Innovationssystemet i Västmanland

Transkript

1 Innovationssystemet i Västmanland En övergripande funktionsanalys Stockholm Daniel Hallencreutz, Peter Kempinsky, Pär Lindquist

2 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund, syfte och metod Disposition Att analysera innovationssystem Beskrivning av regionen En regionalekonomisk beskrivning av Västmanland Förutsättningar för innovationsdriven tillväxt i Västmanland Regionens grundförutsättningar Regionens förnyelseförmåga Regionens marknadsförmåga Beskrivning av det innovationsstödjande systemet Aktörernas inriktning och geografiska spridning Aktörernas verksamheter Aktörernas verksamhetsinriktning Målgrupper för aktörerna i det innovationsstödjande systemet Samarbete mellan aktörer i det innovationsstödjande systemet Finansiering av innovationssystemet Utgångspunkter för finansieringsanalysen Vilka aktörer finansierar innovationssystemet? Till vad används medlen i innovationssystemet? Hur mycket omsätter innovationssystemet i Västmanland? Funktionerna i innovationssystemet Nuläget i innovationssystemet i Västmanland Styrkor Möjligheter Svagheter Hot Sju sammanfattande slutsatser Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 2 (48) Kontigo AB

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund, syfte och metod Med Affärsplan Västmanland drivs ett långsiktigt utvecklingsarbete för att etablera ett i hela länet strategiskt och långsiktigt innovationsarbete som bidrar till näringslivsutveckling, ökad konkurrenskraft och tillväxt. Uppgiften för Affärsplan Västmanland är att öka samspel och samverkan mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Med bas i detta arbete har Länsstyrelsen genomfört en funktionsanalys av innovationssystemet i länet. Syftet är att: Kartlägga och beskriva nuläget samt göra en analys av det innovationsstödjande systemets funktioner, kopplingarna mellan aktörerna i systemet samt systemets styrkor och brister utifrån systemets förmågor. Analysen ska belysa kopplingen mellan aktörernas officiella uppgift, deras verkliga aktiviteter och deras resultat inom den officiella uppgiften. Sammanställa och analysera systemets (aktörernas ordinarie verksamhet och projekt) finansiering med regionala, nationella och internationella medel. Föreslå åtgärder för hur systemets processer och förmågor kan utvecklas och effektiviseras. Analysen baseras på sex huvudsakliga typer av källmaterial: En webbaserad enkät skickades till sammanlagt 41 personer verksamma inom innovationssystemet i Västmanland. Totalt nåddes en svarsfrekvens på 90 procent, motsvarande 37 aktörer, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens. Urvalet av aktörer som skulle ingå i enkäten gjordes av Länsstyrelsen. Som ett komplent till enkäten har intervjuer genomförts med 13 aktörer i systemet. Dessa har valts ut av Länsstyrelsen. Ekonomiskt underlagsmaterial från relevanta aktörer. Beskrivning av de regionalekonomiska förutsättningarna samt förutsättningarna för innovation i regionen baseras på statistik hämtat främst från SCB och från Reglabs Innovationsindex. En workshop med uppdragsgivaren (och inbjudna aktörer) har genomförts vid ett tillfälle där analysarbetet och resultaten av framför allt enkäten diskuterades. Som ett komplement till den materialinsamling som nämnts ovan har även internetsökningar på aktörernas hemsidor genomförts. Resultatet av arbetet presenterars i föreliggande rapport. Studien har genomförts av Daniel Hallencreutz, Peter Kempinsky, Erik Cederberg och Pär Lindquist vid Kontigo AB. Författarna står själva för de slutsatser som dras. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 3 (48) Kontigo AB

4 1.1 Disposition Rapporten inleds (kapitel 2) med en kort beskrivning av våra utgångspunkter för att analysera funktioner i innovationssystem. Därefter följer kapitel 3 som beskriver de regionalekonomiska förutsättningarna och förutsättningarna för innovation i regionen. Kapitel 4 redovisar aktörerna i det innovationsstödjandesystemet vad gäller bland annat aktörernas inriktning, vilka samarbetsmönster som kan utläsas samt hur aktörerna själva värderar förmågan i innovationssystemet i Västmanland (detta kompletteras med resultatet av intervjuerna). I kapitel 5 redovisas finansieringen av det regionala innovationssystemet vad gäller finansiering från EU-, nationell, regional- och lokal nivå. Kapitel 6 redovisar en analys av funktionaliteten i innovationssystemet baserat på enkätensamt på intervjuerna. Rapporten avslutas (kapitel 7) med en summerande och reflekterande del där en SWOT-analys presenteras. I kapitel 8, avslutningsvis, sammanfattar vi utifrån empirin de förändringssteg som vi tycker är viktigast att beakta i det fortsatta förändringsarbetet. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 4 (48) Kontigo AB

5 2 Att analysera innovationssystem En funktionsanalys är en modell för att analysera ett innovationssystem. Oftast har denna typ av analyser använts för att analysera så kallade sektoriella innovationssystem, det vill säga att analysera ett specifikt teknik- eller kompetensområde. Man kan i princip tänka sig tre olika typer av innovationssystem där en funktionsanalys kan tillämpas. Den första varianten är att studera ett regionalt eller varför inte ett nationellt innovationssystem, utan någon avgränsning i form av teknikområde eller bransch. Ett annat möjligt sätt att tillämpa funktionsanalysen är genom att studera ett regionalt innovationssystem inom ett specifikt kompetensområde, exempelvis automation i Mälardalen, vilket definitionsmässigt är en sektoriell analys med geografisk avgränsning. En tredje variant är att studera ett sektoriellt innovationsområde utan geografisk avgränsning, exempelvis teknikområdet inbäddade system. Inom ramen för detta uppdrag har funktionsanalysen tillämpats för exempel 1, det vill säga som grund för analys av en regions innovationssystem. Att utveckla regionala innovationssystem handlar om att mobilisera, formera och utveckla de resurser och förmågor som finns på regional nivå. Detta på ett sådant sätt att innovativa miljöer kan utvecklas som förmår skapa förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt. För att en sådan mobilisering skall bli lyckosam krävs en kritisk massa, ett visst underlag för att regionen ska kunna bli konkurrenskraftig. Att gå utanför de etablerade administrativa regionerna kan vara ett sätt att få en bredare bas för att forma ett konkurrenskraftigt regionalt innovationssystem. För att lyckas med detta krävs en kunskap om styrkorna och svagheterna i det/de system och den struktur som finns idag. För analyser av innovationssystem så ser vi två centrala perspektiv som viktiga att förena i analysen. Dels ett aktörsperspektiv med fokus på vilka aktörer som agerar i systemet och med vilka förutsättningar. Dels ett funktionellt perspektiv med fokus på de funktioner som systemet måste upprätthålla för att leverera värde och nytta. Med funktioner avses i detta sammanhang ett antal kritiska processer som driver förändring. Fokus ligger på vad som faktiskt sker i termer av processer som har en direkt inverkan på systemets förmåga att leverera avsedda resultat, i det här fallet aktörernas samlade förmåga att stödja entreprenörskap och innovationer som stärker regionens konkurrensförmåga. För att kunna användas operativt för utveckling av samarbete och policy är ett avgörande mål med en funktionsanalys att identifiera hindrande och möjliggörande mekanismer inom systemet. I detta fall systemet för omvandling av kunskap till kommersiella tjänster och produkter. Nedan ges exempel på funktioner/kritiska processer i ett system. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 5 (48) Kontigo AB

6 Tabell 1. Exempel på funktioner i ett antal studier med funktionsperspektiv Bergek m.fl. (2007) Hekkert m.fl. (2006) Johnson A (2001) Kunskapsutveckling och kunskapsspridning Entreprenöriella aktiviteter Incitament för företag att delta i innovativt arbete Hur kunskapssökande riktas och identifiering Kunskapsspridning genom Tillgång till kapital och kompetens av möjligheter nätverk Entreprenöriellt experimenterande och Inriktning av kunskapssökande Påverka inriktningen av kunskapssökande hantering av risk och osäkerhet Marknadsskapande Marknadsskapande Förstå tillväxtpotential tekniska möjligheter och ekonomisk bärkraft Resursmobilisering Resursmobilisering Underlätta utbytet av kunskap och information Legitimering Legitimering (motverka Stimulera/skapa marknader motstånd mot förändring) Utveckling av positiva externaliteter Reducera social osäkerhet Legitimering (motverka motstånd mot förändring) Vår utgångspunkt för studien av innovationssystemet i Västmanland har varit den funktionsmodell som utvecklats av Bergek m.fl. (se ovan) och som legat till grund för de analyser av innovationssystem som vi genomfört i Skåne, Södra Småland-Blekinge samt i Dalarna. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 6 (48) Kontigo AB

