möter forskningskollegiet på Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning (HAS) den 11 maj 2011

Transkript

1 Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO möter forskningskollegiet på Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning (HAS) den 11 maj 2011 Närvarande: Från HAS: Elvy Westlund (akademichef), Thomas Wahl (vice akademichef), Esbjörn Segelod (forskningsledare INDEK), Maria Mårtensson (forskare företagsekonomi/stamp), Lars Hallén (professor i företagsekonomi), Carl G Thunman (docent företagsekonomi), Clas Eriksson (docent nationalekonomi), Rolf Å Gustafsson (professor i sociologi), Helen Sandberg (docent i folkhälsovetenskap), Christos Papahristodoulou (docent nationalekonomi) Från MDH:s ledning: Tola Jonsson (prorektor) Från kraftsamling@mdh: Jan Gustafsson (IDT), Malin Gunnarsson (UFO). Anteckningarna nedan tar fasta på de diskussioner som förts som resultat av presentationen från Jan Gustafsson. Prioriterade områden Diskussion kring de sex prioriterade inriktningarna enligt nuvarande forsknings- och utbildningsstrategi samt vilka forskarutbildningsområden man anmält. Vilka områden vill högskolan prioritera framöver? Det är en fråga som måste besvarar i och med den nya forsknings- och utbildningsstrategin! Vision & långsiktig plan Definition samproduktion: Tillsammans med externa intressenter skapa nytta som är av värde för båda parter, men dessa värden kan se olika ut för respektive part (def. enligt KKS). Samproduktion är inte helt okomplicerat för en samhällsvetare. Ofta undersöks livssituationer, problem, områden där det finns intressemotsättningar. T.ex. entreprenörialisering av äldreomsorg och finansieringsformer för detta (skatt eller privata medel). Här är det svårt att bedriva forskning i samproduktion eftersom forskningen kan resultera i kritik mot de som man studerar. Kan man inte använda samverkan som begrepp istället? En synpunkt är att det hellre skulle stå kritiskt tänkande istället för samproduktion i den ena av de tre ringarna. Samproduktion är komplicerat i och med att det kan handla om att underblåsa vissa lösningar som forskningen inte egentligen ska ta ställning till. Den här diskussionen är viktig så att vi inte går ut och säger att vi är bra på samproduktion om vi inte är det. Det högskolan kommunicerar utåt måste bottna i en verklighet. SWOT-analys för MDH 1

2 Det som står, är det sant eller är det vad man tror? Vem tror? Ledningen i form av rektorsrådet! Önskemål om att kvantifiera analysen; hur bra är vi? Jämfört med vad? Ytterligare hot är att MDH och andra högskolor jämförs mot de stora universiteten som har helt andra resurser för att genomföra sin verksamhet. Det finns nya roller inom utbildningssektorn, men också inom forskningssektorn med det pratar inte statsmakten om. Det sker en tudelning mellan utbildning och forskning som leder till utbildningshögkolor och forskningsuniversitet. Samtidigt som kraven skärpts på forskningsbaserad utbildning. MDH bör förhålla sig till SWOT-analysen utifrån ett resonemang om att fokusera på det som högskolan kan göra något åt! Det MDH inte kan göra något åt bör inte högskolan lägga energi på att försöka lösa utan istället lägga kraften på det som faktiskt går att åtgärda. Högskolan försöker nu få mer anslagsmedel för forskning, Ett starkt MDH är en satsning på det. En uppfattning är att fokus på mer forskningsanslag kommer missgynna samhällsvetarsidan, det leder inte till mer resurser än rännilar. Framhålls att det inte kommer finnas utrymme för rännilar vid högskolan, det kan det finnas vid universiteten men högskolan har inte råd till det. Här krävs det samverkan mellan olika områden istället. MDH måste hitta den spelplan som statsmakten vill att högskolan ska vara på, och ta plats där. En sådan är samverkan/samproduktion och internationalisering. Finns ett hot i form av konkurrens mellan lärosätena? Är det statsmaktens dolda agenda att låta lärosätena slå ut varandra? Tydliga strategier fungerar bra i stabila organisationer men mindra bra i dynamiska organisationer. Det betyder att tydliga strategier lika gärna skulle kunna stoppas in i rutan för svagheter. En reflektion är att den typ av tvärvetenskapliga miljöer som HAS är inte återfinns på universiteten som istället är mer ämneskoncentrerade. Ökad forskningsfinansiering Det är inget argument att jämför forskningsresurser per capita! Det är resultaten som argumenten måste föras utifrån. En synpunkt är att förslaget om att höja basen för forskningsanslaget från till kommer leda till ökade krav på anslag från de som redan har mer än per HÅS, därför att det är ett nollsummespel. Tror inte det är möjligt få igenom högre anslag, ens utifrån argument om att det är vad som krävs för att genomföra utbildningsuppdrag med den forskningsbas som krävs. Istället skrivs uppdraget om. Viktigt att högskolan är tydlig med vilken roll den har, och driver den. 2

