LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN Rapport från delprojekt 2: INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER. December 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN 2013-2020 + Rapport från delprojekt 2: INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER. December 2012"

Transkript

1 LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN Rapport från delprojekt 2: INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER December 2012

2

3 FÖRORD Denna rapport från delprojekt 2, Infrastruktur och kommunikationer, har tagits fram som ett av underlagen till en ny regional utvecklingsplan för Västmanland, kallad Länsplan. Länsplanen är ett samarbete mellan Västmanlands Kommuner & Landsting och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Delprojektet är ett av tre. Övriga delprojekt är: Fysisk planering och Arbetsmarknad och kompetens. Arbetet med länsplanen vidareutvecklar det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet, RUP för åren , som är överordnat andra utvecklingsarbeten. Programmet interagerar med statens verksamheter och programperioderna inom EU. En positiv utveckling av länet med stöd av länsplanen förutsätter en god förankring. Kommuner och landsting, som är arenorna för utveckling av offentlig service bygger på demokratiskt inflytande från medborgare, näringsliv och organisationer. En bred remiss ska fånga deras synpunkter. Delprojektrapporterna är kunskapsunderlag för planen. Framtidens infrastruktur och kommunikationer handlar i realiteten om att öka tillgängligheten genom fysiska transporter och virtuell kommunikation via IT och bredband. Projektet fångar utvecklingsbehov i en omvärldsanalys och föreslår målsättningar och strategier för att nå målen. Där det inte är möjligt att precisera förslag till mål diskuteras strävansriktningar, för en positiv utveckling. I framtidens Västmanland ökar beroende av omvärlden ytterligare. Med en regional avgränsning betingad av rörelsemönster och strukturer omfattas hela Stockholm- Mälardalen och södra Dalarna. Inom denna funktionella region finns de för länet påtagliga potentialerna avseende arbetsmarknader, bostadsmarknader, utbildning och kultur. 1 Genom den starka internationella närvaron hos länets näringsliv påverkas samtidigt förutsättningar att behålla och rekrytera specialister med långsiktiga konsekvenser för jobb och tillväxt. Globaliseringen och internationaliseringen förstärker den regionala logiken. Regionförstoringen stärker Sveriges konkurrenskraft. Rekrytering måste samtidigt ske i en större geografi. Stockholm-Mälarregionen är den region som har stört tillväxt i befolkning och i ekonomiska mått. Huvudstadens förutsättningar och egna logik innebär en särskild omständighet. Ett förhållande som skapar förväntningar på tillväxt men också tilldelar ansvar för en långsiktigt hållbar tillväxt. Hållbar utveckling förutsätter att tillväxten balaserar ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella anspråk och förväntningar. Men den storregionala utvecklingen är inte balans när det gäller samverkan och synergier mellan regiondelarna. I en förnuftig hushållning med resurser är en mer balanserad regional utveckling önskvärd och nödvändig. Den utgör också grunden för samarbetet inom Mälardalsrådet. För en effektivare resursanvändning är därför den pågående om-

4 fattande urbaniseringen, med stark koncentration till Stockholms län, en utmaning för hela omlandet. En särskild utmaning ligger i att stärka utvecklingen för mindre orter. Ökad tillgänglighet med låga transport- och reskostnader förbättrar förutsättningarna för en väl fördelad tillväxt. Den medverkar till effektiv logistik i förädlingskedjor och i varudistribution. Den stärker förhållandet stad-land, nödvändigt för en hållbar utveckling. De tidsperspektiv som är rimliga eller möjliga att arbeta strategiskt med, är däremot av varierande längd och överblickbarhet. Inom transportpolitiken finns en högre grad av förutsägbarhet genom de sedan lång tid etablerade nationella processerna för planering, finansiering och genomförande med mycket långa ledtider. Här är redan år 2050 intecknat för transportsektorns kapacitetsbehov och energiomställning i utredningar och beslut. Tolvåriga investeringsplaner och det årliga statliga budgetutrymmet tillsammans med myndigheternas och verkens instruktioner utgör ramen för förnyelsen. Energipriser, konjunkturer, drivmedelsbeskattning, det länsvisa kollektivtrafikutbudet och takten i urbaniseringen utgör regulatorerna av trafikarbetet - ett indirekt mått på aktiviteten i samhället. År 2006 uppgick det till ca 120 miljarder personkilometer respektive 99 miljarder tonkm/år. Planerade investeringar och trafikutbud, liksom uteblivna investeringar skapar långsiktiga förväntningar som påverkar människors och organisationers val, samt fördelningen mellan transportslagen. I bjärt kontrast till transportsystemen står den snabba utvecklingen av virtuella kommunikationer och IT-plattformar. Global marknad råder och påverkar utvecklingen genom starka internationella influenser. Utvecklingen av program och nya tekniska plattformar är av konkurrensskäl höljt i dunkel, som exemplet sociala media och smart-phones. Introduktioner av nya produkter och tjänster påverkar därför i mycket kortare tidscykler och etablerar ibland ny kulturella strukturer, omöjliga att fullt ut överblicka. Men även här skapas positiva eller negativa förväntningar kring tillgänglighet till nya tjänster, som i delar av länet möter en begränsning i kapacitet och täckning, s.k. vita fläckar. 2 Ambitionerna för de närmsta årens utveckling av kollektivtrafik och bredband, uttrycks i länets kollektivtrafikförsörjningsprogram och länets bredbandsstrategi. Inriktningen i dessa program omsätter förväntningar på tillgänglighet i verksamhetsplaner, som styr mot Länsplanens mål för den sammanhållna utvecklingen för länet. Genom arbetsprocessen i Länsplanen är förhoppningen att delprojektet Infrastruktur och kommunikationer har tillfört nya perspektiv på tillgänglighet och bidragit till en god förankring. Med överlämnade av delrapporten har projektgruppen fullgjort sitt uppdrag. För delprojektgruppen Håkan Johansson Delprojektledare, Planeringschef vid Västmanlands Kommuner och Landsting