7 3 Beskrivning av regionen 3.1 En regionalekonomisk beskrivning av Västmanland Västmanland uppvisar under den senast mätbara tioårsperioden ( ) en lägre tillväxttakt än för riket som helhet. Den regionala ekonomins tillväxt i ett tioårsperspektiv mätt som förändring i BRP i löpande priser (indexerade värden) redovisas i figur 1 nedan. Figur 1. Utveckling av BRP i löpande priser efter län Indexerade värden (1998=100) Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Riket Källa: SCB Den regionala ekonomins storlek och långsiktiga utveckling kan sägas var en funktion av antalet sysselsatta å den ena sidan samt näringslivets produktivitet å den andra. Det är produktiviteten som avgör det regionala näringslivets konkurrenskraft. Produktivitet och konkurrenskraft i det regionala näringslivet kan mätas på olika sätt. Två vanligt förekommande mått är att mäta total lönesumma per sysselsatt respektive varje sysselsatts genomsnittliga bidrag till BRP (förädlingsvärde per sysselsatt). Det förstnämnda är ett mått på lönebetalningsförmågan i näringslivet och det sistnämnda ett mått på värdet av det arbete som varje sysselsatt individ bidrar med i produktionen. Man kan säga att mätmetoderna är två sidor av samma mynt. Dessa båda följs naturligtvis åt, men färgas delvis av en regions branschstruktur. Det finns därför ett värde av att se till båda dessa mått för att få en så pass uttömlig bild som möjligt. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 7 (48) Kontigo AB

8 Produktiviteten i näringslivet i Västmanland är sett till BRP per sysselsatta i nivå med jämförelselänen, till och med lite högre (med undantag för Sörmland). Betraktar vi lönesumma per sysselsatt finner vi att Västmanland ligger i nivå med riket och något över jämförelselänen. Förhållandena återfinns i tabellen nedan. Jämfört med riket som helhet uppvisar regionen en lägre produktivitet, avseende bägge måtten. Den varuproducerande sektorn i Västmanland uppvisar emellertid en högre produktivitet avseende lönesumman än genomsnittet i motsvarande sektor i riket. Tabell 2. Produktivitet i näringslivet efter län år 2010 Region Sektor Lönesumma per sysselsatt (Tkr) BRP per sysselsatt (tkr) Västmanlands län Hela ekonomin Varuproducenter Tjänsteproducenter Sörmanlands län Hela ekonomin Varuproducenter Tjänsteproducenter Uppsala län Hela ekonomin Varuproducenter Tjänsteproducenter Örebro län Hela ekonomin Varuproducenter Tjänsteproducenter Riket Hela ekonomin Varuproducenter Tjänsteproducenter Källa: SCB Sysselsättningsutvecklingen i Västmanlands län har i ett tioårsperspektiv ökat svagt, totalt med cirka 6 procent. Framförallt är det tjänstesektorn som vuxit, medan sysselsättningstillväxten inom tillverkningssektorn totalt sett varit svagt negativ. Under de senaste åren kan vi se att sysselsättningsutvecklingen faller något efter 2003, för att runt återhämta sig och uppvisa en stigande trend. Vi kan dock se att denna ökning planat ut för tillverkningssektorn medan tjänstesektorn förefaller uppvisa en fortsatt tillväxt. I figur 2 nedan illustreras tillverkningssektorn och tjänstesektorns respektive andelar av regionens näringsliv, och hur detta utvecklats från 1998 fram till 2008, i absoluta tal. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 8 (48) Kontigo AB

9 Figur 2. Sysselsättningsutveckling i Västmanlands län (Källa: SCB) Tjänster Tillverknining Näringsstrukturen i en region har betydelse för förutsättningarna för innovation och tillväxt. I tabell 4 nedan redovisas en övergripande sammanställning över näringsstrukturen i Västmanland, Sörmland, Uppsala, Örebro och riket som helhet. Vad som kan konstateras för Västmanlands del är tillverkningssektorns stora betydelse för sysselsättning och värdeskapande (även om vi ovan såg att tjänstesektorns andel ökat något över tid). Länet utmärker sig såväl mot jämförelselänen som mot riket inom detta område. Vidare ser vi att Västmanland uppvisar en något lägre andel sysselsatta inom utbildning och forskning än jämförelselänen (där Uppsala utmärker sig mot de övriga). Dock ligger Västmanland här strax under riksgenomsnittet. Tillverkningssektorns betydelse accentueras även av att länet uppvisar en lägre andel sysselsatta inom personliga och kulturella tjänster såväl som företagstjänster än riket som helhet. Avseende företagstjänster så ligger dock länet på en nivå över jämförelselänen. Slås dessa båda tjänstesektorer samman så står de för cirka 19 procent av sysselsättningen i länet, vilket är i nivå med eller över jämförelselänen, men samtidigt cirka 4 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Även här är fallet att storstadsregionerna drar upp snittet, då tjänstesektorerna är av större sysselsättningsmässig tyngd där. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 9 (48) Kontigo AB

10 Tabell 3. Andel sysselsatta efter bransch och region år Västmanland Sörmland Uppsala Örebro Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,7 2,4 2,1 2 1,9 Tillverkning och utvinning 21,9 17,4 9,4 16,9 14,2 Energiproduktion, vattenförsörjning och 1 0,9 1,5 0,9 1 avfallshantering Byggverksamhet 7 7,8 8 6,9 6,8 Handel och kommunikation 15,8 15,8 15,4 17,4 18,3 Finansiell verksamhet och företagstjänster 13,4 11,9 12,8 12,5 16 Utbildning och forskning 10,2 11,2 16, ,9 Vård och omsorg 16,8 18,8 19,8 18,4 16,4 Personliga och kulturella tjänster 5,9 6,8 7,4 6,7 7,8 Offentlig förvaltning 5,4 5,1 5,7 6,3 5,6 Ej specificerad verksamhet 0,9 1,9 0,9 1 1,1 Totalt Källa: SCB 3.2 Förutsättningar för innovationsdriven tillväxt i Västmanland Det finns en rad faktorer som påverkar tillväxt och innovationsförmåga i en region. En utgångspunkt är dock att en innovationsdriven tillväxt skapas i ett intrikat samspel mellan å ena sidan industriell förnyelse- och marknadsförmåga och å andra sidan en mer generell nivå av förmågor såsom entreprenörskap, kreativitet, öppenhet och mångfald. Nedan presenteras en principiell modell för faktorer som kan anses viktiga för en innovationsdriven tillväxt, det vill säga faktorer som påverkar innovationsklimatet i en region. Modellen har utvecklats inom ramen för ett Reglabprojekt, med syfte att konstruera ett index för att mäta regional innovationskapacitet. Viktigt att tänka på är att modellens fokus är faktorer som kan anses påverka innovationskapaciteten i en region, det vill säga de förutsättningar och förmågor som påverkar denna. Detta är inte samma sak som att mäta faktorer som påverkar tillväxt, något som är viktigt att poängtera. I en modell som mäter förutsättningar för tillväxt måste en rad andra faktorer inkluderas, till exempel faktorer som framhålls inom den endogena tillväxtteorin (såsom konkurrens, handel etc.) eller de aspekter som ingår när totalfaktorproduktivitet eller arbetsproduktivitet mäts (såsom arbetade timmar, arbetskraftsdeltagande etc.). Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 10 (48) Kontigo AB

