Ut ur ensamheten Hälsa och liv för kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och som deltagit i självhjälpsgrupp

Transkript

1 Ut ur ensamheten Hälsa och liv för kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och som deltagit i självhjälpsgrupp Föreläsning Våld i nära relationer, 7,5 p, november 2010 GullBritt Rahm, socionom, leg. psykoterapeut, PhD Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet

2 Bakgrund Mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor lyfts fram i FN:s deklaration(1948) om mänskliga rättigheter och beskrivs som ett globalt folkhälsoproblem av WHO (2002) Förekomst. Estimerad prevalens: internationellt 15-30%, i Sverige 10%. Stora mörkertal, många berättar inte, vare sig som barn eller vuxna Vården frågar inte, ser inte samband Gruppverksamhet efterfrågades

3 Teoretiska perspektiv Folkhälsovetenskap Hälsopromotion Salutogenes (Antonovsky,1987) Psykologiska Affektteori (Tomkins,1987) Attachmentteori (Bowlby 1973) Traumatology - Post traumatic stress (Herman, 1998) Coping theory (Lazarus & Folkman,1984; Nathanson, 1992)

4 Hälsopromotion def enl (Rothman et al. 2001) Empowerment Delaktighet Jämställdhet Varaktighet Helhetssyn Intersektoriellt arbete Multistrategiskt

5 Affektteori Tomkins, 1987 Nio medfödda affekter: Intresse iver Välbehag glädje Förvåning häpnad Rädsla skräck Ledsenhet förtvivlan Ilska raseri Avsky Avsmak Skam förödmjukelse

6 Definition Självhjälpsgrupp enl Karlsson, 2002 En självhjälpsgrupp, SHG, är: en mindre, deltagarstyrd samling av människor som regelbundet träffas för att bearbeta gemensamma problem genom ömsesidigt stöd och hjälp

7 Självhjälpsgrupp, SHG, i forskningsprojektet Grupp vars medlemmar delar liknande upplevelser i detta fall sexuella övergrepp Ingen ledare ansvaret finns hos gruppen Strukturen styr så att alla får sin tid Gruppen arbetar utifrån tema t ex - övergreppen - det skulle jag vilja säga till min förövare - rädsla och skräck Målsättning hjälp till självhjälp Grupprocessen bör vara salutogen

8 Kvantitativ och kvalitativ metod, frågeformulär och intervjuer Kasam (Känsla av Sammanhang) mättes med KASAM-29 formuläret (Antonovsky,1996) SCL-90-R (Derogatis&Cleary, 1977; Fridell et al., 2002) användes för att mäta psykisk/psykosomatisk hälsa IES-22-R (Horowitz et al., 1979; Weiss&Marmar, 1995) användes för att mäta posttraumatiska stress-symtom Eget frågeformulär Kvalitativa intervjuer

9 Resultat av eget frågeformulär delstudie I och II Skäl att gå i grupp: 86,2% att prata med andra utsatta, som kan förstå 58,6% jag kände mig annorlunda 48,3% önskade stöd 33,3% kände skam 25,3% kände skuld

10 Resultat av eget frågeformulär delstudie I och II Omständigheter kring övergrepp: 39,5% hade mer än en förövare 48,8% var utsatta av far/styvfar 33,7% var utsatta för annan familjemedlem 59% blev utsatta före sju års ålder 58,6% vet att de inte berättade något i anslutning till övergreppen

11 Resultat delstudie I, KASAM Extremt lågt medelvärde, m=104,1 (n=81) Tidsperiod för övergrepp < 10 år, m = 96,8 Kan ej minnas hur länge, lägst av alla, m = 94,4 Tidig start för övergrepp gav lägre värde än om det skett senare

12 Resultat SCL-90 delstudie II Kvinnorna (n = 87) i vår studiegrupp hade en signifikant sämre hälsa (GSI = 2,11, sd 0,68) jämfört med en klinisk grupp kvinnor (n = 955) med olika psykiatriska diagnoser och åldrar (GSI = 1,21, sd 0,73) (Fridell et al., 2002)

13 Resultat av IES-R, fördelning av delskalor Låg Medel Hög m sd Intrusion 4,6 32,2 63,2 20,9 7,23 Avoidance 3,4 18,4 78,2 25,3 9,01 Hyper- 13,8 33,3 52,9 19,7 8,43 arousal 57,5 % av kvinnorna hade högt på både Intrusion och Avoidance vilket betyder att risk för PTSD föreligger och därmed behov av behandling.