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 6 LÄNSPLANEN En storregional ambition och flera delregionala DELPROJEKTET INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER VÄSTMANLAND I EN GLOBAL OCH STORREGIONAL KONTEXT Restidens betydelse Transportarbetet i Sverige 2006 och Internationella transportprojekt av särskild betydelse Effekter för Mälardalen DEN FUNKTIONELLA STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN Befolkningsökning och balanserad tillväxt Regionförstoringens mekanismer Regionala kärnor växer starkt enligt RUFS RUFS en de facto-planering för Stockholm-Mälarregionen Ortsstrukturer enligt ÖMS Systemperspektiv på transportsystemen Få nord-sydliga förbindelser Öst-västliga förbindelser i regionen Systemperspektiv på bredbandsutbyggnad och utveckling av IT-stöd De tre utvecklingsarenorna VÄSTMANLÄNDSKA SÄRDRAG Från gruvor och järnbruk till high-tech Västmanland är historiskt starkt sammanlänkat med Stockholm Transformering till storindustri Kunskap och tillgänglighet Tillgänglighet och ortsstruktur i allmänhet Handelns strukturerande inverkan Tillgänglighet påverkar tillväxt Storregionala befolkningsförändringar till år Framtida pendling i Mälardalen

6 Slutsatser för Västmanland av befolkningsframskrivningen Tillgänglighet och ortsstruktur i Västmanland Utbyggnaden av de större vägarna i länet Kommunikationer i regionförstoringens tecken En ny era av gruvdrift och bergshantering Logistik och godstransporter Sårbarheter för höjt oljepris och längre restid Bilanvändning i Västmanland Länsstyrelsens attitydundersökning år Kollektivtrafik för ökad tillgänglighet Kollektivtrafikens organisation i Västmanland Kollektivtrafikresandet i länet Kvaliteter i persontrafiken på järnväg SWOT-ANALYS FÖR LÄNET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTINFRASTRUKTUREN Transportpolitik och infrastrukturpolitik Investeringsplaner för utveckling av transportinfrastrukturen Utbyggnad av järnvägar i Mälardalen Mälarringen en idé om ett sammanhållet järnvägssystem i Mälardalen Utveckling av sjöfarten på Mälaren Utbyggnad av vägnätet Utveckling av flygplatsstrukturen i regionen Utveckling av knutpunkter En Mälardalsöverenskommelse med staten BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVERIGE BREDBAND I LÄNET IT-UTVECKLING DIGITAL AGENDA FÖR SVERIGE Digital tillgänglighet är en demokratifråga IT-politik och utveckling av digitala tjänster MÅL OM TILLGÄNGLIGHET I NATIONELL POLITIK Regional utvecklingspolitik

7 De regionala utvecklingsprogrammen, RUP Regional tillväxtpolitik och den nationella strategin Långsiktigt hållbar tillväxt FÖRSLAG TILL MÅLFORMULERINGAR I LÄNSPLANEN Målsättningar och rådighet Förslag till allmänna mål om tillgänglighet: Förslag till mål för tillgänglighet genom järnvägssystemet Förslag till mål om sjöfart Förslag till mål om vägtransportsystemet Förslag till mål för flygtrafik och internationell tillgänglighet Förslag till strategier för transportsektorns klimatåtaganden KOMMUNAL UTVECKLING Kommunala mål och anspråk BILAGOR SLUTORD Fortsatt process

8 SAMMANFATTNING Denna rapport och Länsplanen Denna rapport är slutrapporten från delprojektet Infrastruktur och kommunikationer inom arbetet med en ny regional utvecklingsplan för länet. Planen, med arbetsnamnet Länsplanen, ska vidareutveckla det nu gällande regionala utvecklingsprogramet RUP, som omfattar perioden En RUP ska finnas i varje län/region. Ansvaret ligger på de offentliga regionala aktörerna, att i samverkan med övriga parter i samhället, förankra och stärka regionens förutsättningar till en positiv utveckling i denna. Uppdragsgivare till Länsplanen är Västmanlands Kommuner & Landsting, VKL, politiska styrelse och ledningen för Länsstyrelsen i Västmanlands län, tillsammans. Länsplanen ska utveckla visioner och mål för hållbar tillväxt i länet och vara styrande för annan planering, samt för insatser för att nå målen. Den ska tillvarata länets särarter och styrkor och ställa ut förväntningar och anspråk. Den ska också analysera och förhålla sig till omvärldsförändringar, måluppfyllelse i nationell politik och EU:s strategier mm. En länsplan måste, för att ha en mening och skapa engagemang, ha en förankring i näringsliv, organisationer och hos medborgare. I kommande dialoger om Länsplanen måste utvecklingens strategier diskuteras vidare. 6 Tidshorisonten är framtiden. I denna rapport uttryckt som Mer förutsägbar i det nära perspektivet, men ett utvecklingsarbete måste också peka ut riktningar för att nå mer långsiktiga mål och för möta globala utmaningar. De senare perspektiven formulerar redan idag horisonter omkring år 2030 och Länsplanen ska uttrycka viljeinriktningar för länets utveckling och förutsättningar att utvecklas i länet. Med globaliseringens och regionförstoringens logiker innebär det att Länsplanen måste uttrycka ambitioner i en storregional kontext. Det finns ingen motsättning mellan en storregional ambitionsnivå och delregional utveckling. En Länsplan ska i stället stödja utveckling på olika nivåer och inom etablerade allianser och marknadssegment. Då skapar styrkor för länet i det storregionala samarbetet och i absoluta tal. Underlagen till Länsplanen författas ur de offentliga institutionernas perspektiv. Förutsättningar och ansvar för en positiv utveckling i länet bygger dock på en bred samsyn om mål och medel. Ansvar förutsätter befogenhet, men ingen part har ensam rådighet över utvecklingsfaktorerna. I verksamhets- och affärsplaner kan Länsplanens övergripande analyser och mål tjäna som vägledning för strategier och insatser. En god förankring är dessutom nödvändig för att möta nationell politik och statlig planering. För detta delprojekt är detta högst relevant i tilldelningen av medel till transportinfrastruktur och bredbandsutbyggnad.