11 Figur 3. Principiell modell för en innovationsdriven tillväxt På en övergripande nivå är självklart makrofaktorer som skattesystem, infrastruktur och regelverk i vid mening av betydelse. Dessa utgör basen i modellen. Men de behandlas inte särskilt i modellen då dessa kan sägas vara gemensamma för samtliga regioner i Sverige. Utöver gynnsamma makroförhållanden krävs även ett antal grundförutsättningar som samspelar med marknadsförmåga å den ena sidan och förnyelseförmåga å den andra. Mer i detalj kan dessa beskrivas på följande sätt. Grundförutsättningar: hit räknar vi exempelvis faktorer som öppenhet, mångfald och tolerans, den generella utbildningsnivån och rörligheten på arbetsmarknaden. Faktorer som i forskningen pekas ut som viktiga grundläggande förutsättningar för att skapa ett öppet och kreativt klimat där individer och därmed idéer möts och utvecklas. Dessa faktorer är ofta mer trögföränderliga och de ligger utanför det som traditionellt räknas till innovations- eller tillväxtpolitikens område. En förmåga till förnyelse: hit räknar vi en regions förmåga och kapacitet att möta och utvecklas i takt med omvärldens förändringstryck. Faktorer som vi ser som centrala här är förmåga till nyskapande i näringslivet; att det finns ett positivt klimat och en positiv attityd till förändring och förnyelse, samt att det finns tillgång till resurser för innovation. Faktorerna i dessa block är i högre grad påverkbara, och mer snabbföränderliga, än vad som är fallet med grundförutsättningarna. En förmåga att förpacka och kommersialisera en idé på en marknad: att det finns en förmåga att ta tillvara idéer och föra ut dessa på en marknad ser vi som en tredje viktig förmåga. Till detta område menar vi att faktorer som a) näringslivets öppenhet och internationella kopplingar är centrala, b) tillgång av kapital, och c) kunskap om att förpacka och skydda en innovation genom design, varumärke eller patentskydd. Faktorerna i dessa block är tänkta att i högre grad vara påverkbara, och mer snabbföränderliga, än vad som är fallet med grundförutsättningarna. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 11 (48) Kontigo AB

12 Tabellen nedan visar de faktorer eller förmågor som vi ser som centrala för en regions samlade innovationskapicitet och som utgör indikatorer i det innovationsindex som konstruerats. Tabell 4. Indikatorer i innovationsindex Grundförutsättning Öppenhet, tolerans och mångfald av människor och företag Kompetent arbetskraft för innovation och förnyelse Dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer Förnyelseförmåga Förmåga till nyskapande Ett positivt klimat till förändring och förnyelse Fysiskt kapital Marknadsförmåga Internationella nätverk i näringslivet En faktisk förmåga till kommersialisering Andel utlandsfödda i dagbefolkningen Fördelning av andelen kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättningen Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren Andel nystartade företag per 100 befintliga företag Andel elever som deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept av totala antalet gymnasieelever Andel som instämmer att företaget är innovativt i Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet Forskningsmedel som andel av BRP FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Export som andel av bruttoregionalprodukten Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen Andelen Patent-, varumärkes- och designansökningar per capita Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar Regionens grundförutsättningar Vad kan vi med utgångspunkt i innovationsindexet säga om Västmanlands grundförutsättningar för innovation? Västmanlands totala indexvärde för grundförutsättningar är 95 (riket = 100), vilket är något lägre än genomsnittet för riket. Figur 4 nedan visar att regionen genomgående har lägre indexvärden än riksgenomsnittet för samtliga indikatorer när det gäller grundförutsättningar, men att man ligger relativt nära riksnivån. Det indexvärde där man ligger över riksnivån är andel utlandsföddas i dagbefolkningen. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 12 (48) Kontigo AB

13 Figur 4. Grundförutsättningar för innovation i Västmanland Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren som andel av dagbefolkningen Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Andel utlandsföddas i dagbefolkningen Västmanland Stockholm Riket Andel sysselsatta i de 10 största branscherna i länet Fördelning mellan kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen Regionens förnyelseförmåga Det är väsentligt att kunna ta tillvara förutsättningarna för innovation genom en förmåga till förnyelse och nyskapande i näringslivet. Vad gäller Västmanlands förmåga till förnyelse så får regionen ett indexvärde på 72 (riket = 100), vilket är klart under riksgenomsnittet. Figur 5. Förnyelseförmåga i det regionala näringslivet i Västmanland Andel företag som intstämmer i att företaget är innovativt av totala företagsstocken* Forskningsmedel som andel av totala medel vid högskola och universitet 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept som andel av totala antalet gymnasieelever Västmanland Stockholm Riket FoU-resurser vid privata och offentliga arbetsställen/ BRP Förnyelsegrad i näringslivet Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 13 (48) Kontigo AB

14 Västmanland ligger i princip i nivå med riksgenomsnittet rörande andel gymnasieelever som deltagit i UF:s utbildningskoncept (något som visat sig viktigt för individens benägenhet att starta företag senare i livet) samt andel företag som anser att de är innovativa. Västmanlands förnyelsetal, det vill säga andelen nystartade företag per 100 befintliga, är något högre än genomsnittet för riket. När det gäller näringslivets FoU-investeringar samt forskningsmedel vid lärosäten i relation till BRP så ligger regionen klart lägre än riksgenomsnittet Regionens marknadsförmåga Avgörande för en innovationsdriven tillväxt är en regions förmåga att föra innovationer till en marknad, det vi här valt att kalla marknadsförmåga. Västmanlands samlade indexvärde på detta område är 88 (riket = 100), vilket är under genomsnittet men ett bättre värde än för regionens förnyelseförmåga. Västmanland får betydligt högre indexvärden än riksgenomsnittet för exportens andel av BRP samt när det gäller andelen utlandsägda företag. Västmanland får betydligt lägre indexvärde när det gäller riskkapitalinvesteringar. Figur 6. Marknadsförmåga i det regionala näringslivet i Västmanland Export som andel av bruttoregionalprodukten Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen 190,0 170,0 150,0 130,0 110,0 90,0 70,0 50,0 30,0 10,0-10,0 Andelen Patentvarumärkes- och designansökningar per capita Västmanland Stockholm Riket Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar Sammanfattningsvis kan vi konstatera avseende regionens förutsättningar för innovationsdriven tillväxt. Rörande grundförutsättningar är regionen ungefär i paritet med riket. Detta gäller för samtliga studerade faktorer, framförallt ifråga om faktorer inom området öppenhet och tolerans och mångfald där man ligger något över riket. Detta är trögrörliga faktorer som är svåra att påverka på kort och medellång sikt. Rörande förnyelseförmåga är regionen totalt sett svagare än genomsnittet i riket, men det finns även faktorer där regionen där regionen ligger i paritet med riksge- Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 14 (48) Kontigo AB

15 nomsnittet. Detta gäller till exempel förutsättningar för entreprenörskap där man ligger i nivå med riket (andel elever som deltagit i UF:s utbildningskoncept). Vidare är det en lika stor andel av företagen i det regionala näringslivet som i riket, som anser att de är innovativa. De fysiska resurserna för innovation är däremot svaga i Västmanland näringslivets faktiska investeringar i FoU är klart lägre än riksgenomsnittet och forskningsmedel vid högskolan likaså. Rörande marknadsförmåga är regionen totalt sett svagare än genomsnittet i riket, men det finns även faktorer som visar på att regionen har mycket goda förutsättningar för en innovationsdriven tillväxt på vissa områden. Regionen har en stark exportindustri, vilket visar på internationell konkurrenskraft. Däremot har regionen en låg nivå på riskkapitalinvesteringar, relativt lågt antal patent-, varumärkes- och designansökningar samt låg andel utländskt ägande i näringslivet. Syftet med Innovationsindex är att främst vara ett stöd för analys och lärande för den enskilda regionen och inte verktyg för att jämföra och ranka regioner på nationell basis. För den fortsatta genomgången av innovationssystemet i Västmanland är det ändå värt att notera att Västmanland ligger relativt högt i landet (före sig har länet de tre storstadsregionerna samt Uppsala, Östergötland och Västerbotten). Rankingen ger en bild av förutsättningarna för innovation i Västmanland som är viktigt att ha som underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla innovationssystemet i regionen. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 15 (48) Kontigo AB

