Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer

Transkript

1 Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer

2 Länsplanen Verkar på programnivå och formulerar mål och ambitioner för länet och för dess agerande i storregionala sammanhang. Stärker samtidigt lokala och delregionala mål och ambitioner Förankras genom samråd med andra aktörer Ansvar förutsätter befogenhet Konkretiseras i verksamhetsplaner och budget

3 Infrastruktur och kommunikationer Uppdraget: Skapa förutsättningar för att erbjuda god tillgänglighet inom länet och till målpunkter utanför länet med alla förekommande kommunikationer. Vilket också formulerar anspråk på insatser, t ex i statlig infrastruktur Delprojektet har haft bred representation i länet IT/bredband respektive transportpolitik Parallellt en Bredbandsstrategi genom Lsty

4 Västmanland i en global och storregional kontext Historia och ömsesidiga beroenden Konkurrens Tillväxt för välfärd Täthet och avstånd Jobb och kompetensförsörjning Förväntningar Urbanisering Hållbarhet Smart specialisation, m fl

5 Den globala kontexten Sverige är ett mer exportberoende land än genomsnittet. Nationalinkomsterna och välfärdsutvecklingen bygger på en fortsatt hög internationell konkurrenskraft. Ett globalt verksamt och högspecialiserat näringsliv i länet har uttalade behov av goda internationella kommunikationer och väl fungerande arbetsmarknader. Globaliseringen som ökar kraven på fortsatt specialisering och etablerar samtidigt en regional logik för kompetensförsörjningen, baserad på matchning i ett allt större urval av befolkning i ett växande geografiskt område. Specialiseringen drivs även av den offentliga sektorn genom ökade kompetenskrav. Restider och reskostnader blir därmed allt viktigare konkurrensfaktorer vid rekryteringar, eftersom flyttbenägenheten fortsatt kan förväntas förbli relativt låg.

6 Globaliseringen har en regional logik Alla monetära och materiella flöden kors och tvärs över planeten till trots, sker utbytet mellan människor och på arbetsmarknader till övervägande del i den skala, som bestäms av reseuppoffringar och av social hållbarhet Egenskaperna hos en funktionell region är avgörande för uthållighet och konkurrenskraft Mycket kretsar kring tillgänglighet Arbetsmarknadsfrågorna är centrala

7 Benägenheten att företa en resa

8 Tillgänglighet i ett uthålligt samhälle Ur ett individperspektiv: Hur lång tid är man är beredd att lägga på att resa varje dag? Vilka virtuella kommunikationer är oundgängliga? Vad får det kosta? Ur ett samhällsperspektiv: Vilka resurser får tillgängligheten ta i anspråk? Vilka förväntningar är rimliga?

9 Sverige i jämförelse

10 TEN-T

11 TEN-T i Norden

12

13 Trafikutveckling Persontrafik Godstrafik

14 Gasa och bromsa resursanvändning Utrikeshandeln ökar..men hur klara klimatmålen?

15 Trenden är regionförstoring Människor får tillgång till fler efterfrågade nyttor inom en given tidsrymd Långsiktiga förväntningar skapar utvecklingstrender Begränsas av konkurrens om investeringar Några projekt av särskild betydelse utanför för länet och Stockholm-Mälarregionen

16 Fehmarn Bält Projektet = regionen... och lite infrastruktur

17 Norr om Fehmarn Bält Danskarna bygger vidare.. och restider förkortas Köpenhamn-Hamburg på under tre timmar med konventionell järnväg - mot dagens 4:40 timmar

18 Scandinavian 8 Million City Corridor of Innovation and Cooperation 14 partners: Oslo kommune, Business Region Göteborg, Göteborgs stad, Københamns kommune, Region Hovedstaden, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Helsingborgs stad, Trafikverket och Statens vegvesen

19 110 miljarder kronor

20 Europakorridoren Ett 50-tal medlemmar (ordf. Göteborg) Stockholm-Jönköping-Öresund-(kontinenten) Stockholm-Jönköping-Göteborg Ostlänken, Götalandsbanan, Europabanan Höghastighetsutredningen Kapacitetsuppdraget

21 Europakorridoren Systemperspektiv Influensområde

22 Europakorridoren Universitetsstäder på ett pärlband: (Uppsala)-Stockholm-Norrköping/Linköping- Jönköping-Göteborg-Malmö/Lund-Köpenhamn- Hamburg Nya förutsättningar för kunskapsdelning, ger helt nya multidiciplinära kunskaper, innovationer, entreprenörskap, investeringar, jobb Men påverkar även prioriteringar i Stockholm

23 Produkt- eller tjänsteutveckling?

24 Påverkan av regionförstoringar i omvärlden Större samverkande geografiska områden i utvecklingskorridorer Gränsöverskridande funktionella regioner Kunskapsnoder ingår Systemperspektiv på transportsystemen Betydande investeringskostnader Ofta EU-finansiering Rikspolitiskt intresse

