Möten som kan göra skillnad svåra samtal med människor i kris. 16/ Helena Pokka

Transkript

1 Möten som kan göra skillnad svåra samtal med människor i kris 16/ Helena Pokka

2 SVÅRA SAMTAL med ensamkommande barn och ungdomar - att möta människor i oro och kris

3

4 Allt mänskligt liv är ett möte. (Martin Buber)

5 byta ett ord eller två

6 FASER i en kris, sorg Chock Reaktion Bearbetning Omorientering

7 Sorgen går i skov

8 Oron mal på stress

9 TRAUMA - skräck, dödsfara, smärta övergår ens gränser, förmåga att uppleva Känslan av yttersta hjälplöshet Brott mot stimulusbarriären (Freud, 1914)

10 Bildminnen, dofter, ljud

11 Ensamhet

12 Gemensamma drag efter trauma Återupplevande av traumarelaterad rädsla, även skuldkänslor Visuellt återuppleva händelsen

13 Gemensamma drag Flash- backs: dofter, ljud, bilder Mardrömmar, sömnsvårigheter Dissociation

14 Gemensamma drag Förändrad framtidsperspektiv, identitet Glädjelöshet, meningslöshet, tomhet Sårbarhet, känslighet Stress

15 Inkapslad trauma Förnekad vill inte minnas Förskjutning till andra saker Ömma punkter små påminnelser kan utlösa stark rädsla ilska, sorg, smärta oberoende av anledningar

16 PTSD barn och vuxna ca 6-13 tonår VUXNA Mardrömmar X X x Startle reactions X X x Fobier, rädslor X X x Traumarelat.lekar X - - Separationsångest X kan förekomma Regression X kan förekomma Kamratproblem x x x Nedstämdhet X X x Konc. svårigheter X X x Utåtagerande, aggr. X X x

17 Traumarelaterade symptom Barn Ungdom Vuxna Personl. förändring X X x Apati X X x Missbruk, asocialitet - X x Neg. bild av framtiden - X x

18 STRESS

19 Omorientering efter trauma ( krig, flykt) Ny identitet: vem är jag nu? Skapa nya möjligheter med social bekräftelse, erkännande, värde Nya sociala nätverk: hitta nya vänner, uppleva pålitliga myndigheter Behov av pålitliga, trygga, hållande relationer och få kompletterande trygg bas - omsorgspersoner

20 Yrkesetiskt förhållningssätt MÅL ROLL PRIVAT PERSON PRIVAT

21 Professionellt förhållningssätt Traumamedveten omsorg (TMO) TRYGGHET RELATION - Trygg hamn (lugn, empati lågaffektivt bemötande) COPING STRATEGIER / känslohantering

22 KÄNSLOHANTERING vid överväldigande känslor, stress, oro, rädsla, ilska, förtvivlan

23 Affekter omedvetna känslotillstånd Visar sig t.ex. i röst, ansiktsuttryck svagt.starkare starkare..starkt Biologiskt ankrade, omedvetna reaktioner på yttre och inre stimuli Både fysiska och psykiska tillstånd Motor i allt handlande ( affektteori Tomkins, 1979)

24 Omedveten känslokommunikation Spegelneuroner - KÄNSLOR SMITTAR

25 NIO GRUNDAFFEKTER Intresse iver POSITIVA lustfull Välbehag glädje, jubel Förvåning neutral - Ilska raseri NEGATIVA Ledsnad, förtvivlan apati Skam..förödmjukelse Avsmak Avsky Rädsla skräck, panik Skuld, svartsjuka, avund ( blandaffekter)

26 KÄNSLOR: medvetna affekter Emotioner: minnen av känslor

27 SKULD blandaffekt Påverkas av kulturella aspekter Rädsla + skam +soc. regler, moral, koder Kulturella strategier: gottgörelse, återbetalning, (tacksamhetsskuld: din tur min tur), försoning, förlåtelse Ångest: Odefinierad rädsla, olöst skuld, omöjligt val

28 Grundläggande mänskliga behov Trygghet fysiskt / psykiskt Social samhörighet, soc. samspel, kontakt, identitet, soc. bekräftelse Trygga relationer, pålitlighet, stöd, hjälp Individuell upplevelse av acceptans, uppskattning, respekt, medkänsla, empati, förståelse, kraft, lust, glädje, hopp Fysiska basbehov

29 Drivkrafter: tillhörighet, mening, lust, relation, kompetensglädje/ stolthet

30 KÖN RELIGION ETNICITET INTERKULTURELLA FUNKTIONSNIVÅ SEXUALITET IDENTITET ASPEKTER Mognad, ansvar, synen på barn, livsåskådning, livets mening, hälsa, död, födelse, arbete

