Indikatorer för besöksnäring i Östra Mellansverige Kontigo AB,

Transkript

1 Indikatorer för besöksnäring i Östra Mellansverige Kontigo AB,

2 Bakgrund Syfte Att belysa besöksnäringen i Östra Mellansverige och de fem länen utifrån ett antal olika perspektiv. Statistiken ska ge en överblick över utvecklingen i Östra Mellansverige och de fem länen balansera behovet av överblick mot att förenkla/vara för översiktligt. Är tänkt att vara ett underlag för diskussion och bidra till tankar om fördjupad analys. Vägledande principer för urval av indikatorer: Ska bygga på offentligt tillgänglig statistik Ska kunna tas fram till en låg kostnad för statistik och databearbetning. Ska vara möjlig att uppdatera med en låg arbetsinsats (minska inlåsningseffekten) samt vara transparent i val av källor och beräkningsmetoder. Redovisas i denna PPT med tabeller, källor samt kommentarer till data. Till detta hör en metodpm samt en Excel fil med rådata. Allt material och statistik ägs av uppdragsgivaren.

3 Urval av indikatorer Uppbyggnad Delat in data i tre block: Branschens utveckling Utvecklingstrender avseende besökare Regionalekonomiska effekter Tre nedslagsår 2010, 2013 samt 2015/16. Detta är ett första version det finns möjlighet att lägga till eller dra ifrån indikatorer. Tabell 1. Indikatorer som mäts Branschens utveckling Antal sysselsatta inom besöksnäring Antal nystartade företag Antal företagskonkurser Antal arbetsställen inom besöksnäring Operativa företagsledare (efter kön och bakgrund) Trender Antal hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Antal passagerare vid regionala flygplatser Gästnätter i privata fritidsbåtar/gästhamnar Regionalekonomiska effekter Bidrag till förädlingsvärde Nettobidrag till kommunala skattekraften Utländska gästnätter av totala antalet Utländska besökares konsumtion

4 Urval av indikatorer - vilka indikatorer är nedbrytbara på kommun Uppdraget har inneburit att redovisa data på länsnivå samt för hela Östra Mellansverige. Ett antal av de utvalda indikatorerna är möjliga att bryta ner på kommunalnivå. Detta kan dock vara förenat med ytterligare data beställningar och beräkningar. De indikatorer som är möjliga att bryta ner kommunalt har märkts upp i tabellen. Tabell 1. Vad kan brytas ner på kommunnivå Branschens utveckling Antal sysselsatta inom besöksnäring Antal nystartade företag Antal företagskonkurser Antal arbetsställen inom besöksnäring Operativa företagsledare (efter kön och bakgrund) Trender Antal hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Antal passagerare vid regionala flygplatser Gästnätter i privata fritidsbåtar/gästhamnar Regionalekonomiska effekter Bidrag till förädlingsvärde Nettobidrag till kommunala skattekraften Utländska gästnätter av totala antalet Utländska besökares konsumtion Nedbrytbar på kommun? Ja Nej, inte tillräckligt fin branschfördelning Nej, inte tillräckligt fin branschfördelning Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej

5 Branschens utveckling

6 1. Antal sysselsatta inom besöksnäring Visar antalet novembersysselsatta i dagbefolkningen, hämtas från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Urvalet har gjorts efter SNI-koder där besöksnäringens andel har viktats baserat på turistkronan För att räknas som sysselsatt ska man varit förvärvsarbetande under mätveckan i november. Det är således ett brett sysselsättningsmått. 0 År 2010 År 2013 År 2015 Län %- Förändring Uppsala 21 % Södermanland 19 % Östergötland 22 % Antalet sysselsatta har vuxit i Östra Mellansverige under mätperioden. Summerar till nära individer Östergötland och Uppsala uppvisar den största ökningen. Västmanland och Södermanland uppvisar en något svagare utveckling. Örebro 14 % Västmanland 11 % Östra Mellansverige 18 %

7 2. Antal nystartade företag Data visar antalet nystartade företag för åren 2010, 2013 och Data hämtas från SCB företagsregister. Samma SNI-koder har använts (samt andelsberäknats utifrån turistkronan). Den stora förändringen mellan 2010 och 2013 beror delvis på en omläggning i statistiken, där SCB ändrat definitionen av vad som är ett aktivt bolag.* Statistiken rymmer samtliga företagsformer. 0 År 2010 År 2013 År 2015 Län %- Förändring %-förändring Uppsala -14% -12% Södermanland -27% 0,5 % Östergötland -23% -8% Örebro -15% -9% Västmanland -34% 3% Östra Mellansverige -22% -6% Även om hänsyn tas till förändrade definitioner (år 2010) så har antalet nystartade företag minskat under perioden enligt statistiken. Södermanland och Västmanland uppvisar en svagt stigande trend mellan 2013 och 2015, medan övriga länen minskat något. * För att minska denna effekt har, efter samtal med SCB, företag inom ett antal SNI-koder inom areella näringar exkluderas. Detta då skillnaden där var störst.