25 Regionförstoringens mekanismer Regionförstoring: ökade möjligheter att resa allt längre för att nå till exempel arbete, kulturutbud och service inom en acceptabel restid och till rimliga reskostander. Matchning till jobb förbättras Regionförstärkning: ökad funktionalitet genom robusta och pålitliga kommunikationer bidrar till specialisering Regionintegration: privata och offentliga tjänster utvecklas i ett större område, t ex sjukvård och kollektivtrafik

26 Den funktionella Stockholm-Mälarregionen

27 Alla dessa begrepp. RTK som blev SLL TMR RUFS ÖMS Målbild 2030 och Strukturbild 2050 Regionala kärnor Befolkningsframskrivning etapp 1 och 2 Mälardalsrådet En Bättre Sits och DN-gruppen ABCU och ABC

28 Strukturbild 2050 enligt ÖMS

29 Regionförstoring i Stockholm-Mälardalen Helst inte, om de lokala arbetsmarknaderna kunde fungera väl i sin omgivning! men om ändå Fler människor kan nå ett jobb inom 45 minuters pendling Stärkta arbetsmarknader Mindre sårbarhet för lågkonjunkturer Nå efterfrågat bostads- och serviceutbud Skälet till samarbete i Mälardalsrådet

30 Regionförstärkning i Stockholm-Mälarregionen eller fler människor innebär trängseleffekter, krav på kapacitet, trafikutbud, logistiknoder, varuförsörjning, hållbara transporter Begränsat antal nord-sydliga förbindelser förutsätter högre standard och kortare restider, som kan åstadkommas främst med tåg I öst-västliga förbindelser är kapaciteten och trafikutbudet än mer begränsande för en balanserad regional utveckling Landtransporter kan minskas med mälarsjöfart

31 Relativa tidsavstånd

32 Regionintegration Steg på vägen: Samordnad trafik Tätare trafik Kortare restider Samordnad information Samordnade taxor Enhetstaxa?

33 De tre utvecklingsarenorna

34 Attraktivitet kan I Stockholm förklaras med storstadens särskilda attraktivitet, men satt under press av ökad trängsel och högre kostnadsläge, bostadsbrist samt sociala och ekologiska påfrestningar av bl.a. hög tidsåtgång och hög konsumtion. utanför Stockholms län bygga på attraktiva arbetstillfällen och livsförhållanden, billigare boende, lägre kostnader för företag och andra intressanta kulturmiljöer och en tillgänglig landsbygd.

35 Tillgängligheten är kittet Endast den sistnämnda punkten kan påverkas av länen utanför Storstockholm. Det som har betydelse för attraktiviteten är innehållet en platsens unika attraktion i samspel med sin omgivning, där arbetstillfällen, kompetens, miljö, kulturella samband, historiska egenskaper är viktiga framtida lokaliseringsfaktorer. På EU-språk - smart specialisation.

36 Tillgänglighet är En fråga om Transportinfrastruktur, bredbandsprestanda Kollektivtrafikutbud, godslogistik, IT-tjänster Sårbarhet för oljeprisutvecklingen + alternativ och på en fråga om Arbete, utbildning, kompetensförsörjning Bostadsutbud Serviceutbud Klimat- och miljöpåverkan

37 Stockholms läns integrering

38 En regionalt balanserad utveckling Distribuerad tillväxtkraft i Stockholms omgivningar Regionala kärnor i nätverk Regionala kärnor i nätverk med sina omgivningar Delregionala samarbeten och kluster Lokal tillväxt Godsets logistik och terminalstruktur Hög tillgänglighet är en viktig komponent

39 Västmanländska särdrag Mälarens historia Järnets, silvrets och kopparns och Sveriges historia bergsregale Bergslagens historia De många ådalarnas och hyttornas historia Mälarstädernas och järnvågarnas historia Beroendet av Stockholm, makt, export och handel Godsens och mälarslottens historia

40 Västmanland från det Sverige blev till personer i Sverige år 1600 Bergsbruket gav intäkter till en statsbudget Maktpolitiska övertag, vidareförädling Tidiga internationella influenser och kapital Tillgänglighet och kunnande i arbetskraften

41 Industrialisering från Bruksdöden 1860-tal Kompetens och järnvägar lokaliseringsfaktorer för Mekaniska och elektromekaniska verkstäder Omfattande rekryteringar på 60-talet Stålkrisen 1970-tal High-tech, högt kunskapsinnehåll, globalisering Utländskt ägande - internationell tillgänglighet Ny gruvepok 2010-tal

42 Bergskrafts prognos över malmbrytningen i Bergslagen Håkansboda Persberg Stråssa Falun Tvistbo Rudgruvan/Semla Norberg 1 Väsman Bäckegruvan Grängesberg Håksberg Blötberget Lovisagruvan Dannemora Zinkgruvan 0 Garpenberg

43 Förväntningar

44 Befolknings framskrivning till 2050

45 Pendling över länsgräns 2050

46 Reseuppoffring resp. resemotstånd Med restider över 45 minuter minskar viljan att pendla till jobb och studier. Kostnaderna för resan spelar också en stor roll! Regionförstärkning..med vad händer långsiktigt i detta intervall?