9 Delprojektet Infrastruktur och kommunikationer Uppdraget till delprojektet kan sammanfattas med: Skapa förutsättningar för att erbjuda god tillgänglighet inom länet och till viktiga målpunkter utanför länet för alla förekommande kommunikationer. Vilket samtidigt formulerar anspråk på en rad aktörer, t ex staten när det gäller transportinfrastrukturen. Uppdraget gäller såväl fysisk som virtuell tillgänglighet via transportsystemen respektive bredband. Denna rapport fångar båda perspektiven, men med en tyngdpunkt i de fysiska transporterna. Skälet är att tillgängligheten med bredband också hanteras i ett parallellt regeringsuppdrag till samtliga länsstyrelser. Västmanland i en global och storregional kontext Internationalisering och specialisering Västmanlands beroende av kontakter med omvärlden är mycket starkt. God tillgänglighet till nyttor och tjänster inom och utanför länet är en nödvändighet för länets utveckling, vilket inkluderar bra datakommunikationer. Tillgängligheten bör ingå i de mål som formuleras i Länsplanen och utgör en viktig förutsättning för de övriga två delprojekten Fysisk planering och Arbetsmarknad och kompetens. Sverige är ett mer exportberoende land än genomsnittet. Nationalinkomsterna och välfärdsutvecklingen bygger på en fortsatt hög internationell konkurrenskraft. Ett globalt verksamt och högspecialiserat näringsliv i länet har uttalade behov av goda internationella kommunikationer och väl fungerande arbetsmarknader. Globaliseringen som ökar kraven på fortsatt specialisering och etablerar samtidigt en regional logik för kompetensförsörjningen, baserad på matchning i ett allt större urval av befolkning i ett växande geografiskt område. Specialiseringen drivs även av den offentliga sektorn genom ökade kompetenskrav. Restider och reskostnader blir allt viktigare konkurrensfaktorer vid rekryteringar, eftersom flyttbenägenheten fortsatt kan förväntas förbli relativt låg. Restidens betydelse Diagrammet nedan visar restidens betydelse för benägenhet att arbetspendla. Inom ett spann på mellan ca minuters restid (enkelresa) är motståndet mot att dagpendla relativt lågt. Långsiktigt påverkar restiden uthålligheten hos människor och deras val. Förväntningar om låg tillgänglighet bidrar till en trend av urbanisering. 7

10 Restidens betydelse för resebenägenheten, enligt internationell forskning Transportarbetet i Sverige 2006 och 2050 Trafikverket har nyligen gjort en skattning av persontransportarbetets och godstransportarbetets utveckling fram till Transporter, som är en effekt av aktiviteten i samhället, förväntas där öka med ca 63 % över en drygt fyrtioårig period. En självklar slutsats är att transportsystemen måste anpassas till ökningen, d v s möjliggöra tillväxt, men samtidigt innebära mer resurseffektiva transporter med mindre miljöoch klimatpåverkan. En annan är att storstadsregionernas trängseleffekter måste uppvägas och att godstransporter i effektivare logistiklösningar måste stimuleras genom systemlösningar med fler samverkande transportslag i transportkedjorna. Ett tredje är att behov och åtgärder måste förankras väl i de långa genomförandeprocesserna. Det blir allt viktigare att ha ett utvecklingsperspektiv på tillgänglighet och påskynda genomföranden. System som diskuteras idag riskerar annars att inte bli färdigställda förrän Klimatfrågan Sveriges klimatåtaganden ställer krav på framsynt planering. Transportsektorn står för en betydande bidrag till klimatpåverkan. Utvecklingen behöver därför styra mot alternativa energibärare i transportsystemen, ökad andel (effektiv) kollektivtrafik, samt en fysisk planering och en byggelseutveckling som minskar behoven av långa bilförflyttningar i synnerhet inom städer och storstadsregioner.