3 Mötet delar uppfattningen att det är bra att tvinga fram ett ställningstagande från statsmakten; antingen låter man de krav på forskningsbaserad utbidning också åtföljas av resurser för detta, eller så ger man ett annat uppdrag. Vad innebär det att vara stark? Varför väljer man just stark? Kunde vara multikulturellt, kvinnodominerat osv. Just starkt är inte självklart. T.ex. transparant, deltagande mer lockande. Tanken med stark handlar om att samla sig kring ett visst fokus, att man uppfattar sig på ett visst sätt. Stark indikerar ett tillstånd, det är mer statiskt, man vill hellre se en riktning ett stärkt MDH. 3

4 Arbetsanteckningar Jan Gustafsson/IDT möte med Inbyggda System (IS) den 16 maj, 2011 Närvarande: Från IS: Hans Hansson, Gunnar Widforss, Mikael Ekström, Rosquist, Kristina Lundkvist, Mats Björkman, Radu Dobrin, Niong Xiong, Maira Linden, Björn Lisper, Thomas Nolte, Sasi Punnekatt, Andreas Ermedahl, Peter Funk, Ivica Crnkovic, Lars Asplund, Paul Petterssson. Från Thomas Wahl, Jan Gustafsson och Peter Dobers (del av tiden) Anteckningar (på svenska men diskussionen fördes på engelska): Thomas höll huvudsakligen i presentationen. Peter presenterade det huvudsakliga arbetet med strategiarbetet. grundläggande strategiska dokument: FUS Vision och strategisk plan och övriga viktiga dokument av UFO framtaget material: halvtidsuppföljning samverkansindikatorer studentströmmar Peter D markerade allvaret i vår situation; högskolestyrelsen förväntas fatta modiga beslut i december. SWOT analysis för MDH 2011 (diskussion som följde): samarbete med regionen i utformningen av nya FUS:en har nämnts av Peter: Kommer det att bli så? vi är starka i VR applikationer (Topp 10 under 2011), därför har vi en hög akademisk kvalitet vi har ett starkt internationellt samarbete, detta nämns inte nya pedagogiska spelare kan faktiskt vara styrkor en möjlighet vore att kombinera utbildning och forskningsfinansiering Bild 13 (som visar visionens bild av MDH:s tre vägar Internationalisering, Akademisk Excellens och Samproduktion) : Beskriver precis Embedded System! Bild 16 (som visar fakultetsmedel per HÅS för ett antal lärosäten): lång diskussion, vi var överens om att bilden måste uppdateras och detaljeras med information från fler

5 lärosäten, etc. Vi borde göra om bilden så att vi grupperar liknande lärosäten tillsammans. Det är viktigt att den dolda agenda som ev. finns kommer fram, så att statsmakterna tvingas tala om vad de vill med högskolorna. Det behövs mätbara mål för att se om vi når våra mål.