47 Bilinnehav per 1000 inv (SCB) Riket : 461 Västmanland: 475 Stockholms län: 390 Uppsala län: 433 Sörmland: 475 Östergötland: 456 Örebro län: 481 Gävleborgs län: Jmfr: Norrbotten: 535 Gotland: 566 Skinnskatteberg: 566 Norberg: 534 Kungsör: 529 Surahammar: 526 Sala: 523 Arboga: 504 Hallstahammar: 504 Fagersta: 497 Köping: 495 Västerås: 443

48 Körsträcka mil per bil, respektive mil per invånare 2010 (SCB) Riket (mil/bil): Skinnskatteberg: Norberg: Kungsör: Surahammar: Sala: Arboga: Hallstahammar: Fagersta: Köping: Västerås: (mil/inv.)

49 Diesel- resp. bensinförbrukning per inv. resp. per medelbil 2010 (SCB) Diesel: Bensin: lit/inv. lit/medelbil lit/inv lit/medelbil Riket: Västmanland: Skinnskatteberg: Norberg: Kungsör: Surahammar: Sala: Arboga: Hallstahammar: Fagersta: Köping: Västerås: (med hänsyn till bilinnehav fördelat på bilmodeller, bilmodellernas förbrukning per mil och körsträckor per bilmodell.)

50 Pris- och restidselasticiteter (VTI) Antal resor beroende av bensinpris Bilresors längd beroende av restid Pris +10%, minskar 2 % av arbetsresorna m. bil MDH V-ås E-tuna utan snabb - tåg? Om restiden ökar eller upplevs öka med +10% minskar trafikarbetet långsiktigt med ca 7%, d v s resan utförs inte eller företas på annan plats med mindre resemotstånd Alltså: Utan alternativ: Risk för minskad tillväxt och/ eller avflyttning!

51 Oljepriset Trendbrottet år 1999 har följts av fluktuationer, men trenden är i stigande. Från maj 1992 maj 2012 har priset ökat med 451,77 %.

52 Attitydundersökning 2009

53 Attitydundersökningen 2009

54 Kollektivtrafikens andel av persontransportarbetet minus 10% här....är nästan + 100% där

55 Hur långt reser vi inom länen? Här är vi!

56 Kollektivtrafikresor per inv. och län 2010 (Trafikanalys) Här är vi!

57 Kollektivtrafikresor per inv (Trafikanalys) Här är vi! Vi är 3:a från slutet!? Vi är 4:a från slutet?

58 Medelreslängd med kollektivtrafik 2010 (Trafikanalys) Tågresor ökar regionförstoring!

59 Kollektivtrafikutbud 2010 (Trafikanalys) Här är vi!

60 Bussars drivmedel 2010 (Trafikanalys) Heja VAFAB! 85 %

61 Kollektivtrafiken Länets organisation MÄLAB/TIM Kvaliteter i järnvägstrafiken Kapacitetsutredningen Trafikverkets tågplan Resandets omfattning Fördubblingsmålet Slutsatser om kollektivtrafikresandet vs bilresor

62 Bredbandsutbyggnad Regeringens mål för tillgänglighet 2020: 100 Mbit/sek för 90 % av alla hushåll och företag Områden med stadsnät har förutsättningarna Snabba kulturella skiften skapar efterfrågan Ökade krav på mobil täckning Samverkande nyttor mellan kollektivtrafikoch IT-system

63 Bredband i länet

64 IT/Bredband Statsbidrag till bredbandsutbyggnad Vita fläckar och teknikval Den Digitala Agendan för Sverige Verksamhetsutveckling, t ex e-hälsa Allmänintresse Inspirationsavsnitt av Fredrik Aleswärd

65 SWOT-analys för länet Styrkor Lediga jobb nu och i framtiden! Internationellt näringsliv med stort kunskaps- och teknikinnehåll med stark global närvaro i branscher med hög innovationstakt och fortsatt stor utvecklingspotential Ett gynnsamt geografiskt läge i en dynamisk tillväxtregion med ökande befolkning Småstadens fördelar En levande landsbygd i ett etablerat stad-landförhållande Tillgänglighet till samtliga transportslag för effektiv logistik och etableringar Väl utvecklat regionalt tågresande inom länet med Bergslagspendeln, SJ och UVEN Lång kulturhistoria kopplar innovationskraft i bergsbruk till dagens high-tech Goda bostadsmiljöer i levande historiska miljöer, i kontakt med höga naturvärden Malmtillgångar i Bergslagen Stark egen produktion av biogas i VAFAB och storskalig i implementering i VL Stadsnät för bredband i de större orterna med potential för utvidgning

