresserade. De andra sex var osäkra men de kunde i alla fall tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. Det var alltså ingen av de tillfrågade som inte alls kunde tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. Om ni fick drömma hur skulle ert liv se ut i framtiden? Många av studenterna var väldigt osäkra på denna frågan, men de tankar som ändå kom fram var att starta eget cafe eller egen skobutik, att jobba som VD eller marknadschef eller att plugga vidare på universitetet. Hur mycket hjälper skolans personal er att välja framtida yrke? Här var det stor skillnad på hur mycket hjälp respondenterna ansåg att de har fått. Från ingen hjälp alls, till studenter som var positiva till den hjälp de har fått. En av de studenterna som var negativa till den hjälp hon fått, berättade bland annat om ett dåligt bemötande från en studie- och yrkesvägledare när hon kommit ditt för att diskutera en utbildning hon var intresserad av. Hon hade då fått svaret att den var för svår för henne och var mycket kritisk till det svaret. Av de studenter som var mer positiva så kom det fram exempel där man fått hjälp med praktiken och andra tillfällen då de fått hjälp med olika kontakter. Några studenter tog också upp att en del lärare är bra på att ställa upp och prata om sådana här frågor. Anser ni att skolan förbereder er väl inför arbetslivet? Studenterna verkar överlag ganska nöjda med hur väl förbereda de blir inför arbetslivet på sina utbildningar. De på yrkesförberedande program menade att det som förbereder dem inför arbetslivet är praktiken, där ser de sig också kunna knyta kontakter. De studenter som går på ett studieförberedande program sa att de delvis blir förbereda inför arbetslivet på sitt program och kopplade detta till saker som de har lärt i klassrummet, som att ta eget ansvar och hålla deadlines. 18

19 Hur mycket stöd får ni av era lärare om ni vill arbeta med egna idéer och kreativitet i skolan? Denna fråga hade stor spridning på svaren. Några studenter menade att något sådant stöd inte existerar, istället är det hela tiden planerat vad de ska göra. När något projekt är avslutat så börjar nästa och så håller det på. De andra tillfrågade hade en helt motsatt bild, de menade istället att de får bestämma väldigt mycket själva och att det är väldigt fritt. De tyckte nästan istället att det är för lite vägledning ibland. De hade också uppfattningen att lärarna oftast lyssnar på dem när de har egna idéer. Skulle ni vilja arbeta mer med era egna idéer och kreativitet i skolan? Studenterna är överens om att de vill arbeta mer med detta i skolan, de är dock också överens om att det inte får ta för mycket tid. Anser ni att det finns bra förebilder i skolan? De tillfrågade verkar inte ha så många förebilder i skolan utan de finns istället utanför skolvärlden. En student menade att han ser upp till lärare som verkligen brinner för sitt arbete. Flera av studenterna verkade tycka att det är lättare att inspireras av yngre lärare som enligt dem har en intressant arbetslivsbakgrund. Ett exempel som togs upp var en lärare som har jobbat som reseledare men nu jobbar som lärare på handelsprogrammet deras skola. Är de flesta av era lärare positivt inställda till företagande? Studenterna är av uppfattningen att de flesta av lärarna är positiva till företagande men att det skiljer sig mycket från lärare till lärare. Enligt en respondent är nog många lärare positiva fast de inte visar det så mycket. 19

20 Slutsatser Entreprenörskap ses som något mycket bredare än att driva ett eget företag. För de tillfrågade innefattar det också ett utvecklande av personliga förmågor som nyfikenhet, att lära sig att ta eget ansvar, att komma med egna idéer, utveckla sin kreativitet samt att driva en process. Utbildning i entreprenörskap i skolan är något mycket viktigt enligt respondenternas personliga synvinkel. Detta innebär dock inte att ekonomiskt anslag till dessa frågor är något prioriterat från antingen politiskt håll eller från intresseorganisationer. Att tidigt börja med utbildning i entreprenörskap i skolan anses som det bästa för eleverna. En klar majoritet tycker att arbetet ska påbörjas redan i förskolan eller direkt i grundskolan. Detta för att förhållningssättet till entreprenörskap ska utvecklas till något naturligt hos eleverna. Enligt respondenterna är lärarna de som bör tillhandahålla utbildningen i entreprenörskap, dock bör skolan ta hjälp utifrån skolvärlden t.ex. av näringslivet för att få det bästa resultatet. Bristen på tid och personalbrist ses hos lärare och rektorer som det största hindret för arbetet med entreprenörskap i skolan. Hos beslutsfattare och opinionsbildare ses istället lärarnas inställning och kunskap/utbildning inom området som det största hindret. Det finns en klar differens i hur mycket lärarna anser sig arbeta med entreprenörskap i skolan. Det kan förmodligen delvis kopplas till en skillnad mellan vilken tolkning lärarna gör av begreppet entreprenörskap. Samarbetet mellan skolan och närsamhället ses som en grundläggande faktor för att främja arbetet med entreprenörskap i skolan. Genom detta hoppas respondenterna på en ökad ömsesidig förståelse mellan de båda sidorna och att öppna upp den slutna skolvärlden. 20

21 Lärarna och rektorerna efterfrågar en tydligare styrning från politiskt håll och menar att detta skulle underlätta deras arbete med entreprenörskap i skolan. 21