16 4 Beskrivning av det innovationsstödjande systemet 4.1 Aktörernas inriktning och geografiska spridning Detta avsnitt beskriver innovationssystemet i Västmanland utifrån de aktörer som är verksamma i systemet. Redovisningen fokuserar på vilken typ av verksamhet aktörerna bedriver samt inom vilken av företagandets faser aktörerna främst är verksamma. Figur 7. Aktörer i innovationssystemet efter typ av aktör Länsstyrelse 2% Kommunalt näringslivskontor/ bolag 16% Annat 18% Klusterinitiativ/ nätverksorganisation 12% Högskola/ universitet/ forskningsinstitut eller centrumbildning 11% Science park/ Inkubator 7% Regionalt utvecklingsprojekt (ESF, ERUF etc.) 7% Rådgivningsaktör (t.ex. för företagare) 18% Finansiär/ riskkapitalist/ 9% Sammansättningen av olika typer av aktörer som finns i innovationssystemet i Västmanland uppvisar likheter med aktörssammansättningen i innovationssystemet i Södra Småland-Blekinge och Dalarna där Kontigo har genomfört en likartad analys. Även där utgjorde rådgivningsaktörer, klusterinitiativ/nätverksorganisationer samt regionala utvecklingsprojekt (och annat) tillsammans en större del av aktörerna i innovationssystemet. Skillnaden i Västmanland är att de andra kategorierna är relativt sett större. Detta med reservation för att urvalet aktörer som ingick i studien kan ha skiljt sig åt mellan studien av innovationssystemet i Västmanland respektive Södra Småland-Blekinge och Dalarna. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 16 (48) Kontigo AB

17 I enkäten försökte vi också få en bild av innovationssystemets geografiska spridning i regionen. Nästan 70 procent av de svarande i enkäten anger att de är verksamma i hela länet. Resterande har ett geografiskt mer avgränsat verksamhetsområde med lokal eller delregional inriktning. En majoritet av aktörerna är baserade i Västerås. Något som säkerligen sammanhänger med att Västerås utgör det ekonomiska och administrativa centrat i regionen, där gemensamma regionala funktioner inom olika politikområden är lokaliserade. 4.2 Aktörernas verksamheter I detta avsnitt ska vi närmare studera aktörernas verksamheter, det vill säga vad de gör och mot vilken målgrupp. Vi ska också studera samverkan mellan aktörerna Aktörernas verksamhetsinriktning Aktörernas verksamhet kan till att börja med beskrivas utifrån vilken fas i utvecklingen av företag och innovationer man i huvudsak har som uppgift att stödja. Stöd innan företagsstart: Här återfinns aktörer som erbjuder stöd innan företagsstartprocessen kommit igång. Här återfinns också aktörer som verkar i en tidig, idégenererande fas. Uppstartsfasen: Här återfinns aktörer som erbjuder stöd till potentiella företagare och innovatörer före eller i samband med start av företag. I denna fas återfinns även aktörer som erbjuder stöd till innovatörer och idébärare som fortfarande befinner sig relativt långt från marknaden. Drivafasen: Inom denna fas faller verksamheter som syftar till att ge stöd till befintliga företag i samband med reguljär drift, affärsutveckling och förvaltning av företag. Tillväxtfasen: I tillväxtfasen återfinns aktörer som erbjuder stöd i samband med expansion, tillväxt och internationalisering, bland annat genom stöd för att nå nya marknader. Internationaliseringsfasen: här återfinns aktörer som stödjer internationalisering och export. I figur 8 nedan presenteras en översiktlig bild av aktörerna i innovationssystemet i Västmanland fördelat på vilken generell inriktning som verksamheten har, det vill säga stöd till innovation, stöd till regionala styrkeområden/kluster eller generellt stöd till företagsutveckling. 1 Som framgår av sammanställningen finns det ett flertal aktörer med inriktning på generellt företagsfrämjande verksamhet på såväl kommunal nivå som regional nivå. Vad gäller stöd till utveckling av regionala styrkeområden finns i regionen också flera aktörer. Flera av dessa har av karaktären av ett klusterinitiativ kopplat till styrkeområden som exempelvis robotik, automation och inbäddade system. När det gäller innovationsfrämjande aktörer är systemet inte lika välut- 1 Figuren baseras dels på enkäten och dels på kompletterande sökning på aktörernas hemsidor. Det är viktigt att komma ihåg att vissa av de större aktörerna såsom ALMI kan befinna sig både i den innovationsstödjande och i den företagsstödjande fasen. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 17 (48) Kontigo AB

18 vecklat om man ser till antal aktörer. Från kartläggningen kan vi se att både MdH och Västerås Science Park (inklusive Create) har en viktig position i det regionala innovationsstödsystemet. I figuren har ett försök gjorts att klassificera aktörerna utifrån de aktiviteter som utgör en stor del av verksamheten (enligt deras egen uppfattning). Tilläggas ska i sammanhanget att flera av aktörerna också säger sig ge stöd också i andra faser, men i mindre utsträckning. Figur 8. Aktörerna i innovationssystemet i Västmanland Stöd innan företagsstart Stöd i drivafasen Stöd i exportfasen Innovationsstödjande aktörer Stöd i uppstartsfasen Stöd i tillväxtfasen Mälardalens högskola(ink Idélab) Västerås Science Park FoU-rådet Create Business Incubator 1:a Västmanlandsfonden VKL Turism Aktörer för regionala styrkeområden/kluster Nova MedTech Robotdalen MinST Innovation Automation region Triple Steelix Företagsstödjande aktörer UF Västerås nyföretagarcentrum Arbetsförmedlingen ALMI Coompanion Enterprise Europe Network/Europainstitutet Exportrådet Handelskammaren Winnet Västmanland Kommunernas näringslivsfunktion/kommunala näringslivsbolag Regionala policyaktörer och finansiärer (Lstoch landstinget) Av figur 9 nedan går det att utläsa flera olika viktiga aspekter av det innovationsstödjande systemet. För 41 procent av aktörerna är arbete med att stödja företagande och innovation i tillväxtfasen en stor del av verksamheten. Vidare har ungefär en tredjedel av aktörerna en specifik inriktning mot stöd i internationaliseringsfasen. Vidare arbetar nästan 60 procent av aktörerna med att stödja företagsutveckling i uppstartsfasen. Man arbetar också med att skapa goda förutsättningar innan företagsstart. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 18 (48) Kontigo AB

19 Figur 9. Aktörernas verksamhetsinriktning i olika faser av företags- och innovationsutvecklingen Stöd i internationaliseringsfasen 33% 44% 22% Stöd i tillväxtfasen 41% 44% 16% Stöd i drivafasen 52% 42% 7% Stöd i uppstartsfasen 57% 43% Stöd/Skapa goda förutsättningar innan företagsstart 59% 35% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Är en stor del av vår verksamhet Är en mindre del av vår verksamheten Inte alls Utöver vilken fas i företagsutvecklingen som aktörerna arbetar mot, är det även väsentligt vad aktörerna arbetar med. Det vanligaste verktyget eller metoden är att aktörerna på något sätt arbetar med att bygga nätverk eller stärka samverkan. 79 procent anger att detta är en stor del av verksamheten. 50 procent anger att det arbetar med kompetensutveckling. 41 procent av aktörerna anger vidare att rådgivning kring produktutveckling/innovation är en stor del av verksamheten. Nästan lika många arbetar med omvärldsbevakning/strategisk analys som en stor del av verksamheten. Svarsutfallet liknar det svarsutfall som erhölls i den funktionsanalys i Dalarna som Kontigo genomförde. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 19 (48) Kontigo AB