11 I diagrammet nedan visas Trafikverkets skattning av måluppfyllese visavi EU:s klimatmål (blå kurva, mitten) respektive Sveriges klimatåtaganden (grön kuva, nederst) i relation till den utveckling som blir följden av hittills beslutade åtgärder (röd kurva, överst). Behov av åtgärder inom transportsektorn kommer utöver klimatfrågan, också att påverkas av tillgång på fossila bränslen och ökande drivmedelspriser. Informationssamhället och tillgänglighet till bredband Tillgång till snabba informationsutbyten via bredband får allt starkare betydelse för attraktivitet. Kraven ställs av såväl enskilda, som företag och i samhällsservice. Utvecklingscyklerna inom IT-sektorn är också väsentligt kortare än inom transportinfrastrukturen. Kraven på höga överföringshastigheter och mobil täckning ökar mycket snabbt. 9 Utvecklingen av informationsmöjligheterna styrs till övervägande del av starka internationella marknadskrafter. Snabba utvecklingscykler innebär en mycket hög utvecklingstakt som genererar teknikskiften med stor påverkan på vårt sätt att kommunicera. Man kan konstatera att IT-utvecklingen har genererat påtagliga kulturella skiften i människors sociala sfärer och i levnadsbetingelser. Nationellt är IT-frågorna prioriterade ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samhällets insatser på regional och kommunal nivå utgår från att utveckla system i egen verksamhet, och att åtgärdar brister i bredbandstäckning där marknadskrafterna inte räcker till. Likaså, att utveckla demokratiska processer kring IT-utvecklingen och dess möjligheter. Ökad tillgänglighet till bredband är en viktig faktor för fortsatt utveckling i länets alla kommuner, inte minst av landsbygden. Behoven ökar successivt genom nya behov t ex inom sjukvården. Ett regeringsuppdrag om ökad bredbandstillgänglighet och stimulansåtgärder för ökad täckning är lagt till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Västmanland arbetar därför för närvarande fram en bredbandsstrategi för länet för de kommande åren.

12 Internationell konkurrens Internationellt pågår en ständig utveckling av transportsystemen. Effektiv logistik för näringslivets transporter, för varudistribution och för personresande påverkar konkurrenskraft och prisbildning. Runt starka transportkorridorer och i noder i skärningspunkterna mellan dem och mellan olika transportslag uppstår ökad ekonomisk aktivitet. Ökad tillgänglighet mellan ekonomiska centra, kunskapscentra, industriella utvecklingsorter samt kulturella centra skapar tillväxt. Tillgängliga stora arbetsmarknader, attraktiva boendemiljöer, förutsättningar till utbildning och högt serviceutbud skapar och realiserar förväntningar. Trenderna är globala. Med ökad tillgängligheten ökas utbudet av möjligheter för fler människor och företag när matchningar till jobb kan verka i en större geografi. Effekterna av ökad tillgänglighet kan beskrivas som en successiv process av regionförstoring, regionförstärkning och regionintegration. Effekterna blir ökat utbud med fler valmöjligheter för individen, minskad sårbarhet för effekter av lågkonjunkturer, ökade möjligheter till konkurrenskraft genom specialisering, högre lönsamhet och en effektivare offentlig sektor. Inom EU finns ett särskilt program för de viktigaste gränsöverskridande transportkorridorerna och noderna, till lands och till sjöss, kallat Transeuropean Network for Transport, TEN-T. Här medfinansieras större investeringar, som den tidigare genomförda Öresundsförbindelsen och i närtid en fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland i Fehmarn Bält. Dessa gränsöverskridande infrastrukturer medför regionförstoring med nya förutsättningar för utveckling genom ökad tillgänglighet. 10 Inom IT-området har regeringen ställt upp ett konkret mål för tillgänglighet i form av bredbandstäckning till år 2020: Minst 100 Mbit per sekund i 90 % av hushållen och företagen. Man har också tagit fram en strategi för ett sammanhållet utvecklingsarbete i en Digital Agenda för Sverige. Länsstyrelsen i Västmanland har nyligen genomfört en kartläggning av bredbandstillgängligheten i länet, som visar att det är långt till måluppfyllelse i de flesta kommunerna, i synnerhet utanför stadsområdena där stadsnät eller kabel-tv-nät inte finns utbyggda. Den funktionella Stockholm-Mälarregionen Stärkt utveckling längs transportkorridorer i Öresundsregionen och i Västsverige, samt mellan Stockholm och dessa två, bygger förutsättningar och förväntningar som får konsekvenser i Mälardalen. En viktig tillväxtfråga för Västmanland är synergierna och beroendet av utvecklingen i den funktionella huvudstadsregionen, lite oprecist kallad Stockholm-Mälarregionen. I internationella sammanhang är Stockholm en liten huvudstad. Omlandet har därför en stor betydelse för konkurrenskraft och attraktion, byggd på det regionala kapitalet av kunskap och naturtillgångar, ett utbud av varierade bostads- och livsmiljöer, kreativa

13 kunskapscentra, ett starkt och mångfacetterat näringsliv, samt stimulerande miljöer för kultur och rekreation med historiska samband. Betydelsen av de funktionella egenskaperna är överordnade den offentliga organisationen. Tillväxtens mekanismer är starkast ur ett individ och näringslivsperspektiv. Arbetsmarknadsfrågorna är centrala. Däremot är en regionalt balanserad utveckling grunden för det offentliga samarbetet inom Mälardalsrådet. Stockholm-Mälarregionens samlade konkurrenskraft är en tillväxtfråga av nationell betydelse. Internationell konkurrenskraft och effektivit i resursanvändning påverkas av effektiviteten i näringsliv och offentlig verksamhet. Hög tillgänglighet inom storregionen är en resurs för såväl innevånare som näringsliv och samhällsorganisationer och bidrar till att skapa möjligheter och förväntningar. Låg tillgänglighet är omvänt, en samhällsekonomisk förlust genom att tillgängliga resurser i regionen inte utnyttjas effektivt, vilket förstärker urbaniseringen och dess trängseleffekter. En viktig fråga att samverka kring är därför systemperspektivet på och kvaliteten i järnvägssystemet i Stockholm-Mälarregionen, internationell tillgänglighet via Arlanda samt mälarsjöfarten. Stockholms län bygger i sin strategi för utveckling, kallad RUFS 2010, en struktur som koncentrerar resurser för tillväxt till regionala kärnor även utanför Stockholms innerstad. Ett samarbete kring utvecklingsfrågor i en större funktionell region kallat Östra Mellansverigesamarbetet, ÖMS, har utvecklat en strukturbild för sju län: Stockholms län (sammankallande), Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län, ingående i Mälardalsrådet, dessutom Gävleborgs län och Östergötlands län. 11 Källa: Regionplanekontoret, nuvarande TMR Västmanlands Länsplan måste förhålla sig till denna strukturbild och växla upp den egna nyttan av den samlade planeringen, genom regionförstärkning och regionintegration. Länsplanen bör därför formulera en länets storregionala ambition, som samtidigt stärker existerande delregionala utvecklingspotentialer i etablerade mellankommunala och länsgränsöverskridande samarbeten eller på kommersiella marknader. Då finns förutsättningar för regionförstärkning i hela länet, en ökad konkurrenskraft för länet i Stockholm-

14 Mälarregionen och hos Stockholm-Mälarregionen i ett globalt perspektiv. Förstärkning kan bygga på EU:s begrepp smart specialisering, kopplad till ökad tillgänglighet i en större funktionell region. Det finns inget motsatsförhållande i att tillväxt sker på flera nivåer om de gemensamt satta målen stärker dessa processer. Befolkningen i Stockholms län utvecklas mycket starkt. Snabbare än bostadsbyggandet förmår tillhandahålla nya bostäder. Befolkningen i den större funktionella regionen Östra Mellansverige förväntas öka med ca personer till år 2030 och med inemot 1,5 miljoner människor till år En Västmanlands regionala ambition bör vara att attrahera en andel av denna befolkningstillväxt och kompetens. Västmanländska särdrag Från tidigt bergsbruk till high-tech Västmanland och Bergslagen har stått för tillgång och utvinning av naturtillgångar sedan långt före det Sverige enades av Gustav Vasa. I första hand järn, silver och smide. Man anser att redan i slutet av 1200-talet, ett beslut ska ha fattats om kronans rätt till avkastning av malmförekomster. Begreppet bergslag uppkom som en kooperativ företagsform. Omfattande järnhantering vid de många gruvorna och vattendragen skapade tidigt en förutsättning för utrikeshandel och en statsbudget. Bergsbruket var en stor och budgeterbar inkomstkälla för kronan, till skillnad från avkastning eller skatt baserat på de agrara näringarna. Ortsstrukturen i länet är historiskt starkt knuten till malmfyndigheter, kraften i vattendragen för järnbearbetning och hamnarna vid Mälaren. Dessa gav också förutsättningar för tidigt grundande av städer. 12 Bergshanteringen byggde på innovationer, utländsk expertis, kapital, stort kunnande i arbetskraften, avancerade tekniska lösningar och tillgänglighet till insatsvaror samt transportvägar till utskeppningshamnar. Denna epok varade i långt mer än 500 år till dess bruksdöden under senare delen av 1800-talet och stålkrisen på 1970-talet slog hårt mot kvarvarande gruvor och bruk. Under tiden hade ett stort kunskapskapital byggts upp. Ortsstrukturen förändrades med industrialiseringen och järnvägen. Senare också av strukturförändringar i näringslivet, en expansiv bostadspolitik och stark tillväxt av bilismen, samt i nutid genom regionförstoring. Under industrialiseringen från 1800-talets senare hälft kom järnhanteringen att ersättas med avancerade mekaniska och elektromekaniska industrier. Sannolikt bidrog tillgången till ett stort kunnande i arbetskraften till att just dessa verksamheter kom att utvecklas starkt i Västmanland. Grunden till många svenska storföretag lades under denna epok. Kompetensförsörjningen förutsatte samtidigt god tillgänglighet till arbetskraft på industriorterna. En urbanisering till städer och större orter följde, men ännu 1935 bodde ungefär hälften av Sveriges innevånare på landsbygd. I en ytterligare utvecklingsfas har företag utvecklats vidare med världsledande produkter

15 och tjänster med mycket stort kunskapsinnehåll. En resa från tidig malmbrytning till dagens high-tech är ett faktum och utgör länets innovativa och tidigt internationellt präglade historia. Framtidens utmaningar ligger i att fortsatt attrahera kompetens genom att utveckla länet som en livskraftig livs-, näringslivs- och besöksarena, där globaliseringen påverkar genom en regional logik, som innebär ökad rörlighet i större funktionella regioner. Som en följd av globala prismekanismer har också priserna på mineraler medfört att en ny epok av bergsbruk är möjlig inom en nära framtid i Bergslagen. Förväntningarna på denna utveckling är mycket stora. Tillgångarna av malm och mineral är också stora. Västmanland är historiskt starkt sammanlänkat med Stockholm Ett faktum är att Västmanlands historiskt har mycket starka kopplingar till Stockholm. Stockholm kom tidigt att bli rikets ekonomiska och politiska centrum och strategiskt beläget vid Mälarens utlopp även medelpunkten i Mälardalen. Med begränsad produktion av egna förnödenheter genererade Stockholm tidigt ett stad-landförhållande. Att producera också för avsalu i Stockholm kom tidigt att prägla Mälardalen. De starka ekonomiska intressena i bergsbruket kom dessutom tidigt att starkt reglera förhållanden för människorna i Bergslagen och smedjorna i ådalarna, för att kontrollera och beskatta flödet av produkter via Stockholm. Axel Oxenstierna bidrog under 1600-talet, till ytterligare starka regleringar av bergshanteringen i uppbyggnad av en myndighetsstruktur och en länsindelning som existerar och begränsar än idag. Länsindelningen innebar också en kontroll och en stark centralisering av makt till Stockholm. Kontakterna mellan länen var begränsade och rörligheten i befolkningen starkt begränsad, liksom även handel utanför städer. Först under industrialiseringen och utvecklade förutsättningar för frihandel under senare hälften av 1800-talet kom dessa merkantila och fiskala strukturer att förändras för näringslivet. 13 Men ända fram till det sista decenniet av 1900-talet kom den statliga förvaltningsstrukturen i praktiken att ensam stå för initiativ om offentliga åtaganden över en länsgräns. Förändringen kom med Sveriges EU-medlemskap (1995), inrättandet av den Regionala utvecklingspolitiken (2002), nu benämnd den Regionala tillväxtpolitiken, samt i vår storregion med bildandet av Mälardalsrådet (1992). Idag tar vi för självklart att transportsystemen ska innebära sömlösa resmöjligheter och förutsättningar för rationella godstransporter över gränser i vår region. Likaså att dessa innebär en långsiktigt förutsägbar utvecklingsförutsättning och minskad sårbarhet. Så är det inte med självklarhet. Hög sårbarhet för oljeprisutvecklingen Oljepriset har ökat med ca 450 % under en 20-årsperiod, från Det finns mycket som talar för att denna trend kommer att gälla under överblickbar tid.

