SAMRÅDSUNDERLAG Fiskvandringsvägar, skyddsgaller mm vid Ulva kvarn

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Fiskvandringsvägar, skyddsgaller mm vid Ulva kvarn Samrådsunderlag för vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken Uppsala kommun

2 Innehåll 1. Bakgrund och syfte med ansökan 2. Vad samrådet avser, åtgärder, lokalisering och genomförandetid 3. Administrativa uppgifter 4. Gällande beslut 5. Nulägesbeskrivning 6. Verksamheter som ska tillståndsprövas 7. Alternativ 8. Förslag till bestämmelser om vattenhushållning 9. Förutsedda konsekvenser för miljö och hälsa 10. Planerade skyddsåtgärder 11. Miljökonsekvenser som beskrivs i tillståndsansökan 12. Samråds- och tillståndsprocessen 13. Frågor och synpunkter under samrådstiden 1. Bakgrund och syfte med ansökan Ulva kvarndamm är det första fiskvandringshindret för fisk i Fyrisåns huvudfåra från Ekoln räknat, sedan Uppsala kommun anlagt fiskvandringsvägar vid de två dammanläggningarna i centrala Uppsala; Islandsfallet (invigdes 2008) och Kvarnfallet (invigdes 2007). Kommunen avser nu att även säkerställa fri fiskvandring förbi Ulva kvarn vidare upp till Ekeby kvarn samt till de nedre delarna av biflödet Björklingeån. Återgärderna ingår i det s.k. Aspprojektet med visionen att återskapa fria vandringsvägar för asp och andra fiskarter mellan Ekoln och Vendelsjön Ulva kvarn är belägen i Fyrisån cirka 8 km nordväst om centrala Uppsala. Verksamheten vid Ulva, som finns dokumenterad redan på 1300-talet, har genom åren utvecklats och i mitten av 1700-talet fick Ulva Kvarn sitt nuvarande utseende. Det var sannolikt först då som dammen kom att utgöra betydande eller möjligen en fullständig barriär för asp och andra fiskarters vandring vidare upp i Fyrisåns vattensystem. Fallet utgör idag bestämmande sektion för Fyrisån från Ulva upp mot Ensta. Ägarförhållandena vid Ulva har skiftat över åren. År 1963 förvärvade Uppsala kommun omgivande fastigheter inklusive fallrätten. Den 1 januari 2013 övertog Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB (nedan Sportfastigheter) fastigheten Ulva 1:2 som tillika är strömfallsfastighet och där dammen, kraftverket och övriga anläggningar är belägna. Uppsala kommun har tidigare ingett och återkallat en delvis motsvarande ansökan. Uppsala Kommun och/eller Sportfastigheter kommer att vara sökande i vattenmålet

3 2. Vad samrådet avser, åtgärder, lokalisering och genomförandetid Samråd avser verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Vid samrådet får berörda bl.a möjlighet att lämna synpunkter på vad som ska belysas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som sedermera ska ingå i den nya tillståndsansökan. Denna handling beskriver vilka åtgärder som är aktuella vid Ulva kvarn området och innehåller uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samråd i ärendet genomfördes med länsstyrelsen i Uppsala län i december Miljökontoret i Uppsala avstod från att närvara. Följande skriftliga samråd riktar sig till enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda samt respektive kommunala förvaltningar. Tillståndsansökan avser följande åtgärder markerade med fet text, övriga avser ändringar av befintliga domar samt lagligförklaring: 1. Fiskvandringsväg förbi Ulva kvarn, ny öppning under sågverksmuren och biotopvård i sågverskanalen. 2. Fastställande av skibordshöjden i Ulva kvarnfall till nivån +11,60 i RH Ändra de i mål VA 16/87 och VA 38/95 fastställda vattenhushållningsbestämmelser. 4. Ändra de i mål VA 16/87 och VA 38/95 angivna höjderna i bestämmelserna för vattenhushållning för Ulva kvarndamm till höjder angivna i höjdsystem RH Fingaller i anslutning till turbinkanalen. 6. Lagligförklaring av befintlig mätdamm nedströms Ulva kvarn. 7. Fiskvandringsväg i mätöverfallet vid mätdammen nedströms Ulva kvarn. Lokalisering: Ulva Kvarndamm och nedströms till Ulva mätdamm på fastigheterna Ulva 1:2 och Ärna 5:4 samt outredd fastighet (figur 1 och 2). Genomförandetid: Planeras till hösten/vinter Figur 1. Ulva kvarn nordväst om Uppsala.

