Möten som kan göra skillnad. Helena Pokka

Transkript

1 Möten som kan göra skillnad Helena Pokka

2 Allt mänskligt liv är ett möte byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå ( Hjalmar Gullberg)

3 FASER i en KRIS Chock Reaktion Bearbetning Omorientering

4 Sorgen går i skov

5 TRAUMA - skräck, dödsfara, smärta övergår ens gränser, förmåga att uppleva Känslan av yttersta hjälplöshet Brott mot stimulusbarriären (Freud, 1914) Olika typer av trauma

6 Gemensamma drag efter trauma Visuellt återuppleva händelsen Flash- backs Dofter, ljud Mardrömmar Återupplevande av traumarelaterad rädsla (även skuldkänslor)

7 Forts.traumarelaterade Dissociation - bruten orsakskedja Förändrad framtidsperspektiv Glädjelöshet, meningslöshet, tomhet Återskapandet av trauma

8 Inkapslad trauma Förnekad vill inte minnas Förskjutning till andra saker Ömma punkter utlöser ilska, rädsla, sorg oberoende av anledningar

9 PTSD barn och vuxna ca 6-13 tonår VUXNA Mardrömmar X X x Startle reactions X X x Fobier, rädslor X X x Traumarelat.lekar X - - Separationsångest X kan förekomma Regression X kan förekomma Kamratproblem X X x

10 Traumarelaterade symptom Barn Ungdom Vuxna Nedstämdhet X X x Konc. svårigheter X X x Utåtagerande, aggr. X X x Personl. förändring X X x Apati X X x Missbruk, asocialitet - X x Neg. bild av framtiden - X x

11 stresskänslighet STRESS

12 Omorientering efter trauma ( krig, flykt) Underlätta skapandet av en ny identitet: social bekräftelse, erkännande, värde, status Nya sociala nätverk: nya vänner, pålitliga myndigheter! Hållande relationer Kompletterande omsorgspersoner för barn när vuxna är i kris

13 MÅL ROLL PRIVAT PERSON PRIVAT

14 Professionellt förhållningssätt TRYGGHET, OMSORG Trygg hamn Lugn, empati lågaffektivt bemötande

15 KÄNSLOHANTERING vid stress, oro, rädsla, hot, ilska

16 AFFEKTTEORI (Tomkins, 1979) Positiva och negativa grundtillstånd Biologiskt ankrade Omedvetna reaktioner - biologiska reaktioner på yttre och inre stimuli Både fysiska och psykiska Motor i allt handlande Omedveten känslokommunikation - KÄNSLOR SMITTAR

17 GRUNDAFFEKTER GRUNDTILLSTÅND Visar sig t.ex. i ansiktsuttryck svagt.starkare starkare..starkt

18 NIO GRUNDAFFEKTER Intresse iver Välbehag glädje, jubel Förvåning positiv, lustfull neutral Ilska, vrede raseri negativ, obehag Rädsla skräck, panik Ledsnad förtvivlan, apati Skam..förödmjukelse Avsmak Avsky Skuld, svartsjuka, avund ( blandaffekter)

19 SKAMAFFEKT (Nathansson, 1992) Fysiska och psykiska reaktioner Sänkt blick Bortvänt huvud Obehag, rodnad, svaghet Psykiska reaktioner: kognitiva blockeringar av minnen, tankar om värdelöshet och att vara utstött, oduglig, hopplös osv.

20 SKAMKOMPASS TILLBAKA- DRAGEN ATTACK inåt ATTACK mot andra BLOCKERAD

21 SKULD blandaffekt Påverkas av kulturella faktorer Rädsla +skam +soc. regler, moral, koder Kulturella strategier för gottgörelse, återbetalning, (tacksamhetsskuld), försoning, förlåtelse Odefinierad rädsla, olöst skuld ångest Ångest är frihetens svindel

22 STOLTHET och kompetensglädje Fysiska uttryck: räta på ryggen, vidga bröstkorgen

23 Kommunikation: ORD, vägen till förståelse eller missförstånd skapar broar då, nu, sedan, visioner, närhet, distans, mening sammanbinder brutna samband kommunisera om avsikter, behov, tankar, känslor, värderingar skapar och uppehåller relationer

24 ICKE - VERBAL KOMMUNIKATION Styr tolkningen av budskapet i samtalet

25 KÄNSLOREGLERING empatiskt gensvar - bemötande

26 EMPATISK VÄGG och FOKUS på det som ger kraft

27 KÄNSLOR - tillstånd sina goda skäl

28 MENTALISERING Tanken gör känslan hanterbar och begriplig

29 Strategier för hanterbarhet

30 Skapa mening

31 BEHOVET ATT TILLHÖRA

32 Känslan av sammanhang (KASAM - Antonovsky) Hanterbarhet Begriplighet Mening

33 VÅGA VÄLJA LIV: underlätta reflektion för mening vad vill jag ordna, värdera, prioritera

34 Möten som kan skapa skillnad Självkänsla - Egenvärde Självförtroende - Prestera, kunna-värde Uppleva respekt i möten LIKA VÄRDE ACCEPTANS för det som är DELAKTIGHET, ANSVAR ( egenmakt) HOPP

35 STOP modell S strukture T talking, time O organized activity P (parent) support

36 Hålla ut och hålla om Tidsperspektiv: minska stress, lugn rytm Separationskänslighet: kontinuitet i relationer, grupp, ledare Trygghetsbehov: förutsägbarhet, rutiner, överskådlighet, ej överraskningar ej avgörande valsituationer i akut kris

37 De som arbetar ska också ORKA O: ordning, gränser och rutiner R: relationer: känslohantering inåt/ utåt, ansvar för sin inlevelseförmåga / empati sin empatiska vägg K: kreativitet, glädje, inkännande humor A: arbete, mening, roll

38 ANKNYTNINGSTEORI Trygg hamn

39 INRE ARBETSMODELLER Tidiga omsorgerfarenheter Anknytningssystem, -beteende vid hot, fara, rädsla: trygghets-, närhetssökande beteende Utforskande beteende Omedvetna beteendemönster, reaktioner

40 Skrämmande omsorg: desorienterat, kaotisk inre arbetsmodell

41

42 BEMÖTANDETS HAND Trygghet Tydlighet Tolerans Tålamod Tillit

43 SJÄLVLÄKANDE KRAFT RESILIENCE återhämtning, en universell kapacitet som låter en person, grupp eller samhälle förebygga, minimera eller komma över skadliga effekter av motgångar. (enligt international Resilient Project)

44 JAG KAN, JAG HAR, JAG ÄR

45

46 Lyssna med fokus på självläkande krafter Stödja självkänslan: Vad DU ÄR värdefull, förälder, syskon, kärleksfull person Stödja självförtroendet: Vad DU KAN kunnande, prestationer Det positiva: Vad DU HAR. människans historia

47 VÄLJA FOKUS

48 FOKUS PÅ DET POSITIVA OCH FRISKA självläkande process Hopp om möjligheter, resurser hitta vägar, framstegsfokus, känslan av normalisering

49 Monologer: Emotionell närvaro och fokus Lyssna med empati - visa, spegling VÄNLIGA GRÄNSER - rikta sedan uppmärksamhet mot möjligheter

50 När samtalet låser sig: Mera EMPATI Hjärtkänslans värme (Hilmarsson) bekräftande feedback, lyhördhet, acceptans öppna frågor - ger hopp känsla av egenmakt, reflekterande över valmöjligheter, att hoppa

51 Oändligt hjälpbehov : Du klarar dig - TRO PÅ individens styrka, utveckling

52 Rikta seendet

53 FOKUS på det som ger kraft (Alice Herz-Sommer)

54 I know that bad, but I look after that good

55 Glädjen i det som är nu

56 Attityder av hoppfullhet Självempati och empati i balans Samarbete med kolleger

57 DISKUTERA 1. Vad är din styrka och dina osäkra sidor i när du arbetar med människor i kris och trauma? 2. Vilket stöd har lätt att ge till andra i ditt arbetslag? Ditt bidrag till stödjande anda 3. Vilket stöd behöver du? När och hur anser du att man skall kunna be om det (vilka rutiner)?