20 Figur 10. Aktörernas verksamhetsinriktning med fokus på arbetssätt och verktyg Finansiering genom lån eller krediter 16% 16% 68% Tillhandahålla lokaler, utrustning etc. till entreprenörer och 19% 19% 61% Exportfrämjande aktiviteter 20% 40% 40% Investeringsfrämjande aktiviteter 23% 45% 32% Rådgivning kring patent-, varumärkes-, design- och licensfrågor 23% 36% 42% Finansiering genom bidrag 30% 24% 46% Rådgivning kring uppstart av företag 34% 44% 22% Forskning och utveckling 36% 21% 42% Omvärldsbevakning/strategisk analys 38% 53% 9% Rådgivning kring idéutveckling 39% 46% 15% Rådgivning kring produktutveckling och/eller innovation 41% 31% 28% Utbildning/kompetensutveckling 50% 44% 6% Bygga nätverk/stärka samverkan 79% 18% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Är en stor del av vår verksamhet Är en mindre del av vår verksamheten Inte alls Det övergripande mönster som kan utläsas är att det sammantaget är en stor del av aktörerna som anger att de arbetar med att tillföra immateriella resurser som nätverksbyggande, omvärldsbevakning, kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling. Det är däremot få aktörer som anger att man i större omfattning tillför systemet materiella eller fysiska resurser i form av lokaler och utrustning eller finansiering (lån, krediter och bidrag). Sett till hela det innovationsstödjande systemet finns det en stor bredd av verksamheter, verktyg och arbetssätt. Det faktum att många aktörer verkar inom samma område innebär heller inte med automatik att det uppstått dubbelarbete och överlapp inom ramen för systemet. Nätverksbyggande, rådgivning och kompetensutvecklande insatser kan ske inom vitt skilda verksamhetsfält, mot olika branscher och regionala styrkeområden samt mot olika målgrupper. Att många aktörer arbetar på liknande sätt kan emellertid indikera att det finns synergieffekter att uppnå genom utvecklat funktionellt samarbete på regional nivå. Samtidigt är det också möjligt att det finns luckor i det stödjande systemet, exempelvis rörande finansiering. Det är även möjligt att det finns luckor i systemet på så sätt att områden som till synes är väl täckta kan behöva förstärkas eller förbättras kvalitetsmässigt. Ser man till det samlade intrycket i intervjuerna så har denna fråga berörts av flera av aktörerna. Framförallt har det lyfts fram att systemet har svårare att stödja verksamheter i befintliga företag och att det i vissa fall sker en överlappning av aktiviteter. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 20 (48) Kontigo AB

21 4.2.2 Målgrupper för aktörerna i det innovationsstödjande systemet Många av aktörerna kan vidare sägas ha en generell målgrupp för sin verksamhet, medan andra i huvudsak arbetar exempelvis med inriktning mot en eller flera branscher, olika grupper av företagare etc. Mer än hälften, 53 procent, har en inriktning mot någon eller några specifika branscher, medan 41 procent har en inriktning mot en specifik företagargrupp. Detta är högre nivåer jämfört med den funktionsanalys som genomfördes i Dalarna. Figur 11. Aktörernas verksamhetsinriktning utifrån målgrupp 60% 50% 53% 47% 40% 41% 30% 20% 10% 0%...en eller några specifika branscher/ branschområden?...en eller flera specifika forskningsorganisationer...en eller flera specifika målgrupper (t.ex. kvinnor, forskare, utrikesfödda etc.) Vad gäller de aktörer som arbetar med någon form av branschinriktning är det ett tämligen spritt mönster. Viss tyngdpunkt mot industrinäringar där regionen traditionellt sett är stark samt mot besöksnäringen kan dock skönjas. Många av aktörerna som har samarbete med forskningsaktörer har samarbete med Mälardalens högskola, men också med andra aktörer som Uppsala universitet, Örebro universitet samt även industriforskningsinstituten. Direkta samarbeten med forskningsaktörer utanför regionen förefaller också förekomma bland ett antal av organisationerna. Bland de aktörer som uppgivit att de har en inriktning mot olika grupper av företagare, är det vanligast att man arbetar mot andra målgrupper, följt av allmän företagsutveckling och mot kvinnor som är företagare. De som uppgivit andra målgrupper har preciserat detta med att de arbetar mot vissa branscher och mot befintliga företag. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 21 (48) Kontigo AB

22 Tabell 5. Inriktning för aktörer som arbetar mot särskilda grupper av företagare Procent Andra målgrupper, nämligen: 71% Allmän företagsutveckling 57% Kvinnor som är företagare 57% Innovatörer 50% Utrikes födda företagare 43% Studenter och forskare 36% Grön tillväxt 29% Kompetensförsörjning till företagare 29% Generationsväxling 21% Samarbete mellan aktörer i det innovationsstödjande systemet Aktörerna fick i enkäten ange vilka andra aktörer i regionen man nyligen haft eller har pågående samarbete med, samt vilka man känner till men inte har samarbetat med. I tabellen nedan framgår att de vanligaste samarbetsparterna är Länsstyrelsen och Almi Företagspartner. Detta är ett mönster som vi kan se även i funktionsanalyser av innovationssystemet i andra regioner där dessa typer av aktörer (Regionförbund, Almi, lärosäten samt i vissa fall även Länsstyrelser) också är centrala som samarbetspartners i det regionala tillväxtarbetet. Ett annat sätt att uttrycka detta är att dessa aktörer utgör navet i det regionala innovationssystemet. Noterbart är att MdH kommer lite längre ner på listan, vilket är en skillnad mot exempelvis Dalarna och Södra Småland-Blekinge, där lärosätena kom högre upp. Noterbart för Västmanland är också att så många kommunala näringslivsfunktioner kommer högt på samarbetslistan. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 22 (48) Kontigo AB

23 Tabell 6. De 10 viktigaste aktörerna för samverkan i innovationssystemet Känner inte till Känner till, men har inte samarbetat med Har nyligen haft eller har pågående samarbete med Länsstyrelsen 0% 6% 94% Almi Företagspartner 0% 6% 94% Mälardalen AB Västerås Science 0% 15% 85% Park Näringslivsfunktion 9% 15% 77% V-ås stad Näringslivsfunktion 9% 18% 74% Hallstahammar Tillväxtgruppen 15% 12% 73% Norra Västmanland Mälardalens högskola 0% 29% 71% Näringslivsfunktion 9% 21% 70% Surahammar Näringslivsfunktion 9% 23% 69% Arboga Exportrådet 3% 30% 67% Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 23 (48) Kontigo AB

24 5 Finansiering av innovationssystemet I detta kapitel presenteras en kartläggning av de finansiella medel som kanaliseras genom de aktörer och strukturer som syftar till att främja innovation och utveckling i näringslivet i Västmanland. Kartläggningen syftar till att besvara några frågor: Hur mycket pengar finns till stöd för innovation och näringslivsutveckling? Vilka är finansiärerna? Till vilken typ av aktiviteter och verksamheter används pengarna? 5.1 Utgångspunkter för finansieringsanalysen En distinktion måste göras mellan det regionala innovationssystemet och vad vi kallar för det regionala innovationsstödjande systemet. Innovation och innovationer kan uppstå i alla delar av samhället och i alla typer av verksamheter. I denna kartläggning är vi dock primärt intresserade av det regionala innovationsstödjande systemet. Detta innebär att vi studerar finansiella medel som kanaliseras genom de aktörer och strukturer som syftar till att främja innovation och näringslivsutveckling i Västmanland. Med anledning av detta exkluderas exempelvis privat FoU-verksamhet som utförs i privata företag, utan inblandning av universitet och högskolor eller offentliga aktörer. Vidare är utgångspunkten här ett tillväxtperspektiv med fokus på näringslivets utveckling. Därför utesluts forskningsverksamhet som kan betraktas som grundforskning från denna kartläggning. Däremot inkluderas tillämpad industrinära forskning som finansieras genom exempelvis VINNOVA och KK-stiftelsen. Eftersom kartläggningens fokus ligger på näringslivets utveckling, har FoU-verksamhet eller annan utvecklingsverksamhet som sker inom den offentliga sektorn inte tagits med i denna kartläggning, utöver den verksamhet som bedrivs av aktörer som har som syfte att stödja näringslivets utveckling. Sammanställningen av finansiering avser offentliga medel från EU-, nationell, regional samt lokal nivå. Siffrorna baseras på flera olika källor. Uppgifterna kommer från uppgiftsinhämtning från några av aktörerna. Vidare har tillgängliga projektdatabaser för bland andra ERUF, VINNOVA, KK-stiftelsen samt Högskoleverket gåtts igenom för att få en bild av finansiering av projekt och aktörer. Sammanställningen visar inte privata medel. Metodiken för finansieringsanalysen har tidigare på ett något så när liknande sätt använts i funktionsanalyser av innovationssystemen i Skåne och även i Dalarna och i Södra Småland-Blekinge. Då siffrorna i vissa delar är uppskattningar samt att det finns fler finansieringskällor än ovan angivna är siffrorna behäftade med viss felmarginal då det gäller att beskriva totala finansiella medel i regionen. Vår bedömning är att felmarginalen slår här på sådant sätt att det snarare finns mer medel än vad som framgår i sammanställningen. Bland annat så finns det privata medel som kan sägas ingå i systemet. Dessa har inte Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 24 (48) Kontigo AB

25 tagits med (eftersom vi bedömt att det varit svårt att få fram exakta siffror). Som en jämförelse kan nämnas är att om man bara räknar in den medfinansiering som kan identifieras i projekt som VINNOVA finansierar under år 2011 så uppgår den summan till 34 miljoner kr. En utmaning i arbetet med kartläggningen är vidare att undvika dubbelräkning. Detta problem aktualiseras när medel som regionen attraherar utifrån, primärt nationell finansiering och EU-finansiering, växlas upp genom regional medfinansiering. Flera aktörer och verksamheter finansieras på detta sätt med medel från flera olika källor. 5.2 Vilka aktörer finansierar innovationssystemet? De aktörer som är finansiärer i det innovationsstödjande systemet i Västmanland finns på olika geografiska nivåer. Systemet tillförs medel utifrån genom bland annat olika EU-program samt genom nationella aktörer som finansierar olika typer av verksamheter i regionen. Till denna grupp hör aktörer som VINNOVA och Tillväxtverket. På den regionala nivån finns Länsstyrelsen som har medel för att stödja regionala utvecklingssatsningar. Det rör sig om medel från nationell nivå men där beslut om hur medlen ska användas fattas på regional nivå (t.ex. 1:1 medlen). Från Länsstyrelsen kommer också jordbruksstödet. I denna kartläggning har vi varit relativt generösa när det gäller att bedöma vad som är renodlat företagsstöd i detta sammanhang (när det gäller jordbruksstödet). På lokal nivå bedriver flera av kommunerna, enskilt eller i samverkan, ett aktivt näringslivsutvecklande arbete. I denna kartläggning inkluderas kommunernas finansiering av andra aktörers verksamhet samt medfinansiering i projekt och aktiviteter som får finansiering genom andra finansieringskällor. Universitet och högskolor tillför också särskilda medel som har som syfte att stimulera utveckling eller kommersialisering av innovationer. Universitet och högskolor tar således på olika sätt en aktiv roll i det innovations- och näringslivsutvecklande arbetet i en region. Vidare tillförs det innovationsstödjande systemet medel genom privat finansiering, dessa omfattas dock inte av kartläggningen nedan som främst har fokus på den offentliga finansieringen av innovations- och företagsstödsystemet. Tabell 7. Identifierade finansieringskällor Typ av aktör EU Nationell Regional Lokal Universitet/Högskola Finansiärer/Aktörer Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Vinnova, Tillväxtverket, KK-stiftelsen, Almi Länsstyrelsen i Västmanland Kommuner, Nyföretagarcentrum Mälardalens Högskola Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 25 (48) Kontigo AB

26 5.3 Till vad används medlen i innovationssystemet? Målgruppen för alla insatser som genomförs inom ramen för det innovationsstödjande systemet är innovatörer och entreprenörer (nya eller befintliga) i Västmanland. Till viss del erbjuds direkt finansiering till befintliga och nya företag, exempelvis i form av lånefinansiering, företagsstöd genom landsbygdsprogrammet, riskkapital, FoU-finansiering via VINNOVA etc. I andra fall produceras ett antal olika tjänster, rådgivning, projektverksamhet eller andra aktiviteter med olika typer av företag och företagare som målgrupp. Kontigo har med utgångspunkt i detta definierat ett antal kategorier som övergripande beskriver de verktyg, insatser eller tjänster, som det offentligfinansierade innovationsstödsystemet omfattar. De verktyg som identifierats är för det första kluster och företagsnätverk vilket främst inkluderar olika former av branschrelaterade initiativ. Det andra kallar vi för innovationsinfrastruktur och syftar till fysiska miljöer för innovation och företagsutveckling. Det tredje verktyget inom det innovationsstödjande systemet kallar vi för företagsstöd och -rådgivning och utgörs av de aktörer som erbjuder tjänster (rådgivning, nätverk, kunskap etc.) av mer generell karaktär till enskilda företag och företagare, men som inte ryms inom de två tidigare kategorierna. Det fjärde verktyget i sammanställning utgörs av innovations- och företagsfinansiering och utgörs av finansiering direkt till nya och befintliga företag. Det femte verktyget kallar vi för FoU-verksamhet och inkluderar finansiering av industrirelaterad, tillämpad FoU som bedrivs i samverkan mellan regionala lärosäten och privata aktörer. Vi har även inkluderat en kategori vi kallar för övrigt, vilken innehåller utvecklingsprojekt som inte går att kategorisera under någon av de övriga, men som har som syfte att utveckla innovationer och innovationssystemet i regionen. I redovisningen av omsättningen i innovationssystemet i Västmanland 2011/2012 har medlen från de olika finansiärerna/aktörernas klassats på de olika mer generella verktyg eller insatser som ingår i innovationssystemet. Klassningen har baserats på genomgångar av tillgängliga projektbeskrivningar för olika aktörer samt sökning på hemsidor för genomgång av verksamhetsbeskrivningar för olika aktörer. Tabell 8. Beskrivning av verktyg och insatser inom det regionala innovationsstödjande systemet i Västmanland Verktyg Definition Exempel Kluster och företagsnätverk Innovationsinfrastruktur Stöd och - rådgivning Innovations- och företagsfinansiering FoU-verksamhet Övrigt Klusterorganisationer, formaliserade företagsnätverk eller innovationsarenor Science Parks och inkubatorer Rådgivning till företag/företagare och andra företagsstödjande aktiviteter inom Intermediärsystemet Finansiering direkt till nya och befintliga företag Industrirelaterad, tillämpad FoU som bedrivs i samverkan mellan regionala lärosäten och privata aktörer Projekt som är mer generella i utveckling av innovationssystemet Robotdalen Västerås Science Park Almi, NFC, Almilån, företagsstöd inom landsbygdsprogrammet, riskkapital etc. Forskningsfinansiering via Vinnova, KK-stiftelsen Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 26 (48) Kontigo AB

27 5.4 Hur mycket omsätter innovationssystemet i Västmanland? Nedan redovisar Kontigo resultatet av kartläggningen utifrån de olika användningsområden som beskrivits i föregående avsnitt. Av tabell 11 nedan framgår att det regionala innovationsstödjande systemet i Västmanland omsatte cirka 310 miljoner kronor under Med utgångspunkt i de olika finansieringskällorna så är det nationella aktörer som står för det största bidraget till regionen, med totalt cirka 120miljoner kronor (drygt 38 procent av totala omsättningen). Därtill kommer från nationell nivå de regionala utvecklingsmedel som Länsstyrelsen förfogar över för stöd till företag och regionala utvecklingssatsningar. EU, inklusive sjunde ramprogrammet bidrar med drygt 80 miljoner kr och regionen tillför knappt 66 miljoner kr. Den lokala nivån tillför i storleksordningen 26 miljoner kronor. Ser vi till hur de finansiella medlen fördelas på olika områdena i tabellen nedan kan vi se att drygt 110 miljoner kronor går till företagsstöd och -rådgivning, som är den största posten inom det innovationsstödjande systemet. Finansiering svarar för nära 83,5 miljoner kronor. Övriga verktyg handlar i stor utsträckning om att stödja strukturer som verkar för att främja innovation och företagande på olika sätt. Kluster- och företagsnätverk är ofta insatser för näringslivsutveckling med särskild branschinriktning. Strukturer som innovationsinfrastruktur, har en mer generell inriktning vad gäller målgrupp, även om det också här finns inslag av specialisering mot olika branscher eller faser i företags eller innovationsprocessers utveckling. Omsättningen om 310 miljoner kronor kan jämföras med den omsättning i innovationssystemet i Skåne om 1,3 miljarder kronor för 2011 som framkom i den finansieringsanalys Kontigo genomförde våren 2012 och den omsättning på 320 miljoner kronor som omsättningen i Dalarna uppgick till. Siffrorna är inte helt jämförbara då finansieringsanalyserna metodmässigt skilde sig åt något. Utslaget per capita omsätter innovationssystemet i Dalarna kr och i Skåne kr för 2011, det vill säga en något högre nivå per capita i Dalarna än i Skåne. För Västmanland är nivån kr. Något som indikerar att innovationssystemet i Västmanland har en finansiering bland annat i nivå med en av de ledande innovationsregionerna i Sverige (Skåne). En närmare jämförelse med hur omsättningen i innovationssystemet i Skåne fördelas på olika verktyg och tjänster visar att man i Skåne har en högre andel som går till finansiering och konkreta FoU-projekt samt kluster och nätverk än i Dalarna. Dalarna däremot har en högre andel som går till företagsstöd och -rådgivning. Västmanland kännetecknas framförallt att man har en hög nivå när det gäller medel från VINNOVA och från KK-stiftelsen, något som indikerar att regionen är duktig på att dra till sig kapital till FoU och samproduktion. Jämfört med Dalarna har regionen också en något högre nivå på medel som går till att stödja kluster och företagsnätverk. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 27 (48) Kontigo AB

28 Tabell 9. Finansiering (Tkr) av det innovationsstödjande systemet i Västmanland 2011 fördelat efter systemverktyg och insatser Typ av aktör Aktör Kluster & nätverk Innovat vationsinfrastruktur Annat Totalt EU ERUF, FP Almi KKS TVV Vinnova Stöd och rådgivning Finansiering FoUverksamhet Nationell Akademi Mälardalens Högskola Regionarådet Länsstyrelsen, Fou Lokal Kommuner NFC Totalt Källa: Kontigo Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 28 (48) Kontigo AB

29 6 Funktionerna i innovationssystemet Vi har i studien även sökt fånga hur aktörerna bedömer det regionala innovationssystemets funktionssätt i olika avseenden. Fokus ligger inte på hur enskilda aktörer arbetar, utan snarare på hur aktörerna bedömer regionens samlade förmåga inom följande områden: Stöd/rådgivning till företag och företagare Förutsättningar för innovation och förnyelse Förmåga till kompetensförsörjning Förmåga till regionalt ledarskap Detta är övergripande områden och vart och ett av dessa mäts genom ett antal frågor på mer detaljerad nivå. I enkätundersökningen har respondenterna fått betygsätta dessa på en skala från 1-5, där 1 motsvarar mycket bristfälligt och 5 motsvarar mycket bra. Värden mellan 1-2 tolkas här som att regionens förmåga är bristfällig. Värden 4-5 tolkas som att regionens förmåga är god. Värde 3 tolkas som en neutral bedömning, det vill säga varken god eller bristfällig. Nedan presenteras en sammanfattande tabell med medelvärden för aktörernas bedömning av övergripande funktioner i innovationssystemet samt även medelvärden för varje detaljfråga. Aktörerna i regionen ger sammantaget ett ganska bra betyg till regionens samlade stöd/rådgivning till företag och företagare. Medelvärdet för detta område är 3,5 på den femgradiga skalan. Särskilt är det rådgivningen till personer som vill starta företag som sticker ut. Regionens förutsättningar för innovation och förnyelse bedöms också som relativt goda, med ett samlat medelvärde på 3,5. Detta bör ställas i relation till den bild som ges i innovationsindex för Västmanland (se avsnitt 3.2). Sammantaget ger index bilden av att förutsättningarna för innovation och förnyelse är svaga vid en nationell jämförelse. Ett lägre samlat omdöme får regionen ifråga om förmåga till kompetensförsörjning med medelvärdet 3,1 och på gränsen till underkänt får faktorer som avspeglar det regionala ledarskapet med ett medelvärde på 2,8. En jämförelse med den funktionsanalys som Kontigo genomfört i Södra Småland- Blekinge och i Dalarna visar att aktörernas bedömning av funktionerna i innovationssystemet är något lägre i Västmanland vad gäller funktionera stöd/rådgivning till företag och företagare samt förutsättningar för innovation och förnyelse. Vad gäller funktionerna kompetensförsörjning och regionalt ledarskap ligger bedömningen i stort sett på samma nivåer som i Södra Småland-Blekinge. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 29 (48) Kontigo AB

30 Tabell 10. Aktörernas bedömning av funktioner i det regionala innovationssystemet Variabel Medelvärde (skala 1-5) Stöd/rådgivning till företag och företagare 3,5 Rådgivning till personer som vill starta företag 4,3 Finansiering till personer som vill starta företag 3,2 Rådgivning till befintliga företag som vill expandera 3,7 Finansiering till befintliga företag som vill expandera 3,1 Rådgivning till befintliga företag som vill exportera 4,0 Finansiering till befintliga företag som vill exportera 3,0 Stöd till företag som vill etablera sig i regionen 3,4 Förutsättningar för innovation och förnyelse 3,5 Stöd för idéutveckling 3,9 Stöd för att kommersialisera forskningsresultat vid högskola och universitet 3,7 Stöd för FoU och att kommersialisera innovationer i befintliga företag 3,4 Stöd för att utveckla/kommersialisera innovationer från enskilda innovatörer 3,3 Rådgivning kring patent/varumärke/design/licensfrågor etc. 3,4 Förmåga till kompetensförsörjning 3,1 Tillgång till kompetent arbetskraft 2,7 Förmåga att attrahera kvalificerad arbetskraft 3,0 Utbud av kvalificerade tjänsteleverantörer 3,5 Förmåga till regionalt ledarskap 2,8 Formulera en gemensam vision för regionen, baserad på både privata och offentliga aktörers intressen och drivkrafter 2,6 Formulera gemensamma strategier för regionen som inkluderar både offentliga och privata aktörer 2,7 Arbeta för gemensamma omvärldsanalyser etc. för regionen 2,9 Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 30 (48) Kontigo AB

31 Samla regionens aktörer för strategiska samarbeten 3,3 Skapa ett regionalt varumärke 2,3 Vi ska här i den fortsatta framställningen gå igenom hur aktörerna svarat inom respektive område eller funktion. När det gäller aktörernas syn på regionens förmåga att ge stöd och rådgivning till företag och företagare, så förefaller man värdera rådgivningen till personer som vill starta företag högst. Vidare anser man att stödet till exportföretag är relativt bra, vilket även gäller stöd till företag som vill etablera sig i regionen. Störst brist verkar regionen ha rörande finansiering till företag(are) som vill starta, expandera eller exportera. En fjärdedel av aktörerna anser vidare att rådgivningen till företag som vill expandera är bristfällig. Funktionsanalyserna av innovationssystemet i Södra Småland-Blekinge och Dalarna uppvisar en likartad bild som Västmanland med högst värdering av förmågan i innovationssystemet vad gäller rådgivning, och då särskilt rådgivning till personer som vill starta företag. Likheterna i resultatet bör förstås mot bakgrund av att regionerna ingår i ett nationellt sammanhang där stöd till personer som vill starta företag har haft en viktig roll i de offentliga aktörernas verksamhet för att främja entreprenörskap och företagande. Vad gäller finansiering ingår även detta i ett nationellt sammanhang där de verktyg och möjligheter att få stöd till finansiering i stor utsträckning är gemensamma för landet som helhet. Här bedömer dock aktörerna att regionens förmåga är mindre välfungerande när det gäller finansiering. Figur 11. Aktörernas syn på regionens samlade stöd och rådgivning till företag och företagare Finansiering till befintliga företag som vill exportera 14% 37% 14% 34% Finansiering till befintliga företag som vill expandera 26% 40% 20% 14% Förmågan att söka och attrahera nationell och EU finansiering för att stödja företags/näringslivets utveckling 32% 29% 23% 17% Stöd till företag som vill etablera sig i regionen 40% 29% 12% 20% Finansiering till personer som vill starta företag 43% 20% 23% 14% Rådgivning till befintliga företag som vill expandera 51% 29% 9% 11% Rådgivning till befintliga företag som vill exportera 60% 20% 6% 14% Rådgivning till personer som vill starta företag 80% 14% 0% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% God Neutral Bristfällig Vet ej/ Inget svar Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 31 (48) Kontigo AB

32 Vad gäller regionens samlade förmåga att förbättra förutsättningar för innovation och förnyelse i det regionala näringslivet, är det främst stöd för idéutveckling som värderas som god. Detta liknar resultatet i funktionsanalyserna som vi genomfört i Södra Småland-Blekinge och i Dalarna. Genomgående bedöms regionens förmåga att stödja kommersialisering i befintliga företag som bristfällig. Samtidigt, ska det tilläggas, är andelen svarande som är neutrala ganska hög. Figur 12. Regionens samlade förmåga att förbättra förutsättningarna för innovation och förnyelse i det regionala näringslivet Stöd för FoU och att kommersialisera innovationer i befintliga företag 29% 29% 9% 34% Stöd rörande patent/varumärke/design/licensfrågor/andra innovationsrelaterade frågor 40% 31% 9% 20% Stöd för att kommersialisera forskningsresultat vid högskola och universitet 43% 20% 3% 34% Stöd för att utveckla/kommersialisera innovationer från enskilda innovatörer 43% 23% 20% 14% Stöd för idéutveckling 60% 17% 3% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tillfredställande Neutral Bristfällig Vet ej/ Inget svar Även vad gäller förmågan att förbättra förutsättningar för innovation och förnyelse visar en jämförelse med Södra Småland-Blekinge på likheter. Även i Södra Småland- Blekinge värderar aktörerna förmågan högst vad gäller rådgivning kring patent/licensfrågor/ andra innovationsrelaterade frågor (frågan om stöd till idéutveckling ingick inte i enkäten till aktörerna i Södra Småland-Blekinge). Förmågan att stödja utveckling/kommersialisering av innovationer från enskilda aktörer värderas högre av aktörerna i Södra Småland-Blekinge än i Västmanland medan det omvända gäller stöd för att kommersialisera forskningsresultat vid högskola och universitet. För näringslivets långsiktiga utveckling är en god tillgång till kompetent arbetskraft central. En stor andel, drygt 40 procent, av de aktörer som besvarat enkätundersökningen bedömer att det finns brister i hur näringslivets kompetensförsörjning fungerar i regionen. Detta framhålls också i intervjuerna. Här gäller det i synnerhet tillgången till kompetent arbetskraft regionalt och även regionens förmåga att attrahera kvalificerad arbetskraft. Här liknar länet Södra Småland Blekinge och Dalarna. Utbudet av kvalificerade tjänsteleverantörer bedöms som relativt god. Dessa företag är viktiga för näringslivets konkurrenskraft och funktionssätt ur flera perspektiv. För det första fungerar de som bärare av kunskap och kompetens och blir på detta sätt en facilitator för innovation genom att stödja andra företag och organisationer i deras interna FoU-arbete. För det andra så överför de kunskap, kompetens och erfarenhet- Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 32 (48) Kontigo AB

33 er mellan företag och branschområden. För det tredje så utgör de en direkt källa till innovation genom att produkter eller idéer blir en direkt insatsvara i andra företags och organisationers produkt- eller processinnovationer. En jämförelse med Södra Småland-Blekinge och Dalarna visar på en likartad bild vad gäller aktörernas bild av förmågan i innovationssystemet när det gäller en fungerande kompetensförsörjning. Utbudet av kvalificerade tjänsteleverantörer bedöms dock som starkare i Västmanland jämfört med Södra Småland-Blekinge och Dalarna. Figur 13. Aktörernas syn på hur näringslivets kompetensförsörjning fungerar i regionen...utbudet av kvalificerade tjänsteleverantörer (It-, teknik-, managementkonsulter etc.) 46% 29% 9% 17%...förmågan att attrahera kvalificerad arbetskraft 23% 46% 20% 11%...tillgången till kompetent arbetskraft 11% 37% 40% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tillfredställande Neutral Bristfällig Vet ej/ Inget svar Aktörerna bedömer vidare att det regionala ledarskapet kan utvecklas. I detta sammanhang handlar det framförallt om att samla regionens aktörer för gemensamma samarbeten, att utveckla gemensamma strategier med utgångspunkt i både näringslivets och offentlig sektors behov samt att arbeta för gemensamma omvärldsanalyser för regionen. En jämförelse med Södra Småland-Blekinge och Dalarna visar att den samlade bedömningen av det regionala ledarskapet ligger på ungefär samma nivå som i Västmanland. Däremot finns det skillnader vilka förmågor inom det regionala ledarskapet som värderas högt respektive lågt av aktörerna. I Södra Småland-Blekinge värderas förmågorna att samla regionens aktörer för strategiska samarbeten, arbete för ugemensamma omvärldsanalyser respektive formulera gemensamma strategier högt. I Dalarna är det förmågorna att skapa ett gemensamt varumärke respektive formulera en gemensam vision för regionen som värderas högst av aktörerna. I Västmanland är det förmågan att samla regionens aktörer för strategisk samverkan som får högst betyg. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 33 (48) Kontigo AB

34 Figur 14. Aktörernas syn på hur det regionala ledarskapet fungerar i regionen, avseende att främja innovationer, förnyelse och företagande Skapa ett regionalt varumärke 6% 26% 60% 9% Formulera en gemensam vision för regionen, 6% baserad på både privata och offentliga aktörers Formulera gemensamma strategier för regionen som inkluderar både offentliga och privata Näringslivet medverkar i arbetet med att utforma mål och strategier Skapa aktiviteter för lärande kring arbetssätt och metoder? Arbeta för gemensamma omvärldsanalyser etc. för regionen 9% 20% 23% 26% 54% 49% 20% 31% 32% 34% 37% 51% 34% 32% 6% 6% 9% 11% 9% Föra en dialog kring roller och aktiviteter 29% 29% 32% 11% Skapa aktiviteter för informationsutbyte och strategisk samverkan? Samla regionens aktörer för strategiska samarbeten 37% 37% 34% 43% 17% 11% 14% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Tillfredställande Neutral Bristfällig Vet ej/ Inget svar När det gäller synen på det samlade arbetet med näringslivsutveckling och innovation kan konstateras att det som anses vara mest bristfälligt i regionen är den generella förmågan att utvärdera systemet och att arbeta med generella omvärldsanalyser. Positivt å andra sidan är att samverkan mellan lärosäte och näringsliv framhålls som relativt starkt (29 procent av de svarande har framhållit detta). Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 34 (48) Kontigo AB

35 Figur 15. Synen på det samlade arbetet med näringslivsutveckling och innovation i Västmanland idag Att mäta och följa upp resultat och effekter av insatser och projekt 6% 31% 49% 14% Gemensam omvärlds- och marknadsanalys, trendspaning 9% 40% 40% 11% Innovation i offentlig sektor, innovationsupphandling 9% 26% 31% 34% Samverkan med aktörer i andra länder kopplat till olika branschers utveckling 11% 26% 37% 26% Utveckling av tjänstebaserade innovationer 11% 37% 23% 29% Samverkan mellan aktörer i olika branscher 11% 51% 23% 14% Samverkan med universitet, forskningsinstitut i andra länder 15% 21% 29% 35% Stärka näringslivets intresse och förmåga att samverka med akademin 17% 29% 32% 23% Benchmarking/-learning gentemot andra regioner 20% 23% 31% 26% Att skapa skarpa samarbeten mellan näringsliv och akademi 26% 26% 26% 23% Stärka akademins intresse och förmåga att samverka med näringslivet 29% 23% 20% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Tillfredställande Neutral Bristfällig Vet ej/ Inget svar Slutligen fick de svarande i enkäten möjlighet att lyfta fram de tre främsta utmaningarna för systemet. Dessa ligger till grund för slutsatserna i det avslutande kapitlet, tillsammans med en sammanvägning av det resultat som framkom i intervjuerna. Följande fem punkter lyfte de svarande fram i enkäten: Mer satsning på samarbete mellan aktörer och tydliggörande av roller. Fördjupade finansieringslösningar både i aktörssystemet och till klienterna, företagen. Mer satsning på insatser efter idéfasen på senare skeden, befintliga företag, och innovationer i befintliga företag. Säkerställ kompetensförsörjning både utifrån vad MdH levererar men också att regionen blir attraktiv att söka sig till. Skapande av gemensam målbild och vision för länet. Koppla projekt och aktiviteter till målbild/vision. Innovationssystemet i Västmanland en övergripande funktionsanalys 35 (48) Kontigo AB