16 Drivmedelspriser följer oljepriset och påverkas dessutom av nationella skatter. Ökade reskostnader tvingar hushållen till besparingar i andra delar av hushållsbudgeten, alternativt att avstå bilresor, med risker för minskad social hållbarhet genom upplevd minskad tillgänglighet. Långsiktiga förväntningar påverkar människors val och på motsvarande sätt som för drivmedelspriset, finns också en påverkan av restid. När restiden uppfattas lång, jämför restidskurvan ovan, finns en påverkan på uthålligheten. Förväntningar på ökade kostnader respektive alltför lång restid verkar i urbaniserande riktning. Länsstyrelsen har nyligen i en attitydundersökning kartlagt sambandet mellan bensinpris och flyttbenägenhet i länet. Bilresandet i Västmanlands län är högt i nationell jämförelse. Kollektivtrafikresande i vårt län är på motsvarande sätt lågt i en nationell jämförelse. Det finns dock skillnader mellan kommunerna som kan förklaras av större utbud av busstrafik i Västerås och ett högre resande med tåg i kommuner längs Bergslagspendeln (Tåg i Bergslagen, TIB) eller med SJ:s utbud. Samtidigt ligger en svårighet i en beskrivning av tågresande, genom brist på information om relevanta resandeflöden med SJ AB. Klart är däremot att pendlingen mellan länet och Stockholm i proportion vida understiger pendlingen mellan Uppsala län och Stockholm. Denna pekar på en outnyttjad potential till utveckling i Västmanland. Pendlingens och tjänsteresors förutsättningar över länsgränser är förhållande som måste utjämnas om en balanserad regional utveckling ska kunna åstadkommas. Klart är däremot att den statistik som visar förseningar (men inte antal inställda tåg) på Mälarbanan, respektive Svealandsbanan, visar ett sämre resultat för de senaste åren än medel för SJ:s regionaltågslinjer. Med utgångspunkt i de långsiktiga utvecklingsbehoven skulle Stockholm- Mälarregionen sannolikt vinna på att regionens övriga aktörer och inte SJ AB planerade utbudet av trafik. 14 SWOT-analys för länet En analys av länets styrkor, svagheter, möjligheter och hot med avseende på tillgänglighet har gjorts utifrån kommunala och regionala mål om utveckling, men refereras inte i sammanfattningen. Förutsättningar för ökad tillgänglighet Transportinfrastrukturen Utvecklingen av transportinfrastrukturen sker i en statlig planeringsprocess som initieras av en infrastrukturproposition till riksdagen och föregås av en transportpolitisk proposition. Trafikverket får därefter ett uppdrag att samordna en planering för en tolvårig period av drift-, underhåll och investeringar i ny infrastruktur. Nästa investeringsperiod omfattar åren