31 ETICS och EMICS Det gemensamma De olika uttryck

32 IDENTITET INDIVID centrerad INDIVIDUALISTISK Unikhet Oberoende Ensamhet Egna val: karriär, religion, partner, familj Individuellt ansvar/ skyldigheter GRUPP - centrerad KOLLEKTIVISTISK Ömsesidigt / kontextuellt beroende Roller / könsroller Hierarkier Förväntningar som skyldigheter Ansvarighet att lyda

33 Barns utveckling Olika kulturella uppfattningar vad barn kan, ska kunna, hur fort, hur Tonårstid i kulturellt perspektiv Barnsyn / människosyn: Beroende - självständighet, lydighet - egna initiativ, tro kritiskt tänkande

34 ORD - vägar till förståelse och missförstånd kan skapa broar då, nu, sedan, visioner, relationer med närhet, distans, mening sammanbinda brutna samband klargöra avsikter, behov, tankar, känslor, värderingar skapa, uppehålla relationer, skapa missförstånd

35 ICKE VERBAL KOMMUNIKATION Styr känslomässiga tolkningen av samtalet

36 FOKUS på det som ger kraft

37 Vad har du varit med om? Alla har sina god skäl ej fördömande

38 Strategier hanterbarhet, handlingar i praktiken, i nuet

39 Känslan av sammanhang (KASAM - Antonovsky) Hanterbarhet Begriplighet Mening

40 Arbete, skola, mening

41 Social tillhörighet / roll, sammanhang

42 VÅGA se och tro på MÖJLIGHETER

43 TRYGGA RELATIONER BAS för nyfiket utforskande, stresshantering

44 Stödjande av SJÄLVLÄKANDE KRAFTER RESILIENCE återhämtning, en universell kapacitet som låter en person, grupp eller samhälle förebygga, minimera eller komma över skadliga effekter av motgångar. (enligt international Resilient Project)

45 Självläkande krafter Stödja självkänslan: Vad DU ÄR värdefull, förälder, syskon, kärleksfull Stödja självförtroendet: Vad DU KAN kunnande, prestationer Det positiva: Vad DU HAR. människans historia

46 Lyssna på berättelsen bakom beteendet vad finns under ytan Ej moralisera. Öppna frågor: Vad har hänt? Vad tänker du på?

47 SAMTAL: Emotionell närvaro och fokus Lyssna med empati alla har sina goda skäl Vänlighet, tydlighet i gränser Uppmärksamhet mot möjligheter

48 Samtalsmetod Pålitlighet i ramar, tid, plats, överenskommelser ( början, slut) Lyssnande, lyhördhet, medkänsla, tålamod Öppna frågor Vänliga, bestämda gränser Empatiskt förhållningssätt Konkretisering av mål, syfte, möjligheter

49 FOKUS PÅ DET POSITIVA OCH FRISKA självläkande process Hopp om möjligheter, resurser, hitta vägar, se framsteg, uppleva normalisering

50 Om oändligt hjälpbehov TRO PÅ individens styrka, utveckling - du kan mera än du tror! Jag tror på dig!

51 När samtalet låser sig: avbryt med EMPATI Hjärtkänslans värme (Hilmarsson) Vänlighetssignaler, bekräftande feedback, accepterande HOPPFULLHET, INTRESSE Ge känslan av egenmakt, tro på sig hjälp till att reflektera över valmöjligheter, initiativ

52 VÄLJA FOKUS

53 Rikta seendet

54 FOKUS på det som ger kraft (Alice Herz-Sommer)

55 I know that bad, but I look after that good

56 Glädjen i det som är nu

57 Attityder av hoppfullhet Självempati och empati i balans Samarbete med kolleger, handledning

58 DISKUTERA 1. Vad är din styrka och dina osäkra sidor i när du arbetar med flyktingungdomar? 2. Hur vill du ge ditt stöd till dina kolleger? 3. Vilket stöd behöver du få? När och hur vill du be om det? 4. Vilka rutiner skulle ni kunna införa för att underlätta arbetet?

59 Referenser Angel, B, Hjern A. ( 2004). Att möta flyktigbarn och deras familjer Elmeroth, E, Häge, J ( 2009). Flyktens barn Kristal Andersson, B. ( 2001) Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell. Stier, J. (2004 ) Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier Lorenz, H,, Bergstedt, B. (2006) Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer Matsumoto, D., ( 2000) Culture an psychology people around the world Hedrenius, S., Johansson, S. (2013 ) Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser Hultgren, S.( 2013).Tid för samtal Igra, L. (2001). Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet Frankl, V. (1946) Livet måste ha mening.