6 Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO möter handledarkollegiet Didaktik och interkulturell kommunikation (DI) den 24 maj 2011 Närvarande: Från DI: Pirjo Lahdenperä, Niclas Månsson, Anders Garpelin, Sture Packalén, Carl Anders Sävström, Andreas Ryve, Anette Sandberg, Thorsten Päplow, Marja-Terttu Tryggvason Representant för ledningen: Tola Jonsson (prorektor) Från Jan Gustafsson (IDT), Malin Gunnarsson (biträdande sektionschef UFO) Anteckningarna nedan summerar de synpunkter som lyfts för diskussion under mötet. Målen i vision & långsiktig plan Begreppet talanger hör inte hemma i det akademiska sammanhanget! Däremot saknas mål om bildning bland de strategiska målen för högskolan. SWOT-analysen Det är stor konkurrens mellan högskolorna om lärarresurser och uppfattningen är att MDH har för lite att konkurrera med gentemot andra högskolor när man ska locka till sig eller behålla nyckelpersoner. Andra högskolor rekryterar aktivt nyckelkompetens från andra lärosäten, även MDH skulle kunna göra det, det finns attraktiva miljöer att rekrytera till vid MDH. Det är mer en fråga om hur aktiv högskolan vill vara! MDH borde strategiskt satsa på att erhålla yrkesexamina inom olika områden för högskolan. Yrkesexamina är nyckeln för en högskolas verksamhet, det borde vara en uttalad strategi. T.ex. civilekonomexamen, speciallärare och specialpedagogik är sådana som borde sökas (ekonomi) och har sökts (de två senare) för att ytterligare profilera MDH som en högskola för yrkesutbildningar. Open innovation@mdh Internationalisering vid MDH handlar främst om studentutbyte och väldigt lite om internationellt forskningssamarbete. Det finns ingen högskolestrategi för internationalisering av forskningsmiljöerna. Kollegiet vill kunna utforma samarbeten med andra lärosäten, men dels finns inte resurser för det och dels finns inte strategiskt tänk kring detta. För att kunna ha ett strukturerat samarbete med studentutbyte krävs oftast att det först finns ett samarbete mellan forskare, sedan följer lärarutbyte och studentutbyte som en följd av det. Därför viktigt att ge prioritet åt internationella samarbeten inom forskningsmiljöerna. Kraftsamling@MDH

7 Framgångsfaktorer för forskningen och utbildningen är att ta bort alla inslag av micro management. Hur ger man utrymme för forskare och lärare att ägna sig åt det de är bäst på? Angående rektorsutbildningen så är den ett exempel på ett uppdrag som givits till MDH men som inte delas av MDH som helhet, ansvaret borde inte enbart vara UKKs. Det behövs mer utrymme för att knyta kontakter mellan lärare vid högskolan. T.ex. skulle den akademiska högtiden kunna göras mer gemensam, MDH borde hitta sin egen form för denna! Ett annat exempel är professorsdialogerna som visserligen finns men sker alltför sällan. Man vill ha mer av kollegial dialog, inte enbart inom de egna ämnesområdena, och gärna årliga möten mellan professorerna och rektor. Vad innebär det att vara stark? En association är att högskolan är ett kvalitativt starkt lärosäte. Att högskolan satsar på yrkesutbildningar, och samlar forskningsmiljöerna kring dessa. Basen måste vara stabilitet. Det finns idag alldeles för många luckor, inte långsiktig balans i verksamheten, vare sig med lärarkompetens eller forskningsmiljöer. Ett starkt MDH är att bestämma sig för vilken inriktning högskolan ska ha, och hålla sig till den. Och detta kräver omfördelning av forskningsresurser.