8 3. Antal företagskonkurser 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 - Konkurser i relation till antal arbetsställen 1,06 0,73 0,81 0,70 0,52 0,50 År 2010 År 2013 År 2016 Antal konkurser (absoluta tal) Statistiken visar antalet konkurser per 100 befintliga arbetsställe samt totala antalet (nedre diagrammet) Data omfattar SNI-koder som definierats som besöksnäring. Respektive SNI-kods har andelsberäknats (se metod PM). Statistiken har beställts från Myndigheten för Tillväxtanalys. Är ett uttag från den officiella statistik avseende företagskonkurser. Statistiken rymmer samtliga företagsformer. Antalet konkurser har minskat i regionen som helhet. Vi ser en kraftig nedgång sedan Västmanland uppvisar förhållandevis höga (relativa) värden, men har samtidigt en sjunkande trend sedan Uppsala uppvisar en något högre värden år 2015, jämfört. 2010, men samtidigt lägre än År 2010 År 2013 År 2016

9 4. Antal arbetsställen inom besöksnäring Statistiken visar antalet arbetsställen inom de SNI-koder som här definierar besöksnäring Data har hämtats från SCB:s Centrala företags och arbetsställeregistret (CFAR) År 2010 År 2013 År 2015 Län %- Förändring Uppsala 12% Södermanland 10% Östergötland 10% Örebro 9% Västmanland 8% Östra Mellansverige 10 % Statistiken indikerar att det har skett ett nettotillskott av arbetsställen inom besöksnäringen regionen sedan Uppsala, Östergötland och Södermanland står för den största relativa tillväxten. Vi ser en tillväxt i samtliga län i regionen. Vi såg tidigare att antalet nystartade företag minskar något, men att utflödet (genom konkurser) samtidigt minskar, vilket bidrar till ett nettotillskott.

10 5a. Operativa företagsledare, efter kön 40% 35% 30% 25% 20% 28% 30% 27% 27% 27% 28% Statistiken visar könsbalansen inom gruppen operativa företagsledare inom ett antal besöksnäringsrelaterade SNI-koder.* Dessa har andelsberäknats efter turistkronan. Hämtas från SCB:s entreprenörskapsdatabas. Operativa företagsledaren definieras som den som sköter företagets löpande förvaltning. Denne har, i de fall företaget har en styrelse, fått mandat från styrelsen att driva företagets löpande förvaltning utan att invänta beslut från styrelsen. 15% För att ett företag ska ha en operativ företagsledare krävs att företaget har minst en anställd 10% 5% 0% År 2011 År 2013 År 2015 För regionen som helhet var ca 28 procent av företagsledarna kvinna år Andelen har legat förhållandevis jämn under de tre nedslagsåren. Södermanland uppvisar en något högre andel (30 procent; år 2015). Lägst andel återfinns i Östergötland, Örebro samt Västmanland (samtliga 27 procent). * P.g.a. datatillgången avser data en grövre branschindelning, och visar Handel, Hotell och restaurang, Kultur, nöje och fritid samt Transport och magasinering.

11 5b. Operativa företagsledare, efter bakgrund 50% 40% 38% 38% 37% 40% 45% 39% Statistiken visar andelen utrikesfödda inom gruppen operativa företagsledare. Baseras på samma data och urval av branscher som föregående diagram. 30% 20% 10% 0% År 2011 År 2013 År2015 I regionen som helhet var 39 procent av företagsledarna utrikesfödda år Högst andel återfinns i Västmanland (45 procent) följt av Örebro (40 %). Lägst andel i Östergötland med 37 procent. Andelen har ökat i regionen under perioden (med 2%-enheter) sedan Hotell och restaurang skiljer sig signifikant från de övriga branscherna med en hög andel utrikesfödda som operativa företagsledare