14 Korrelation mellan SCL-90-R / IES- 22-R och skam, delstudie II Känna skam korrelerade signifikant med SCL-90 och IES-22 i motsats till Känna skuld.

15 SCL-90 delskalor i förhållande till några variabler i det egna frågeformuläret, delstudie II Att ha varit utsatt för fler förövare gav högre utslag på depression, ångest och interpersonell känslighet jämfört med en förövare När far/styvfar var förövare gav också högre utslag på ångest jämfört med annan familjemedlem Rapporterad tidig start av övergrepp gav ökad ångest jämfört med senare start

16 Resultat skam-studie Affekten skam var närvarande i kvinnornas beskrivningar och påverkade livet negativt Verbala uttryck för indikatorgruppen Alienerad förekom mest frekvent

17 Skam och skuld Två begrepp som ofta nämns som en enhet SKULD - handlar om vad du gjort SKAM - handlar om vem du är (Tomkins, 1987)

18 Skam Mild känsla av genans förödmjukelse

19 Skammen är smärtsam Skam är relationellt agerar alltid i förhållande till någon annan Skammen är oerhört smärtsam Redan på 500-talet skrevs i Talmud: Förödmjukelse är värre än fysisk smärta

20 När skammen flyttar in.. Gör den Så att man ser negativt på sig själv Tror att andra ser negativt på en Skapar filmer i huvudet på vad man borde gjort och sagt Saboterar självbild Saboterar självförtroende Tar bort glädjeämnen och stolthet

21 Skammens ansikte Kain av HenriVidal,staty belägen i Tuilerierna, Paris

22 Indikator-grupper för skam ALIENERAD INADEKVAT SÅRAD FÖRVIRRAD BESVÄRAD/OBEKVÄM LÖJLIG

23 Verbala markörer för skam ALIENERAD: avvisad, dumpad, lämnad, sviken/övergiven, avsnäst, övergiven/lämnad, fjärmad/bortstött/bli främmande för, ensam, utan anhöriga, avståndstagande, tillbakadragen, avskild, hämmad/nedtryckt, avlägsen, splittrad/kluven, frånskild, polariserad. FÖRVIRRAD: chockartad/förlamande, omtumlad/bedövad, tom/blank/uttryckslös, ihålig, vimmelkantig/yr/svindlande, vilsen, avslagen/andefattig/matt, tvekande, reserverad/otillgänglig, isolerad. LÖJLIG: dåraktig/dum, dum i huvudet, fjollig, absurd, idiotisk, åsnelik, enkelriktad, godtrogen/enfaldig, konstig, knäpp, bisarr, underlig, annorlunda.

24 Verbala markörer för skam INADEKVAT: hjälplös, maktlös, försvarslös, svag, osäker, otrygg, blyg, otillräcklig/bristande/undermålig, ha det sämre/vara sämre, liten, misslyckad, ineffektiv, underlägsen, ovärdig, värdelös, fördärvad, trivial, men(ings)lös, otillfredsställande, osäker, beroende, blottad/oskyddad, inadekvat, inkapabel, sårbar, ömtålig, oförmögen, orimlig/befängd, opassande, impotent, förtryckt. BESVÄRAD/OBEKVÄM: rastlös, nervös/orolig/oroande/ingen ro i kroppen, vara nervis, ger mig stora skälvan, skrajsen, skakis, spänd, ängslig/bekymrad, olustig/olustkänsla, illa till mods, förlägen, hoppig/lättskrämd, darrig, hyperaktiv.

25 Verbala markörer för skam SÅRAD: förolämpad, kränkt, förnärmad, ta illa upp, upprörd, sårad, skadad, förstörd, känslig, öm punkt, som ett brev på posten, som att trycka på en knapp, modfälld, nedstämd, skrämd, terroriserad, hotad, besegrad. Andra verbala markörer för skam: Förmildrande uttryck för att få något att verka mindre allvarligt eller smärtsamt, indirekt tal, förtäckt tal, vaghet, att tala om dom, det och man, förnekande, försvarsinställning, att dra sig tillbaka verbalt, inte ge några svar, likgiltighet/oberördhet i en känslig kontext. Egen översättning från Suzanne M. Retzinger.