4 3. Administrativa uppgifter Sökande: Uppsala kommun/ Uppsala Kommun Sport-och rekreationsfastigheter AB Organisationsnummer: / Postadress: Kommunstyrelsen Uppsala Telefonnummer (växel): Kontaktperson: Juridiskt ombud: Län och kommun Anders Larsson Tyréns AB Stockholm Mårten Bengtsson Advokatfirman Åberg & Co Box Stockholm Uppsala 4. Gällande tillstånd för Ulva kvarndamm Stockholms tingsrätt, vattendomstolens dom den 8 mars 1988 i mål nr VA 16/87 angående lagligförklaring av nuvarande vattenanläggning vid Ulvafallet i Fyrisån inom Uppsala kommun Stockholms tingsrätt, vattendomstolens dom den 25 augusti 1995 i mål nr VA 38/95 angående tillstånd att utföra förbättringsarbeten på stödmur och dammluckor vid Ulvafallet, Uppsala kommun, m.m. 5. Nulägesbeskrivning Planförhållanden: Ulva kvarn ligger utanför detaljplanerat område. Bortledning av vatten: Uppsala Vatten och Avfall AB avleder vatten för konstgjord infiltration i Uppsalaåsen enligt tillstånd i mål VA 16/73 och M för att förstärka grundvattentillgången. Uttaget av vatten sker uppströms Ulva kvarn. Energiproduktion vid Ulva: Ulva kraft AB har sedan 1988 medgivits att genom avtal utnyttja Kommunens rätt att producera elektrisk kraft. Hydrografi: Framgår av bilaga Verksamheter som ska tillståndsprövas Lokaliseringen av planerade fiskvandringsvägar, fingaller och berörda fastigheter framgår av figur 2.

5 Figur 2: Översiktlig illustration för planerade åtgärder vid Ulva kvarn i syfte att säkerställa fiskens upp- och nedströmvandvandring samt aktuella fastighetsgränser. Fiskvandringsväg förbi Ulva kvarn, ny öppning under sågverksmuren och biotopvård i sågverskanalen. Höjdskillnaden mellan Ulva kvarndamm och den översta delen av f.d. sågverkskanalen är cirka 4 m. För att möjliggöra fri fiskvandring konstrueras en slitsränna innehållande 26 bassänger belägna under markytan med en nivåskillnad på ca 14 cm mellan varje bassäng (figur 3a, 3b). För att säkerställa ett tillräckligt vattenflöde genom de båda nedan beskrivna ingångar till fiskvandringsvägen förses varje bassäng med två slitsöppningar med öppningsmåttet ca 30 cm. Slitsrännan övertäcks på ett sådant sätt att säkerheten och framkomligheten inte försämras jämfört med idag samt att den tillåter dagsljuset att tränga ned. Därefter, där slitsrännan mynnar ut i sågverkskanalen, konstrueras ca 4 öppna bassänger med nivåskillnaden ca 10 cm per bassäng. Flödet i fiskvägen står i direkt proportion till vattendjupet, vilket beskrivs närmare i bilaga 1. En ny öppning konstrueras genom kanalmuren cirka 40 m nedströms mynningen i sågverkskanalen (benämnd NY ÖVRE INGÅNG i figur 2, 3a, 3b och 4). Syftet med åtgärden är att fiskar som passerar den befintliga nedre ingången till sågverkskanalen ska förses med en alternativ ingång till fiskvandringsvägen. Öppningen förläggs till den raserade delen av kanalmuren och placeras närmast bottnen. Öppningens storlek kommer att anpassas för att säkerställa delat flöde mellan den nya övre ingången och den befintliga sågverksrännans förlängning. I sågverskanalens förlängning, dvs. på sträckan ned mot ingången via mätdammen, vidtas biotopvårdande åtgärder med hjälp av befintliga block och stenar för att säkerställa fiskens vandring även vid låga flöden samt för att hela vattenmiljön ska få en karaktär som påminner om en naturlig strömsträcka. Åtgärden gynnar även stormusslor och andra bottenlevande organismer.

6 Figur 3a: Ritning slitsrännan, bassänger i sågverkskanal och ny övre ingång via en öppning genom muren vid dess botten. Figur 3b: Fotomontage för trädäck eller annan typ av konstruktion för övertäckning av slitsränna samt lokaliseringen av en ny ingång genom kanalmuren. Figur 4. Fotomontage som beskriver ungefärlig lokalisering av NY ÖVRE INGÅNG till sågverskanalen.