17 Styrande för urval av åtgärder är de transportpolitiska och klimat- och miljöpolitiska målen. Åtgärder grupperas i två plannivåer. En Nationell transportplan som omfattar järnvägar och de större vägarna, samt sjöfarten. På läns- eller regionnivå upprättas regionala transportplaner för vägar och smärre åtgärder. Regeringen respektive länsstyrelsen fattar beslut om innehållet i planerna baserat på den ekonomiska planeringsram som riksdagen lagt fast för perioden. Den årliga tilldelningen av medel till investeringsplanerna styrs ändå till sist av de årliga budgetpropositionerna. Utvecklingen av transportinfrastrukturen har inneburit tre epoker av utbyggnad. De två första som svar på nära nog obefintlig tillgänglighet, stora kapacitetsbrister och brister i standarder. Dels från 1850-talet och framåt för att överhuvudtaget möjliggöra en utvecklad handel och råvaruåtkomst i ett land som var ett av Europas fattigaste. En andra, efter andra världskriget när massbilismen växte till på ett för trafiken undermåligt vägnät. Ett tredje, i globaliseringens, regionförstoringens och klimatfrågornas 2000-tal. Det finns en logik i att de två första epokerna var starkt styrda av nationella ambitioner för utveckling. Dessa förutsatte en stark teknisk och ekonomisk styrning och formade starka myndigheter. Den tredje epoken som råder i nuet, är väsentligt mer komplex i fråga om att beskriva behov och förväntade effekter, av förändrad tillgänglighet. Nu räcker inte det statliga perspektivet, när planeringsprocesserna styr allt mer styr mot att fånga upp regionala utvecklingsfrågor, via RUP. Det är därför av synnerlig vikt att arbetet med en Länsplan också fångar otraditionella perspektiv på tillgänglighet utanför den gängse transportpolitiska sfären, för att uppfylla social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det är frågan vad utan varför en åtgärd ska genomföras, som är den viktiga att besvara utgående från framtidens krav på hållbar tillväxt. 15 Pågående projekt och projekt som borde pågå I rapportens kapitel Transportinfrastrukturen finns en genomgång av pågående transportinfrastrukturprojekt, ingångna avtal och tynande förhoppningar. De refereras inte i denna sammanfattning. I bilagor till denna rapport finns också några aktuella yttranden och skrivelser från länsstyrelsen respektive VKL, till ansvariga statliga myndigheter och SJ om åtgärder, som borde pågå eller förhållanden som borde förändras. Behov av en långsiktigt hållbar Mälardalsöverenskommelse En stor nackdel för länet är att förbindelserna med järnväg till Stockholm och Arlanda inte håller den kvalitet eller det utbud som borde erbjudas för en väl fungerande region respektive hög internationell tillgänglighet. Försenade utbyggnader och långa ledtider i utbyggnader av Dalabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan och en avsaknad av en järnväg till Arlanda västerifrån via Uppsala, visar på behovet av en storregional samsyn om ett robust transportsystem för det samlade regionala utvecklingsperspektivet. På samma sätt bör behoven av uppgradering av vägnätet, förbättrade förutsättningar för Mälarsjöfarten och en långsiktig strategi för hela Stockholm-Mälarregionens flygplatsinfrastruktur tas i en sådan systemanalys. Transport-

18 lösningar som möjliggör en ny gruvepok i Bergslagen måste ingå i analysen. En bred och förankrad samsyn bör leda till en förhandling med staten om en Mälardalsöverenskommelse, där bättre fungerande arbetsmarknader, bostadsmarknader, kompetensförsörjning, utbildningsregioner och ett målmedvetet klimatarbete är effekter av bättre tillgänglighet. En överenskommelse är också en förutsättning för effektivare samordning av regional kollektivtrafik och för utveckling av godstransportnoder. Bredbandsstrategi för Sverige År 2009 lanserade regeringen sin Bredbandsstrategi för Sverige som anger inriktningen för de kommande årens IT-politik. Strategin utgår från dagens situation och de utmaningar Sverige står inför. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Utgångspunkten för IT-politiken är att såväl bredbandsinfrastruktur som tillhandahållandet av tjänster ska ske på kommersiell grund av marknadens aktörer. Marknaden ska därför ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet, genom statliga insatser inom fem olika insatsområden. 1. Att skapa förutsättningar för en effektiv och fungerande konkurrens genom lämplig reglering. 2. Att tydliggöra de offentliga aktörernas roll och ansvar på bredbandsmarknaden. 3. Användning och förvaltning av radiofrekvenser. 4. Driftsäkra elektroniska kommunikationsnät. 5. Tillgång till bredband i hela landet. 16 Bredband i länet Länsstyrelsen har genomfört en kartläggning av bredbandstillgängligheten i länet. Den visar att det finns stora områden med dåligt, eller inget utbyggt bredband för högre överföringshastigheter. Inom dessa områden, s.k. vita fläckar, finns inget eller litet intresse för marknadsaktörerna. Här är sannolikheten för måluppfyllelse av regeringens mål om 100 Mbit/sek år 2020 mycket låg, utan åtgärder från offentliga aktörer. I praktiken är det i orter med tillgång till stadsnät och kabel-tv-nät som målen har förutsättningar att uppfyllas, om inte samarbetslösningar som omfattar också mer trafiksvaga områden integreras i affärsuppläggen. En ytterligare dimension av bredbandstäckning är en stark och ökande efterfrågan av mobil tillgänglighet. På sikt uppkommer också ett starkare samhällsintresse av bredbandstäckning t ex inom hemsjukvården, när nya arbetssätt och omvårdnad i hemmet ställs mot institutionaliserad vård. Dessutom finns den etiska dimensionen. Bredbandstillgänglighet utvecklas då i riktning mot ett allmänintresse. Nationellt har olika former av stimulansåtgärder för kanalisation och fiberutbyggnad lanserats. Länets strategier ska genom länsstyrelsens arbete lanseras i den kommande Bredbandsstrategin under 2012.

19 IT-utveckling-Digital Agenda för Sverige En utveckling av samhällstjänster med hjälp av IT förutsätter förutom hög tillgänglighet via bredband, också en omfattande tjänsteutveckling. I oktober 2011 kom regeringens strategi It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Agendan är tvärsektoriell ITstrategi som lyfter fram digitaliseringens möjligheter att utveckla samhället. Målsättningen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Agendan pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv. Inom varje område redogörs för strategiska utmaningar, beslutade insatser och åtgärder kopplade till olika insatsområden. De fyra strategiska områdena är: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen En Digitaliseringskommission har tillsatts av regeringen för att förverkliga agendans målsättning. Kommissionen ska bl.a. analysera utvecklingen inom agendans strategiska områden och föreslå åtgärder som bidrar till att nå målet. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 december Mål om tillgänglighet i nationell politik En överblick av nationella politiska mål relevanta för denna rapport redovisas i kapitlet. En viktig utveckling i nationella ställningstaganden är en stärkt ställning för de regionala perspektiven i RUP. 17 Förslag till målformuleringar om tillgänglighet i Länsplanen Förslagen ingår inte i sammanfattningen. Kommunala mål och SWOT-analyser Refereras inte i sammanfattningen Innehåll i bilagor - Länsstyrelsens yttrande över Trafikverkets Kapacitetsutredning - VKL:s yttrande över Trafikverkets Kapacitetsutredning - VKL:s skrivelse till Trafikverket om behovet av utbyggnad av europavägarna - VKL:s skrivelse till SJAB.