66 SWOT-analys för länet Svagheter En ojämnt fördelad tillväxt och resurshushållning i Stockholm-Mälarregionen genom bristande tillgänglighet inom och mellan regiondelar dämpar länets utveckling Starkare oljeprisberoende än riksmedel, trots en relativ liten geografisk utbredning Litet utbyggd kollektivtrafik i länet Tågförbindelser till Stockholm av låg kvalitet, begränsat utbud och höga priser Tågförbindelser mellan MDH:s campusorter: Västerås och Eskilstuna av låg kvalitet Långsamma förbindelser till Arlanda, tidvis också lågt trafikutbud Dålig vägstandard på tunga godsstråk som E 18 och E 20, samt Räta Linjen (rv 56) Omfattande brister i bredbandskapacitet och mobil täckning Liten statlig närvaro i länet, medförande en lägre grad av komplementaritet på arbetsmarknaderna för medflyttande, vilket genererar pendling Begränsad analyskapacitet hos regionala aktörer i Mälardalen utanför Stockholms län begränsar utbytet dem emellan. Att jämföra med övriga storstadsregioner.

67 SWOT-analys för länet Möjligheter Att bli ett län känt för sina attraktiva boendemiljöer med historisk koppling, sitt utbud av bra utbildning samt tillgängligt för en sammanhängande stor arbetsmarkand Öka den befintliga ortsstrukturens och orternas attraktivitet och kulturhistoria genom ökad tillgänglighet och byggande med vattenkontakt Öka bredbandstillgängligheter och mobil bredbandstäckning Minskat oljeprisberoende genom utvecklad kollektivtrafik inom och utom länet Starkare kontroll av tågtrafikutbudet i Mälardalen genom alternativ till SJ AB Införande av enhetstaxa för resor i storregionen Stärka gruvnäringens förutsättningar genom förstärkt transportinfrastruktur Utnyttja mälarsjöfarten ytterligare för sam-modala logistikupplägg till lägre kostnader, lägre klimat- och miljöbelastning, samt minskad total riskbild för transporter Fortsatt omställning av energisektorn till biobränslen genom billiga sjötransporter Ökade samarbeten mellan länets kommuner och med gränsregionala grannar Ökad samverkan mellan regionala grannar, i synnerhet genom ökad analyskapacitet Internationella samarbeten

68 SWOT-analys för länet Hot Svårigheter i kompetensförsörjning i företag och offentlig sektor Starkare lokala konjunktureffekter av internationella ekonomiska nedgångar, genom en lägre grad av integration med Stockholms arbetsmarknad Konkurrens om etableringar, riskkapital och tillväxt från korridorerna : Uppsala-Stockholm- Öresund-Nordtyskland, samt Oslo-Göteborg-Öresund-Nordtyskland Bristande samsyn rörande systemperspektivet på transportsystemen i Mälardalen Ett fortsatt svagt intresse från marknaden att öka bredbandskapacitet och täckning En fortsatt nyckfull tågtrafik i Mälardalen som motverkar en nödvändig regionförstärkning, med SJ AB som dominerande aktör utanför SL-området, Starkare oljeprisberoende i bosättnings- och resandemönster än medellänet En snabbare oljeprisökning än väntat samt brist på alternativa färd- och drivmedel Restidsförlängningar t ex genom sänkta hastighetsgränser En fortsatt långsam utbyggnad av de stora järnvägssystemen Södertälje sluss och mälarfarleden fullföljs inte Gruvnäringens behov av transportkapacitet tillmötesgås inte Långa förseningar av smärre kollektivtrafikprojekt, som Ramnäs-Brattheden, med systemeffekter

69 Förutsättningar för ökad tillgänglighet och minskad klimatbelastning

70 Infrastrukturpolitik

71 Transportinfrastrukturen Tre moderna epoker: :a världskriget: kanaler, järnvägar, vägar bilismen och vägar, kollektivtrafik, flyg 2000-talet, regionförstoring och globalisering De två första, starkt styrda av statliga initiativ Den sista mer av regional utveckling, klimat och miljö. RUP-perspektivet betonas. Brister i transportsystemen ifrågasätts allt starkare

72 Planeringssystemet Nationella planer, långa ledtider Länstransportplaner, urholkas Brister i analysen av de regionala effekterna Brister i årlig medelstilldelning i BP vs ramar RUP-perspektiven har inte haft en mottagare Trafikverkets tillkomst och interna diskussioner

73 Järnvägsprojekt MIAB Mälarbanan Stockholmsöverenskommelsen/Citybaneavtalet Tomteboda-Kallhäll Svealandsbanan Järnvägen Västerås-Eskilstuna Dalabanan Bergslagspendeln Godsstråket genom Bergslagen Aroslänken m fl

74 Mälarringen med Aroslänken

75 + Nya gruvor med 60 min bil avstånd

76 Vägobjekt Vägstandarden generellt E 18 E 20 Riksväg 56 Räta Linjen Riksväg 70 Icke stamvägar riksvägar 66, 69 Länsvägar Kollektivtrafiksatsningar Behov av cykelvägstrategi