8 Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO möter handledarkollegiet inom Miljö, energi- och resursoptimering (MER) den 25 maj 2011 Närvarande: Från MER: Erik Dahlqvist, Jinyue Yan, Hailong Li, Rebeyi Bel Fdhila, Lars Wester, Eva Thorin, Emma Nehrenheim Dekaner: Peter Dobers (dekan) Från Jan Gustafsson (IDT), Malin Gunnarsson (biträdande sektionschef UFO) Anteckningarna nedan summerar de synpunkter som lyfts för diskussion under mötet. Angående halvtidsuppföljningen Vilken typ av data/indikatorer används? Publikationer, olika personalkategorier, finansieringsformer. Även om inte samtliga publikationer finns inlagda i Diva så finns i dagsläget uppskattningsvis närmare 90 procent av publikationerna med. Flera synpunkter lyfts fram angående svårigheterna dels att veta att alla publikationer är inlagda samt att man korrekt markera vilken miljö de tillhör. Det är angeläget att var och en av forskarna tar ansvar för att lägga in i Diva då det har stor betydelse för de nationella uppföljningarna av utbildning och forskning. Är det enbart publikationer som räknas eller hur tas t.ex. patent eller key-note speaches med? Högskolan har genom ett arbete lett av Jan Gustafsson gjort en genomlysning av hur MDH samverkar med omvärlden där bland annat sådana parametrar tas med. Det är ett med andra ord ett arbete under utveckling att systematiskt följa upp även samverkan. Det finns intresse från externa parter som Vinnova och KKS om hur samverkan kan definieras och följas upp. SWOT-analysen MDH är en ganska flexibel högskola och det är en styrka i högskolelandskapet idag. Högskolans styrka är inte enbart att MDH har ett bra och starkt samarbete med externa partners utan också att de finansierar verksamhet i högskolan, vilket syns bl.a. i MDHs omfattande externa finansiering. Något som saknas är högskolans internationella samarbeten, både en styrka men det finns också svårigheter att kunna ha en internationell verksamhet. En styrka är att MDH verkar i en region med stark arbetsmarknad, åtminstone inom ingenjörsutbildningarna, sjuksköterskor, lärare, ekonomer, vilket var tydligt vid finanskrisen. En styrka för MDH är också att högskolan är verksam vid två starka orter som gör att högskolan når ett stort, diversifierat område. 1

9 En svaghet är att vissa av högskolans utbildningar har för få disputerade i utbildningen och det borde prioriteras att fler ges möjlighet till forskarutbildning. Forskningsresurser per innevånare och HÅS En synpunkt är att det vore mer intressant att följa upp antal publikationer i relation till forskningsanslag, jämfört med anslag per innevånare. Viktigt att relatera publikationerna till det statliga anslaget för att visa vad som kommer ut ur den statliga finansieringen. Detta är också ett av de mått som högskolesektorn utvecklat för att möta krav från regeringen på att presentera prestationer i förhållande till kostnader. Öppna synpunkter vad ger ett starkt MDH? Är samverkan rätt väg för MDH? Ja, absolut! Samverkan är helt nödvändig för högskolans utveckling. En av de viktigaste delarna i samverkan är personsamarbetena, däribland inkind finansiering från företagen. Internationalisering av forskningen är också helt avgörande. Joint degrees uppfattas också som en framgångsfaktor för internationalisering, är en strategi vid flera stora universitet. För att vara ett starkt MDH krävs också en genomtänkt strategi för publicering av forskningsresultat. Strategin bör innehålla ställningstagande kring vilka tidskrifter som är viktigast att publicera sig inom och prioritera att rikta in publiceringen mot dessa. Också viktigt med citeringar, det är ett mått på hur värdefull forskningen är för andra. Högskolans system måste vara transparant och enkelt att jobba inom. Administration och management måste vara enkel så att dessa delar inte försvårar att uppnå hög kvalitet i verksamheten. När lärarna ska uppnå hög kvalitet i verksamheten ska det inte hänga på att administrationen är svårmanövrerad eller högskolans organisation är svårgenomtränglig. MDHs styrka är energiområdet och man har tydliga signaler från ABB research att man även där ser energiområdet som en styrka hos MDH. Kompletterar ABB bra. 2