7 Fingaller i anslutning till turbinkanalen. Ett fingaller anläggs i anslutning till turbinkanalen för motverka att nedströms vandrande fiskar skadas/avlider i kraftverksturbinen, se ideskiss figur 5. Den slutgiltiga utformningen och dess läge i kvarndammen utreds för närvarande i samråd med sakkunnig forskare vid Karlstad universitet. Vid utormning har även säkerhetsaspekter och områdets känsliga miljö hög prioritet. Ulva kvarndamm är av förhållandevis liten storlek och nedströms vandrande fiskar bedöms därför utan större svårigheter kunna lokalisera fiskvandringsvägen för nedströmsvandring. Planerad spaltvidd på fingallret är mm. Figur 5. Horisontellt skyddsgaller (fingaller, ca mm spaltöppning) mot turbinkanal. Fiskvandringsväg i mätöverfallet vid mätdammen nedströms Ulva kvarn. En fiskvandringsväg konstureras i det befintliga mätöverallet nedströms sågverkanalens mynning i mätdammen. Mätöverfallet med tillhörande öppning för flödesmätning utgör i dess nuvarande utformning en barriär vid låga flöden för icke hoppande fiskarter och begränsar migrationen för flertalet förkommande arter. Anläggningen i mätöverfallet ska säkerställa fiskens migration även vid lågvattenföring samt uppfylla nuvarande krav på flödesmätning. Hög prioritet är att anläggningen ska harmonisera med områdets natur- och kulturmiljö.

8 Figur 6. Befintligt mätöverfall som ska utrustas med fiskvandringsväg Valet av konstruktion kommer att utredas vidare. Ett alternativ är att placera anordningen för flödesmätning i fiskvandringsvägen, ett annat är att flödesmätning sker via en parallell konstruktion. Två förekommande fiskvandringsvägar som bedöms kunna kombineras med flödesmätning och som ska studeras vidare är slitsränna och denilränna (figur 7). Eftersom nivåskillnaden vid mätdammen vid lågvattenföring är mindre än 0,5 m blir både anläggläggningens storlek och miljöpåverkan begränsad. Lokalisering och valet av byggmaterial är exempel på andra faktorer som ska utredas för att minimera miljöpåverkan. Figur 7. Funktion för slitsränna (tv) respektive denilränna (th). 7. Alternativ Nollalternativ Nollalternativet innebär att vandringshindren vid Ulva kvarn kvarstår samt att fisk fortsättningsvis kan skadas/avlida av kraftverksturbinen. Den direkta effekten blir att asp och andra fiskarter inte kommer att kunna vandra högre upp i Fyrisån och att vandringsbarriären vid låg vattenföring kvarstår vid mätöverfallet. På lång sikt kan detta leda till negativa effekter för olika arters överlevnad. Att inte bygga fiskpassager strider mot kommunens långsiktiga mål att undanröja vandringshinder för fisk i Fyrisån och mot Uppsala läns regionala miljömål att göra vattendrag tillgängliga för fiskvandring. Nollalternativet är dessutom ett hinder för att uppnå god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Andra studerade alternativ för fiskvandringsväg förbi Ulva kvarndamm Lokaliseringen av den föreslagna fiskvandringsvägen vid kvarndammen baseras på de synpunkter som fördes fram vid syn på plats den 18 september 2006 med berörda kommunala kontor samt de fördelar som förslaget har jämfört med de alternativ till fiskvandringsväg vid Ulva kvarn som

9 presenterades i rapporten MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn ett samrådsunderlag (figur 8). De tre alternativen valdes bort av kostnads- och/eller utrymmesskäl alternativt att de är tekniskt svåra att genomföra. Figur 8. Alternativa fiskvandringsvägar. Till vänster lokaliserad på östra sidan av sågverkskanalen, i mitten lokaliserad till den fd kvarnanläggningen i källarutrymmet av Ulva kvarn samt till höger genom befintligt grönområde och under bilväg. 8. Förslag till bestämmelser om vattenhushållning Förutom de i mål VA 16/87 och VA 38/95 angivna bestämmelserna för vattenhushållning föreslås följande prioriteringsordning gälla för de olika avbördningsvägarna vid Ulva kvarn: 1. Vatten avbördas över skibordet i sådan mängd att skibordet och det nedanför belägna fallet alltid tillförs vatten. 2. Vatten avbördas via fiskvandringsvägen. 3. Vatten avbördas via kraftverkskanalen. 4. Vatten avbördas via dammens luckutskov. De i mål VA 16/87 angivna höjderna förslås ändras enligt nedan (angivna i RH 2000): 5. Såvitt på skötseln av kraftverket och skibordsdammen beror får inte vattenytan uppströms dammen understiga höjden +11, Avbördningen ska ordnas så att dämningsgränsen, +12,00, kan hållas med beaktande av att allmänna och enskilda intressen inte får skadas i onödan. 7. På väl synlig plats uppströms skibordsdammen ska sökanden uppsätta och vidmakthålla en vattenståndsskala på vilka höjderna +11,60 och +12,00 ska vara särskilt markerade.