77 Sjöfartens och luftfartens behov Mälarsjöfarten och ny sluss i Södertälje Sjötrafik för personbefordran och turism Behovet av flygplatskapacitet i storregionen Tillgängligheten till Arlanda bör ökas Fraktflyget Skolflyget Knutpunkter

78 En Mälardalsöverenskommelse En parallell till Stockholmsöverenskommelsen mellan länen utanför Stockholms län och staten Ett fokus på systemen: - Mälarring, Aroslänken, Dalabanan, resecentra - Europavägar och stamvägar - Tillgänglighet till Arlanda - Godsets o gruvornas särskilda transportbehov - Mälarsjöfarten - Flygplatser i storregionen, finansiering Gemensam analyskapacitet utöver EBS

79 Mål om tillgänglighet i nationell politik TRANSPORTPOLITIK Övergripande mål: - Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet Funktionsmål: Tillgänglighet med god kvalitet. Hänsynsmål: trafiksäkerhet, miljökvalitet, hälsa

80 Mål om tillgänglighet i nationell politik IT-POLITIK År 2020: Bredbandstäckning med minst 100 Mbit/sek i 90 5 av alla hushåll och företag Digital Agenda för Sverige, en rad utvecklingsområden utan preciserade mål Digitaliseringskommission

81 Mål om tillgänglighet i nationell politik REGIONALT ORGANISERAD VERKSAMHET Svensk förvaltningstradition, endast statliga initiativ över länsgränser fram till 1990-talet Regionfrågan börjar utredas på 1990-talet Mälardalsrådet bildas 1992 EU medlemsskapet 1995 Den regionala utvecklingspolitiken 2001 Nya regionala organisationsformer 2001 Regionala utvecklingsprogram, RUP, 2007

82 Regional utvecklingspolitik Ersatte den gamla regionalpolitiken Det enda horisontella politikområdet Syfte: - att engagera fler samhällsnivåer i tillväxtarbete (ny ansvarsfördelning) - att spara skattemedel genom effektivisering - en anpassning till EU:s arbetsformer Blev 2006 Regional tillväxtpolitik (omr. 19) Samordning med transportpolitiken 2012

83 RUP Ska finnas i varje län, enl. förordning 2007:713 Utgör en samlad strategi för ett eller flera läns utvecklingsarbete Binder samman planeringsprocesser Grund för strukturfondsprogram, RTP, andra relevanta program och insatser, ÖP RUP:s roll har ytterligare förstärkts OECD:s rekommendation 2009 Koppling till den Nationella strategin

84 Den nationella strategin 2006: Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning för perioden Koppling till EU:s strategier Fyra prioriteringar:- Innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet och strategiskt gränsöverskridande arbete Hållbarhetsdimensionerna betonas Utvecklat bl a Östersjöstrategin 2010

85 Mål, medel och strategier En struktur av mål, medel och strategier bygger på en sortering av visioner, ambitionsnivåer, strävansriktingar, mätbara effekter, åtgärder, processer och framgångsfaktorer. I målsättningar relaterade till tillgänglighetens betydelse bör mål formuleras vars slagkraft och mätbarhet relateras till de samhällseffekter som tillgänglighet kan bidra till. Medel blir då de åtgärder som är nödvändiga för att nå målen, medan strategier är relaterade till processen att åstadkomma och bäst utnyttja medlen för att nå måluppfyllelse. Men medel som innebär en språngeffekt kan betraktas som ett mål

86 Förslag till mål, medel, strategier Allmänna mål om tillgänglighet Tillgänglighet genom järnvägssystemet önskemål om långsiktiga nivåer för turtäthet? Mål för sjöfart Mål för vägtransportsystemet Mål för flygtrafik och internationell tillgänglighet Strategier för minskad klimatpåverkan

87 Förslag till allmänna mål om tillgänglighet Tillgängligheten med transporter inom länet och till viktiga destinationer utanför länet ska ökas, så att en balanserad regional utveckling i hela Stockholm-Mälarregionen möjliggörs och kompetensförsörjning underlättas. Tillgängligheten mellan regionala kärnor i Stockholm-Mälardalen ska ökas för att upprätthålla en storregional balans mellan tillväxtnoder i Stockholms län och resterande ÖMS-området (Gävle i Gävleborgs län, Uppsala i Uppsala län, Västerås-Eskilstuna i Västmanlands och Södermanlands län, Örebro i Örebro län och Norrköping-Linköping i Östergötlands län). Resor mellan länets kommunhuvudorter och Västerås underlättas för att möjliggöra regionförstärkning baserat på utveckling av den regional kärnan i Västmanland (i perspektivet Östra Mellansverige). Tiden för en resa med kollektivtrafik till Västerås ska, med något undantag, uppgå till högst 50 minuter (?). Tillgängligheten till Arlanda, Eskilstuna, Uppsala och Örebro ska förbättras. Funktionella starka delregionala samband inom KAK-regionen och mellan KAK-regionen och Eskilstuna och Örebro, mellan den norra länsdelen och Dalarna, samt mellan Sala och Uppsala ska stärkas ytterligare, genom förbättrad tillgänglighet. Transportsystemet ska möjliggöra och stödja en ny era av gruvdrift i Bergslagen Alla kommuner i Västmanland ska år 2020 ha en tillgänglighet till bredband med minst 100 Mbits/s hastighet för 90 procent av innevånarna och företagen. (Alltså uppfylla regeringens mål för 2020). För att tillgodose behoven hos pendlare, näringsliv och sjukvård ska den mobila tillgänglighet i ITkommunikationer ska vara av samma standard som i resten av storregionen år 2020.

