LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN Rapport från delprojekt 2: INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER. December 2012
|
|
- Julia Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN Rapport från delprojekt 2: INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER December 2012
2
3 FÖRORD Denna rapport från delprojekt 2, Infrastruktur och kommunikationer, har tagits fram som ett av underlagen till en ny regional utvecklingsplan för Västmanland, kallad Länsplan. Länsplanen är ett samarbete mellan Västmanlands Kommuner & Landsting och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Delprojektet är ett av tre. Övriga delprojekt är: Fysisk planering och Arbetsmarknad och kompetens. Arbetet med länsplanen vidareutvecklar det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet, RUP för åren , som är överordnat andra utvecklingsarbeten. Programmet interagerar med statens verksamheter och programperioderna inom EU. En positiv utveckling av länet med stöd av länsplanen förutsätter en god förankring. Kommuner och landsting, som är arenorna för utveckling av offentlig service bygger på demokratiskt inflytande från medborgare, näringsliv och organisationer. En bred remiss ska fånga deras synpunkter. Delprojektrapporterna är kunskapsunderlag för planen. Framtidens infrastruktur och kommunikationer handlar i realiteten om att öka tillgängligheten genom fysiska transporter och virtuell kommunikation via IT och bredband. Projektet fångar utvecklingsbehov i en omvärldsanalys och föreslår målsättningar och strategier för att nå målen. Där det inte är möjligt att precisera förslag till mål diskuteras strävansriktningar, för en positiv utveckling. I framtidens Västmanland ökar beroende av omvärlden ytterligare. Med en regional avgränsning betingad av rörelsemönster och strukturer omfattas hela Stockholm- Mälardalen och södra Dalarna. Inom denna funktionella region finns de för länet påtagliga potentialerna avseende arbetsmarknader, bostadsmarknader, utbildning och kultur. 1 Genom den starka internationella närvaron hos länets näringsliv påverkas samtidigt förutsättningar att behålla och rekrytera specialister med långsiktiga konsekvenser för jobb och tillväxt. Globaliseringen och internationaliseringen förstärker den regionala logiken. Regionförstoringen stärker Sveriges konkurrenskraft. Rekrytering måste samtidigt ske i en större geografi. Stockholm-Mälarregionen är den region som har stört tillväxt i befolkning och i ekonomiska mått. Huvudstadens förutsättningar och egna logik innebär en särskild omständighet. Ett förhållande som skapar förväntningar på tillväxt men också tilldelar ansvar för en långsiktigt hållbar tillväxt. Hållbar utveckling förutsätter att tillväxten balaserar ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella anspråk och förväntningar. Men den storregionala utvecklingen är inte balans när det gäller samverkan och synergier mellan regiondelarna. I en förnuftig hushållning med resurser är en mer balanserad regional utveckling önskvärd och nödvändig. Den utgör också grunden för samarbetet inom Mälardalsrådet. För en effektivare resursanvändning är därför den pågående om-
4 fattande urbaniseringen, med stark koncentration till Stockholms län, en utmaning för hela omlandet. En särskild utmaning ligger i att stärka utvecklingen för mindre orter. Ökad tillgänglighet med låga transport- och reskostnader förbättrar förutsättningarna för en väl fördelad tillväxt. Den medverkar till effektiv logistik i förädlingskedjor och i varudistribution. Den stärker förhållandet stad-land, nödvändigt för en hållbar utveckling. De tidsperspektiv som är rimliga eller möjliga att arbeta strategiskt med, är däremot av varierande längd och överblickbarhet. Inom transportpolitiken finns en högre grad av förutsägbarhet genom de sedan lång tid etablerade nationella processerna för planering, finansiering och genomförande med mycket långa ledtider. Här är redan år 2050 intecknat för transportsektorns kapacitetsbehov och energiomställning i utredningar och beslut. Tolvåriga investeringsplaner och det årliga statliga budgetutrymmet tillsammans med myndigheternas och verkens instruktioner utgör ramen för förnyelsen. Energipriser, konjunkturer, drivmedelsbeskattning, det länsvisa kollektivtrafikutbudet och takten i urbaniseringen utgör regulatorerna av trafikarbetet - ett indirekt mått på aktiviteten i samhället. År 2006 uppgick det till ca 120 miljarder personkilometer respektive 99 miljarder tonkm/år. Planerade investeringar och trafikutbud, liksom uteblivna investeringar skapar långsiktiga förväntningar som påverkar människors och organisationers val, samt fördelningen mellan transportslagen. I bjärt kontrast till transportsystemen står den snabba utvecklingen av virtuella kommunikationer och IT-plattformar. Global marknad råder och påverkar utvecklingen genom starka internationella influenser. Utvecklingen av program och nya tekniska plattformar är av konkurrensskäl höljt i dunkel, som exemplet sociala media och smart-phones. Introduktioner av nya produkter och tjänster påverkar därför i mycket kortare tidscykler och etablerar ibland ny kulturella strukturer, omöjliga att fullt ut överblicka. Men även här skapas positiva eller negativa förväntningar kring tillgänglighet till nya tjänster, som i delar av länet möter en begränsning i kapacitet och täckning, s.k. vita fläckar. 2 Ambitionerna för de närmsta årens utveckling av kollektivtrafik och bredband, uttrycks i länets kollektivtrafikförsörjningsprogram och länets bredbandsstrategi. Inriktningen i dessa program omsätter förväntningar på tillgänglighet i verksamhetsplaner, som styr mot Länsplanens mål för den sammanhållna utvecklingen för länet. Genom arbetsprocessen i Länsplanen är förhoppningen att delprojektet Infrastruktur och kommunikationer har tillfört nya perspektiv på tillgänglighet och bidragit till en god förankring. Med överlämnade av delrapporten har projektgruppen fullgjort sitt uppdrag. För delprojektgruppen Håkan Johansson Delprojektledare, Planeringschef vid Västmanlands Kommuner och Landsting