10 Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO möter handledarkollegiet vid Innovation pch produktrealisering (IPR) den 30 maj 2011 Närvarande: Från IPR: Inger Orre, Magnus Wiktorsson, Markus Bengtsson, Tomas Backström, Anette Strömberg, Christer Johansson, Pra Murthy (gäst från University of Queensland, Australien), Från Jan Gustafsson (IDT), Malin Gunnarsson (UFO) Anteckningarna nedan summerar de synpunkter som lyftes för diskussion under mötet. Mål i långsiktig plan En reflektion är: vilka mål finns inte med bland styrelsens långsiktiga mål? SWOT-analysis Bristande internkommunikation, det är relativt vad vi menar med bra. Universitet är antagligen inte bättre på detta än oss. Däremot borde högskolan kanske vara bättre med tanke på att MDH inte är så stort. Instämmande i att den interna kommunikationen borde vara bättre. Borde högskolan fokusera mer på den regionala rollen? Vi har en tydlig sådan roll idag, men hur borde det vara framöver? Vissa delar av verksamheten är unika även ur nationellt perspektiv. Möjligheter-hot; vad ser vi om vi tittar utanför högskolan? Vad är det som påverkar MDH utifrån? T.ex. högskolepolitiken och frågan om högskolans roll. Internt finns flera svårigheter att samarbeta inom högskolan, ibland lättare med externa partners. Finns onödiga hinder/svårigheter internt. Flera äldre studenter, finns möjligheter med den studentgruppen kopplat till livslångt lärande och kritiskt tänkande i samhället. Vad finns för demografiska risker, pensionsavgångar som påverkar högskolans kompetensresurser? Högskolan har nu ökat fokus på kompetensprofiler och försörjningsbehov. Högskolan har flera samarbeten med universitet på andra platser, utomlands, som man kommit i kontakt med via företagssamarbeten här i Sverige. Vid dessa företag finns även personal som nu arbetar i Sverige men behöver komplettera tidigare utbildning. Vad gör ett starkt MDH? 1

11 Högskolan är stark i sitt samarbete med företag. Men det innebär samtidigt en sårbarhet om högskolan är alltför beroende av extern finansiering, påverkar högskolans möjlighet till integritet och självständighet. Finns det en diskussion om att ändra de sex prioriterade inriktningarna? Andra, fler, färre? Vad det landar är dels kopplat till forskningsfinansiering och dels kopplat till möjliga examensrätter utifrån kvalitetskriterier. Det finns svårigheter förknippade med det externa samarbetet och några slutsatser från IPRs erfarenheter är att man har påbörjat flera samarbeten som börjar ge utdelning. En reflektion från IPRs gäst från Queensland University är att mycket verkar så jämlikt i Sverige men här är det tydligt att det ges olika förutsättningar för att bedriva utbildning. Han menar vidare att undervisning är grunden för forskning, och forskning ger näring till undervisningen. Båda verksamheterna måste ges förutsättningar utifrån sina respektive logiker. 2