88 Tillgänglighet - Medel och strategier Medel: Medel för att uppnå mål om ökad tillgänglighet återfinns nedan under rubrikerna för järnvägssystemet, sjöfarten, vägsystemet, flyg. Strategier: Sårbarheten för oljeprishöjningar och långa restider i arbetspendling ska motverkas genom att kollektivtrafiken i länet byggs ut och fossilfria bränslen ökar i transportarbetet. Kollektivtrafikandelen i Västmanland uppgår år 2020 till samma andel som i medellänet i Sverige. För uppföljning av utvecklingen etableras en gemensam analyskapacitet även i länen utanför Stockholm för att skapa en mer transparent planering. Förekommande regional planering (RUP:ar, RUS:ar, Länsplaner etc, samt kommunal översiktsplanering) synkroniseras på ett transparent och konstruktivt sätt där kunskapsunderlagen i Stockholms läns RUFS 2010 tas tillvara. Arbetet sker även inom ÖMS-samarbetet, inom den befolkningsframskrivning till år 2030 och 2050, som inletts En överenskommelse om ett strategiskt transportnät i Stockholm-Mälaregion, en Mälardalsöverenskommelse, ska eftersträvas tillsammans med Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Örebro län och bör förhandlas med staten inför nästa infrastrukturinvesteringsplan. Västmanland intar en aktiv roll i framtagandet av en regional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen. Riktad intressebevakning mot riksdagens Trafikutskott, Näringsdepartementet och Trafikverket samt inom Mälardalsrådet En Bredbansstrategi för länet tas fram av länsstyrelsen och förankras brett.

89 Förslag till mål för järnvägstrafiken Stommen i det storregionala resandet ska utgöras av snabba järnvägstransporter. Till det storregionala nätet ansluter effektiva regionala järnvägs- och bussförbindelser. Restiden mellan Västerås och Stockholm ska vara högst 45 minuter år Tillgängligheten till stationerna är hög med alla transportslag. Järnvägstrafiken i Mälardalen förbinder på ett effektivt sätt orterna på Mälarens norra och södra sidor mellan Stockholm och Örebro. Uppsala och Arlanda knyts till detta system, genom en ny bana. Järnvägstrafikens punktlighet måste öka till en nivå nära 100 procents rättidighet genom ökade drift och underhållsinsatser och en bättre framförhållning i Trafikverkets långsiktiga planering i Mälardalen. Trafiken på Bergslagspendeln utvecklas genom att trafikutbudet ökar och effektiviseras genom åtgärder för effektivare trafikering, samt innebär korta eller inga omstigningstider i Västerås för fortsatt färd på Mälarbanan. Bergslagspendeln byggs ut för en effektiv persontrafik även mellan Fagersta och Ludvika. Bergslagspendeln anpassas samtidigt till gruvnäringens och ABB:s behov av tunga transporter. Målet är att detta sker senast UVEN-trafiken utvecklas för att erbjuda ett mer konkurrenskraftigt alternativ till bilresor på sträckorna Västerås-Eskilstuna och Sala-Västerås. Bra förbindelser på sträckan Västerås-Eskilstuna är en förutsättning för en bra logistik inom MDH:s verksamheter, men förutsätter nya spår på sträckan. Tillgängligheten till Västsverige med tåg är fortsatt hög, genom ett bra trafikutbud mellan Stockholm och Göteborg via Västmanland och underlättas av kapacitetsökningar på banorna och samverkan i tidtabelläggningar

90 Järnvägstrafik-medel Medel: Mötesspåret på Bergslagspendeln i Ramnäs-Brattheden är utbyggt senast år 2015 Utbyggnaden av fyra spår på Mälarbanans etapp Tomteboda-Kallhäll är genomförd i alla delar, utom den som är knuten till Sundbybergs stationsområde senast 2017 Ett nytt resecentrum i Västerås färdigställs i anslutning till Citybanans öppnande Utbyggnaden av Mälarbanan etappen Tomteboda-Kallhäll är i sin helhet utbyggd år Dalabanan byggs ut i enlighet med genomförda järnvägsutredningar. Sträckan Uppsala-Sala bör vara färdigställd senast år Godsstråket genom Bergslagen och anslutande banor för godstrafik har en kapacitet som motsvarar behoven av ökade transporter för gruvnäringen. En ny järnväg mellan Västerås och Eskilstuna är utbyggd senast år En ny järnväg mellan Enköping och Uppsala-Arlanda är utbyggd senast 2030.