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 6 LÄNSPLANEN En storregional ambition och flera delregionala DELPROJEKTET INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER VÄSTMANLAND I EN GLOBAL OCH STORREGIONAL KONTEXT Restidens betydelse Transportarbetet i Sverige 2006 och Internationella transportprojekt av särskild betydelse Effekter för Mälardalen DEN FUNKTIONELLA STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN Befolkningsökning och balanserad tillväxt Regionförstoringens mekanismer Regionala kärnor växer starkt enligt RUFS RUFS en de facto-planering för Stockholm-Mälarregionen Ortsstrukturer enligt ÖMS Systemperspektiv på transportsystemen Få nord-sydliga förbindelser Öst-västliga förbindelser i regionen Systemperspektiv på bredbandsutbyggnad och utveckling av IT-stöd De tre utvecklingsarenorna VÄSTMANLÄNDSKA SÄRDRAG Från gruvor och järnbruk till high-tech Västmanland är historiskt starkt sammanlänkat med Stockholm Transformering till storindustri Kunskap och tillgänglighet Tillgänglighet och ortsstruktur i allmänhet Handelns strukturerande inverkan Tillgänglighet påverkar tillväxt Storregionala befolkningsförändringar till år Framtida pendling i Mälardalen
6 Slutsatser för Västmanland av befolkningsframskrivningen Tillgänglighet och ortsstruktur i Västmanland Utbyggnaden av de större vägarna i länet Kommunikationer i regionförstoringens tecken En ny era av gruvdrift och bergshantering Logistik och godstransporter Sårbarheter för höjt oljepris och längre restid Bilanvändning i Västmanland Länsstyrelsens attitydundersökning år Kollektivtrafik för ökad tillgänglighet Kollektivtrafikens organisation i Västmanland Kollektivtrafikresandet i länet Kvaliteter i persontrafiken på järnväg SWOT-ANALYS FÖR LÄNET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTINFRASTRUKTUREN Transportpolitik och infrastrukturpolitik Investeringsplaner för utveckling av transportinfrastrukturen Utbyggnad av järnvägar i Mälardalen Mälarringen en idé om ett sammanhållet järnvägssystem i Mälardalen Utveckling av sjöfarten på Mälaren Utbyggnad av vägnätet Utveckling av flygplatsstrukturen i regionen Utveckling av knutpunkter En Mälardalsöverenskommelse med staten BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVERIGE BREDBAND I LÄNET IT-UTVECKLING DIGITAL AGENDA FÖR SVERIGE Digital tillgänglighet är en demokratifråga IT-politik och utveckling av digitala tjänster MÅL OM TILLGÄNGLIGHET I NATIONELL POLITIK Regional utvecklingspolitik
7 De regionala utvecklingsprogrammen, RUP Regional tillväxtpolitik och den nationella strategin Långsiktigt hållbar tillväxt FÖRSLAG TILL MÅLFORMULERINGAR I LÄNSPLANEN Målsättningar och rådighet Förslag till allmänna mål om tillgänglighet: Förslag till mål för tillgänglighet genom järnvägssystemet Förslag till mål om sjöfart Förslag till mål om vägtransportsystemet Förslag till mål för flygtrafik och internationell tillgänglighet Förslag till strategier för transportsektorns klimatåtaganden KOMMUNAL UTVECKLING Kommunala mål och anspråk BILAGOR SLUTORD Fortsatt process
8 SAMMANFATTNING Denna rapport och Länsplanen Denna rapport är slutrapporten från delprojektet Infrastruktur och kommunikationer inom arbetet med en ny regional utvecklingsplan för länet. Planen, med arbetsnamnet Länsplanen, ska vidareutveckla det nu gällande regionala utvecklingsprogramet RUP, som omfattar perioden En RUP ska finnas i varje län/region. Ansvaret ligger på de offentliga regionala aktörerna, att i samverkan med övriga parter i samhället, förankra och stärka regionens förutsättningar till en positiv utveckling i denna. Uppdragsgivare till Länsplanen är Västmanlands Kommuner & Landsting, VKL, politiska styrelse och ledningen för Länsstyrelsen i Västmanlands län, tillsammans. Länsplanen ska utveckla visioner och mål för hållbar tillväxt i länet och vara styrande för annan planering, samt för insatser för att nå målen. Den ska tillvarata länets särarter och styrkor och ställa ut förväntningar och anspråk. Den ska också analysera och förhålla sig till omvärldsförändringar, måluppfyllelse i nationell politik och EU:s strategier mm. En länsplan måste, för att ha en mening och skapa engagemang, ha en förankring i näringsliv, organisationer och hos medborgare. I kommande dialoger om Länsplanen måste utvecklingens strategier diskuteras vidare. 6 Tidshorisonten är framtiden. I denna rapport uttryckt som Mer förutsägbar i det nära perspektivet, men ett utvecklingsarbete måste också peka ut riktningar för att nå mer långsiktiga mål och för möta globala utmaningar. De senare perspektiven formulerar redan idag horisonter omkring år 2030 och Länsplanen ska uttrycka viljeinriktningar för länets utveckling och förutsättningar att utvecklas i länet. Med globaliseringens och regionförstoringens logiker innebär det att Länsplanen måste uttrycka ambitioner i en storregional kontext. Det finns ingen motsättning mellan en storregional ambitionsnivå och delregional utveckling. En Länsplan ska i stället stödja utveckling på olika nivåer och inom etablerade allianser och marknadssegment. Då skapar styrkor för länet i det storregionala samarbetet och i absoluta tal. Underlagen till Länsplanen författas ur de offentliga institutionernas perspektiv. Förutsättningar och ansvar för en positiv utveckling i länet bygger dock på en bred samsyn om mål och medel. Ansvar förutsätter befogenhet, men ingen part har ensam rådighet över utvecklingsfaktorerna. I verksamhets- och affärsplaner kan Länsplanens övergripande analyser och mål tjäna som vägledning för strategier och insatser. En god förankring är dessutom nödvändig för att möta nationell politik och statlig planering. För detta delprojekt är detta högst relevant i tilldelningen av medel till transportinfrastruktur och bredbandsutbyggnad.
9 Delprojektet Infrastruktur och kommunikationer Uppdraget till delprojektet kan sammanfattas med: Skapa förutsättningar för att erbjuda god tillgänglighet inom länet och till viktiga målpunkter utanför länet för alla förekommande kommunikationer. Vilket samtidigt formulerar anspråk på en rad aktörer, t ex staten när det gäller transportinfrastrukturen. Uppdraget gäller såväl fysisk som virtuell tillgänglighet via transportsystemen respektive bredband. Denna rapport fångar båda perspektiven, men med en tyngdpunkt i de fysiska transporterna. Skälet är att tillgängligheten med bredband också hanteras i ett parallellt regeringsuppdrag till samtliga länsstyrelser. Västmanland i en global och storregional kontext Internationalisering och specialisering Västmanlands beroende av kontakter med omvärlden är mycket starkt. God tillgänglighet till nyttor och tjänster inom och utanför länet är en nödvändighet för länets utveckling, vilket inkluderar bra datakommunikationer. Tillgängligheten bör ingå i de mål som formuleras i Länsplanen och utgör en viktig förutsättning för de övriga två delprojekten Fysisk planering och Arbetsmarknad och kompetens. Sverige är ett mer exportberoende land än genomsnittet. Nationalinkomsterna och välfärdsutvecklingen bygger på en fortsatt hög internationell konkurrenskraft. Ett globalt verksamt och högspecialiserat näringsliv i länet har uttalade behov av goda internationella kommunikationer och väl fungerande arbetsmarknader. Globaliseringen som ökar kraven på fortsatt specialisering och etablerar samtidigt en regional logik för kompetensförsörjningen, baserad på matchning i ett allt större urval av befolkning i ett växande geografiskt område. Specialiseringen drivs även av den offentliga sektorn genom ökade kompetenskrav. Restider och reskostnader blir allt viktigare konkurrensfaktorer vid rekryteringar, eftersom flyttbenägenheten fortsatt kan förväntas förbli relativt låg. Restidens betydelse Diagrammet nedan visar restidens betydelse för benägenhet att arbetspendla. Inom ett spann på mellan ca minuters restid (enkelresa) är motståndet mot att dagpendla relativt lågt. Långsiktigt påverkar restiden uthålligheten hos människor och deras val. Förväntningar om låg tillgänglighet bidrar till en trend av urbanisering. 7
10 Restidens betydelse för resebenägenheten, enligt internationell forskning Transportarbetet i Sverige 2006 och 2050 Trafikverket har nyligen gjort en skattning av persontransportarbetets och godstransportarbetets utveckling fram till Transporter, som är en effekt av aktiviteten i samhället, förväntas där öka med ca 63 % över en drygt fyrtioårig period. En självklar slutsats är att transportsystemen måste anpassas till ökningen, d v s möjliggöra tillväxt, men samtidigt innebära mer resurseffektiva transporter med mindre miljöoch klimatpåverkan. En annan är att storstadsregionernas trängseleffekter måste uppvägas och att godstransporter i effektivare logistiklösningar måste stimuleras genom systemlösningar med fler samverkande transportslag i transportkedjorna. Ett tredje är att behov och åtgärder måste förankras väl i de långa genomförandeprocesserna. Det blir allt viktigare att ha ett utvecklingsperspektiv på tillgänglighet och påskynda genomföranden. System som diskuteras idag riskerar annars att inte bli färdigställda förrän Klimatfrågan Sveriges klimatåtaganden ställer krav på framsynt planering. Transportsektorn står för en betydande bidrag till klimatpåverkan. Utvecklingen behöver därför styra mot alternativa energibärare i transportsystemen, ökad andel (effektiv) kollektivtrafik, samt en fysisk planering och en byggelseutveckling som minskar behoven av långa bilförflyttningar i synnerhet inom städer och storstadsregioner.
11 I diagrammet nedan visas Trafikverkets skattning av måluppfyllese visavi EU:s klimatmål (blå kurva, mitten) respektive Sveriges klimatåtaganden (grön kuva, nederst) i relation till den utveckling som blir följden av hittills beslutade åtgärder (röd kurva, överst). Behov av åtgärder inom transportsektorn kommer utöver klimatfrågan, också att påverkas av tillgång på fossila bränslen och ökande drivmedelspriser. Informationssamhället och tillgänglighet till bredband Tillgång till snabba informationsutbyten via bredband får allt starkare betydelse för attraktivitet. Kraven ställs av såväl enskilda, som företag och i samhällsservice. Utvecklingscyklerna inom IT-sektorn är också väsentligt kortare än inom transportinfrastrukturen. Kraven på höga överföringshastigheter och mobil täckning ökar mycket snabbt. 9 Utvecklingen av informationsmöjligheterna styrs till övervägande del av starka internationella marknadskrafter. Snabba utvecklingscykler innebär en mycket hög utvecklingstakt som genererar teknikskiften med stor påverkan på vårt sätt att kommunicera. Man kan konstatera att IT-utvecklingen har genererat påtagliga kulturella skiften i människors sociala sfärer och i levnadsbetingelser. Nationellt är IT-frågorna prioriterade ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samhällets insatser på regional och kommunal nivå utgår från att utveckla system i egen verksamhet, och att åtgärdar brister i bredbandstäckning där marknadskrafterna inte räcker till. Likaså, att utveckla demokratiska processer kring IT-utvecklingen och dess möjligheter. Ökad tillgänglighet till bredband är en viktig faktor för fortsatt utveckling i länets alla kommuner, inte minst av landsbygden. Behoven ökar successivt genom nya behov t ex inom sjukvården. Ett regeringsuppdrag om ökad bredbandstillgänglighet och stimulansåtgärder för ökad täckning är lagt till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Västmanland arbetar därför för närvarande fram en bredbandsstrategi för länet för de kommande åren.
