Välkomna! till Temadag inför arbetet med en länsplan för Västmanland. 26 augusti 2011

Transkript

1 Välkomna! till Temadag inför arbetet med en länsplan för Västmanland 26 augusti 2011

2 Program för dagen Länsplan Västmanland (08:30) Bakgrund Vad innebär det Syftet med dagen (8:45) Uppföljning RUP (9:00) Lägesbeskrivning vad vet vi om länets utveckling idag (9:15) Kaffe-/fruktpaus (9:30) Workshops: Vilka utmaningar står Västmanland inför? (9:50) Projektorganisation och hur vi går vidare (11:30) Lunch (12:00)

3 Varför en Länsplan för Västmanland? Vår omvärld förändras Globaliseringen Utveckling i Stockholm - Mälardalen, t.ex. RUFS Kommande utvecklingsfrågor, t.ex. ny strukturfondsperiod Regiondiskussioner Vi behöver förhålla oss till förändringen, ta plats och påverka utvecklingen Stärkt konkurrenskraft förutsätter storregionalt samarbete. Viktigt att utveckla gemensam syn på Västmanlands i detta. (Behov av gemensam syn på den övergripande storregionala rumsliga strukturen).

4 Varför en Länsplan för Västmanland? Syfte enligt projektdirektiven Skapa hållbar tillväxt i länet Stärka länets position i pågående och framtida förändring

5 Länsplan i Västmanland och RUP Behov finns att vidareutveckla RUP (Regionalt utvecklingsprogram) Det omfattar bland annat att förtydliga och prioritera insatsområden som krävs för att nå tillväxt i hela Västmanland. Under våren har en uppföljning av RUP arbetats fram. Det är nu lämpligt att vidareutveckla RUP till en länsplan.

6 Vad påverkar oss i länet? Övergripande trender Fortsatt globalisering, ökad integrering inom EU Stark befolkningstillväxt i Stockholm-Mälarregionen Regionförstoring Konkurrens om kompetent arbetskraft Ökade oljepriser Global knapphet på strategiska resurser Sociala medier - IT Vad är viktigt för invånarna Tillgänglighet till arbete, utbildning, service, kultur och fritid Minskad vilja flytta ger ökat behov av pendling Ökad valfrihet ökade transporter Vad är viktigt för näringslivet Ökade krav på tillgänglighet och transportkvalitet, service FoU, Kompetensförsörjning Vad är viktigt för det offentliga/välfärdsproduktionen Kompetensförsörjning, Befolkningsutveckling, Demografi Övrigt, t.ex. besöksnäringen

7 Vi behöver ha en gemensam syn Var är vi? - Uppföljning av befintlig RUP - Lägesbeskrivning Vart vill vi komma? - En långsiktigt hållbar tillväxt i hela Västmanland - Ge förutsättningar för kraftsamling av alla aktörer i länet runt gemensamma prioriteringar och hävda länets intressen - Den färdiga länsplanen ska utgöra länets RUP Hur tar vi oss dit? Tre prioriterade områden - Fysisk planering - Infrastruktur och kommunikationer - Sysselsättning och kompetensförsörjning

8 Processen så här långt Berörda aktörer genomförde en länsresa hösten 2010 Prioriterade områden valdes ut Fysisk planering Infrastruktur och kommunikationer Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Projektdirektiv beslutades runt årsskiftet i kommunerna, landstinget, VKL och Länsstyrelsen Hittills genomförda insatser Uppföljning av RUP Lägesbeskrivning Projektbemanning

9 Rapporter och projekt som underlag Omfattande kunskapsunderlag finns, t.ex. Fördel Stockholm-Mälarregionen (fem rapporter) OECD-rapporter om Stockholm-Mälarregionen Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) Projektet En bättre sits Länsstyrelsens rapportserie (befolkning, pendling, arbetsmarknad m.m.) Länstransportplanen Arbetsförmedlingens statistik Kommunernas översiktsplaner Utmaningen är att definiera och avgränsa Vad är viktigt för Västmanlands utveckling?