91 Järnvägstrafik - strategier Strategier: En utveckling av en Mälarring etableras med ett systemperspektiv på järnvägarna och trafikeringen i Mälardalen och konsekvensbeskrivs genom effektberäkningar. I systemet ingår Aroslänken mellan Enköping och Uppsala. Tågtrafiken i Mälardalen drivs av en huvudman som samordnar SL:s och TIM-trafikens behov och kundförväntningar Behovet av långsiktig spårkapacitet på Mälarbanan och Svealandsbanan samt Godsstråket genom Bergslagen tillgodoses för att möjliggöra en Mälarring Behov av järnvägssatsningar, medfinansiering av Citybanan och resecentra tillsammans med trafikåtaganden formar ståndpunkter i en Mälardalsöverenskommelse inför kommande infrastrukturplanering. Länets frågor förankras i En Bättre Sits-processen och får genomslag i den gemensamma regionala systemanalysen 2013 inför upprättande av ny nationell transportplan NTP för perioden Riktad intressebevakning mot riksdagens Trafikutskott, Näringsdepartementet och Trafikverket samt inom Mälardalsrådet

92 Förslag till mål och medel för sjöfart Förslag till mål och medel: Mälarsjöfarten ges förutsättningar att utvecklas genom att en ny sluss i Södertälje och Mälarfarleden byggs ut. Hamnarna i Köping och Västerås prioriteras i anslutande infrastrukturutbyggnader så att sam-modala transportupplägg underlättas för minskad klimatpåverkan. Strategier: Länets frågor förankras i En Bättre Sits-processen och får genomslag i den gemensamma regionala systemanalysen 2013 inför upprättande av ny nationell transportplan NTP för perioden Länets medfinansiering av investeringar för mälarsjöfarten om 100 miljoner kronor, förankras i den kommande regionala transportplanen för samma period Riktad intressebevakning mot riksdagens Trafikutskott, Näringsdepartementet och Trafikverket samt inom Mälardalsrådet Ökad exponering mot media av samverkan kring Sjöfartsverkets projekt för genomförande

93 Förslag till mål för vägtransportsystemet Europavägarna kring Mälaren byggs i närtid ut till motorvägsstandard, för att bidra till regional utveckling, nationella transportpolitiska mål, minskad sårbarhet och miljö- och klimatpåverkan. En framställan från VKL har gjorts till Trafikverket Se skrivelse i bilaga. E 20 ska ha en tillfredsställande standard på hela sträckan till Göteborg för att tillmötesgå krav på en effektiv logistik för länets näringslivstransporter. Visionen i Räta Linjen-gruppen om att riksväg 56, Räta Linjen, ska vara utbyggd till mötesfri landsväg senast 2020, står fast. Riksväg 70 ska söder om Sala ha en standard, som mötesfri landsväg med tillåten hastighet 100 km/tim, och vara färdigställd under första hälften av nästa infrastrukturinvesteringsperiod. Tillåten hastighet på vägar som förbinder kommunhuvudorter är 100 km/tim, där hastighetsbegränsningen påverkar förutsättningar för arbetspendling i en betydande omfattning. Den regionala transportplanen för perioden genomförs avseende vägutbyggnader under den tidsram den avser

94 Vägtransportsystemet - medel och strategier Medel: E 18 mellan Sagån och Västerås (Hälla) byggs ut för ett trafiköppnande år 2015 genom förskottering av Västerås stad. Byggstart sker E 18 prioriteras för en utbyggnad till motorväggstandard mellan Västjädra och Köping, som en sammanhängande etapp med färdigställande under första hälften av nästa infrastrukturinvesteringsperiod. E 20 mellan Kungsör och Arboga byggs ut till en standard som anpassas till långsiktiga förväntningar på trafik och i samklang med kommunala intentioner. Räta Linjen byggs ut i enlighet med Räta Linjen-gruppens och Trafikverkets etappindelning. Strategier: Länets frågor förankras i En Bättre Sits-processen och får genomslag i den gemensamma regionala systemanalysen 2013 inför upprättande av ny nationell transportplan NTP för perioden Riktad intressebevakning mot riksdagens Trafikutskott, Näringsdepartementet och Trafikverket samt inom Mälardalsrådet