12 Arbetsanteckningar Malin Gunnarsson/UFO möter forskarkollegiet inom Hälsa och välfärd (HV) den 31 maj 2011 Närvarande: Från HV: Maria Müllersdorf, Ellinor Brunnberg, Anne Söderlund, Per Tillgren, Lene Martin, Håkan Sandberg, Annica Engström(doktorandrepresentant), Dekan: Peter Dobers (HST) Från Jan Gustafsson (IDT), Malin Gunnarsson (UFO) Anteckningarna nedan summerar de synpunkter som lyfts för diskussion under mötet. Målen i vision & långsiktig plan Målen känns nödvändiga och riktiga, det är viktigt att ha tentaklerna ut i omvärlden. Vad menas egentligen med entreprenöriell anda? Dels ska studenterna ges möjlighet till t.ex. företagskontakter, finnas former för stöd för start av egna företag, och dels att högskolan har en sådan kultur att nytänkande uppmuntras bland anställda. Man kan tala både om intra- och entreprenöriell anda; dvs. att studenterna i sin utbildning ska rustas för att kunna ta initiativ i sitt yrkesliv när behov finns, t.ex. organisationsförändringar. Skillnad mellan innovation och entreprenörskap, där den senare handlar mer om socialt beteende medan innovation mer hör samman med tekniska lösningar. Men det råder olika meningar om detta! I kollegiet ser man tvärtom på begreppen. Vilka kontrollfunktioner finns för att utbildningarna verkligen leder till jobb? Det är en viktig roll för fakultetsnämnden i granskningen av utbildningsutbudet, men också för akademierna själva i utvecklingen av utbildningarna. En synpunkt är att det riskerar leda till kortsiktigt tänkande, gäller att bygga in förändringsbehov i utbildningarna, att de är uppdaterade. En annan dimension i detta är att studenterna ska rustas för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Ytterligare synpunkt är att utbildningarna ska leda till bildning dvs. generiska kompetenser. SWOT-analys En brist i samverkan vid MDH är att högskolan lägger så liten vikt vid samverkan med civilsamhället. Både i det internationella arbetet och lokalt, på hemma plan. Här finns stora möjligheter att utveckla samverkan både inom utbildning och forskning. Studenter som engagerar sig i frivilligsektorn vid sidan om sina studier och forskare som samverkar med frivilligorganisationer både i forskningsprojekt och utvärderingsprojekt. 1

13 En synpunkt är att det inte enbart är svag forskningsbas utan också svag forskningskultur. Ett exempel är att installationsföreläsningarna vid den akademiska högtiden var dåligt besökta. Dels hade man informerat om detta alltför sent, men det är också en kulturfråga där man inte sätter forskningen tillräckligt mycket i fokus. Högskolan borde jobba mer på att nå invånarna, vara en öppen högskola. Kanske också att högskolan i större utsträckning skulle gå ut till företag/organisationer? Högskolan skulle regelbundet kunna hålla akademiska föreläsningar, hel föreläsningsserie som erbjuds utåt. Men högskolan behöver komma ut på bredare front, inte låta det vara avhängigt enskilda eldsjälar utan det är högskolan som ska backa upp och sända dessa signaler. Hemsidan skulle man kunna göra mycket mer användbar, både för att underlätta kommunikation inom organisationen och utåt. Högskolans web har så stort fokus på studenterna men det finns mycket mer som hemsidan skulle kunna användas till. Uppfattningen är också att det skulle vara snabbare och mer uppdaterad information, t.ex. har filmen legat jätte länge på webben. Mycket kommunikation sker också via telefoner numera. Internationalisering, hur är det med det? Svaghet eller möjlighet? Uppfattningen är att det främst är en möjlighet, trots minskat antal utländska studenter till följd av avgiftsbeläggningen. Vad innebär Ett starkt MDH? När vi driver vår egen argumentationslinje så borde vi använda oss av externa bedömare, internationella reviewers, så att vi inte bedömer oss själva utifrån våra egna kriterier utan att utan utvärderas och kan sättas i relation till andra. Våra argument blir mycket starkare då. En tanke från nämndens sida är att i uppföljning av kommande strategi göra en extern granskning av högskolan, det hinns däremot inte med nu. Vad har man egentligen tänkt när man säger ett starkt MDH? Mycket handlar om behoven av forskningsmedel som en förutsättning för styrka, också i utbildningarna. FUS Avslutningsvis gavs information om pågående arbete med ny forsknings- och utbildningsstrategi. En synpunkt är att det är viktigt att tydligare koppla samman utbildning och forskning, och forskningen måste då i mycket större utsträckning styras av att ge forskningsbas till utbildningarna. En reflektion kring den tidigare (nuvarande) FUSen är att den blev för detaljerad och personberoende i de forskningsmiljöer som beskrevs. Hur ska kommande FUS läggas upp? 2