12 Trender

13 6. Antal hotell, stugbyar och vandrarhem År 2010 År 2013 År 2016 Län %- Förändring Uppsala -3 % Södermanland 3% Östergötland 1% Örebro 12 % Västmanland -14 % Östra Mellansverige 0,2 % Visar antalet anläggningar (hotell, vandrarhem och stugbyar) för de tre åren. Hämtas från Tillväxtverket och SCB: inkvarteringsstatistik. Uppgifterna avser antalet i december månad. Definitioner och avgränsningar återfinns i metod PM:et. Antalet är i princip oförändrat mellan 2010 och 2016 i hela regionen. Östergötland står för den största volymen, följt av Södermanland och Örebro. Störst relativ ökning mellan återfinns i Örebro län (12 %) medan Västmanland uppvisar svagast utveckling (- 14 %). Statistiken indikerar på en svagt fallande trend i samtliga av länen sedan 2013.

14 7. Antal gästnätter Avser totalt antal gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem, campingar, förmedlade privata stugor och lägenheter. Hämtas från SCB och Tillväxtverkets officiella gästnattsstatistik Län %- Förändring Uppsala 15 % Södermanland 9% Östergötland 25% Örebro 13% Västmanland 13% Östra Mellansverige 16% Totalt nära 6 miljoner gästnätter år 2016 i Östra Mellansverige. Högst antal gästnätter spenderades i Östergötland följt av Örebro och Uppsala. Västmanland uppvisar lägst antal gästnätter. Statistiken visar på en ökning i samtliga län. Totalt med nära en miljon gästnätter sedan Starkast ökning i Östergötland, följt av Uppsala och Örebro. Svagast utveckling i Södermanland.

15 8. Antal passagerare vid regionala flygplatser Statistiken visar antalet passagerare vid regionala flygplatser 2010, 2013 och Innefattar ankommande och avresande passagerare med linjefart eller chartertrafik Data har hämtats från Trafikanalys officiella statistik över civil luftfart Södermanland Östergötland Örebro Västmanland ÖMS totalt År 2010 År 2013 År 2016 Län %- Förändring Uppsala +46 Södermanland -19 % Östergötland 24 % Örebro 59 % Västmanland -4% Uppsala (arlanda) ÖMS totalt År 2010 År 2013 År 2016 För Uppsala län räknas Arlanda in (redovisas i fristående diagram, tillsammans med hela ÖMS). Södermanland (Skavsta) står den absoluta majoriteten av passagerare (ca 2 miljoner år 2016). Har dock en fallande trend under perioden och minskat med nära passagerare. Örebro och Östergötland (Linköping och Norrköping) uppvisar en stark relativ utveckling, dock från låga nivåer. Örebro (59 procent) Östergötland (25 procent). Västmanland uppvisar en svag minskning sedan För regionen exklusive Arlanda har det skett en minskning av totala antalet passagerare. Inkluderas Arlanda har det istället skett en kraftig ökning över perioden. Östra Mellansverige -14% (+37 % inkl. Arlanda)

16 9. Gästnätter i privata fritidsbåtar/gästhamnar År 2010 År 2013 År 2015 Län %- Förändring Uppsala 48 % Södermanland - 6 % Östergötland - 67 % Örebro - 84 % Västmanland - 35 % Östra Mellansverige - 39 % Avser gästnätter i privata fritidsbåtar /gästhamnar. Hämtat från Tillväxtverkets fakta om svensk turism. Östergötland inkluderar gästhamnar från Jönköpings län. I Västmanland inkluderar gästhamnar i Dalarna som ingår i Strömsholms kanalsystem Antalet gästnätter i fritidsbåtar/gästhamnar har minskat med nära i Östra Mellansverige sedan Samtliga län utöver Uppsala uppvisar en sjunkande trend sedan Södermanland och Västmanland har dock en svag ökning sedan Störst tapp återfinns i Örebro och Östergötland (-84 % respektive -67%).

17 Regionalekonomiska effekter

18 10. Bidrag till förädlingsvärde 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 2,2% 2,3% 1,9% 1,9% 1,9% Visar på andelen av den regionala värdeskapandet som kan hänföras till inresta besökares konsumtion. Beräknas genom en modell Kontigo tagit fram inom ramen för ett antal utvecklingsprojekt 2015 och 2016 (se bilaga 1). Utgår från besökares konsumtion som sedan räknas om och sedan läggas in i SCB:s/ Tillväxtverket prognosverktyg raps. 1,1% 1,0% 0,5% 0,0% Uppsala Södermanland Östergötland Örebro Västmanland ÖMS År 2010 År 2013 År 2015* Denna beräkningsmetod visar på att besöksnäringen bidrag till den samlade BRP är ca 2 procent för regionen som helhet. Störst betydelse återfinns i Södermanland och Uppsala (2,5 respektive 2,2 % av BRP). För regionen som helhet är siffran oförändrad sedan En ökning har skett i Södermanland, Örebro och Västmanland. * 2015 års BRP är uppskattad.

19 11. Nettobidrag till skattekraften (MSEK) 350,0 300,0 250,0 200,0 317,0 Visar på besöksnäringens nettobidrag till de kommunala skattekraften. Siffrorna avser nettobidraget, det vill säga, det är justerade för bortfall av arbetslöshetsunderstöd, och den motsvarande minskning kommunalskatteutjämningsystemet. Nettot är således lägre än själva skatteintäkten. 150,0 100,0 50,0 71,0 60,0 74,8 68,0 43,2 Beräknas genom en modell Kontigo tagit fram inom ramen för ett antal utvecklingsprojekt 2015 och 2016 (se bilaga 1) samt genom SCB:s/ Tillväxtverket prognosverktyg raps. 0,0 Uppsala Södermanland Östergötland Örebro Västmanland ÖMS År 2010 År 2013 År 2015 Nettobidraget till kommunernas skattekraft som en följd av besökares konsumtion har stigit under mätperioden. Den valda beräkningsmetoden visar på ett bidrag med ca 315 MSEK netto till länets kommuner. Utvecklingstrenden förefaller delvis följa utvecklingsmönstret kring logiintäkter (se nästa bild).

20 12. Logiintäkter (tkr) Visar logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem samt kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Redovisas i fasta priser. Data är hämtas från Tillväxtverket/ SCB År 2010 År 2013 År 2015 Län %- Förändring Uppsala 6% Södermanland 6% Östergötland 15% Örebro 9% Västmanland 14% Östra Mellansverige 10% De samlade logiintäkterna har ökat med ca 10 procent för regionen som helhet sedan 2010, och uppgick 2016 till nära 2 MRD SEK. Högst värden återfinns i Östergötland, följt av Uppsala. Östergötland uppvisar även den snabbaste ökningen, relativt sätt (15 procent), följt av Västmanland (14 procent). Dock sker denna från betydligt lägre absoluta nivåer.

21 13. Andel utländska övernattningar av totala antalet övernattningar 25,0 20,0 Andel utländska övernattningar 17,9 19,7 Statistiken visar utländska övernattningar som andel av totala antalet övernattningar. Hämtas från Tillväxtverkets/SCB inkvarteringsstatistik. 15,0 14,7 13,6 12,1 14,8 10,0 5,0 0, År 2010 År 2013 År 2015 Totalt antal övernattningar Andelen utländska gästnätternas har minskat för Östra Mellansverige som helhet under perioden (med ca 2 procentenheter). Västmanland och Södermanland uppvisar en negativ utveckling under perioden. Ställer vi detta i relation till totala antalet gästnätter (nedre diagrammet) kan vi se att den ökning av gästnätter som skett i Södermanland och Uppsala i högre grad kommer från inrikes besökare, medan Örebro och Östergötland ökat såväl totala antalet som utländska besökares andel. För regionens om helhet handlar det ökningen av gästnätter av inrikes besökare.

22 14. Utländska besökare och genomsnittlig konsumtion (per dag) År Besökt flera regioner Besökt enbart Östra Mellansverige År 2011 År 2013 År 2014 Besökt ÖSM och flera län Endast besökt ÖSM Bygger på ett uttag från IBIS som beställts från Tillväxtverket. Baseras på enkätdata riktad till utländska besökare. Data är ej möjlig att bryta ner finare nivå än NUTS -2. Statistiken visar den genomsnittliga summan utländska besökare spenderar vid besök i regionen, i SEK. Data visar dels besökare som angett att de enbart besökt Östra Mellansverige samt de som besökt fler län än. Enligt statistiken har den genomsnittliga summan man som utländska besökare spenderat ökat sedan 2011, men har i princip legat still sedan Besökare som varit i fler delar av landet än Östra Mellansverige har i snitt spenderat en högre summa, men uppvisar samma utvecklingstrend. Vi kan även se förhållandevis stora svängningar i antalet besökare mellan olika år i IBIS. Där 2013 sticker ut med höga värden. Oklart om detta är beror på en statistisk faktor eller speglar reella förhållanden.