95 Förslag till mål och strategier för flyget Mål: Kapaciteten för alla kategorier flygtrafik, är tillräcklig och långsiktigt tillgodosedd i en växande befolkning, genom en effektiv storregional flygplatsstruktur som samverkar med landtransportsystemen Tillgängligheten från länet till flyglinjer på nationella och internationella destinationer förbättras Tillgängligheten till Arlanda ökas så att en resa Västerås-Arlanda kan genomföras på ca 45 minuter, inklusive mellanliggande stationsuppehåll. Tillgänglighet till fraktflygplatser i regionenen garanteras långsiktigt i en storregional överenskommelse Skolverksamheten inom flygutbildningen sker inom regionen Finansieringsfrågan löses långsiktigt för de flygplatser som långsiktigt ska svara för tillgänglighet i storregionen Strategier: En storregional överenskommelse om den långsiktiga flygplatsstrukturen förhandlas fram mellan staten och regionens aktörer. Tillgängligheten till Arlanda åstadkoms genom utbyggnad av järnvägen Aroslänken Länets frågor förankras i En Bättre Sits-processer och får genomslag i den gemensamma regionala systemanalysen 2013 inför upprättande av ny nationell transportplan NTP för perioden Riktad intressebevakning mot riksdagens Trafikutskott, Näringsdepartementet och Trafikverket samt inom Mälardalsrådet

96 Sveriges respektive EU:s klimatmål

97 Regional påverkan på klimatarbetet Begränsad regional påverkan på måluppfyllelse De regionala och lokala påverkansmöjligheterna på de nationella transportsystemen är begränsade. Dels när det gäller påverkan genom ekonomiska styrmedel, dels när det gäller det faktiska inflytandet över planeringen av transportsystemet. Måluppfyllelse relatera till den regionala nivån är dessutom svår att mäta och effektbedömma. Teknikutveckling sker i internationell konkurrens inom internationella regelverk Oljepriset och relaterade energipriser bestäms av internationella prismekanismer Generella skatter och avgifter på fordon och drivmedel sätts av riksdagen Utanför Stockholm och Göteborg är trängselskatter ett mindre verkningsfullt medel att styra trafik Den Nationella transportplanen påverkas i begränsad omfattning av enskilda regioner, i synnerhet avseende drift- och underhåll. Undantaget är nyinvesteringar där trängselskatter medverkar till mer omfattande medfinansiering SJ AB har en dominerande ställning inom tågtrafiken och motverkar långsiktighet, genom nödvändigt kortsiktiga företagsekonomiska överväganden Takten i förnyelsen av transportsystemen är låg

98 Förslag till strategier i klimatarbetet Strategier för minskad klimatpåverkan De strategier med inverkan på klimatfrågan, som starkast kan påverkas på en regional och lokal nivå i länet, är: Ökad andel kollektivtrafik för arbetspendling genom ökat utbud och anpassade trafikupplägg och likaledes anpassade arbets-, besöks- och skoltider. Långsiktigt förutsägbara trafikutbud och taxor i kollektivtrafiken Effektiva och attraktiva resecentra med utvecklade trafikantinformationssystem God tillgänglighet till bredband för kvalitativ tidsanvändning vid kollektivtrafikresor Tillgång till bränslen som inte är klimatpåverkande genom en utbyggd infrastruktur för distribution av biogas. Här har länet en mycket värdefull tillgång i biogasproduktionen genom Vafab Miljö AB. Framförhållning för att lansera infrastruktur för laddning av elfordon Samhällsplanering som minskar behovet av transporter, i synnerhet bilresor Ökad andel gods på järnväg och på sjö, genom utvecklade terminallösningar och hamnar Utvecklade cykeltrafiknät för korta resor Samverkan mellan offentliga aktörer och näringsliv om innovativa lösningar och exponering av ett mycket stort kunnande inom energi- och transportsektorn Påverkan genom den offentliga sektorns upphandlingar och logistikupplägg Ökad tillgänglighet till regionala och lokala besöksmål med kollektivtrafik, tillands och till sjöss, för att möta efterfrågan i en växande befolkning under inverkan av ökade energipriser Information om transportalternativ genom mobility management och frivilliga överenskommelser Samarbete över länsgränser för en vidgad systemsyn på järnvägssystemet och mälarsjöfarten för en starkare intressebevakning gentemot staten Ett storregionalt initiativ för ny organisation och långsiktig planering av regionaltågstrafiken med strategier för TIMtrafiken efter 2017 (MÄLAB-utredningen)

99 Klimatarbete - Strategier Länsplanen bör inrikta det framtida utvecklingsarbetet med kopplingar till klimatfrågan genom att implementera dessa strategier. Relaterade planer och processer är t ex: Kollektivtrafikförsörjningsprogrammet Bredbandsstrategin Utvecklad gasproduktion genom Vafab Miljö AB och Svensk Växtkraft

100 Kommunal utveckling, mm LTV:s Kollektivtrafikprogram, m fl Lsty Länstransportplan, m fl Kommunernas egna mål relaterade till tillgänglighet, SWOT och anspråk Yttranden och skrivelser

101 Benägenheten att företa en resa

102 Slut Tack för visat intresse!