10 9. Förutsedda konsekvenser på miljö och hälsa Konsekvenser under ombyggnadsskedet Störande verksamheter under byggtiden utgörs i huvudsak av schaktning, rörläggning och transporter. Emissionerna vid schaktning samt från maskiner och fordon som används under anlägganingstiden bedöms bli försumbara. Schaktningsarbeten leder till temporära störningar för näringsverksamheten i Ulva kvarn. Restaurangverksamheten har vid tidpunkt för denna handlings upprättande ingen matservering dagtid under den planerade anläggningstiden. Anläggandet av fiskvandringsväg genomförs i torr miljö, vilket minskar risken för grumling nedströms. Tillfälligt kan dock en viss grumling uppkomma vid invallning/spåntning men eftersom byggnationstiden förläggs till höst- och vintertid bedöms de således inte att störa de förekommande fiskarternas lekperiod eller hota rom- och yngelstadier. Nödvändiga skyddsåtgärder för känslig/hotad flora kommer att vidtas. Konsekvenser under driftskedet Långsiktigt bedöms påverkan på fiskfaunan i Fyrisån bli positiv genom att säkra upp och öka migrationsmöjligheterna och därigenom frigöra forna leklokaler uppströms Ulva. Fingallret mot turbinkanalen skyddar nedströms vandrande fiskar men kan påverka flödet genom turbinkanalen. Åtgärden är av särskilt betydelsefull för att minska skador/avdödning av ål (akut hotad). Påverkan på kulturmiljön vid Ulva dammen bedöms bli litet/måttligt negativ av att ett fingaller konstrueras. Vid projektering av fingaller krävs ur säkerhetssynpunkt att särskilt hänsyn tas till det faktum att bad förekommer i kvarndammen trots varningsskyltar/förbud. Påverkan på friluftliv, fiske och turism bedöms bli litet/måttligt positiv. 10. Planerade skyddsåtgärder För anläggningen av fiskvandringsvägen erfordras schaktning och sprängning. En riskanalys innehållande spräng-pm har upprättats. 11. Miljökonsekvenser som beskrivs i tillståndsansökan Påverkan på följande ingår i den Miljökonsekvensbeskrivning som upprättas i tillståndsansökan: Naturmiljö Kulturmiljö Hydrologi Grundvatten Boendemiljö och näringsverksamhet Båttrafik Friluftsliv och turism Fiske Risker

11 12. Samråds- och tillståndsprocessen Samråds- och tillståndsprocessen påbörjas i och med detta skriftliga samråd. I samråd ingår verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning, olika alternativ, verksamheternas förutsedda miljöpåverkan och den kommande MKB:ns innehåll. Det fortsatta arbetet fram till inlämnande av tillståndsansökan kommer i huvudsak ske på följande sätt: 1. De synpunkter som kommer in under samrådstiden kommer att redovisas för länsstyrelsen i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen ska framgå hur inkomna synpunkter har beaktats. 2. Länsstyrelsen fattar beslut om den sökta verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Beslutet har betydelse för samrådskretsen och för miljökonsekvensbeskrivningens utseende och omfattning. 3. Efter länsstyrelsens beslut upprättar sökanden en tillståndsansökan, med tillhörande teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning för den ändrade verksamheten. 4. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inlämnas till Mark- och miljödomstolen, troligen i mars Domstolen kungör målet och kommer att efter en huvudförhandling meddela dom. 13. Frågor och synpunkter under samrådstiden Frågor under samrådstiden respektive inlämning av eventuella synpunkter ställs till: Anders Larsson Tyréns AB Stockholm anders.larsson@tyrens.se Synpunkter lämnas i skriftlig form och skall ha inkommit senast 17 februari För Uppsala kommun och Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB Anders Larsson Limnolog och ekoingenjör Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: