För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

Transkript

1 Ledarskap utv arbete och konflikthantering Provmoment: konflikthantering och likabehandling Ladokkod: C1FK70 Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 24 mars 2016 Tid: Totalt antal poäng på tentamen: 60 p För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna Anvisningar Rätt svar ger 1 poäng. Fel svar ger 0 poäng och vet ger 0 poäng Nästkommande tentamenstillfälle: Se schema Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till!

2 Ansvarig lärare: Helena Pokka Kristina Bartley Telefonnummer: (Kristina) (Helena)

3 Frågor om Likabehandling Tentamen 1, 24 mars 2016 Rätt Fel Vet 1. Yttrandefriheten är inte en absolut rättighet och den får begränsas 2. Att förbjuda kränkningar handlar om att skapa enighet i nolltolerans 3. Pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) behöver inte ha en likabehandlingsplan 4. Som pedagog ska du i ditt dagliga arbete ta hänsyn till diskrimineringslagens krav. Skollagens krav beaktas enbart av arbetsgivaren 5. Om ett barn vid upprepade tillfällen kastar glåpord efter ett annat barn, med hänvisning till barnets vikt, så är det diskriminering 6. Likabehandling innebär rätten att vara sig själv i relation till alla diskrimineringsgrunder 7. Diskrimineringslagen ska inte ge extra skydd till grupper som är särskilt utsatta för fördomar utan gälla alla 8. Normkritik handlar om att fokusera på bemötande och innehåll, utformning och metodik i undervisningen 9. En normlös verksamhet är målet med normkritiken 10. Största risken för diskriminering och ojämställdhet är att ha sig själv som norm 11. Om ett barn uppfattat något som du sagt om dennes etnicitet som diskriminering, utan att det var din avsikt att diskriminera, så har du inte diskriminerat 12. Begreppen jämlikhet och jämställdhet kan användas synonymt i vardagligt tal 13. Kartläggningen i planarbetet handlar bara om statistisk kartläggning 14. Enligt diskrimineringslagen och skollagen är det enbart rektorn som har ansvar för likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling 15. Kartläggningen av verksamheten behöver inte ske tillsammans med barnen/eleverna 16. Förebyggande arbete omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer

4 Frågor om Likabehandling Tentamen 1, 24 mars 2016 Rätt Fel Vet 17. Det främjande arbetet ska bara ske vid behov och behöver inte ingå i det vardagliga arbetet 18. Ett barn kan bli dömd för diskriminering 19. Åtgärdande arbetet behöver inte påbörjas genast när det kommer uppgifter om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Ni kan avvakta och se om det är en engångsföreteelse eller om det upprepas 20. Likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling behöver bara följas upp och utvärderas vid behov. 21. Arbetet med likabehandling är inte en juridisk fråga utan enbart en fråga om verksamhetens värdegrund 22. Huvudmannen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält någon för kränkande behandling 23. Skolan har inte ansvar att agera om barn/elev utsätts för nätkränkningar som börjat på fritiden och sedan fortsätter i skolan 24. En handling som upprepas gång på gång kan resultera i att normer etableras 25. Kommunerna behöver inte skapa rutiner för likabehandlingsarbetet på förvaltningsnivå för att få veta vad som händer på skolorna 26. Värdegrunden har vuxit fram ur den svenska traditionen 27. I likabehandlingsplanen behöver bara 7 diskrimineringsgrunder tas med 28. En person kan ha flera etniska tillhörigheter 29. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har med sexuell läggning att göra 30. Enligt Skolinspektionen är det bra att det främjande arbetet är beroende av eldsjälar så det blir någonting gjort

5 Frågor om Konflikthantering Tentamen 1, 24 mars Barn ska lära sig att reflektera över sina negativa handlingar när de skäms enligt nvc. Rätt Fel Vet 2. Pedagogens förmåga att vara medveten om både sina behov och elevens behov är en viktig del av empatisk konflikthantering. 3. En medlare som utreder främst vem i relationen som har gjort rätt eller vem som har gjort fel, kan förhindra medlingens syfte. 4. Negativa attityder förändras om man ger ny fakta eller information, även om känslomässig koppling till saken fattas. 5. Konflikteskaleringstrappan enligt Glasl kan jämföras Patfoords resonemang kring positionen Major- minor. 6. Härskartekniker är ofta omedvetna hos ett barn och bör bemötas med förståelse för barnets grundläggande behov. 7. Pedagogen bör lära sig att reglera sin egen ilska och frustration med hjälp av mentaliseringen av sin känsla och ge sig själv självempati för att kunna hantera barnens utbrott på ett empatiskt sätt. 8. Om barn förlöjligar varandra och kallar varandra för nedsättande saker bör pedagogen alltid sätta gränser för barns beteende på ett respektfullt sätt för att förhindra fortsatt konflikteskalering och kränkande beteende i gruppen. 9. Det är viktigt att den andra kan sätta ord på sin känsla, för att man ska lyckas konflikthantering enligt nvc. 10. Medlaren bör vara opartisk när man hanterar konflikter mellan två personer. 11. Nvc fungerar icke-verbalt med barn som inte kan prata. 12. Att diskutera utifrån sina fundament är en del av MmE metoden. 13. Ilska är information om frusterade behov och behöver respektfullt lyssnande bemötande för att känslan ska inte eskalera. 14. Empati är mindre privat än sympati. 15. MmE positionen har fokus på att man ska hitta bättre argument än den andra. 16. Om man hanterar konflikter med Patfoords Likvärdighetsposition, utgår man att man kan acceptera ett underläge.

6 Frågor om Konflikthantering Tentamen 1, 24 mars Jag känner mig sur när jag tänker på detta. Vad känner du? - är ett jagbudskap och önskan om likvärdighet, enligt Patfoord. Rätt Fel Vet 18. Enligt Rosenberg ska konflikthanteraren underlätta den andra att uttrycka sina behov med konkreta önskemål. 19. En pedagog ska alltid berätta först hur man själv känner sig och vad man vill innan man ska fråga vad barnet känner och varför barnet har gjort det som pedagogen har blivit arg på, enligt Rosenberg. 20. Barn som bråkar bör lära sig att lyda ledaren och sluta. Detta är en bra konfliktlösning, enligt Mm. 21. Om pedagogen skäller ut ett barn inför sina kamrater, utsätts barnet för risken att få negativ självkänsla även i kommande gruppsituationer även om barnet/eleven lyder pedagogens uppmaningar i fortsättningen. 22. En pedagog bör alltid försöka visa empati, lyssna och kommunicera empatiskt med ett barn som är i affekt oavsett sin egen frustration, om pedagogen vill hjälpa barnet att lyssna och känna sig tryggare. 23. Förebyggandet och hanterandet av konflikter bör uppmärksammas lika mycket i skolverksamheter som hänvisningar till lagar och regler, belöningar och straff, enligt Cohen. 24. Alla följande frågor är s.k. öppna processfrågor: Är du ledsen? Hur kunde du göra så? Varför kan du inte sitta stilla? Vill du vara med? 25. Negativa attityder bör bemötas med konfrontationer eller tillsägelser för att konflikter inte ska eskalera. 26. Pedagogens yrkesetiska medvetenhet och personliga mognad avgör om kunskaper om empatisk konflikthantering räcker till för att pedagogerna ska kunna använda det som ett förhållningssätt och metod i praktiken i förskolan och skolan. 27. Barn som har fått uppleva för mycket skam och har blivit lämnade i det, kan bli skamlösa och hantera detta genom att stänga av sig för andras känslor och i frustrerande och gränssättande situationer istället bli arga och aggressiva mot andra. 28. Konflikter i barn/elevgrupper kan hanteras förebyggande om ledaren är tydlig med sin roll, sitt ansvar, skapar pålitliga överenskommelser med barnen och visar ett opartiskt och empatiskt förhållningssätt till alla. 29. Skillnad mellan krav och önskemål innebär enligt nvc, att man kan välja utan skuld och skam att säga n, om det är ett ärligt önskemål, men att man egentligen kan bara lyda eller revoltera, om det är ett krav. 30. Internalisering i Mm positionen innebär att man i brist på likvärdighet börjar förtrycka sig själv och se sig som underlägsen andra.