26 Skamkompassen Tillbakadragande Attack mot annan Attack mot självet Undvikande (Efter Nathansson, 1992)

27 ALIENERAD ASPEKTER: - Att bli sviken - Att vara ensam - Att vara en outsider

28 Att vara utanför, en outsider ja, jag är paria i familjen, jag har lämnat min familj, har kontakt med Kvinnojouren och medicinerar ja, jag är en hysterisk kvinna, det är familjens bild av mig.. och hon är inte längre en av oss Kvinna 22 år

29 Syfte delstudie IV Syftet med delstudie IV var att få kunskap om hur kvinnorna upplevt att delta i en SHG och om det medfört några förändringar beträffande hälsa, livssituationer och relationer.

30 Resultat delstudie IV Ut ur ensamheten Gruppen som verktyg för tillfrisknande Självhjälpsgrupp en suverän metod Speglad av andra Att erövra orden Vara noga med tiden Självstyrda grupper Gruppen som ett träningsläger Delade erfarenheter Självhjälpsgruppens arbetsmetod Att nå kunskap Livshandledning Gruppens sammansättning Att arbeta med teman

31 Ut ur Ensamheten - temat Huvudkategorier Gruppen som verktyg för tillfrisknande Kategorier Delade erfarenheter Speglad av andra Att nå kunskap Gruppen som träningsläger Att erövra orden Livshandledning Själv-hjälpsgruppenen suverän metod Kategori Självhjälpsgruppernas arbetsmetod Tilldelad samtalstid Självstyrda grupper Att arbeta med teman Gruppens sammansättning GB Rahm 2010

32 Speglad av andra De pratade om olika saker också, så att man kunde känna igen sig själv. Saker som man inte trott var så allvarliga men som dom tänkte på som allvarliga och då förstod jag också att de kunde vara det. Ibland kan det vara svårt att se sig själv men genom andra kan man göra det

33 Att nå kunskap minnesbilderna har blivit klarare och jag accepterar dem.. dom finns men är inte så farliga längre det där har ändrat sig under gruppens gång. Ja, kanske är det så att de andra kände likadant jag såg det inte på dom apropås att tro att det syns utanpå vad man varit med om

34 Att erövra orden att säga orden betydde en hel del, att de kom ut ur munnen för allting är alltid i huvudet jag kunde inte ens säga de där orden för mig själv, långt ut i skogen, de bara fanns i mitt huvud

35 Livshandledning det har varit som en skyddande verkstad där jag kunde träna på relationer vilket absolut hjälpt mig ute i livet

36 Självhjälpsgruppernas arbetsmetod bara man är strukturerad det är det som är det viktigaste i de här grupperna har jag uppfattat det det går liksom inte att göra avsteg, utan man får verkligen kämpa för att hålla den där strukturen

37 Självstyrda grupper för mig har det varit väldigt bra att inte ha någon gruppledare det känns bra att vi alla är lika här

38 Slutsatser i ljuset av hälsopromotion Empowerment förbättrad hälsa, mindre ensamhet Delaktighet ansvarstagandet var högt Jämställdhet ingen ledare, ej top/down, lika mycket tid Varaktighet förändring varaktig 2 år senare Helhetssyn hela personen o hennes liv Intersektoriellt arbete samarbete mellan frivillighjälp och professionell

39 Sammanfattningsvis Resultatet i avhandlingen visar: Att Känslan av Sammanhang (KASAM) är låg (I) Att den psykiska hälsan är dålig och sämre än i jämförelsegrupper (II) Att risk för PTSD finns (II) Att affekten skam påverkar kvinnornas liv negativt (III) Att deltagande i SHG tycks ha lett till empowerment och förbättrad hälsa (VI)

40 Sista ordet Skammen är stolthetens svarta syster Skammen beskriven av en ung kvinna med övergreppsbakgrund