12 Internationell konkurrens Internationellt pågår en ständig utveckling av transportsystemen. Effektiv logistik för näringslivets transporter, för varudistribution och för personresande påverkar konkurrenskraft och prisbildning. Runt starka transportkorridorer och i noder i skärningspunkterna mellan dem och mellan olika transportslag uppstår ökad ekonomisk aktivitet. Ökad tillgänglighet mellan ekonomiska centra, kunskapscentra, industriella utvecklingsorter samt kulturella centra skapar tillväxt. Tillgängliga stora arbetsmarknader, attraktiva boendemiljöer, förutsättningar till utbildning och högt serviceutbud skapar och realiserar förväntningar. Trenderna är globala. Med ökad tillgängligheten ökas utbudet av möjligheter för fler människor och företag när matchningar till jobb kan verka i en större geografi. Effekterna av ökad tillgänglighet kan beskrivas som en successiv process av regionförstoring, regionförstärkning och regionintegration. Effekterna blir ökat utbud med fler valmöjligheter för individen, minskad sårbarhet för effekter av lågkonjunkturer, ökade möjligheter till konkurrenskraft genom specialisering, högre lönsamhet och en effektivare offentlig sektor. Inom EU finns ett särskilt program för de viktigaste gränsöverskridande transportkorridorerna och noderna, till lands och till sjöss, kallat Transeuropean Network for Transport, TEN-T. Här medfinansieras större investeringar, som den tidigare genomförda Öresundsförbindelsen och i närtid en fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland i Fehmarn Bält. Dessa gränsöverskridande infrastrukturer medför regionförstoring med nya förutsättningar för utveckling genom ökad tillgänglighet. 10 Inom IT-området har regeringen ställt upp ett konkret mål för tillgänglighet i form av bredbandstäckning till år 2020: Minst 100 Mbit per sekund i 90 % av hushållen och företagen. Man har också tagit fram en strategi för ett sammanhållet utvecklingsarbete i en Digital Agenda för Sverige. Länsstyrelsen i Västmanland har nyligen genomfört en kartläggning av bredbandstillgängligheten i länet, som visar att det är långt till måluppfyllelse i de flesta kommunerna, i synnerhet utanför stadsområdena där stadsnät eller kabel-tv-nät inte finns utbyggda. Den funktionella Stockholm-Mälarregionen Stärkt utveckling längs transportkorridorer i Öresundsregionen och i Västsverige, samt mellan Stockholm och dessa två, bygger förutsättningar och förväntningar som får konsekvenser i Mälardalen. En viktig tillväxtfråga för Västmanland är synergierna och beroendet av utvecklingen i den funktionella huvudstadsregionen, lite oprecist kallad Stockholm-Mälarregionen. I internationella sammanhang är Stockholm en liten huvudstad. Omlandet har därför en stor betydelse för konkurrenskraft och attraktion, byggd på det regionala kapitalet av kunskap och naturtillgångar, ett utbud av varierade bostads- och livsmiljöer, kreativa
13 kunskapscentra, ett starkt och mångfacetterat näringsliv, samt stimulerande miljöer för kultur och rekreation med historiska samband. Betydelsen av de funktionella egenskaperna är överordnade den offentliga organisationen. Tillväxtens mekanismer är starkast ur ett individ och näringslivsperspektiv. Arbetsmarknadsfrågorna är centrala. Däremot är en regionalt balanserad utveckling grunden för det offentliga samarbetet inom Mälardalsrådet. Stockholm-Mälarregionens samlade konkurrenskraft är en tillväxtfråga av nationell betydelse. Internationell konkurrenskraft och effektivit i resursanvändning påverkas av effektiviteten i näringsliv och offentlig verksamhet. Hög tillgänglighet inom storregionen är en resurs för såväl innevånare som näringsliv och samhällsorganisationer och bidrar till att skapa möjligheter och förväntningar. Låg tillgänglighet är omvänt, en samhällsekonomisk förlust genom att tillgängliga resurser i regionen inte utnyttjas effektivt, vilket förstärker urbaniseringen och dess trängseleffekter. En viktig fråga att samverka kring är därför systemperspektivet på och kvaliteten i järnvägssystemet i Stockholm-Mälarregionen, internationell tillgänglighet via Arlanda samt mälarsjöfarten. Stockholms län bygger i sin strategi för utveckling, kallad RUFS 2010, en struktur som koncentrerar resurser för tillväxt till regionala kärnor även utanför Stockholms innerstad. Ett samarbete kring utvecklingsfrågor i en större funktionell region kallat Östra Mellansverigesamarbetet, ÖMS, har utvecklat en strukturbild för sju län: Stockholms län (sammankallande), Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län, ingående i Mälardalsrådet, dessutom Gävleborgs län och Östergötlands län. 11 Källa: Regionplanekontoret, nuvarande TMR Västmanlands Länsplan måste förhålla sig till denna strukturbild och växla upp den egna nyttan av den samlade planeringen, genom regionförstärkning och regionintegration. Länsplanen bör därför formulera en länets storregionala ambition, som samtidigt stärker existerande delregionala utvecklingspotentialer i etablerade mellankommunala och länsgränsöverskridande samarbeten eller på kommersiella marknader. Då finns förutsättningar för regionförstärkning i hela länet, en ökad konkurrenskraft för länet i Stockholm-
14 Mälarregionen och hos Stockholm-Mälarregionen i ett globalt perspektiv. Förstärkning kan bygga på EU:s begrepp smart specialisering, kopplad till ökad tillgänglighet i en större funktionell region. Det finns inget motsatsförhållande i att tillväxt sker på flera nivåer om de gemensamt satta målen stärker dessa processer. Befolkningen i Stockholms län utvecklas mycket starkt. Snabbare än bostadsbyggandet förmår tillhandahålla nya bostäder. Befolkningen i den större funktionella regionen Östra Mellansverige förväntas öka med ca personer till år 2030 och med inemot 1,5 miljoner människor till år En Västmanlands regionala ambition bör vara att attrahera en andel av denna befolkningstillväxt och kompetens. Västmanländska särdrag Från tidigt bergsbruk till high-tech Västmanland och Bergslagen har stått för tillgång och utvinning av naturtillgångar sedan långt före det Sverige enades av Gustav Vasa. I första hand järn, silver och smide. Man anser att redan i slutet av 1200-talet, ett beslut ska ha fattats om kronans rätt till avkastning av malmförekomster. Begreppet bergslag uppkom som en kooperativ företagsform. Omfattande järnhantering vid de många gruvorna och vattendragen skapade tidigt en förutsättning för utrikeshandel och en statsbudget. Bergsbruket var en stor och budgeterbar inkomstkälla för kronan, till skillnad från avkastning eller skatt baserat på de agrara näringarna. Ortsstrukturen i länet är historiskt starkt knuten till malmfyndigheter, kraften i vattendragen för järnbearbetning och hamnarna vid Mälaren. Dessa gav också förutsättningar för tidigt grundande av städer. 12 Bergshanteringen byggde på innovationer, utländsk expertis, kapital, stort kunnande i arbetskraften, avancerade tekniska lösningar och tillgänglighet till insatsvaror samt transportvägar till utskeppningshamnar. Denna epok varade i långt mer än 500 år till dess bruksdöden under senare delen av 1800-talet och stålkrisen på 1970-talet slog hårt mot kvarvarande gruvor och bruk. Under tiden hade ett stort kunskapskapital byggts upp. Ortsstrukturen förändrades med industrialiseringen och järnvägen. Senare också av strukturförändringar i näringslivet, en expansiv bostadspolitik och stark tillväxt av bilismen, samt i nutid genom regionförstoring. Under industrialiseringen från 1800-talets senare hälft kom järnhanteringen att ersättas med avancerade mekaniska och elektromekaniska industrier. Sannolikt bidrog tillgången till ett stort kunnande i arbetskraften till att just dessa verksamheter kom att utvecklas starkt i Västmanland. Grunden till många svenska storföretag lades under denna epok. Kompetensförsörjningen förutsatte samtidigt god tillgänglighet till arbetskraft på industriorterna. En urbanisering till städer och större orter följde, men ännu 1935 bodde ungefär hälften av Sveriges innevånare på landsbygd. I en ytterligare utvecklingsfas har företag utvecklats vidare med världsledande produkter
15 och tjänster med mycket stort kunskapsinnehåll. En resa från tidig malmbrytning till dagens high-tech är ett faktum och utgör länets innovativa och tidigt internationellt präglade historia. Framtidens utmaningar ligger i att fortsatt attrahera kompetens genom att utveckla länet som en livskraftig livs-, näringslivs- och besöksarena, där globaliseringen påverkar genom en regional logik, som innebär ökad rörlighet i större funktionella regioner. Som en följd av globala prismekanismer har också priserna på mineraler medfört att en ny epok av bergsbruk är möjlig inom en nära framtid i Bergslagen. Förväntningarna på denna utveckling är mycket stora. Tillgångarna av malm och mineral är också stora. Västmanland är historiskt starkt sammanlänkat med Stockholm Ett faktum är att Västmanlands historiskt har mycket starka kopplingar till Stockholm. Stockholm kom tidigt att bli rikets ekonomiska och politiska centrum och strategiskt beläget vid Mälarens utlopp även medelpunkten i Mälardalen. Med begränsad produktion av egna förnödenheter genererade Stockholm tidigt ett stad-landförhållande. Att producera också för avsalu i Stockholm kom tidigt att prägla Mälardalen. De starka ekonomiska intressena i bergsbruket kom dessutom tidigt att starkt reglera förhållanden för människorna i Bergslagen och smedjorna i ådalarna, för att kontrollera och beskatta flödet av produkter via Stockholm. Axel Oxenstierna bidrog under 1600-talet, till ytterligare starka regleringar av bergshanteringen i uppbyggnad av en myndighetsstruktur och en länsindelning som existerar och begränsar än idag. Länsindelningen innebar också en kontroll och en stark centralisering av makt till Stockholm. Kontakterna mellan länen var begränsade och rörligheten i befolkningen starkt begränsad, liksom även handel utanför städer. Först under industrialiseringen och utvecklade förutsättningar för frihandel under senare hälften av 1800-talet kom dessa merkantila och fiskala strukturer att förändras för näringslivet. 13 Men ända fram till det sista decenniet av 1900-talet kom den statliga förvaltningsstrukturen i praktiken att ensam stå för initiativ om offentliga åtaganden över en länsgräns. Förändringen kom med Sveriges EU-medlemskap (1995), inrättandet av den Regionala utvecklingspolitiken (2002), nu benämnd den Regionala tillväxtpolitiken, samt i vår storregion med bildandet av Mälardalsrådet (1992). Idag tar vi för självklart att transportsystemen ska innebära sömlösa resmöjligheter och förutsättningar för rationella godstransporter över gränser i vår region. Likaså att dessa innebär en långsiktigt förutsägbar utvecklingsförutsättning och minskad sårbarhet. Så är det inte med självklarhet. Hög sårbarhet för oljeprisutvecklingen Oljepriset har ökat med ca 450 % under en 20-årsperiod, från Det finns mycket som talar för att denna trend kommer att gälla under överblickbar tid.
16 Drivmedelspriser följer oljepriset och påverkas dessutom av nationella skatter. Ökade reskostnader tvingar hushållen till besparingar i andra delar av hushållsbudgeten, alternativt att avstå bilresor, med risker för minskad social hållbarhet genom upplevd minskad tillgänglighet. Långsiktiga förväntningar påverkar människors val och på motsvarande sätt som för drivmedelspriset, finns också en påverkan av restid. När restiden uppfattas lång, jämför restidskurvan ovan, finns en påverkan på uthålligheten. Förväntningar på ökade kostnader respektive alltför lång restid verkar i urbaniserande riktning. Länsstyrelsen har nyligen i en attitydundersökning kartlagt sambandet mellan bensinpris och flyttbenägenhet i länet. Bilresandet i Västmanlands län är högt i nationell jämförelse. Kollektivtrafikresande i vårt län är på motsvarande sätt lågt i en nationell jämförelse. Det finns dock skillnader mellan kommunerna som kan förklaras av större utbud av busstrafik i Västerås och ett högre resande med tåg i kommuner längs Bergslagspendeln (Tåg i Bergslagen, TIB) eller med SJ:s utbud. Samtidigt ligger en svårighet i en beskrivning av tågresande, genom brist på information om relevanta resandeflöden med SJ AB. Klart är däremot att pendlingen mellan länet och Stockholm i proportion vida understiger pendlingen mellan Uppsala län och Stockholm. Denna pekar på en outnyttjad potential till utveckling i Västmanland. Pendlingens och tjänsteresors förutsättningar över länsgränser är förhållande som måste utjämnas om en balanserad regional utveckling ska kunna åstadkommas. Klart är däremot att den statistik som visar förseningar (men inte antal inställda tåg) på Mälarbanan, respektive Svealandsbanan, visar ett sämre resultat för de senaste åren än medel för SJ:s regionaltågslinjer. Med utgångspunkt i de långsiktiga utvecklingsbehoven skulle Stockholm- Mälarregionen sannolikt vinna på att regionens övriga aktörer och inte SJ AB planerade utbudet av trafik. 14 SWOT-analys för länet En analys av länets styrkor, svagheter, möjligheter och hot med avseende på tillgänglighet har gjorts utifrån kommunala och regionala mål om utveckling, men refereras inte i sammanfattningen. Förutsättningar för ökad tillgänglighet Transportinfrastrukturen Utvecklingen av transportinfrastrukturen sker i en statlig planeringsprocess som initieras av en infrastrukturproposition till riksdagen och föregås av en transportpolitisk proposition. Trafikverket får därefter ett uppdrag att samordna en planering för en tolvårig period av drift-, underhåll och investeringar i ny infrastruktur. Nästa investeringsperiod omfattar åren
17 Styrande för urval av åtgärder är de transportpolitiska och klimat- och miljöpolitiska målen. Åtgärder grupperas i två plannivåer. En Nationell transportplan som omfattar järnvägar och de större vägarna, samt sjöfarten. På läns- eller regionnivå upprättas regionala transportplaner för vägar och smärre åtgärder. Regeringen respektive länsstyrelsen fattar beslut om innehållet i planerna baserat på den ekonomiska planeringsram som riksdagen lagt fast för perioden. Den årliga tilldelningen av medel till investeringsplanerna styrs ändå till sist av de årliga budgetpropositionerna. Utvecklingen av transportinfrastrukturen har inneburit tre epoker av utbyggnad. De två första som svar på nära nog obefintlig tillgänglighet, stora kapacitetsbrister och brister i standarder. Dels från 1850-talet och framåt för att överhuvudtaget möjliggöra en utvecklad handel och råvaruåtkomst i ett land som var ett av Europas fattigaste. En andra, efter andra världskriget när massbilismen växte till på ett för trafiken undermåligt vägnät. Ett tredje, i globaliseringens, regionförstoringens och klimatfrågornas 2000-tal. Det finns en logik i att de två första epokerna var starkt styrda av nationella ambitioner för utveckling. Dessa förutsatte en stark teknisk och ekonomisk styrning och formade starka myndigheter. Den tredje epoken som råder i nuet, är väsentligt mer komplex i fråga om att beskriva behov och förväntade effekter, av förändrad tillgänglighet. Nu räcker inte det statliga perspektivet, när planeringsprocesserna styr allt mer styr mot att fånga upp regionala utvecklingsfrågor, via RUP. Det är därför av synnerlig vikt att arbetet med en Länsplan också fångar otraditionella perspektiv på tillgänglighet utanför den gängse transportpolitiska sfären, för att uppfylla social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det är frågan vad utan varför en åtgärd ska genomföras, som är den viktiga att besvara utgående från framtidens krav på hållbar tillväxt. 15 Pågående projekt och projekt som borde pågå I rapportens kapitel Transportinfrastrukturen finns en genomgång av pågående transportinfrastrukturprojekt, ingångna avtal och tynande förhoppningar. De refereras inte i denna sammanfattning. I bilagor till denna rapport finns också några aktuella yttranden och skrivelser från länsstyrelsen respektive VKL, till ansvariga statliga myndigheter och SJ om åtgärder, som borde pågå eller förhållanden som borde förändras. Behov av en långsiktigt hållbar Mälardalsöverenskommelse En stor nackdel för länet är att förbindelserna med järnväg till Stockholm och Arlanda inte håller den kvalitet eller det utbud som borde erbjudas för en väl fungerande region respektive hög internationell tillgänglighet. Försenade utbyggnader och långa ledtider i utbyggnader av Dalabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan och en avsaknad av en järnväg till Arlanda västerifrån via Uppsala, visar på behovet av en storregional samsyn om ett robust transportsystem för det samlade regionala utvecklingsperspektivet. På samma sätt bör behoven av uppgradering av vägnätet, förbättrade förutsättningar för Mälarsjöfarten och en långsiktig strategi för hela Stockholm-Mälarregionens flygplatsinfrastruktur tas i en sådan systemanalys. Transport-
18 lösningar som möjliggör en ny gruvepok i Bergslagen måste ingå i analysen. En bred och förankrad samsyn bör leda till en förhandling med staten om en Mälardalsöverenskommelse, där bättre fungerande arbetsmarknader, bostadsmarknader, kompetensförsörjning, utbildningsregioner och ett målmedvetet klimatarbete är effekter av bättre tillgänglighet. En överenskommelse är också en förutsättning för effektivare samordning av regional kollektivtrafik och för utveckling av godstransportnoder. Bredbandsstrategi för Sverige År 2009 lanserade regeringen sin Bredbandsstrategi för Sverige som anger inriktningen för de kommande årens IT-politik. Strategin utgår från dagens situation och de utmaningar Sverige står inför. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Utgångspunkten för IT-politiken är att såväl bredbandsinfrastruktur som tillhandahållandet av tjänster ska ske på kommersiell grund av marknadens aktörer. Marknaden ska därför ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet, genom statliga insatser inom fem olika insatsområden. 1. Att skapa förutsättningar för en effektiv och fungerande konkurrens genom lämplig reglering. 2. Att tydliggöra de offentliga aktörernas roll och ansvar på bredbandsmarknaden. 3. Användning och förvaltning av radiofrekvenser. 4. Driftsäkra elektroniska kommunikationsnät. 5. Tillgång till bredband i hela landet. 16 Bredband i länet Länsstyrelsen har genomfört en kartläggning av bredbandstillgängligheten i länet. Den visar att det finns stora områden med dåligt, eller inget utbyggt bredband för högre överföringshastigheter. Inom dessa områden, s.k. vita fläckar, finns inget eller litet intresse för marknadsaktörerna. Här är sannolikheten för måluppfyllelse av regeringens mål om 100 Mbit/sek år 2020 mycket låg, utan åtgärder från offentliga aktörer. I praktiken är det i orter med tillgång till stadsnät och kabel-tv-nät som målen har förutsättningar att uppfyllas, om inte samarbetslösningar som omfattar också mer trafiksvaga områden integreras i affärsuppläggen. En ytterligare dimension av bredbandstäckning är en stark och ökande efterfrågan av mobil tillgänglighet. På sikt uppkommer också ett starkare samhällsintresse av bredbandstäckning t ex inom hemsjukvården, när nya arbetssätt och omvårdnad i hemmet ställs mot institutionaliserad vård. Dessutom finns den etiska dimensionen. Bredbandstillgänglighet utvecklas då i riktning mot ett allmänintresse. Nationellt har olika former av stimulansåtgärder för kanalisation och fiberutbyggnad lanserats. Länets strategier ska genom länsstyrelsens arbete lanseras i den kommande Bredbandsstrategin under 2012.
19 IT-utveckling-Digital Agenda för Sverige En utveckling av samhällstjänster med hjälp av IT förutsätter förutom hög tillgänglighet via bredband, också en omfattande tjänsteutveckling. I oktober 2011 kom regeringens strategi It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Agendan är tvärsektoriell ITstrategi som lyfter fram digitaliseringens möjligheter att utveckla samhället. Målsättningen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Agendan pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv. Inom varje område redogörs för strategiska utmaningar, beslutade insatser och åtgärder kopplade till olika insatsområden. De fyra strategiska områdena är: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen En Digitaliseringskommission har tillsatts av regeringen för att förverkliga agendans målsättning. Kommissionen ska bl.a. analysera utvecklingen inom agendans strategiska områden och föreslå åtgärder som bidrar till att nå målet. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 december Mål om tillgänglighet i nationell politik En överblick av nationella politiska mål relevanta för denna rapport redovisas i kapitlet. En viktig utveckling i nationella ställningstaganden är en stärkt ställning för de regionala perspektiven i RUP. 17 Förslag till målformuleringar om tillgänglighet i Länsplanen Förslagen ingår inte i sammanfattningen. Kommunala mål och SWOT-analyser Refereras inte i sammanfattningen Innehåll i bilagor - Länsstyrelsens yttrande över Trafikverkets Kapacitetsutredning - VKL:s yttrande över Trafikverkets Kapacitetsutredning - VKL:s skrivelse till Trafikverket om behovet av utbyggnad av europavägarna - VKL:s skrivelse till SJAB.
20 LÄNSPLANEN Bakgrund Västmanlands Kommuner & Landsting har tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland beslutat att ta fram en Länsplan för länets utveckling. Planen är en viljeinriktning för länets offentliga aktörer, att i samverkan med näringsliv, organisationer och enskilda, bedriva ett målinriktat utvecklingsarbete för en rimligt överblickbar tidshorisont. Länsplanen kommer därför att spänna mellan visioner för utvecklingen till mer operationella mål, relaterade till identifierade behov och pågående verksamheter. Länsplanen ska antas av de ansvariga aktörerna under Länsplanen ska fånga västmanländska identiteteter och formulera länets regionala ambitioner och stärka varumärket Västmanland. Syftet är att fortsatt utveckla utmärkta livsbetingelser och positiva framtidsutsikter för boende och näringsliv, etablerade i länet eller presumtiva. Planen ska formulera strategier för en hållbar tillväxt i länet och i en regionalt balanserad utveckling i Stockholm- Mälarregionen. Den ska ersätta det gällande regionala utvecklingsprogrammet, RUP, som enligt riksdagsbeslut ska finnas för varje län. I den betydelsen blir Länsplanen en ny formell RUP. Genom arbetsprocessen, ledd av en politisk styrgrupp tillsammans med länsstyrelsens ledning, skapas den nödvändiga politiska förankringen i kommunerna och landstinget. Helhet och delprojekt Länsplanen ska arbetas fram i en process som bygger på att en helhet formas utifrån tre delprojekt. Delprojekten behandlar: Fysisk planering, infrastruktur och kommunikationer, samt kompetensförsörjning och utbildning. En målbild ska växa fram under arbetet. Uppdraget om infrastruktur och kommunikationer leds av VKL:s kansli, övriga delprojekt, samt den övergripande projektledningen av Länsstyrelsen. Som grund för arbetet finns ett antaget projektdirektiv och en underlagspromemoria med fakta och problembeskrivningar, upprättade Erbjudanden och anspråk Att formulera en plan för länets samlade utveckling är pretentiöst. Ansvar för utveckling förutsätter också befogenhet och resurser att fullfölja alla nödvändiga åtgärder. En Länsplan kan därför ses som en beskrivning av vad som är möjligt att åstadkomma när många goda krafter samverkar. Den målbild för länets utveckling som formuleras i Länsplanen utgör samtidigt en del i varumärket. Länsplanen har därför etablerat ett förhållande mellan vad som är möjligt, rimligt och önskvärt att åstadkomma västmanländska erbjudanden om tillräckliga resurser och insatser uppfyller motsvarande rimliga västmanländska anspråk. Dessa anspråk kan gälla länets egna resurser eller anspråk på staten. Delprojektet vill bidra till och tydliggöra vad Västmanland kan erbjuda när länet preste-
Länsplan för Västmanland
Länsplan för Västmanland Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer transportpolitik och IT/bredband Workshop, den 16 februari 2012 Projektgrupperna Transportpolitik Anders Åkerström, LTV Daniel Artaeus,
Läs merLänsplan för Västmanland Tema möte 30 mars
Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merYttrande över Gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås
1 (4) Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över Gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås Ärendebeskrivning Region Stockholm har beretts möjlighet
Läs merLänsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Läs merRUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny
Läs merTillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs mer0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.
Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merGoda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg
Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,
Läs merVälkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND
Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång
Läs merInfrastruktur och kommunikationer
Infrastruktur och kommunikationer Stockholm- Mälarregionen/Bergslagen Ett starkt beroende av Storstockholm En ny gruvepok i Bergslagen Regionförstoring bättre matchning Regionförstärkning specialisering
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merBefintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Läs merTillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Läs merBREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner
BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra
Läs merEn Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet
En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen
Läs merSYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland
SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Läs merBredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merAnalytikernätverk 20 november
1 Analytikernätverk 20 november Hur kan analysarbetet användas för att mobilisera aktörer? 2 Hur hänger det ihop? Interregionala planer och samarbeten Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt
Läs merRUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merTillväxt- och regionplaneförvaltningen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merEn Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering
En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merRemiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2017:527-032 Strategienheten 2017-09-25 1/2 Handläggare Patrik Wirsenius 0152-293 30 Kommunstyrelsen Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merRemissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för
N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merFörändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland
1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten
Läs merRUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering
RUFS 2010 - erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering Reglab 3 september 2014 Bette Malmros och Ulrika Palm TMR i Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Dagens presentation
Läs merEn ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige
En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merRUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost
2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merLärkonferens Inspel till nästa programperiod
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling
Läs merRS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
1 (5) Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region Örebro län
Läs merBifogat finns Västerås stads yttrande över Rufs 2050 samt tillhörande beslut från kommunstyrelsen.
TRN 2017-0052-76 Från: kommunstyrelsen@vasteras.se Till: TRF Funk Registrator Kopia: hakan.svard@vasteras.se Ärende: Västerås stads yttrande tillhörande ärende TRN 2017-0052 Datum: den 27 oktober 2017
Läs merSvar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet
Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm
Läs merBehov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen
mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat
Läs merSynpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)
ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merDIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?
antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs merRemiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län
Stockholms lans landsting Landstingsstyrelsen 2015-11-03 LS 2015-0997 Kommunerna i Stockholms län Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Landstingsfallmäktige har i budgeten för
Läs mer1 (3) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länstrafiken, Fredrik Eliasson 2013-12-10 13OLL4435 registrator.lsf@sll.se Ert dnr: LS 1304-0578 Yttrande RUFS 2010 bedömning av aktualitet och användbarhet
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merBifogat finns Region Örebro läns yttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen.
TRN 2017-0055-105 Från: karin.wallin@regionorebrolan.se Till: TRF Funk Registrator Ärende: TRN 2017-0055 Datum: den 2 mars 2018 08:50:03 Bilagor: 11 SB Svar på remiss om förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen.pdf
Läs merYttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Läs merGenerella strategier: Innebär att:
Strategierna och dess innebörd är en hjälp för att nå programmets mål. Det är var och en ansvar som arbetar direkt eller indirekt mot målen i programmet att följa strategierna. Generella strategier: 1.
Läs merVälkomna! till Temadag inför arbetet med en länsplan för Västmanland. 26 augusti 2011
Välkomna! till Temadag inför arbetet med en länsplan för Västmanland 26 augusti 2011 Program för dagen Länsplan Västmanland (08:30) Bakgrund Vad innebär det Syftet med dagen (8:45) Uppföljning RUP (9:00)
Läs merVÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merYttrande över remiss RUFS 2010 Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, LS
YTTRANDE 1 (5) Maria Ek Telefon 010-224 92 45 maria.ek@lansstyrelsen.se Stockholms läns landsting registrator.lsf@sll.se LS 1304-0578 Yttrande över remiss RUFS 2010 Underlag för att bedöma aktualitet och
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merxstockholms läns landsting i (4)
xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi
Läs merEn Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande
En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland
Läs merEn hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Läs merHej, Beslut från landstingsstyrelsens sammanträde den 17 oktober finns bifogat. Hälsningar Emma Gustafsson TRN
TRN 2017-0052-189 Från: Gustafsson, Emma Till: Landstinget Funk Ärende: 142/17 LS Remissyttrande - RUFS 2050 - Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Datum: den 14 november 2017
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merNormkritisk analys - Inriktningsunderlaget
RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken
Läs merModell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län
2017-02-03 D-nr 2017/18-536 Styrelsen Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att ge i uppdrag till kansliet att utarbeta
Läs merRegional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Läs merRegionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling
Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling Välfärdsstatens geografi Lika villkor åt alla överallt folkhemstanken
Läs merVERKSAMHETSINRIKTNING 2016
VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands kommuner och landsting inför mandatperioden 2014 2018 Västmanlands kommuner och landsting har alltid arbetat
Läs merRegionsamverkan Sydsverige
2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till
Läs merSkånskt Bredbandsforum, SBBF
Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar
Läs merNu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning
P Nu bildar vi region i Dalarna Vi samarbetar för regionbildning Dalarna är redo för en ny regionorganisation Genom att samla kraft och kompetens i en gemensam organisation blir vi starkare och tillsammans
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet
Läs merUtmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen
Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och har bland annat till
Läs merRegional utveckling med fokus på integration
Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merSödertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden
4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merMotion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs merEuropeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Läs merUPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr
UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,
Läs merRäta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige
Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg
Läs mer