10 Länsplan i Västmanland Syftet med dagen: Presentera bakgrund, uppdrag och lägesbild som utgångspunkt för kommande arbete med länsplanen Viktig dialog kring inför förväntningar, möjligheter och hot Avstamp för hur vi går vidare

11 Länsplan hur gör vi skillnad? Delaktighet och engagemang en framgångsfaktor för en bra Länsplan som ger konkreta resultat Komplex process stimulera och ge förutsättningar för länets samtliga aktörer En utmaning för oss alla

12 Fortsättning av dagen Sofia Wallström presenterar uppföljningen av RUP Kenneth Linder presenterar lägesbeskrivning Maria Ek projektledare introducerar Workshop och presenterar projektorganisation och fortsatt arbete

13 RUP och sammanfattning fredagen den 26 augusti Sofia Wallström Länsråd Länsstyrelsen Västmanlands län

14 RUP - områden för perioden Livslångt lärande Effektivt Energi för transportsystem framtiden Regional identitet Företagande och arbete En god vardag Skolan mitt i samhället Kraftcentrum Mälardalens högskola Utvecklad vuxenutbildning Flerkärnighet Integrerade godstransporter Säkert/tillgängligt vägsystem Energiminskning Energieffektivisering Förnybar energi Besöksnäring Stärkt kulturliv Natur/ kulturmiljö Företagsklimat Nyföretagande Affärsutveckling Innovationer Livskvalitet Trygghet Delaktighet Utbildningssamverkan

15 Uppföljning av RUP Har länet utvecklats med RUP som styrande dokument eller (relativt) oberoende av RUP? Både och, men främst oberoende av RUP RUP brett, vägledande och långsiktigt men Saknas helhetsgrepp för att konkretisera Förbättringsområden, exempel Fler konkreta handlingsprogram Utvecklad organisation för uppföljning, samordning Utveckla process för mötesplatser, dialog Uppdatera så det är aktuellt Komplettera med rumslig dimension m.m.

16 Uppföljning av RUP, SWOT Styrkor Brett innehållsrikt program som gett förutsättningar för att vara vägledande för handlingsprogram och konkreta insatser. De långsiktiga strategierna anger inriktning för att ta ett helhetsgrepp för kontinuerliga konkreta insatser Förankrat i länets politiska forum SUV

17 Uppföljning av RUP, SWOT Svagheter Inget helhetsgrepp har tagits för att göra RUP till ett verkningsfullt instrument för länsutvecklingsarbetet Organisation med styrgrupp och ansvariga för de sex insatsområdena finns ej. Processen har inte drivits framåt med årliga uppföljningar Insatsområdena stämmer inte överens med den nationella strategin.

18 Uppföljning av RUP, SWOT Möjligheter Skapa fler konkreta handlingsprogram under RUP, som t ex Tillväxtprogrammet Uppdatera och komplettera RUP så att det blir ett levande styrdokument: Horisontella aspekter som jämställdhet, integration, miljö, och folkhälsa kan inarbetas bättre.

19 Uppföljning av RUP, SWOT Hot RUP fortsätter att vara en hyllvärmare Samsyn samhälle akademi näringsliv, för länet viktiga utvecklingsfrågor, inte utvecklas Andra län/regioner med utvecklad RUP process får försteg i utvecklings- och påverkansarbetet.

20 Underlag för lägesbeskrivning Västmanland fredagen den 26 augusti Kenneth Linder Västerås stad Stadsledningskontoret

21 Befolkningsutveckling Under åren har länet befolkning minskat från 254,7 till 252,7 eller från 3,05 % av rikets folkmängd till 2,68 % Juni 2011 ökning till 253,4 (SCB)

22 Länets näringslivsstruktur Mer än var 5:e förvärvsarbetare finns inom tillverkning och utvinning (21,4 %), jmf riket 13,9 % Näst störst är vård och omsorg/sociala tjänster 16 % i länet = riket.

23 Nyregistrering av företag 1991 var nyföretagandet i länet 3,4 % av rikets. Under hela 2000-talet, har det legat stadigt förankrat runt 2 %

24 Bruttoregional produkt (BRP)Västmanland/invånare Riket 348 kr Västmanland 302 kr = 87 % I länet toppar Fagersta 423 kr Övriga kommuner i länet är under riket BRP visar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. BRP mäter förädlingsvärdet i form av löner och driftsöverskott på arbetsställenivå. Summan av samtliga regioners BRP är lika stor som bruttonationalprodukten, BNP. BRP är ett mått som visar hur regionerna bidrar till Sveriges tillväxt. BRP per invånare är den viktigaste indikatorn när EU avgör vilka regioner som är berättigade till stöd från strukturfonderna.

25 Relativt låg utbildningsnivå Utbildningsnivå Länet Riket eftergymnasial 3år 18,7 % 22,4 % eller mer (25-64 år) grundskola ej behörig till gymnasium 13,8 % 11,8 % 20-åringar ej behöriga till högskolestudier 40 % 36 %

26 Sysselsättningen Sysselsättningsökningen är lägre än i samtliga grannlän Funktionella arbetsmarknadsregioner i Sverige har minskat från 187 st 1970 till nuvarande 75. Västmanland består av 2 arbetsmarknadsregioner. Västerås och Fagersta. På sikt förväntas hela länet ingå i Stockholms funktionella arbetsmarknadsregion

27 i Västmanland, ungdomar -24 år ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD Arbetslösheten totalt i länet har minskat med 1100 pers.det senaste året varav ungdomar under 25 år, 700 st Ungdomsarbetslösheten i Västmanland har sjunkit snabbast i landet (-3,7 %).Ungdomsarbetslösheten är högst i Blekinge 14,9 %,Södermanland 13,3 % och Västmanland 12,4% Lägst i Stockholm 5,2 %, Uppsala 6,5 % och Halland 7,1%

28 Regionutveckling och befolkningsutveckling Det är ett starkt samband mellan funktionella regioners storlek och befolkningsutveckling. Stora regioner växer snabbare än små. Företagsetableringar attraheras lättare till en stor marknad. En större lokal arbetsmarknad ger bättre förutsättningar för högre lönenivå. Starkt samband mellan regioners storlek och sysselsättning.

29 Länets har ett omfattande samspel med omgivande län, t.ex Sjukvård Kommunikationer Arbetsmarknad Utbildning kulturliv

30 Sammanfattning Västmanland behöver skapa en långsiktig hållbar tillväxt i hela länet och positionera sig inför pågående och kommande regionförändringar. Länsplanen blir ett verktyg för att göra skillnad. Vi är bra och vi kan mer, vi måste berätta det!

31 Workshops Diskussionsfrågor: Delar ni den presenterade lägesbilden? Vilka är de viktigaste kriterierna för att länsplanen skall göra skillnad för Västmanlands ökade tillväxt i hela länet? Vad är möjligheterna? Vad är de största hoten?

32 Projektorganisation Projektägare Kommunerna, Landstinget, VKL och Länsstyrelsen Styrgrupp (VKL:s utökade presidium och Länsledningen) Extern kompetens Tjänstemannagrupp SAM & kommunchefer Projektgrupp (Projektledare, delprojektledare, kommunikatör och projektadministration) Samordning Helhet Fysisk planering Infra och kommunikationer Arbetsmarknad och kompetens

33 Delprojekten Samordning helhet kittet mellan delarna som bildar helhet Fysisk planering öppen process för framtagande av regionalt övergripande plan för vägledande framtoning utan att föregripa kommande beslut i planläggning. Infrastruktur och kommunikation beskriva hur tillgänglighet genom transportsystem och kommunikationer kan bidra till ökad hållbar tillväxt. Arbetsmarknad och kompetens försörjning utveckla en plan för målinriktad och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft med utbildningsutbudet.

34 Så går vi vidare! Detta sker under hösten 2011 Dialog med kommunerna o landstinget (september) Projektplats upprättas (september) Start för delprojekten (september) Länsresa 22/9 lägesrapport Utkast till länsplan Lite längre sikt Fortsatt arbete under 2012 Länsplan klar årsskiftet 2012/13