20 LÄNSPLANEN Bakgrund Västmanlands Kommuner & Landsting har tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland beslutat att ta fram en Länsplan för länets utveckling. Planen är en viljeinriktning för länets offentliga aktörer, att i samverkan med näringsliv, organisationer och enskilda, bedriva ett målinriktat utvecklingsarbete för en rimligt överblickbar tidshorisont. Länsplanen kommer därför att spänna mellan visioner för utvecklingen till mer operationella mål, relaterade till identifierade behov och pågående verksamheter. Länsplanen ska antas av de ansvariga aktörerna under Länsplanen ska fånga västmanländska identiteteter och formulera länets regionala ambitioner och stärka varumärket Västmanland. Syftet är att fortsatt utveckla utmärkta livsbetingelser och positiva framtidsutsikter för boende och näringsliv, etablerade i länet eller presumtiva. Planen ska formulera strategier för en hållbar tillväxt i länet och i en regionalt balanserad utveckling i Stockholm- Mälarregionen. Den ska ersätta det gällande regionala utvecklingsprogrammet, RUP, som enligt riksdagsbeslut ska finnas för varje län. I den betydelsen blir Länsplanen en ny formell RUP. Genom arbetsprocessen, ledd av en politisk styrgrupp tillsammans med länsstyrelsens ledning, skapas den nödvändiga politiska förankringen i kommunerna och landstinget. Helhet och delprojekt Länsplanen ska arbetas fram i en process som bygger på att en helhet formas utifrån tre delprojekt. Delprojekten behandlar: Fysisk planering, infrastruktur och kommunikationer, samt kompetensförsörjning och utbildning. En målbild ska växa fram under arbetet. Uppdraget om infrastruktur och kommunikationer leds av VKL:s kansli, övriga delprojekt, samt den övergripande projektledningen av Länsstyrelsen. Som grund för arbetet finns ett antaget projektdirektiv och en underlagspromemoria med fakta och problembeskrivningar, upprättade Erbjudanden och anspråk Att formulera en plan för länets samlade utveckling är pretentiöst. Ansvar för utveckling förutsätter också befogenhet och resurser att fullfölja alla nödvändiga åtgärder. En Länsplan kan därför ses som en beskrivning av vad som är möjligt att åstadkomma när många goda krafter samverkar. Den målbild för länets utveckling som formuleras i Länsplanen utgör samtidigt en del i varumärket. Länsplanen har därför etablerat ett förhållande mellan vad som är möjligt, rimligt och önskvärt att åstadkomma västmanländska erbjudanden om tillräckliga resurser och insatser uppfyller motsvarande rimliga västmanländska anspråk. Dessa anspråk kan gälla länets egna resurser eller anspråk på staten. Delprojektet vill bidra till och tydliggöra vad Västmanland kan erbjuda när länet preste-

Länsplan för Västmanland

Länsplan för Västmanland Länsplan för Västmanland Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer transportpolitik och IT/bredband Workshop, den 16 februari 2012 Projektgrupperna Transportpolitik Anders Åkerström, LTV Daniel Artaeus,

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Infrastruktur och kommunikationer

Infrastruktur och kommunikationer Infrastruktur och kommunikationer Stockholm- Mälarregionen/Bergslagen Ett starkt beroende av Storstockholm En ny gruvepok i Bergslagen Regionförstoring bättre matchning Regionförstärkning specialisering

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Är 522 miljarder kronor till transportinfrastruktur mycket pengar?

Är 522 miljarder kronor till transportinfrastruktur mycket pengar? Till Aktuellt från VKL april 2014 Håkan Johansson Är 522 miljarder kronor till transportinfrastruktur mycket pengar? Den 3 april i år fastställde regeringen den Nationella Transportplanen, NTP, för åren

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling

Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling Välfärdsstatens geografi Lika villkor åt alla överallt folkhemstanken

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande 2008-11-06 Dnr CK2008-0242 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Edström 018-611 61 87 anders.u.edstrom@lul.se Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf

It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf It:s roll för samhällsutvecklingen För att koppla samman projektet Tillgänglighet till Hållbar IT i ett högre sammanhang

Läs mer

Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer

Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer Länsplanen Verkar på programnivå och formulerar mål och ambitioner för länet och för dess agerande i storregionala sammanhang. Stärker samtidigt lokala och

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Den regionala tillväxtpolitiken

Den regionala tillväxtpolitiken Den regionala tillväxtpolitiken System och logik 1 Den regionala tillväxtpolitiken Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ca 3,3 miljarder årligen (anslag 1:1-1:4) Utvecklingskraft i alla delar av landet med

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Ert dnr LS 1103-0343 Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Ert dnr LS 1103-0343 Handlingsprogram Regionala stadskärnor Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Remissvar Handlingsprogram Regionala stadskärnor Yttrande 130131 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 09-2012-5210 Maria Weimer-Löfvenberg Ingrid Arltoft-Henriksson

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län INRIKTNING FÖR TRANSPORTSYSTEMET ÅR 2030 Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län Tillsammans är vi starka Inom Östra Mellansverige samverkar fem län (Stockholm,

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Kommittédirektiv Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan Dir. 2012:61 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Sammanfattning Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Ärende 11 Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-10-06 KS 2015.0311 Handläggare Thommy Andersson, IT-enheten Regional digital agenda Sammanfattning Karlskoga kommun

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer