Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 Fredrik Eliasson Diarienummer: 13OLL2134 Delårsrapport Länstrafiken aprilaugusti 2013 Länstrafiken avlämnar här sin delårsrapport för perioden tom Rapporten redovisar de för landstinget viktigaste händelserna och måluppfyllingsgrad inom området kollektivtrafik per den sista augusti Aktuella händelser BIMS BIMS är ett nytt biljett- och betalningssystem för kollektivtrafiken. Projektet är gemensamt mellan Örebro, Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Tåg i Bergslagen, Uppsala, Värmland och Karlstadbuss. Under det senaste tertialet har det pågått ett intensivt arbete för att systemet ska kunna tas i drift efter kommande årsskifte. Expressbussar Det stegvisa arbetet med att genomföra de intentioner som finns beskrivna i Trafikförsörjningsprogrammet har fortgått. Den 19 augusti startade den nya expressbusslinjen mellan Hällefors och Örebro. Bussarna körs vardagar fem turer i vardera riktningen. Expressbussen är ett viktigt steg för att knyta Hällefors närmare den arbetsmarknad som finns kring Örebro. Det har också pågått ett planeringsarbete för att kunna starta expressbusstrafik mellan Vivalla och Universitetet. Trafikstart är planerat under hösten Planering görs även för expressbusstrafik i relationen Nora-Örebro. Inriktningen är att sådan trafik skall startas under hösten Nytt linjenät för stadstrafiken i Örebro Under våren har Länstrafiken presenterat ett förslag till nytt linjenät för stadstrafiken i Örebro. I maj genomfördes en medborgardialog kring förslaget. De synpunkter som framkom i medborgardialogen har nu inarbetats i förslaget. Beslut kommer att fattas av nämnden för Trafik, miljö och service den 24 september. Planen är att de nya linjenätet ska införas efter kommande årsskifte. Investeringar inom ramen för Citybaneavtalet I enlighet med det kompletterande uppdragsavtalet avseende Citybanan kan kommunerna och landstinget i Örebro län söka pengar från Länstrafiken Örebro för investerings- och utvecklingsåtgärder för den länsgemensamma kollektivtrafiken. Under åren 2013 till 2017 finns totalt 63 mkr att fördela. I februari beslutades om de första åtgärderna. Fem objekt fick dela på 6,2 mkr. Enligt de rapporter som inkommit till Länstrafiken förefaller investeringarna i objekten löpa enligt plan. I augusti skickades ansökningshandlingar för 2014 ut till kommunerna och landstinget.

15 Fredrik Eliasson Diarienummer: 13OLL2134 Landstinget kommer också att göra den andra inbetalningen till staten för byggande av Citybanan vid årsskiftet. En Bättre Sits En Bättre Sits är ett samarbete mellan Mälardalslänen för att utveckla det gemensamma transportsystemet. Under detta tertial arbetet inriktats på förberedelser, så att en ny storregional planeringsomgång kan dra igång i september. Länstrafiken har tagit på sig en samordnande ansvar för området kollektivtrafik. Tåg- och expressbusstrategi I december 2012 gav nämnden för trafik, miljö och service direktiv om att dra igång ett långsiktigt strategiarbete för tåg- och expressbusstrafiken. Under tertialet har det utöver utredningsarbete, även hållits en workshop vid Regionförbundets konferens i Loka för kommunernas, landstingets och länsstyrelsens ledningsgrupper. Ändrat ägande i Tåg i Bergslagen Tåg i Bergslagen ägs sedan tidigare trafikhuvudmännen i Örebro, Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs län. Som en följd av den nya kollektivtrafiklagen ska nu ägandet flyttas från de tidigare trafikhuvudmännen till de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna. För Örebro läns del innebär det att ägande ska flyttas från Länstrafiken Örebro AB till landstinget. Ägarskiftet planeras ske under hösten Mål och uppdrag Regional utveckling (Trafik) Mål 15 Landstinget är en av huvudaktörerna i den regionala utvecklingsstrategin och har ett stort ansvar för att jobba för hela länets utveckling. Kriterium: 1. Landstinget skall vara aktiva inom samtliga RUS-områden. 2. Landstinget skall delta i handlingsplanearbetet inom samtliga RUSområden. 3. Landstinget skall ha minst 3 målområdesansvariga. Redovisa resultat, måluppfyllelse inkl kortfattad analys. Rött, grönt eller röd färg ska visa prognos över måluppfyllelse vid årets slut. Redovisa trend, dvs. prognosens utveckling jämfört med årsskiftet. 1. Landstinget (Trafik) är idag aktiva inom målområdena Aktiv regionförstoring, Goda kommunikationer med omvärlden samt Fler boende i Örebroregionen. 2. Trafikförsörjningsprogrammet, Målbilden för tågtrafiken, samt inriktning för kollektivtrafikens drivmedel, vilka tas fram av landstinget, kan ses som handlingsprogram för målområdena Aktiv regionförstoring och Goda kommunikationer med omvärlden. 3. Landstinget är idag målområdesansvariga inom områdena Aktiv regionförstoring och Innovativa miljöer. I praktiken delar även landstinget

16 Fredrik Eliasson Diarienummer: 13OLL2134 målområdesansvaret med Regionförbundet för området Goda kommunikationer med omvärlden. Mål 16 Kvaliteten och resandet i kollektivtrafiken ska öka samtidigt som restiderna minskar. Kriterium: 1. Antal arbetspendlande ska öka med 5% årligen 2. Andel rapporterade störningar (förseningar >10 min el. inställda) av bussturer ska högst uppgå till 0,2% 3. Antal garantiärenden minskar 3. Restidskvoten mellan tåg och bil ska vara högst 0,8 och högst 1,2 mellan expressbuss och bil Redovisa resultat, måluppfyllelse inkl kortfattad analys. Rött, grönt eller röd färg ska visa prognos över måluppfyllelse vid årets slut. Redovisa trend, dvs. prognosens utveckling jämfört med årsskiftet. Antalet resor (betalande resenärer, exklusive grundskole- och gymnasieelever) har hittills i år minskat med 0,7 procent. Detta indikerar att antalet arbetspendlande med kollektivtrafiken utvecklas i allt för liten omfattning för att målet ska vara möjligt att nå. Andelen rapporterade störningar ligger idag under gränsvärdet för att målet ska vara nått. Målet bedöms vara möjligt att nå under året. Andelen garantiärenden har hittills i år minskat jämfört med 2012, och målet bedöms vara rimligt att nå under året. Restidskvoten ligger inom de ramar som målet anger för tågtrafiken. Den nya expressbusslinjen mellan Hällefors och Örebro har haft mycket god effekt på restidskvoten. Restiden har minskat från cirka 1h 35min till 1h 14min. Detta innebär att restiden nu i stort sett är densamma som för bilen. Mål 17 Landstinget driver klimatarbetet, så att all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen senast år Kriterium: 1. Framtagande av och följsamhet till drivmedelsstrategi för perioden. 2. Andel (%) förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ska hållas på en konstant nivå under 2013 Redovisa resultat, måluppfyllelse inkl kortfattad analys. Rött, grönt eller röd färg ska visa prognos över måluppfyllelse vid årets slut. Redovisa trend, dvs. prognosens utveckling jämfört med årsskiftet. 1. Arbetet med framtagande av Inriktning för kollektivtrafikens drivmedel löper enligt projektplan. Planen är att den antas september Det långsiktiga målet är att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel till år Förbättringsstegen mot målet följer i stort sett de avtalsperioder som finns med trafikoperatörer. Under 2013 ska inga nya avtal ingås, och någon ökad andel förnyelsebara drivmedel är således inte att förvänta under Det övergripande målet till 2020 bedöms vara möjligt att nå.

17 Fredrik Eliasson Diarienummer: 13OLL2134 Mål 18 Landstinget är en drivande part för att utveckla den regionala tågtrafiken. Kriterium: 1. Landstinget deltar aktivt i En Bättre Sits. 2. Landstinget bedriver en aktiv ägarstyrning av TiB och MÄLAB. 3. Landstinget har tagit fram en Målbild för tågtrafiken. Redovisa resultat, måluppfyllelse inkl kortfattad analys. Rött, grönt eller röd färg ska visa prognos över måluppfyllelse vid årets slut. Redovisa trend, dvs. prognosens utveckling jämfört med årsskiftet. 1. Landstinget ingår i den politiska styrgruppen och i tjänstemannastyrgruppen inom En Bättre Sits. Landstinget har därtill tagit på sig ett samordnande ansvar för det tematiska området kollektivtrafik. 2. Landstinget är sedan årsskiftet delägare i Mälab och är därmed direkt representerade i styrelsen. Landstinget ingår även på förvaltningschefsnivå i MÄLABs ägargrupp. En process har under året startat för att ändra ägandet i TiB. 3. Ett arbete pågår syftande till att flytta ägandet av Tåg i Bergslagen AB från Länstrafikbolagen till landstingen. I samband med ägarbytet ses bolagets styrdokumenten över. 4. Arbetet med Målbilden för tågtrafiken löper i stort sett enligt projektplan. Mål 19 Landstinget intensifierar samverkan med kommunerna och andra aktörer för att tillgodose ett effektivt genomförande av trafikförsörjningsprogrammet. Kriterium: 1. Landstinget träffar kommunerna länsdelvis två gånger om år. 2. Landstinget genomför en analys av behov av vilka infrastrukturförbättringar som krävs för att nå de mål som finns uppställda för kollektivtrafiken. 3. Landstinget samråder med Trafikverket om utveckling av den statliga infrastrukturen. 4. Landstinget samråder med Regionförbundet om utveckling av länsvägar, etc. Redovisa resultat, måluppfyllelse inkl kortfattad analys. Rött, grönt eller röd färg ska visa prognos över måluppfyllelse vid årets slut. Redovisa trend, dvs. prognosens utveckling jämfört med årsskiftet. 1. Länsdelsträffarna har genomförts i maj och juni. 2. I samverkan med Trafikverket och Regionförbundet ska Landstinget ta fram en prioriteringslista. 3. Landstinget kommer under hösten i samråd med Trafikverket att besluta över åtgärder för kollektivtrafiken längs det statliga vägnätet. Landstinget ingår även i den grupp där Trafikverket, Örebro kommun och Regionförbundet diskuterar transportinfrastrukturen kopplat till trafikbehov i Örebro stad. 4. Landstinget deltar aktivt i framtagandet av Länstransportplanen.

18 Fredrik Eliasson Diarienummer: 13OLL2134 Mål 20 Landstinget verkar för att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Kriterium: 1. Dialog med väghållare om tillgänglighetsanpassning av hållplatser och anslutningar till hållplatser. 2. Krav på fordon vid upphandling. Redovisa resultat, måluppfyllelse inkl kortfattad analys. Rött, grönt eller röd färg ska visa prognos över måluppfyllelse vid årets slut. Redovisa trend, dvs. prognosens utveckling jämfört med årsskiftet. 1. Landstinget verkar för att kriterierna i Hållplatshandboken följs vid uppförande av nya hållplatser. 2. Det pågår nu en trafikupphandling för området Nora/Hällefors. Krav på fordonen som ska bidra till att målet uppfylls ställs i upphandlingen. Fullmäktiges uppdrag Målområde Landstingsö vergripande uppdrag Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Upp drag nr Uppdrag 6 Landstinget deltar aktivt i arbetet med regional översiktlig planering. 38 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i syfte att förkorta restiderna, utveckla expressbusstrafik mellan Örebro resecentrum och Universitetet, samt mellan Hällefors och Örebro. 39 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i samverkan med kommuner och trafikverket, utreda hur utveckling av transportinfrastrukturen kan leda till kortare restider för kollektivtrafiken. 40 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för den regionala kollektivtrafikens framtida bränsleförsörjning. Ansvari g tjänstem an Fredrik Eliasson Fredrik Eliasson Fredrik Eliasson Fredrik Eliasson Status per sista augusti samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Landstinget är tillsammans med Regionförbundet sammankallande till samordningsgruppen Arena-RÖP. Uppdraget bedöms vara genomfört vid årets slut. Expressbuss Hällefors-Örebro startade den 19 augusti. Expressbusstrafik Vivalla-Universitetet planeras till oktober. Uppdraget bedöms vara genomfört vid årets slut. Förbättringspotential finns dock på andra linjer. Utveckling av expressbussar är en del av detta uppdrag. Ett arbete för att utreda regionbussarnas framkomlighet i Örebro planeras dra igång under hösten. Uppdraget beräknas i huvudsak vara genomfört, men det bör betonas att detta är ett kontinuerligt förbättringsarbete. Beslut avseende Riktlinjer för kollektivtrafikens drivmedel planeras till den nämndens sammanträde den 24 september. Regional utveckling 41 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att aktivt delta i arbetet med att utveckla den regionala tågtrafiken. Fredrik Eliasson Utredningar pågår inför genomförandet av Trafikplan Nämnden har initierat ett arbete för en regional tåg- och expressbusstrategi. Uppdraget bedöms vara tillgodosett vid årets slut.

19 Fredrik Eliasson Diarienummer: 13OLL2134 Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling 42 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att tillgodose att fordonen och informationssystemen i kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. 43 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att samverka med kommunerna och andra aktörer för att byggd miljö och infrastruktur med koppling till kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. 44 Ledningskansliet får i uppdrag att tillsammans med övriga ägare se över ägandeformerna för flygplatsen i syfte att bredda ägandet med privata aktörer. Fredrik Eliasson Fredrik Eliasson Fredrik Eliasson Krav på fordon ställs i den upphandling som pågår för området Nora/Hällefors. Arbete har pågått under året, men brister kommer att kvarstå. Inga särskilda åtgärder utöver att kommunerna uppmanas att följa Hållplatshandboken har skett under året. Förbättringspotential kommer att finnas även vid årets slut.????

20 Fredrik Eliasson Diarienummer: 13OLL2134 Framtida utmaningar De viktigaste utmaningarna under kommande år kan sammanfattas enligt följande: Genomförande av BIMS Införandet av det nya biljett- och betalningssystemet BIMS innebär en mycket stor förändring för Länstrafiken. Systemet kommer göra det enklare för resenärer, skapa bättre förutsättningar för länsgränsöverskridande resor samt bättre möjligheter att följa kollektivtrafikresandets utveckling. Det kommer dock att ställa stora krav på Länstrafiken gällande bland annat tekniskt kunnande och förmåga till samordning med operatörer och angränsande län för att genomförandet ska bli lyckat. Trafikplan 2017 utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Mellansverige Den regionala tågtrafiken i Östra Mellansverige har idag stora brister. Utvecklingen ligger efter många andra storstadsregioner i Sverige och övriga Europa. Det är därför positivt att det nu pågår ett betydande förbättringsarbete i syfte att etablera ett robust och tillförlitligt regionaltågssystem till Satsningen kommer att innebära att kollektivtrafiken på sikt behöver mer ekonomiska resurser, och ställer också krav på landstingets förmåga att samverka med övriga län. Fler och större fordon till Tåg i Bergslagen Resandeutvecklingen i Örebro län för de linjer som trafikeras av Tåg i Bergslagen har haft en mycket stark resandeutveckling under senare år. Detta har inneburit att det är fullbelagt på tågen i rusningstid. Som ett första steg behöver därför Tåg i Bergslagen ta ställning till om att hyra fler och större fordon för att klara resandeutvecklingen. Under hösten behöver Tåg i Bergslagens ägare också ta ställning till om man ska anskaffa fler och större fordon, för att kunna hantera resandeutvecklingen på längre sikt. Att fördubbla resandet och bidra till regionförstoring I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns mål om att andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken ska fördubblas till Det finns också ett mål som anger att alla kommunhuvudorter i länet ska vara integrerade i Örebros arbetsmarknad. Det senare målet förutsätter i princip att det totala antalet pendlare fördubblas, och mycket talar för att det i huvudsak är tågen som kommer att vara det regionförstorande transportmedlet. Den resandeutveckling vi kunnat se under senare år har dock varit mycket blygsam (undantaget tågtrafiken). Mycket talar för att om målen ska vara möjliga att nå kommer avsevärt mycket större resurser att behöva allokeras till kollektivtrafik. Länstrafiken kommer också behöva bli bättre på att genomdriva djärva strategier med innovativa trafiklösningar. Förmågan till samarbete med kommunerna och Trafikverket kommer att vara avgörande. Carl-Henry Eriksson Förvaltningschef

21 Aktuella händelser Landstinget arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan. Exempel på åtgärder som genomförts är en ny tjänst som inrättats på LoVS/Transportavdelning i syfte att utveckla transporter och logistik ur ett hållbarhetsperspektiv. Från 1 september gäller också fria resor i tjänst med kollektivtrafik i länet och Länstrafiken övergår successivt till förnybara drivmedel i bussar. Tillgången till webbkameror och videokonferensutrustning ökar och i samband med uppgradering av landstingets IT-system blir det möjligt att genomföra videomöten på alla datorer. Sambanden mellan god hälsa och tillståndet i miljön blir allt tydligare och efterfrågan på miljöanpassade utbildningar är stor. Den webbaserade utbildningen för miljö och läkemedel är reviderad och utbildningen för kemikaliehantering lanseras i höst. Flera seminarier planeras för fullt, bland annat om hormonstörande ämnen respektive resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan från engångsmaterial. Uppdraget att kartlägga exponering av skadliga kemikalier för nyfödda barn arbetet är påbörjat. För att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet har ett flertal arbetsgrupper startats och intresset är stort ute i verksamheterna. Ett exempel är en arbetsgrupp från sjukhusförvaltningarna, som har bildats för att minska klimatpåverkan från engångsmaterial vid sjukhusen och för att se över resurser och ta fram samordnade rutiner vid förändringar. Beräkning av klimatpåverkan har genomförts på några produktgrupper inom livsmedel och vårdens förbrukningsartiklar för att få faktaunderlag för det fortsatta arbetet mot ett hållbart landsting. Engångsmaterial är inte enbart resursslöseri utan har även en direkt koppling till ökande avfallsmängder, fler transporter och högre utsläpp. En miljökemist har anställts i Varuförsörjningen för att säkerställa kvaliteten på de miljökrav som ställs vid upphandling av förbrukningsartiklar inom vården i Örebro läns landsting och fyra andra landsting. LoVS/Upphandlingsavdelning har följt upp miljökrav inom fyra avtalsområden; livsmedel, tryck av landstingskatalogen, möbler och turbilar. Den andra rapporten om miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner är nu klar. Den tas fram av miljöchefer i Sveriges landsting och regioner tillsammans med SKL och redovisar fem nyckeltal som bedöms vara relevanta och jämförbara. De fem nyckeltalen är Förskrivning av antibiotika, andel ekologiska livsmedel, energianvändning i verksamhetslokaler, andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken samt klimatpåverkan från medicinska gaser. Rapporten finns på Intranät och webb. 13OLL2134 Mål_miljö_t2.doc

22 2 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Fullmäktiges mål Målområde Miljö och hållbarhet Mål 32 Landstingets verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) samt säkerställa att medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Kriterium: 1. Målen i MHP ska vara nedbrutna på förvaltningsnivå 2. Resultat från respektive förvaltnings mål och åtgärder ska vara redovisade i förvaltningens verksamhetsberättelse. 3. Samtliga förvaltningar ska ha genomfört ledningens genomgång. Alla förvaltningar utom en har miljömål i VP Genom övergången till en gemensam sjukvårdsförvaltning kommer samtliga förvaltningar att ha miljömål. Osäkert om alla förvaltningar genomför ledningens genomgång och om alla nyanställda får miljöutbildning. Webbaserad utbildning för miljö och läkemedel är reviderad och utbildning för kemikaliehantering lanseras i höst. Planering för seminarium om hormonstörande ämnen samt ett seminarium om resurseffektiv vård ur miljösynpunkt genomförs i början på nästa år. Arbetet med att kartlägga hur man kan minimera förekomster av skadliga kemikalier i anslutning till nyfödda barn i sjukvården har inletts. Sambanden mellan god hälsa och tillståndet i miljön blir allt tydligare och efterfrågan på miljöanpassade utbildningar är stor. Allt fler medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Mål 33 Miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar hos samtliga upphandlande enheter inom landstinget. Avseende IT-stöd ska utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Kriterium: 1. Andel upphandlingar inom upphandlingsenheten, medicinsk teknik och landstingsfastigheter där miljökrav ställts skall uppgå till (90 %). 2. Vid upphandling av IT-stöd skall utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Miljökrav ställs vid upphandlingar där det är möjligt och relevant, t.o.m augusti har miljökrav har ställts i 18 av 30 upphandlingar. Arbetet med att ta fram rutin och checklista för hållbar upphandling pågår. Krav på Uppförandekoden (sociala och etiska krav) har ställts i tre upphandlingar. Osäkert om utökade miljökrav har ställts på energiförbrukning och ingående materia avseende IT-stöd. Upphandlingarnas betydelse för en hållbar utveckling ökar.

23 3 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Mål 34 Alla medarbetare har tillgång till teknik för resfria möten (till exempel webbkameror, videokonferensrum) samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten. Kriterium: 1. Antalet webbkameror inom landstinget ska öka. 2. Rest sträcka km i tjänst med företagskort ska öka. Flera förvaltningar har köpt in webbkameror och videokonferensutrustning, och i samband med övergång till Windows 7 och Office 2010, blir det möjligt att genomföra videomöten på alla datorer. LoVS/IT kommer att utveckla uppföljningen av antal utrustningar/webbkameror samt antal konferenser som görs. Tjänsteresorna ökar, men klimatpåverkan minskar. Detta beror till viss del på bränsleeffektivare bilar och ökad andel tågresor. Länstrafiken erbjuder fria resor i tjänst med kollektivtrafik i länet från 1 september och har successivt ökat andelen fossilfritt drivmedel, nu två tredjedelar av energin fossilfri. En ny tjänst är tillsatt på LoVS/Transport, vilket kommer att stärka arbetet kring resvanor och alternativa mötesformer. Antalet webbkameror och videokonferensutrustningar ökar. Rest sträcka i tjänst per trafikslag redovisas årligen för hela landstinget. Målet inte mätbart, men prognosen är att koldioxidutsläppen minskat genom de samlade åtgärder som genomförts under perioden. Mål 35 Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med att minska användningen av engångsmaterial. Kriterium: 1. Inköpta mängder av ett urval prioriterade produkter (de produkter som listats på Intranätet under Miljö, "Produkter/Inköp") ska minska. En lista på sammanlagt 15 produkter (sex generella och nio vårdspecifika) som kan tas bort eller minska har tagits fram. Det har även bildats en arbetsgrupp från sjukhusförvaltningarna för att minska klimatpåverkan från engångsmaterial vid sjukhusen. Ett webbseminarium om materialminskningsarbetet genomfördes i maj för andra landsting/regioner. Ett seminarium planeras i oktober för leverantörer och andra landsting om vår syn på resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan från engångsmaterial. Seminariet genomförs på initiativ från Örebro läns landsting i samarbete med Varuförsörjningen, Stockholms läns landsting, Region Skåne och Karolinska Universitetssjukhuset. Engagemanget kring miljöfrågor ökar hos allt fler medarbetare och chefer. Dock är det är svårt att få tid för arbetet.

24 4 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Mål procent av landstingets förskrivare har genomgått den webbaserade utbildningen för läkemedel och miljö. Kriterium: 1. Andelen förskrivare som vid årets slut har genomgått utbildning = 100%. Nyckeltalet baseras på ett antagande om 1020 förskrivare i landstinget Sedan start 2012 har 23 % förskrivare registrerat genomförd utbildning. Av dem som genomfört utbildningen t2 är drygt 47 % förskrivare, vilket är en mycket positiv utveckling. En felkälla kan vara att alla som genomför utbildningen inte registrerar detta. Läkemedelskommittén puffar återkommande för utbildningen och uppdaterade den under första tertialen Kunskapen om läkemedel och miljö ökar stadigt i vårt landsting och Läkemedelskommittén informerar vid läkemedelsgenomgångar. Mål 37 Landstinget har som mål att 45 procent av den mat som upphandlas ska vara ekologiskt odlad och 10 procent av livsmedlen producerade enligt etiska kriterier år Kriterium: 1. Andel ekologiska inköp av mat ska öka med 3 % under 2013 och andelen etiskt producerade livsmedel = eller >10%. Andelen ekologiska produkter t2 var 34,6 % (t1 32 %) Målet för ekologiska livsmedel är 45 % till år För andra tertialet är resultatet 34,8 % vilket är en liten minskning jämfört med 35,4 % vid samma tidpunkt förra året. En stor del av minskningen har tagits igen tack vare kommunikation med leverantören om vikten av ekologiska ersättningsprodukter. Komponenter i recepten byts löpande ut till att innehålla fler ekologiska och klimatsmarta alternativ. Menyerna kompletteras framför allt med fler fiskrätter. En svag uppgång från t1, men lägre än t Mål 38 Andelen överbliven mat ska följas upp och minska. Kriterium: 1. Etablera mätningar av kassation i sjukhusköken. 2. Andelen (%) mat som kasseras ska minska under 2013 Mätning av överproduktion som genererar matsvinn påbörjades på USÖ vid årsskiftet och kommer att starta vid Karlskoga och Lindesbergs lasarett under året. Ett förslag till handlingsplan över fler mätningar ska tas fram, där även åtgärdsförslag för att minska svinn kommer att framgå. Arbetet med att mäta matsvinn är påbörjat.

25 5 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Mål 39 Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier ska minska. Kriterium: 1. Användningen av prioriterade farliga kemikalier på avvecklingslistan ska minska Uppföljning: årligen per förvaltning. Implementeringsarbetet är nu påbörjat. En substitutionsutbildning, riktad till miljösamordnare som ska stötta verksamheterna i arbetet kommer att genomföras i sept. Trenden är positiv och 17 farliga kemikalier har redan fasats ut genom arbetet med att ta fram listan.

26 6 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Framtida utmaningar Klimat Att säkerställa vårdens beredskap för sjukdomar som tidigare ej funnits i vårt land är en utmaning. Exempel är sjukdomar som följer på värmeböljor, ökad rörlighet i världen och nya djurarter som etablerar sig när klimatet blir varmare. Energi- och klimatsmarta lösningar för el och värme vid ny- och ombyggnation är en utmaning eftersom det är nödvändigt med omställning till förnybar energi med hänsyn till klimatförändringarna, men även på grund av att den fossila energin blir allt dyrare. Även omställning till transporter med fossilfria drivmedel är en utmaning eftersom satsningar sker för lång tid. För att möta dess utmaningar bör vårdprocesser kopplas till miljö- och hälsoekonomiska effekter. Investeringar i energi och transporter bör grundas på konsekvensbeskrivningar och livscykelanalyser. Giftfri miljö Antibiotikaresistens och infektionssjukdomars spridning av multiresistenta bakterier är en stor utmaning för landstinget och en eventuell pandemi kommer att kräva stora insatser. Förskrivningen av antibiotika var oförändrad 2012 jämfört med Kemikalier är något vi behöver för ett väl fungerande samhälle. Dock finns det även farliga och oönskade kemikalier i både material, produkter och livsmedel. Kemikaliers påverkan, främst på barns hälsa, kommer därför att bli en av landstingets stora utmaningar. Forskning visar exempelvis att cancer, allergier, koncentrationssvårigheter och reproduktionssvårigheter sätts i samband med exponering för farliga kemikalier. För att möta dessa utmaningar bör landstinget ytterligare satsa på information och utbildning samtidigt som vi fortsätter att fasa ut eller minska användningen av farliga kemikalier. Upphandling och inköp är viktiga styrmedel för hållbara produkter och ekologiska livsmedel. Ändliga resurser Högre energipriser och råvarubrist kommer på sikt att göra det nödvändigt att hitta metoder för att minska användningen av engångsprodukter och välja klimatsmartare material. Det är en stor utmaning för landstinget att minska resursslöseriet och se över material- och produktanvändning inom vården. Engångsmaterial har även en direkt koppling till ökande avfallsmängder. Helhetssyn Det är en utmaning att ta ett helhetsgrepp med lång planeringshorisont, livscykelperspektiv vid investeringar, tvärpolitisk samsyn och att prioritera ur ett hållbart perspektiv. Lagstiftningen stödjer inte heller helhetssyn vid produktion, prissättning eller redovisning, varför denna utmaning är svår för landstinget att hantera.

27 2013 Delårsrapport augusti

28 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SYFTE... 1 AKTUELLA HÄNDELSER... 2 SOMMARVERKSAMHETEN... 4 FÖRVALTNINGENS MÅL... 5 MÅLOMRÅDE: KUND... 5 MÅLOMRÅDE: PERSONAL OCH KOMPETENS... 6 MÅLOMRÅDE: MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 9 MÅLOMRÅDE: INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MÅLOMRÅDE: ORGANISATION OCH EKONOMI MÅLOMRÅDE: REGIONAL UTVECKLING MÅLOMRÅDE: GOD OCH PATIENTSÄKER VÅRD MÅLOMRÅDE: KULTUR OCH BILDNING EKONOMI SAMMANFATTNING PER AUGUSTI RESULTATRAPPORT ÅRETS RESULTAT INVESTERINGAR PRODUKTIONSTAL PERSONALEKONOMI KOSTNADSANALYS ANTAL ANSTÄLLDA ÅRSARBETARE PER YRKESGRUPP (YRKESGRUPP UTIFRÅN FÖRVALTNINGSSPECIFIKT) SJUKFRÅNVARO FRAMTIDA UTMANINGAR BILAGOR: A. MATRIS, FULLMÄKTIGES MÅL B. MATRIS, FULLMÄKTIGES UPPDRAG C. MATRIS, ÖVERENSKOMMELSE NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE D. UPPHANDLINGSRAPPORT DELÅRSAMMANSTÄLLNING, TERTIAL

29 Inledning Uppföljningen i förvaltningens delårsrapport utgår från verksamhetsplanen för 2013, vilken i sin tur utgår från förutsättningar, mål, inriktningar och ambitioner som uttrycks i fullmäktiges verksamhetsplan och överenskommelsen med nämnden för Trafik, miljö och service. Uppföljning sker också av LoVS egna mål med aktiviteter. Lednings- och verksamhetsstöd, LoVS, är landstingets serviceorganisation inom administration, kost, transport, städ, kundtjänst, fastigheter, IT och medicinsk teknik. Förvaltningens uppgift är att stödja och ge service till landstingets ledning, förvaltningarna samt utföra de mål och uppdrag som ges av politikerna. LoVS präglas av ett stort engagemang för service, samverkan, kostnadseffektivitet och utveckling av våra arbetsmetoder. Vår vision och övergripande målbild är att: LoVS ska bli Sveriges bästa serviceorganisation en hållbar, effektiv och personlig organisation i ett gemensamt uppdrag för kundens bästa där alla LoVS områden är lika viktiga. Våra ca 750 medarbetare är vår främsta tillgång och för att bli uppskattade och framgångsrika ska vi fokusera på: Kundens fokus Helhetssyn Engagerade medarbetare Kostnadseffektivitet Syfte LoVS ska ge personlig och effektiv service genom att erbjuda hållbara och tillförlitliga tjänster och produkter till våra kunder för att stödja och bidra till utvecklingen av landstingets verksamheter. Sid 1

30 Aktuella händelser Nedan redovisas inre och yttre händelser som påverkat LoVS verksamhet men även händelser som våra kunder, invånare och patienter berörs av då vår verksamhet bedrivs för att ge stöd och service till landstingets ledning och övriga förvaltningar. Under tertialen har en LoVS tidning publicerats och distribuerats till alla verksamheter inom landstinget. Tidningen har blivit väl mottagen och innehåller praktiska tips samt återkoppling från kundenkäten. Som bilaga fanns även en affisch med bl.a. kontaktvägar till LoVS. Ett stort arbete har gjorts med Örebro läns landstings telefonilösning under året. Ca telefoner har bytts ut och arbetet kommer att fortsätta under hösten. Systemet Behörighetsportalen är utbyggt och beställning av etjänstekort ska numera ske i den. Ett införande pågår där USÖ och Karlskoga lasarett är klara och övriga i landstinget kommer att kunna beställa via portalen under året. Efter ett oplanerat stopp i Karlskoga lasaretts trådlösa telefonisystem (DECT) har en händelseanalys genomförts och åtgärder är vidtagna för att minska risken för stopp, framförallt vid stopp i elförsörjningen. Inom Fastigheter pågår en mängd olika arbeten, bland annat färdigställandet av Campus USÖ och om- och tillbyggnad av länets akutmottagningar. En arkitekttävling är utannonserad avseende kommande byggnation av det så kallade högspechuset (etapp 2) vid USÖ. Landstingsfastigheter har fortfarande ett behov av att utöka resurserna inom området för att möta framtida utmaningar. För att klara av planering, projektledning m.m. för dessa stora projekt samt för att ersätta kommande pensionsavgångar, finns fortsatt behov av att rekrytera personal. Inom parkgruppen sker arbete tillsammans med Activa-stiftelsen för att ta emot personer med funktionsnedsättning och arbete fortsätter med att finna fler arbetsplatser inom LoVS. Landstingsfastigheter har gjort en förstudie för mediaförsörjning VVS vid USÖ genom energibrunnar/borrhålslager. Föreslagen lösning minskar drastiskt CO2-utsläppen och har även en mycket gynnsam ekonomisk kalkyl. Fördjupad analys ska göras. LandstingsIT har upphandlat en ny datalagringslösning och den beräknade årliga besparingen är ca 4 mnkr. Implementation av Windows 7 och Office 2010 på samtliga datorer fortgår enligt plan. Uppdraget från ledningskansliet att utreda spårbarheten på medicintekniska produkter inom de verksamheter i landstinget som förvaltar sådana, är nu slutfört. Arbetet fortsätter nu bl.a. inom LoVS med att se hur vi rent praktiskt kan förbättra spårbarheten på de olika områdena. Projektet för att göra beställning av läkemedel via IoF har stött på ett antal problem på vägen, bl.a. saknas möjlighet att se lagersaldon. Flera landsting som vi samarbetar med har lämnat IoFlösningen till förmån för andra lösningar och även vi behöver se över våra alternativ. Sid 2

31 En överprövningsprocess har pågått under en längre tid när det gäller upphandling läkemedelsförsörjning. Före sommaren beslutade ÖLL att avbryta upphandlingen på grund av förändrade förutsättningar. Detta beslut överprövades också. För att inte äventyra patientsäkerheten har avtalet med nuvarande leverantör (Apoteket) förlängts. Utvecklingen i Skvader, systemet för köpt vård, är klar. Detta medför förbättringar vad det gäller att säkra och förbättra uppföljningen av köpt vård till USÖ och Psykiatrin samt en effektivisering av faktura- och statistikhanteringen. Bytet av leverantör av banktjänster har krävt mycket arbete, men har gått väldigt bra. För att öka kundnöjdheten erbjuder löne- och personaladministrativa avdelningen nu utökat administrativt stöd till cheferna ute i verksamheterna. Centrala diariet har skickat ut en enkät till samtliga diariehandläggare i Platina med frågor om införandet av central postöppning och gemensam diarieföring. Erfarenheterna ska tas tillvara vid införandet av återstående förvaltningar, dvs Habilitering och hjälpmedel, Folktandvården, Primärvården, Psykiatrin samt Länstrafiken. Nya dokumenthanteringsplaner för revision, smittskyddshandlingar och donationsfonder samt för tandvården beslutades i Landstingsstyrelsen i maj. Upphandlingsavdelningen har genomfört uppföljning av miljökrav inom fyra avtalsområden; livsmedel, tryck av landstingskatalogen, möbler och turbilar. Upphandlingsavdelningens uppföljning av möbelavtalen visar att relativt mycket möbler har köpts in utanför avtal. Möjlighet finns att köpa från andra leverantörer men det gäller då endast kompletteringsköp. I början av juni tog Landstingsfullmäktige beslut om den nya upphandlingspolicyn. I maj genomfördes den årliga regionkonferensen kring upphandlingsfrågor med Örebro som värd. Ett 70-tal upphandlare m.m. från åtta landsting träffades under två dagar för att utbyta erfarenheter. Rekryteringen till den nya tjänsten som verksamhetsutvecklare inom miljö och logistik är nu klar. Det blir en miljöingenjör från energibranschen som börjar den 1 oktober. Under maj månad blev den övergripande avfallsutredningen klar. Den blir underlag för kommande upphandling av entreprenörer inom avfallsområdet. Målsättningen är att ställa högre och relevanta krav på de som kommer att hantera verksamheternas avfall framöver. Utökning av helgstädning har genomförts på USÖ. I maj gick leverantören Städteam i Närke i konkurs och flera verksamheter inom Örebro läns landsting drabbades. Genom snabbt handlande och andra villiga leverantörer ordnades städning omgående. Ingen verksamhet behövde stå utan städning någon tid. Sid 3

32 Kostavdelningen har tillsammans med dietister på USÖ tagit fram en önskekostbroschyr. Broschyren presenterar maträtter från gammal och ny tid, andra kulturer och världsdelar. Tanken är att hjälpa patienter som inte känner matlust, att hitta något som de vill äta. Kommunernas Miljö- och Hälsokontor har besökt kostverksamheten. Det är fyra oanmälda besök, två på USÖ och två på Lindesbergs lasarett. Ett föranmält besök genomfördes på Karlskoga lasarett. Överlag ges beröm för bra rutiner och städade kök. Dock finns det noteringar och avvikelser som behöver åtgärdas. LoVS har med anledning av det ansträngda ekonomiska läget strukit och avvaktar ett antal planerade rekryteringar. Vi har även dragit ner på övriga aktiviteter där vi bedömer att vi kortsiktigt, och i en del fall långsiktigt, kan minska kostnaderna. Sommarverksamheten LoVS verksamheter kan rapportera en i stort sett mycket lugn sommar och med många duktiga sommarvikarier. Sid 4

33 Förvaltningens mål Målområde: Kund LoVS mål LoVS mål 1: Kunden upplever LoVS tjänster och produkter som lättillgängliga, kostnadseffektiva och väl avstämda utifrån verksamheternas behov. Kriterium: Utfall Trend NKI, nöjdkundindex, 2013 års värde ska vara högre än LoVS årliga kundenkät som mäter NKI genomförs i september och då kan resultat mot mål utläsas. Kundmöten på olika nivåer har utvecklats och sker i högre grad än tidigare inom samtliga områden. Samverkan med olika avdelningar inom LoVS finns för att förenkla för kunden. Tjänstekatalogen har uppdaterats gällande tjänster från löne- och personaladministrativa avdelningen efter beslut hos processägare. Arbete pågår kontinuerligt med att förbättra återkopplingen efter de behov och önskemål som framkommer i kundenkäter och möten med kunder. Det innebär inom vissa enheter en utveckling av befintliga rutiner alternativt att utvärdera följsamheten till rutin. Arbete pågår med att minska antalet vägar in i LoVS för beställning och felanmälan efter önskemål från våra kunder. Ett exempel är en utökning av antalet tjänster som går genom LoVS Kundtjänst. Inom samtliga områden sker ett systematiskt arbete med avvikelsehantering. Statistik och trender följs och analyseras. Antal rapporterade avvikande händelser: 89 st (121 st helår 2012) Andel påbörjade inom 7 dagar: 61 % (51 % helår 2012) Andel med åtgärder vidtagna inom 90 dagar: 56 % tertial 1 (56 % helår 2012) Andel inkomna utredningsärenden: 248 st (270 st helår 2012) Ett aktivt arbete med risk- och händelseanalyser genomförs i samarbete med övriga förvaltningar: Antal genomförda riskanalyser: 10 st (11 st 2012) Antal genomförda händelseanalyser: 2 st (2 st 2012) Idéer och förändringsförslag från såväl kunder som medarbetare handläggs genom en fastställd rutin i LoVS. Sid 5

34 LoVS mål 2: Det finns helhetslösningar mellan och inom LoVS områden som underlättar för kunden. Kriterium: Utfall Trend Antalet helhets/paketlösningar har ökat i LoVS. Inom Kundtjänst börjar en koordinator sin anställning 1 september för att koordinera mellan LoVS områden och hålla samman service och tjänster till våra kunder. LoVS-koordinatorn ska också standardisera och paketera de vanligast förekommande tjänsterna. Inom varje område finns nu kvalitetssamordnare som gemensamt arbetar med helhetssyn och kvalitetsfrågor inom LoVS. Överenskommelse med nämnden för Trafik, miljö och service Överenskommelse 23: Årligen redovisa antal förbättringsförslag samt andel som realiseras. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Redovisas Q4. Överenskommelse 25: Årligen redovisa kundnöjdheten. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Redovisas Q4. Målområde: Personal och kompetens LoVS mål LoVS mål 3: Medarbetarna har kunskap om LoVS verksamhet för att underlätta samarbetet och därigenom ge kunden ett bättre stöd. Aktiviteter för att uppnå målet: Utfall Trend Där det finns behov om att få kunskap om varandra för bättre samarbete ska möjlighet finnas att praktisera/hospitera hos varandra: Pågår på en del arbetsplatser i samband med introduktionen av nya medarbetare, men ännu inte på någon arbetsplats i organiserad form för övriga medarbetare. Årets andra heldags introduktion för nyanställda är planerad i november och då kommer även medarbetare som inte är nyanställda att erbjudas möjlighet att delta. Visar det sig att intresset är stort kommer ytterligare tillfällen att planeras utöver de två heldagar/år som vi har LoVS introduktion för nyanställda. LoVS mål 4: Ett gemensamt förhållningssätt vid mötet med kund och vid mötet med varandra inom LoVS. Aktiviteter för att uppnå målet: Utfall Trend En arbetsgrupp med medarbetare från varje område (varje avdelning från Försörjningen) kommer under ledning av LoVS stab ta fram förslag på en gemensam servicepolicy för LoVS med utgångspunkt från de servicepolicies som redan finns inom LoVS. En första träff genomförs v. 37, avrapportering i LoVS ledningsgrupp sker v. 44. Sid 6

35 Mål och uppdrag enligt Örebro läns landstings verksamhetsplan Mål 40: Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Vårens frukostmöten/temamöten för LoVS chefer handlade om region 2015, löneöversyn och arbetsmiljöansvar. I augusti genomfördes ytterligare ett med fokus på "att sysselsätta/anställa personer med funktionsnedsättning". Ytterligare fyra teman är planerade under hösten; jämställdhetsstrategi- och plan, innovationsslussar för ÖLL, rekrytering samt kommunikation i vardagen. Förslag utreds om möjlighet för LoVS chefer att deltaga i grupphandledning. Inspirationsföreläsning för LoVS medarbetare kommer inte att genomföras med extern föreläsare i höst pga det ekonomiska läget, eventuellt genomförs det med intern/interna föreläsare. Mål 41: Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend En LoVS-gemensam aktivitet har, liksom tidigare år, genomförts. Drygt 170 (!) medarbetare från LoVS deltog i Blodomloppet den 22 augusti. Efter loppet samlades LoVS-deltagarna för en gemensam picknick. Föreläsningsserien "Öka orken" genomfördes i våras. Den var initierad av Landstingshälsan utifrån resultatet i medarbetarenkäten där det visade sig att många upplever att de inte har tillräcklig ork för att klara av vardagen. Från LoVS deltog mellan medarbetare vid varje föreläsningstillfälle. Alla medarbetare erbjuds en hälsoprofil vart tredje år och resultatet på arbetsplatsnivå är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet på respektive arbetsplats. Mål 42: Frisktalet skall öka. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Uppföljning och analys av korttidsfrånvaron (0-14 dagar); Ett arbete tillsammans med Landstingshälsan inom LandstingsIT servicedesk och Kundtjänst ser ut att ha bidragit till att bryta den uppåtgående trenden av korttidsfrånvaro. Med utgångspunkt från resultatet av hälsoprofilerna på Kundtjänst pågår ett antal aktiviteter för att inspirera medarbetarna till fysisk aktivitet. Inom städavdelningen kommer en handlingsplan att tas fram med utgångspunkt från de nyligen genomförda hälsoprofilerna. Sid 7

36 Mål 43: Samtliga medarbetare som vill ha heltid ska erbjudas detta, under de förutsättningar som preciseras under personalavsnittet. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Arbete sker kontinuerligt med att minska antalet oönskade deltider och andelen har minskat sedan LoVS bildades. Det är för närvarande endast 7 medarbetare som har anmält intresse att öka sysselsättningsgraden utifrån givna förutsättningar om/när möjlighet ges. Uppdrag 3: Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Se LoVS överenskommelse med nämnden för Trafik, miljö och service, överenskommelse nr (nedan). Uppdrag 66: Ledningskansliet ska, under 2013, påbörja arbete med att tillskapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning i samarbete med andra aktörer på arbetsmarknaden. Aktiviteter för att uppnå uppdraget: Utfall Trend I augusti genomfördes ett frukostmöte för LoVS chefer med utgångspunkt från uppdraget; att tillskapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Anna Jönsson, fd parkchef, berättade om sina erfarenheter från parken och om samarbetet med Activa. Frukostmötet resulterade i att ytterligare några arbetsplatser kommer att se över sina behov/möjligheter att tillskapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Överenskommelse med nämnden för Trafik, miljö och service Överenskommelse 20: Årligen redovisa könsfördelningen bland olika yrkesgrupper inom LoVS. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Påbörjat, kommer att tas upp och belysas för LoVs chefer vid frukostmötet jämställdhetsstrategi och plan i september samt att redovisas i sin helhet under Q4. Överenskommelse 21: Tillse att all statistik, där det så är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Sker kontinuerligt när det är tillämpligt. Överenskommelse 22: Uppmuntra till att föräldraledighet bland personalen så långt det är möjligt tas ut på ett mellan könen jämställt sätt. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Pågår - inom t.ex. område Fastighet där respektive chef kontinuerligt uppmuntrar sina medarbetare och inom LandstingsIT och Medicinsk Teknik där vi för närvarande har ett flertal pågående pappaledigheter. Sid 8

37 Målområde: Miljö och hållbarhet Mål och uppdrag enligt Örebro läns landstings verksamhetsplan Mål 32: Landstingets verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljöoch hållbarhetsprogrammet (MHP) samt säkerställa att medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Pågår fortlöpande genom de mål, aktiviteter och uppdrag LoVS har inom målområde miljö och hållbarhet. Mål 33: Miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar hos samtliga upphandlande enheter inom landstinget. Avseende IT-stöd ska utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Upphandlingsavdelningen: Miljökrav ställs vid samtliga upphandlingar där det är möjligt och relevant. Redovisas i Upphandlingsrapport tertial 2, se bilaga. Det är fastställt och överenskommet att en resurs på upphandlingsavdelningen, till stor del av sin tjänst, ska hålla sig uppdaterad med utvecklingen av miljökrav inom upphandling samt vara alla upphandlare behjälplig med utformande av miljökrav i deras respektive upphandlingar. Landstingsfastigheter: Ställer krav på energi. I ny- och ombyggnadsprojekt tillämpas krav i enlighet med Byggvarubedömningen för hållbart och miljövänligt byggande. Medicinsk Teknik: Miljökriterier finns med i samtliga upphandlingar av MT-utrustningar. Dock med relativt låg vikt, då funktion, prestanda och patientsäkerhet är av avgörande betydelse. Medicinsk Teknik har tagit del av de nya förslagen på miljöanpassad upphandling för att se om det i förekommande fall kan tillföra positiva effekter utan oproportionerlig arbetsinsats. LandstingsIT: Viss kravställning sker. Mål 34: Alla medarbetare har tillgång till teknik för resfria möten (till exempel webbkameror, videokonferensrum) samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Telefonmöte som kostnadsfri tjänst i telefonväxeln har införts. Lync video-konferenslösning kommer att vara möjligt för alla som har Windows 7. Infrastrukturen för Lync är uppsatt och pilottester genomförs. Eftersom Windows 7 projektet löper in i 2014 kommer vi inte att kunna installera Lync hos samtliga användare förrän dess. Information om telefonkonferens och Lync har spridits i bland annat LoVStidningen som utkom i maj samt via lathundar på intranätet. Det finns en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten i konferensrum. Företagskort för buss och tåg finns inom LoVS alla områden. Sid 9

38 Mål 35: Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med att minska användningen av engångsmaterial. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Vi arbetar kontinuerligt för att användning av engångsmaterial minskas till den nivå där vi fortfarande har en säker verksamhet ur såväl patient- som medarbetarperspektiv. Utöver detta har LoVS i möjligaste mån gått över till porslin, glas och flergångsbestick i lunchrum. Engångsmuggar i papper och omrörare i trä till konferensbeställningar samt sallads- och matlådor i plast. Mål 37: Landstinget har som mål att 45 procent av den mat som upphandlas ska vara ekologiskt odlad och 10 procent av livsmedlen producerade enligt etiska kriterier år Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Vid inköp av livsmedel avropar vi i första hand upphandlade råvaror av ekologisk och etisk härkomst som uppfyller uppställda livsmedelskrav. Vi ska fortsätta att aktivt söka efter nya ekologiska och etiska livsmedel för att öka procentmålet. Kriterier för ekologiska- och etiska livsmedel sker i upphandlingsunderlag. Leverantörer levererar efter avrop, men kan inte alltid fylla de volymer vi avropar. Det är ständig dialog med leverantörer att erbjuda nya artiklar som uppfyller våra krav på ekologiska- och etiska livsmedel. Kostavdelningens strävan är att ständigt uppnå högre andel ekologiska varor i produktionen. Komponenter i recepten byts löpande ut till att innehålla fler ekologiska och klimatsmarta alternativ. Menyerna kompletteras framför allt med fler fiskrätter. Målet för ekologiska livsmedel är 45 % till år För andra tertialet är resultatet 34,8 % vilket är en liten minskning jämfört med samma tidpunkt förra året och även vid årsskiftet som var 35,4 %. En stor del av minskningen har tagits igen tack vare kommunikation med leverantören om vikten av ekologiska ersättningsprodukter. Mål 38: Andelen överbliven mat ska följas upp och minska. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Vi arbetar fram en redovisningsmodell för hur överbliven mat ska redovisas. Verksamheterna registrerar och dokumenterar sedan överbliven mat som sammanställs för redovisning. Test har utförts med att mäta matsvinnet från köken i portioner. Denna mätmodell gav ett osäkert utfall. Ny modell för att mäta matsvinnet i kg är nu införd på alla tre sjukhusen. Mätmetoden ska testas och utvärderas för att sedan fungera fullt ut efter årsskiftet 2013/14. Ett förslag till plan över fler mätningar har tagits fram, där det slutligen även ska framgå åtgärdsförslag för att minska svinn. Mål 39: Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklingseller minskningslista för farliga kemikalier ska minska. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Inom Fastighetsdriften sker en samordning vid val av produkter och arbete pågår med avveckling enligt framtagen lista. Sid 10

39 Uppdrag 4: Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Pågår fortlöpande genom de mål, aktiviteter och uppdrag LoVS har inom målområde miljö och hållbarhet. Uppdrag 54: Samtliga verksamheter får i uppdrag att verka för ökad köptrohet i förhållande till upphandlade ramavtal. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Förbättrat och förenklat arbetet med inköpsanalys genom att ha kopplat avtalsdatabasen till Divern. Vi har tagit fram rapporter där alla förvaltningar fått en redovisning om vilka inköp som gjorts över 300 tkr och där vi inte, vid första kontroll, kunnat koppla detta till ett avtal. Uppdrag 55: Samtliga verksamheter får i uppdrag att, där så är möjligt, minska användningen av engångsmaterial. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Vi arbetar kontinuerligt för att användning av engångsmaterial minskas till den nivå där vi fortfarande har en säker verksamhet ur såväl patient- som medarbetarperspektiv. Utöver detta har LoVS i möjligaste mån gått över till porslin, glas och flergångsbestick i lunchrum. Engångsmuggar i papper och omrörare i trä till konferensbeställningar samt sallads- och matlådor i plast. Uppdrag 57: Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att minska andelen mat som kasseras. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Vi arbetar fram en redovisningsmodell för hur överbliven mat ska redovisas. Verksamheterna registrerar och dokumenterar sedan överbliven mat som sammanställs för redovisning. Test har utförts med att mäta matsvinnet från köken i portioner. Den mätmodellen gav ett osäkert utfall. Ny modell för att mäta matsvinnet i kg är nu införd på alla tre sjukhusen. Mät metoden ska testas och utvärderas för att sedan fungera fullt ut efter årsskiftet 2013/14. Ett förslag till plan över fler mätningar har tagits fram, där det slutligen även ska framgå åtgärdsförslag för att minska svinn. Uppdrag 58: Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att arbeta för att byta ut eller sluta använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista för kemiska produkter. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Inom Fastighetsdriften sker en samordning vid val av produkter och arbete pågår med avveckling enligt framtagen lista. Uppdrag 59: LoVS får i uppdrag att säkerställa tillgång till en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten samt att öka kunskapen hos anställda om hur dessa hjälpmedel. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Det finns en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten i konferensrum. Telefonmöte som kostnadsfri tjänst i telefonväxeln har införts. Lync video-konferenslösning kommer att vara möjligt för alla som har Windows 7. Infrastrukturen för Lync är uppsatt och pilottester genomförs. Sid 11

40 Eftersom Windows 7 projektet löper in i 2014 kommer vi inte att kunna installera Lync hos samtliga användare innan dess. Information om telefonkonferens och Lync har spridits i bland annat LoVS- tidningen som utkom i maj samt via lathundar på intranätet. Uppdrag 60: LoVS får i uppdrag att öka uppföljningen av hur väl upphandlade leverantörer uppfyller miljökrav och etiska krav. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Upphandlingsavdelningen: Genomfört uppföljning av miljökrav inom fyra avtalsområden; livsmedel, tryck av landstingskatalogen, möbler och turbilar. Landstingsfastigheter: Upphandlade entreprenörer måste ha ett kvalitets- och miljöledningssystem enligt våra föreskrifter. Uppföljning av efterlevnad ska ske vid projekt i samband med byggmöten. Användning av Byggvarubedömningen bevakas i respektive projekt. LandstingsIT: Ej påbörjat, men viss kravställning sker. Uppdrag 61: LoVS får i uppdrag att under 2013 fortsätta att öka andelen ekologisk kost och kost producerad enligt etiska principer. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Vid inköp av livsmedel avropar vi i första hand upphandlade råvaror av ekologisk och etisk härkomst som uppfyller uppställda livsmedelskrav. Vi ska fortsätta att aktivt söka efter nya ekologiska och etiska livsmedel för att öka procentmålet. Kriterier för ekologiska- och etiska livsmedel sker i upphandlingsunderlag. Leverantörer levererar efter avrop, men kan inte alltid fylla de volymer vi avropar. Det är ständig dialog med leverantörer att erbjuda nya artiklar som uppfyller våra krav på ekologiska- och etiska livsmedel. Kostavdelningens strävan är att ständigt uppnå högre andel ekologiska varor i produktionen. Komponenter i recepten byts löpande ut till att innehålla fler ekologiska och klimatsmarta alternativ. Menyerna kompletteras framför allt med fler fiskrätter. Uppdrag 64: LoVS får i uppdrag att utreda hur attraktiva och tillgängliga grönytor för rehabilitering och välmående i anslutning till samtliga sjukhus och övriga verksamheter kan tillskapas. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Arbetet är initierat till parkchef för förstudie. Utredning pågår om specificerat innehåll i uppdraget. Sid 12

41 Överenskommelse med nämnden för Trafik, miljö och service Område Landstingsfastigheter: Överenskommelse 1: Stödja Ledningskansliet (LK) i planeringen för att använda lokalt producerad förnybar el i form av vindkraft. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Ett utredningsarbete har påbörjats för att titta på möjligheterna till egen vindkraftsproduktion. Överenskommelse 2: I samverkan med Länsgården ta fram en energi- och klimatanpassad teknisk standard för landstingets fastighetsbestånd (befintliga fastigheter såväl som nya). Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Start under hösten. Överenskommelse 3: Till nämnden för Trafik, Miljö och Service årligen lägga fram underlag för lämpliga energieffektiviseringsprojekt och presentera en sammanställning av genomförda, pågående och planerade energieffektiviseringsprojekt. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Arbete med att ta fram energieffektiviseringsprojekt pågår. Handlingsplan för Energiprojekt uppdateras. Överenskommelse 4: Påbörja insamling och destruktion av lustgas vid Karlskoga lasarett. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Arbete med förfrågningsunderlag pågår. Överenskommelse 5: Påbörja en kartläggning av destruktionsmöjligheter för andra medicinska gaser. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Arbetet ej uppstartat. Leverantörssidan avseende destruktionsapparater är för tillfället instabil. Vi bevakar rätt tillfälle. Överenskommelse 6: Öka tillgängligheten till gröna miljöer i anslutning till länets sjukhus. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Utredning startas av fastighetsförvaltare på respektive sjukhus. Utredning pågår om specificerat innehåll i uppdraget. Område Försörjning, Transportavdelningen: Överenskommelse 7: I dialog med LK/Miljö presentera nuläget för avfallshanteringen inklusive avtal, logistik och sluthantering. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Avfallsutredning ska synliggöra nuläget för avfallshanteringen inklusive avtal, logistik och sluthantering. Avfallsutredningen är klar och kommer att utgöra ett viktigt underlag för kommande upphandling av entreprenörer som ska ta hand om avfallet som uppstår i våra olika verksamheter. Överenskommelse 8: Årligen mäta och följa upp de volymmässigt största avfallsfraktionerna från verksamheterna. Sid 13

42 Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Vi initierar upphandling av avfallsentreprenörer där krav ställs om redovisning av volym per avfallsfraktion. Upphandlingen kommer att startas upp under september månad. Osäkert hur lång tid den kommer att ta då den är av oerhört komplicerad art. Överenskommelse 9: Fortsätta samordningen av landstingets fordonsflotta. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Vi ska i samarbete med de verksamhetsområden som har verksamhetsbilar utreda möjligheten att låta Transport ta över ansvaret för gällande bilar. Kan inte genomföras så länge inte Transport får möjligheten att vara ägare av alla leasingavtal inom hela ÖLL. Vi samordnar dock alla bilar inom våra befintliga bilpooler. Överenskommelse 10: Säkerställa att nya fordon så långt det är möjligt klarar den nationella miljöbilsdefinitionen (2013 års definition) och går att köra på förnybara bränslen. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend I samarbete med nuvarande leverantör ta fram lämpliga lösningar inom ramen för gällande avtal. Vid kommande upphandling använda oss av aktuella, gränsvärden för miljöbildefinitionen. Vår nuvarande leverantör levererar bilar utifrån 2013 års miljöbilsdefinition fr.o.m. juni månad. Överenskommelse 11: Förbättra och utveckla alternativen till bilen vid tjänsteresor. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Ska tillsammans med Länstrafiken utreda hur man kan underlätta för personalen att resa kollektivt i en större utsträckning än vad man gör idag. Vi har anställt en verksamhetsutvecklare inom miljö och logistik som börjar sin anställning 1 oktober. Om möjligt så kommer vi att starta upp detta arbete före årsskiftet tillsammans med Länstrafiken. Område Försörjning, Kostavdelningen: Överenskommelse 12: Redovisa klimatpåverkan för de volymmässigt största livsmedlen. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Med hjälp av leverantörsstatistik redovisa de största livsmedelvolymerna och redovisa hur dessa påverkar klimatet. Med hjälp av LK/Miljö kommer vi att sammanställa dokument som visar hur de största livsmedelsgrupperna påverkar klimatet. Vi har nu tillsammans med LK/Miljö tagit fram nyckeltal för total klimatpåverkan från upphandlat livsmedel år 2012, totalt ton. Eventuellt ska ett nytt nyckeltal där CO2/portion tas fram. Sid 14

43 Överenskommelse 13: Utveckla menyer för att minimera klimatpåverkan. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Genom att byta ut ingredienser i recept mot mer klimatanpassade produkter/råvaror blir maträtterna mer klimatanpassade. Nya maträtter kompletteras i befintlig meny. Framför allt är det fisk (MSC-märkt) som kompletteras för att få mer klimatanpassade menyer. Vi byter succesivt ut prefabricerade produkter. Till exempel hemlagade biffar och fiskrätter, m.m. Överenskommelse 14: Införa ett åtgärdsprogram för att minska överbliven mat. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Ett förslag till plan för mätningar av överbliven mat har tagits fram, där det slutligen även ska framgå åtgärdsförslag för att minska svinn. Område Administrativ utveckling och service, Upphandlingsavdelning: Överenskommelse 15: Årligen redovisa hur hållbarhetsperspektivet beaktas i upphandlingar. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Redovisas Q4. Överenskommelse 16: I dialog med LK/Miljö och vårdförvaltningarna arbeta för att stärka miljökraven i varuförsörjningens upphandlingar. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Varuförsörjningen (VF) har anställt en person med miljöprofil som ska stötta upphandlarna med miljökompetens. Vidare har VF fått en förfrågan om möjligheterna att titta på alternativ till engångsmaterial för vissa produkter dock har vi inte ännu fått något svar på vår fråga. Område LandstingsIT: Överenskommelse 17: Ta fram och genomföra en handlingsplan för Grön IT. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Grön-IT": Handlingsplan har tagits fram i samarbete med Logica. Diskussion förs kring slutrapporten och nästa steg kommer att tas under hösten i samarbete med LoVS nye LRM (Ledningens representant för miljöfrågor). Översyn utskriftshantering/ta fram printstrategi: Under 2013 ska en analys göras med förslag till printerstrategi och en handlingsplan för hur vi hanterar skrivare/säkra utskrifter i framtiden. Överenskommelse 18: Säkerställa att nya datorarbetsplatser i så stor utsträckning som möjligt är förberedda för att kunna nyttjas för resfria möten. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Alla nya datorarbetsplatser kommer under 2013, i så stor utsträckning som möjligt, att vara förberedda för resfria möten. Samtliga nya bärbara datorer innehåller kamera. Sid 15

44 Målområde: Information och kommunikation LoVS mål LoVS mål 5: LoVS information och kommunikation ska vara planerad, aktuell, tillgänglig, målgruppsanpassad och tydlig för medarbetare och kunder. Aktiviteter för att uppnå målet: Utfall Trend Vid alla större planerade verksamhetsinsatser, såväl nya eller vid en förändring, ska alltid en plan för aktuella kommunikationsinsatser göras: Ett exempel är kommunikationsplanen för införandet av Microsoft Office avtalet i hela landstinget. Många av LoVS planerade verksamhetsinsatser och förändringar beskrevs i en 24-sidig tidning, den så kallade "LoVStidningen", som distribuerades med två exemplar till alla postlådor inom Örebro läns landsting i mitten av maj. I tidningen beskrevs också mer ingående saker och omständigheter som LoVS supportkanaler ofta får frågor om. Information om händelser med stor påverkan på en/flera verksamheter ska förmedlas snabbt, tydligt och lättförståeligt till rätt målgrupp/er: Existerande rutiner för information i samband med allvarliga driftstörningar håller på att omarbetas. Konkreta aktiviteter som pågått och pågår är bland annat ett arbete för att ta fram förbättrade rutiner för informationsspridning vid allvarliga driftstörningar i telefoni. Flera krismeddelande lades ut i maj där spridningen och budskap fungerade riktigt bra. En stor del av informationen sker direkt till berörda målgrupper, som till exempel tidpunkter och konsekvenser vid uppdateringar i olika IT-system. Personal- och ledningsinformation ska finnas tillgänglig för medarbetare i LoVS som inte har en arbetsplats med personlig dator: Grundtanken med denna aktivitet var att använda informationsskärmar på arbetsplatser där det finns många medarbetare utan personlig dator. Då upphandlingen överklagats och sedan avbrutits kommer vi inte uppfylla detta mål som det var tänkt. Mål och uppdrag enligt Örebro läns landstings verksamhetsplan Mål 45: Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet för patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som formulerad i visionen, Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Riktlinjerna för telefoni ska spridas och göras kända för medarbetare inom LoVS, och så långt det är möjligt för övriga anställda inom landstinget: Riktlinjerna för telefoni delas ut i samband med att en ny telefon eller mobiltelefon ges till kund, som är den primära målgruppen. I övrigt finns de publicerade på intranätet. Mål 46: Landstingets externa information och kommunikation ska nå kontakt med länsinvånarna så att de som medborgare blir delaktiga i den demokratiska processen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Status som delårsrapportering 1, ständigt pågående. Sid 16

45 Mål 47: Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Status som delårsrapportering 1, ständigt pågående. Mål 48: Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Utbildning i kommunikationsverktyg har erbjudits chefer och projektledare. Frukostmöten med detta tema kommer göras kvartal 4. Uppdrag 69: Utifrån behovet av målgruppsanpassad information ska utformningen av anpassad information ses över, med särskilt beaktande av information för döva och hörselskadade. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå uppdraget: Utfall Trend Då medarbetarna som hade detta som sin arbetsuppgift organisatoriskt gått över till ledningskansliet, övergår måluppfyllelsen av detta mål till ledningskansliet. För medarbetare inom LoVS med synnedsättning fungerar talsyntes bra och nästan alla intranätsidor med tabeller är anpassade för att kunna läsa upp av talsyntes. Målområde: Organisation och Ekonomi LoVS mål LoVS mål 6: Medverka till kostnadseffektiva lösningar för våra kunder och att kommunicera detta. Aktiviteter för att uppnå målet: Utfall Trend Genomförda upphandlingar har resulterat i ca 22 mnkr besparingar för ÖLL. Ny telefonilösning ger en besparing för verksamheterna med ca 2 mnkr årligen. Genomförd upphandling ny IT lagringslösning innebär ca 4 mnkr i besparing för ÖLL. Mål och uppdrag enligt Örebro läns landstings verksamhetsplan Mål 50: Verksamheternas resultat ska vara minst noll. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Uppföljning och analys av budget och utfall sker varje månad. Verksamhet med underskott upprättar handlingsplan som vi stämmer av regelbundet. Mål 51: Investeringar för landstingets egen verksamhet ska finansieras med egna medel. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Vid varje investering ska en kalkyl om framtida kostnader göras för att säkerställa att det ryms inom budget. Investeringar som ej täcks av budget lyfts till ledningskansliet för beslut. Sid 17

46 Överenskommelse med nämnden för Trafik, miljö och service Överenskommelse 24: Göra en översyn av prissättningen av interna tjänster. Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Arbete pågår med att beskriva och förklara prissättningen av LoVS tjänster och produkter på intranätet. Publicering på intranätet för dessa områden under året. Överenskommelse 26: Tillsammans med Länstrafiken göra en översyn av möjliga samordningsvinster mellan LoVS och kollektivtrafikförvaltningen (länstrafikförvaltningen). Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Samordning har skett gällande ekonomi och lönearbete där två personer idag har sin anställning i LoVS. Vad gäller sjukresebeställningar kommer telefonväxeln att ta över beställningarna nattetid. Upphandlingar kommer att utformas med gemensam expertis från Länstrafiken och LoVS, där LoVS står för upphandlingskompetensen och Länstrafiken för verksamhetskompetensen. När det gäller miljöfrågorna pågår diskussioner. Målområde: Regional utveckling LoVS mål LoVS mål 7: I en framtida regionbildning ska LoVS vara en drivande och framgångsrik serviceorganisation. LoVS ska vara den naturliga partnern. Aktiviteter för att uppnå målet: Utfall Trend Projektet Region 2015 påbörjas för LoVS del först i tertial 3. När det gäller samarbete mellan olika landsting i regionen och nationellt så pågår aktiviteter inom många av LoVS områden. Mål och uppdrag enligt Örebro läns landstings verksamhetsplan Mål 15. Landstinget är en av huvudaktörerna i den regionala utvecklingsstrategin och har ett stort ansvar för att jobba för hela länets utveckling. Aktiviteter inom LoVS för att uppnå målet: Utfall Trend Förutom existerande nätverk och samarbetsforum har inte några ytterligare större initiativ tagits inom detta område. Medicinsk teknik har deltagit i arbetet med innovationsslussen. Sid 18

47 Målområde: God och patientsäker vård Överenskommelse med nämnden för Trafik, miljö och service Överenskommelse 19: Påbörja arbetet med reservvattenförsörjning till landstingets sjukhus Aktiviteter för att uppnå överenskommelsen: Utfall Trend Fortsatt utredning om reservvattenförsörjning till landstingets sjukhus pågår. Lindesbergs lasarett: Lösning funnen, ej färdigställt. Karlskoga lasarett: Lösning diskuteras med Degerfors och Karlskoga kommuner. Universitetssjukhuset Örebro: Samtal förs, inget tydligt förslag till lösning finns framarbetat. Målområde: Kultur och bildning Mål och uppdrag enligt Örebro läns landstings verksamhetsplan Uppdrag 48. Ledningskansliet får i uppdrag att, tillsammans med LoVS, fortsätta arbetet med att tillgängliggöra landstingets konst. Aktiviteter för att uppnå uppdraget: Utfall Trend För att tillgängliggöra landstingets konst Landstingskonstigt, har en serie kortfilmer som lyfter fram landstingets byggnadsanknutna konst producerats och som finns på intranätet. De har även visats på Örebro läns museum. Sid 19

48 Ekonomi Sammanfattning per augusti Utfall 2013 Utfall 2012 Förändring per augusti per augusti % Resultat 43,4 mnkr 48,7 mnkr -11% Löneökningstakt 4,3% 4,8% Telefonväxeln: antal telefonsamtal ,6 % medelsvarstid telefonist 18 sek 16 sek +12,5 % Producerade måltider: patientmåltider ,5 % personalmåltider ,6 % Andel ekologiska livsmedel 34,8 % 36,0 % IT-kostnad - som del av nettokostnad (ÖLL) 3,4 % 3,1 % Andel e-fakturor av samtliga fakturor 49 % 43 % Total mediakostnad kr/m 2 BRA (värme-, el-, vattenkostnad) 130,0 kr/m² 97,90 kr/m² +32,8 % Kommentar/analys till nyckeltalen. LoVS redovisar ett positivt resultat på 43,4 mnkr för perioden januari augusti. Resultatet inkluderar 2,5 mnkr i landstingsbidrag som ska återföras till ledningskansliet. Justerat resultat per augusti är 40,9 mnkr. LoVS håller igen med kostnader enligt landstingsledningens beslut. Alla områden visar nollresultat/överskott med undantag för Försörjningen (städ och kost). Resultatrapport Utfall jan-aug 2013 Utfall jan-aug 2012 Prognos 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Avgifter och såld vård 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 899,3 888, , ,8 Summa intäkter 899,3 888, , ,8 Personalkostnader -236,0-225,9-369, ,4 Övriga kostnader -464,6-439,0-714, ,3 Avskrivningar -95,3-94,2-143, ,3 Summa kostnader -795,9-759, , ,0 Finansnetto -37,4-58,7-56, ,3 Landstingsbidrag/-ersättning -22,6-22,0-36, ,7 Resultat 43,4 48,7 22,7 0 12,8 Sid 20

49 Resultatet per augusti är något bättre än förväntat för perioden. Högre kostnader för fastighetsunderhåll, energi (kallare vinter/vår) har kompenserats genom lägre kostnader för livsmedel och IT datalagring. Flera tjänster hålls vakanta vilket ger lägre personalkostnader än beräknat. mnkr Resultatutveckling ,7 12, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov prognos Årets resultat Intäkter LoVS intäkter följer i stort budget. Merparten debiteras enligt fasta överenskommelser. Helårsprognosen beräknas följa budget. Överenskomna debiteringar till ledningskansliet, vid underskott för Microsoft licensavtal 5 mnkr samt Casperprojektet 2,2 mnkr, utgår då LoVS redovisar överskott. Personalkostnader Lönekostnaderna ökar med 4,3% jämfört med Ökningen inkluderar förutom lönerevision utökade och överflyttade tjänster. Enligt ÖLL beslut om återhållsamhet avvaktar vi med tillsättning av vissa tjänster vilket just nu innebär flera vakanser. I helårsprognosen beräknas lönekostnaderna öka med 5,6%, vilket är 6 mnkr bättre än budgeterat. Övriga kostnader Övriga kostnader har hittills ökat med 25 mnkr (5,8%). IT s nya licensavtal innebär högre månatliga kostnader, totalt 9 mnkr per augusti. Fastigheter ligger i bättre fas med fastighetsunderhåll, kostnaderna är 7,5 mnkr högre jämfört med I helårsprognosen beräknas verksamhetskostnader hamna på samma nivå som Kostnadsminskningar sker inom kostavdelningen där livsmedelsupphandlingen ger minst 3 mnkr i besparingar, inom IT där upphandlad ny datalagringslösning ger minst 4 mnkr i besparingar samt inom Fastigheter där energikostnaderna beräknas minska med 1 mnkr. I energikostnaderna inkluderas återbokföring 3 mnkr med anledning av slutreglering av kostnadsbokförda kostnader mot Telge Energi. Helårsprognos LoVS prognosöverskott 22,7 mnkr uppkommer inom Fastigheter (återbokföring elkostnader, besparingskrav underhåll, lägre energikostnader), inom Administrativ utveckling och service (va- Sid 21

50 kanta tjänster), samt genom krediteringar av sociala avgifter för äldre och yngre. Kostverksamheten går bättre genom nya livsmedelspriserna och landar på ett lägre underskott jämfört med Investeringar Prognos för hela 2013 visar att vissa större projekt har en fördröjning gentemot antagen tidplan. Detta medför att byggprocessen som motsvarar ca 90% av kostnaden flyttas fram tidsmässigt. Orsaken är ofta att planeringsdelen för projektet fördröjs. Detta kan ha sin grund i att nya förutsättningar synliggörs i planeringsfasen, projekt kan tillfälligt stoppas (t.ex. arkivlokaler) och i vissa fall den ansträngda personalsituationen på fastighetssidan. Vid komplicerade projekt kan även tidplaner utökas för att klara av etappindelningar och evakueringslokaler. Några projekt som förskjutits i tid inom USÖ området är t.ex arkiv, urologavdelning, akutmottagningen. Bland större projekt i länet kan nämnas akutmottagningar inom Karlskoga och Lindesbergs lasarett. Sammanställning uppföljning av investeringar, mnkr (nettoinvesteringar) Utfall janaug 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Byggnadsinvesteringar innevarande års budget 196,4 360,0 408,9 253,1 Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare års budget 294,5 Medicinteknisk utrustning innevarande års budget Medicinteknisk utrustning överfört från tidigare års budget IT-utrustning innevarande års budget 0,8 13,9 14,8 9,5 IT-utrustning överfört från tidigare års budget Övrig utrustning innevarande års budget 0,9 2,8 2,8 0,6 Övrig utrustning överfört från tidigare års budget 1,8 8,8 3,6 Summa 198,1 378,5 729,8 266,8 Övrig utrustning, hyllsystem arkiv 7 mnkr, beviljat att upphandlas år 2012, köp verkställs år MT investeringar bokförs på respektive vårdförvaltning. Produktionstal Telefonväxeln antal telefonsamtal och medelsvarstid Antalet telefonsamtal har ökat med 12,6 % i jämförelse med samma period förra året. Målvärdet för medelsvarstid är 14 sekunder. Resultatet på 18 sekunder (16 sekunder förra året) har påverkats av hög sjukfrånvaro under våren, extra mycket upplärning av nya telefonister under våren och att samtalen blir alltmer komplicerade, t.ex. att kunderna kräver mer och att det stundtals är dålig tillgänglighet på de nummer vi kopplar till. Producerade måltider patient- och personalmåltider Antalet patientmåltider har minskat med 1,5 %. Kombinationen av dagkirurgi och kortare vårdtider medför minskat antal patientmåltider. Det är en trend som syns i hela landet. Ökningen av antalet personalmåltider med 4,6 % har främst skett i Matkällaren på USÖ. Om gästkort införs i betalsystemet, kan det leda till ökning av antalet gäster. Sid 22

51 Andel ekologiska livsmedel Målet för ekologiska livsmedel är 45 % till år Per 31 augusti är resultatet 34,8 % vilket är en minskning jämfört med samma tidpunkt förra året och jämfört med årsskiftet som var 35,4 %. Minskningen har till stor del berott på de nya leverantörernas oförmåga att leverera ekologiska produkter. Andra tertialens resultat på 34,8% är dock betydligt bättre än första tertialets resultat på 32,4 % tack vare tät kommunikation med leverantören om vikten av ekologiska ersättningsprodukter. IT-kostnad - som del av nettokostnad (ÖLL) IT-kostnaden som del av nettokostnaden har ökat, främst genom införande av ytterligare vårdsystem under 2012, vilket också påverkar IT-kostnaden per PC. Fortfarande har vi dock bland de lägsta IT-kostnaderna per PC i landet vid nationell jämförelse. Andel e-fakturor av samtliga leverantörsfakturor Målvärdet för elektroniska fakturor är 50 %, sammantaget för elektroniska fakturor där beställning ingår samt s.k. Svefakturor (elektronisk faktura). Andelen e-fakturor för andra tertialen är 49 % och har ökat jämfört med föregående period förra året som redovisade 43 %. Antalet leverantörer som kan producera Svefaktura har under senaste tertialen ökat från 150 stycken till 216. Total mediakostnad kr/m2 BRA (värme-, el-, vattenkostnad) Total mediakostnad är 130 kr/m² och innebär en ökning motsvarande 33 % vid jämförelse med samma period förra året. Den kalla vintern/våren har påverkat fjärrvärmekostnaden påtagligt. Elpriset har sjunkit 2013 men samtidigt har priset på fjärrvärme och vatten ökat. Värme har levererats till Campusbygget vid USÖ, vilket höjer förbrukning och därmed även kostnader till viss del. Sid 23

52 Personalekonomi Utfall Helårsprognos Löneökningstakt: 4,3 % (4,8 %) 5,6 % (4,9 %) Lönekostnad (40-41) 163,9 mnkr 256,9 mnkr Lönekostnaderna ökar med 4,3%. Utökade tjänster finns inom Kundtjänst (nattbemanning), IT (vårdsystem och utveckling), administrativ personal (från Länstrafiken och LIF-stilen) samt inom arkivets Casperprojekt. Fem tjänster inom LoVS kommunikation har från juni flyttats till ledningskansliet. Kostnadsanalys Belopp i tkr. Konto Kategori jan-aug 2013 jan-aug 2012 Förändring Förändring % Månadslöner ,2% 4012 Timanställda ,1% 4031 Obekväm arbetstid ,8% 4032 Övertid/mertid ,1% 4033 Jour och beredskap ,9% 4040 Förändring skuld jour, beredskap och övertid ,6% Semesterkostnad inkl. skuldförändring ,4% 4120 Sjuklön ,0% Övrigt 40xx-41xx ,8% Totalt ,3% Timanställningar. Städverksamheten ökar timanställningarna med 400tkr under perioden för att täcka sjukfrånvaro och temporärt hantera övergången till utökad helgstädning. Övertid. Drift Lindesberg har haft flera driftstörningar. Parken har haft mer arbete med snörik vinter. IT:s Windows 7 införande innebär ökade övertidsersättningar som kommer att pågå hela Försörjningen har inför kungabesöket fått ta fler uppdrag som skett utanför ordinarie arbetstid. Obekväm arbetstid. Transport har med anledning av nya leveranstider av gods infört nattskift och Kundtjänst har utökat sin nattbemanning. Sid 24

53 Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp (yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt) Yrkesgrupp Antal årsarbetare 2013 jan-aug Antal årsarbetare 2012 jan-aug Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Tekniker/Ingenjörer Administrativ personal IT personal Kostpersonal Städpersonal Transportpersonal Övrig personal Summa Städ har jobbat med effektiviseringar för att klara de besparingsbeslut som tagits vid årliga indexuppräkningar. Utökade och överflyttade tjänster finns inom administrativ personal (Kundtjänst nattbemanning, Länstrafiken och LIF-stilen) samt inom IT (vårdsystem och utveckling). Sjukfrånvaro År 2013 År 2012 Förändring jan juli jan juli Antal timmar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Schemalagda timmar Sjuk korttidsfrånvaro Sjuk långtidsfrånvaro Sjukfrånvaro total Sjuk korttidsfrånvaro % * 2,85% 1,85% 2,45% 2,88% 1,91% 2,49% 0,04% 0,06% 0,04% Sjuk långtidsfrånvaro % * 3,92% 0,95% 2,73% 3,17% 0,81% 2,22% 0,75% 0,14% 0,52% Sjukfrånvaro totalt % * 6,76% 2,80% 5,18% 6,05% 2,71% 4,71% 0,71% 0,08% 0,47% *) Procent av (avtalad) schemalagd tid Sjukfrånvaron inom LoVS i sin helhet är på liknande nivå som ÖLL. Inom LoVS är det stora variationer mellan områden och avdelningar och det är en större andel sjukfrånvaro hos kvinnor inom LoVS (6,76%) än på ÖLL nivå (5,57%). Det är framförallt avdelning städ och område kundtjänst där sjukfrånvaron är högre inom LoVS. Handlingsplaner och åtgärder för att minska sjukfrånvaron har genomförts eller kommer att genomföras tillsammans med Landstingshälsan på de arbetsplatser med hög sjukfrånvaro(se mål 42). Sid 25

54 Framtida utmaningar Våra utmaningar inför resten av 2013: Omorganisationen av hälso- och sjukvårdsorganisationen, samt den nya regionorganisationen kommer att påverka LoVS på flera olika sätt. Även i de fall som LoVS inte påverkas direkt organisatoriskt så innebär omorganisationen mycket arbete med allt från IT till lokaler. Kostnadstrycket inom landstinget - där LoVS måste arbeta intensivt med att hitta kostnadseffektiva lösningar och göra våra prismodeller transparanta och lättförklarliga för våra kunder. Samtidigt måste vi försöka skapa utrymme för nysatsningar t.ex. inom energibesparingsprojekt, säkerhetsåtgärder och annan verksamhetsutveckling. Kostverksamhetens kostnader som år efter år överstiger intäkterna. Vi har nu ett betydligt bättre läge genom minskade kostnader i det nya livsmedelsavtalet, men prognosen är fortfarande minus. Vi har dock fått klartecken att inför 2014 höja patientkostpriserna med 8 kr utöver indexuppräkning och därmed borde ekonomin vara i balans för kostavdelningen under Landstingets miljömål - vilka är mycket ambitiösa och till stor del påverkar LoVS och de tjänster/produkter vi tillhandahåller åt landstinget. De stora nybyggnationerna kommer att påverka många områden inom LoVS. Initialt påverkas Landstingsfastigheter mest, men därefter kommer även Medicinsk Teknik, LandstingsIT och Försörjningen att stå inför stora utmaningar. Kompetensförsörjningen ser vi fortsatt som en kritisk fråga där vi ser ett ökat problem att rekrytera vissa yrkeskategorier och vissa chefsbefattningar. Sammanfattningsvis ser vi med stor tillförsikt fram emot att vidareutveckla vår organisation och vårt tjänsteutbud. Örebro Catharina Schlyter Förvaltningschef Lednings- och verksamhetsstöd Sid 26

55 Bilagor: A. Matris, fullmäktiges mål B. Matris, fullmäktiges uppdrag C. Matris, överenskommelse nämnden för Trafik, miljö och service D. Upphandlingsrapport Delårsammanställning, Tertial Sid 27

56 (3) LoVS stab, Bitte Ohlsson Verksamhetsplan 2013 mål; en matris för att följa den röda tråden Bilaga A. Uppföljning av mål i ÖLLs verksamhetsplan 2013 Förvaltning: Lednings- och verksamhetsstöd Målområde Mål nr Mål Ansvarig tjänsteman Ledningskansliet Förvaltningens värde eller aktiviteter för att nå målet Miljö och hållbarhet 32 Landstingets verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) samt säkerställa att medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Miljö och hållbarhet 33 Miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar hos samtliga upphandlande enheter inom landstinget. Avseende IT-stöd ska utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Marianne Eriksson Marianne Eriksson Pågår fortlöpande genom de mål, aktiviteter och uppdrag LoVS har inom målområde miljö och hållbarhet. Upphandlingsavdelningen: Miljökrav ställs vid samtliga upphandlingar där det är möjligt och relevant. Redovisas i Upphandlingsrapport tertial 1, se bilaga. Det är fastställt och överenskommet att en resurs på upphandlingsavdelningen, till stor del av sin tjänst, ska hålla sig uppdaterad med utvecklingen av miljökrav inom upphandling samt vara alla upphandlare behjälplig med utformande av miljökrav i deras respektive upphandlingar. Landstingsfastigheter: Ställer krav på energi. I ny- och ombyggnadsprojekt tillämpas krav i enlighet med Byggvarubedömningen för hållbart och miljövänligt byggande. Medicinsk Teknik: Miljökriterier finns med i samtliga upphandlingar av MTutrustningar. Dock med relativt låg vikt, då funktion, prestanda och patientsäkerhet är av avgörande betydelse. Medicinsk Teknik har tagit del av de nya förslagen på miljöanpassad upphandling för att se om det i förekommande fall kan tillföra positiva effekter utan oproportionerlig arbetsinsats. LandstingsIT: Viss kravställning sker.

57 (3) Miljö och hållbarhet 34 Alla medarbetare har tillgång till teknik för resfria möten (till exempel webbkameror, videokonferensrum) samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten. Miljö och hållbarhet 35 Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med att minska användningen av engångsmaterial. Miljö och hållbarhet 37 Landstinget har som mål att 45 procent av den mat som upphandlas ska vara ekologiskt odlad och 10 procent av livsmedlen producerade enligt etiska kriterier år Marianne Eriksson Marianne Eriksson Marianne Eriksson Telefonmöte som kostnadsfri tjänst i telefonväxeln har införts. Lync video-konferenslösning kommer att vara möjligt för alla som har Windows 7. Infrastrukturen för Lync är uppsatt och pilottester genomförs. Eftersom Windows 7 projektet löper in i 2014 kommer vi inte att kunna installera Lync hos samtliga användare. Information om telefonkonferens och Lync har spridits i bland annat LoVS-tidningen som utkom i maj samt via lathundar på intranätet. Det finns en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten i konferensrum. Företagskort för buss och tåg finns inom LoVS alla områden. Vi arbetar kontinuerligt för att användning av engångsmaterial minskas till den nivå där vi fortfarande har en säker verksamhet ur såväl patient- som medarbetarperspektiv. Utöver detta har LoVS i möjligaste mån gått över till porslin, glas och flergångsbestick i lunchrum. Engångsmuggar i papper och omrörare i trä till konferensbeställningar samt sallads- och matlådor i plast. Vid inköp av livsmedel avropar vi i första hand upphandlade råvaror av ekologisk och etisk härkomst som uppfyller uppställda livsmedelskrav. Vi ska fortsätta att aktivt söka efter nya ekologiska och etiska livsmedel för att öka procentmålet. Kriterier för ekologiska- och etiska livsmedel sker i upphandlingsunderlag. Leverantörer levererar efter avrop, men kan inte alltid fylla de volymer vi avropar. Det är ständig dialog med leverantörer att erbjuda nya artiklar som uppfyller våra krav på ekologiska- och etiska livsmedel. Kostavdelningens strävan är att ständigt uppnå högre andel ekologiska varor i produktionen. Komponenter i recepten byts löpande ut till att innehålla fler ekologiska och klimatsmarta alternativ. Menyerna kompletteras framför allt med fler fiskrätter. Målet för ekologiska livsmedel är 45 % till år För andra tertialet är resultatet 34,8 % vilket är en liten minskning jämfört med samma tidpunkt förra året och även vid årsskiftet som var 35,4 %. En stor del av minskningen har tagits igen tack vare kommunikation med leverantören om vikten av ekologiska ersättningsprodukter.

58 (3) Miljö och hållbarhet 38 Andelen överbliven mat ska följas upp och minska. Miljö och hållbarhet 39 Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier ska minska. Personal och kompetens 44 Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att Information och kommunikation Information och kommunikation ge god och patientsäker vård. 45 Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet för patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som formulerad i visionen, Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 48 Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. Marianne Eriksson Marianne Eriksson Vi arbetar fram en redovisningsmodell för hur överbliven mat ska redovisas. Verksamheterna registrerar och dokumenterar sedan överbliven mat som sammanställs för redovisning. Test har utförts med att mäta matsvinnet från köken i portioner. Denna mätmodell gav ett osäkert utfall. Ny modell för att mäta matsvinnet i kg är nu införd på alla tre sjukhusen. Mätmetoden ska testas och utvärderas för att sedan fungera fullt ut efter årsskiftet 2013/14. Ett förslag till plan över fler mätningar har tagits fram, där det slutligen även ska framgå åtgärdsförslag för att minska svinn. Inom Fastighetsdriften sker en samordning vid val av produkter och arbete pågår med avveckling enligt framtagen lista. Maria Åkesson Ingår ej i LoVS VP Karin Wettermark Jonsson Karin Wettermark Jonsson Riktlinjerna för telefoni ska spridas och göras kända för medarbetare inom LoVS, och så långt det är möjligt för övriga anställda inom landstinget: Riktlinjerna för telefoni delas ut i samband med att en ny telefon eller mobiltelefon ges till kund, som är den primära målgruppen. I övrigt finns de publicerade på intranätet. Utbildning i kommunikationsverktyg har erbjudits chefer och projektledare. Frukostmöten med detta tema kommer göras kvartal 4.

59 (3) LoVS stab, Bitte Ohlsson Verksamhetsplan 2013 uppdrag; en matris för att följa den röda tråden Bilaga B. Uppföljning av uppdrag i ÖLLs verksamhetsplan 2013 Förvaltning: Lednings- och verksamhetsstöd Målområde Upp drag nr Uppdrag Ansvarig tjänsteman Ledningskansliet Förvaltningens aktiviteter för att genomföra uppdraget Landstingsövergripande uppdrag Landstingsövergripande uppdrag 3 Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner. 4 Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner. Kultur och bildning 48 Ledningskansliet får i uppdrag att, tillsammans med LoVS, fortsätta arbetet med att tillgängliggöra landstingets konst. Miljö och hållbarhet 54 Samtliga verksamheter får i uppdrag att verka för ökad köptrohet i förhållande till upphandlade ramavtal. Maria Åkesson Marianne Eriksson Rikard Åslund LoVS Pågår enligt LoVS överenskommelse med nämnden för Trafik, miljö och service, överenskommelse nr Överenskommelse 20: Årligen redovisa könsfördelningen bland olika yrkesgrupper inom LoVS. Påbörjat, kommer att tas upp och belysas för LoVs chefer vid frukostmötet jämställdhetsstrategi och plan i september samt att redovisas i sin helhet under Q4. Överenskommelse 21: Tillse att all statistik, där det så är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat. Sker kontinuerligt när det är tillämpligt. Överenskommelse 22: Uppmuntra till att föräldraledighet bland personalen så långt det är möjligt tas ut på ett mellan könen jämställt sätt. Pågår - inom t.ex. område Fastighet där respektive chef kontinuerligt uppmuntrar sina medarbetare och inom LandstingsIT och Medicinsk Teknik där vi för närvarande har ett flertal pågående pappaledigheter. Pågår fortlöpande genom de mål, aktiviteter och uppdrag LoVS har inom målområde miljö och hållbarhet. För att tillgängliggöra landstingets konst Landstingskonstigt, har en serie kortfilmer som lyfter fram landstingets byggnadsanknutna konst producerats och som finns på intranätet. De har även visats på Örebro läns museum. Förbättrat och förenklat arbetet med inköpsanalys genom att ha kopplat avtalsdatabasen till Divern. Vi har tagit fram rapporter där alla förvaltningar fått en redovisning om vilka inköp som gjorts över 300 tkr och där vi inte, vid första kontroll, kunnat koppla detta till ett avtal.

60 (3) Miljö och hållbarhet 55 Samtliga verksamheter får i uppdrag att, där så är möjligt, minska användningen av engångsmaterial. Miljö och hållbarhet 57 Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att minska andelen mat som kasseras. Miljö och hållbarhet 58 Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att arbeta för att byta ut eller sluta använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista för kemiska produkter. Marianne Eriksson Marianne Eriksson Marianne Eriksson Vi arbetar kontinuerligt för att användning av engångsmaterial minskas till den nivå där vi fortfarande har en säker verksamhet ur såväl patient- som medarbetarperspektiv. Utöver detta har LoVS i möjligaste mån gått över till porslin, glas och flergångsbestick i lunchrum. Engångsmuggar i papper och omrörare i trä till konferensbeställningar samt sallads- och matlådor i plast. Vi arbetar fram en redovisningsmodell för hur överbliven mat ska redovisas. Verksamheterna registrerar och dokumenterar sedan överbliven mat som sammanställs för redovisning. Test har utförts med att mäta matsvinnet från köken i portioner. Den mätmodellen gav ett osäkert utfall. Ny modell för att mäta matsvinnet i kg är nu införd på alla tre sjukhusen. Mät metoden ska testas och utvärderas för att sedan fungera fullt ut efter årsskiftet 2013/14. Ett förslag till plan över fler mätningar har tagits fram, där det slutligen även ska framgå åtgärdsförslag för att minska svinn. Inom Fastighetsdriften sker en samordning vid val av produkter och arbete pågår med avveckling enligt framtagen lista. Miljö och hållbarhet 59 LoVS Det finns en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten i konferensrum. Telefonmöte som kostnadsfri tjänst i telefonväxeln har införts. Lync video-konferenslösning kommer att vara möjligt för alla som har Windows 7. Infrastrukturen för Lync är uppsatt och pilottester genomförs. Eftersom Windows 7 projektet löper in i 2014 kommer vi inte att kunna installera Lync hos samtliga användare. Information om telefonkonferens och Lync har spridits i bland annat LoVS- tidningen som utkom i maj samt via lathundar på intranätet.

61 (3) Miljö och hållbarhet 60 LoVS Upphandlingsavdelningen: Genomfört uppföljning av miljökrav inom fyra avtalsområden; livsmedel, tryck av landstingskatalogen, möbler och turbilar. Landstingsfastigheter: Upphandlade entreprenörer måste ha ett kvalitets- och miljöledningssystem enligt våra föreskrifter. Uppföljning av efterlevnad ska ske vid projekt i samband med byggmöten. Användning av Byggvarubedömningen bevakas i respektive projekt. LandstingsIT: Ej påbörjat, men viss kravställning sker. Miljö och hållbarhet 61 LoVS Vid inköp av livsmedel avropar vi i första hand upphandlade råvaror av ekologisk och etisk härkomst som uppfyller uppställda livsmedelskrav. Vi ska fortsätta att aktivt söka efter nya ekologiska och etiska livsmedel för att öka procentmålet. Kriterier för ekologiska- och etiska livsmedel sker i upphandlingsunderlag. Leverantörer levererar efter avrop, men kan inte alltid fylla de volymer vi avropar. Det är ständig dialog med leverantörer att erbjuda nya artiklar som uppfyller våra krav på ekologiska- och etiska livsmedel. Kostavdelningens strävan är att ständigt uppnå högre andel ekologiska varor i produktionen. Komponenter i recepten byts löpande ut till att innehålla fler ekologiska och klimatsmarta alternativ. Menyerna kompletteras framför allt med fler fiskrätter. Miljö och hållbarhet 64 LoVS Arbetet är initierat till parkchef för förstudie. Utredning pågår om specificerat innehåll i uppdraget. Information och kommunikation 69 LoVS Då medarbetarna som hade detta som sin arbetsuppgift organisatoriskt gått över till ledningskansliet, övergår måluppfyllelsen av detta mål till ledningskansliet. För medarbetare inom LoVS med synnedsättning fungerar talsyntes bra och nästan alla intranätsidor med tabeller är anpassade för att kunna läsa upp av talsyntes.

62 (3) LoVS stab, Bitte Ohlsson Verksamhetsplan 2013 överenskommelse TMS; en matris för att följa den röda tråden Bilaga C. Uppföljning av överenskommelsen med nämnden för Trafik, miljö och service 2013 Förvaltning: Lednings- och verksamhetsstöd Målområde Nr Överenskommelse Förvaltningens aktiviteter för att genomföra överenskommelsen samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Miljö och hållbarhet 1 Stödja Ledningskansliet (LK) i planeringen Ett utredningsarbete har påbörjats för att titta på möjligheterna till egen för att använda lokalt producerad förnybar vindkraftsproduktion. el i form av vindkraft. Miljö och hållbarhet 2 I samverkan med Länsgården ta fram en Start under hösten. energi- och klimatanpassad teknisk standard för landstingets fastighetsbestånd (befintliga fastigheter såväl som nya). Miljö och hållbarhet 3 Till nämnden för Trafik, Miljö och Service årligen lägga fram underlag för lämpliga energieffektiviseringsprojekt och presentera en sammanställning av genomförda, pågående och planerade energieffektiviseringsprojekt. Arbete med att ta fram energieffektiviseringsprojekt pågår. Handlingsplan för Energiprojekt uppdateras. Miljö och hållbarhet 4 Påbörja insamling och destruktion av lustgas vid Karlskoga lasarett. Miljö och hållbarhet 5 Påbörja en kartläggning av destruktionsmöjligheter för andra medicinska gaser. Miljö och hållbarhet 6 Öka tillgängligheten till gröna miljöer i anslutning till länets sjukhus. Miljö och hållbarhet 7 I dialog med LK/Miljö presentera nuläget för avfallshanteringen inklusive avtal, logistik och sluthantering. Arbete med förfrågningsunderlag pågår. Arbetet ej uppstartat. Leverantörssidan avseende destruktionsapparater är för tillfället instabil. Vi bevakar rätt tillfälle. Utredning startas av fastighetsförvaltare på respektive sjukhus. Utredning pågår om specificerat innehåll i uppdraget. Avfallsutredning ska synliggöra nuläget för avfallshanteringen inklusive avtal, logistik och sluthantering. Avfallsutredningen är klar och kommer att utgöra ett viktigt underlag för kommande upphandling av entreprenörer som ska ta hand om avfallet som uppstår i våra olika verksamheter.

63 (3) Miljö och hållbarhet 8 Årligen mäta och följa upp de volymmässigt största avfallsfraktionerna från verksamheterna. Miljö och hållbarhet 9 Fortsätta samordningen av landstingets fordonsflotta. Miljö och hållbarhet 10 Säkerställa att nya fordon så långt det är möjligt klarar den nationella miljöbilsdefinitionen (2013 års definition) och går att köra på förnybara bränslen. Miljö och hållbarhet 11 Förbättra och utveckla alternativen till bilen vid tjänsteresor. Miljö och hållbarhet 12 Redovisa klimatpåverkan för de volymmässigt största livsmedlen. Miljö och hållbarhet 13 Utveckla menyer för att minimera klimatpåverkan. Miljö och hållbarhet 14 Införa ett åtgärdsprogram för att minska överbliven mat. Miljö och hållbarhet 15 Årligen redovisa hur hållbarhetsperspektivet beaktas i upphandlingar. Miljö och hållbarhet 16 I dialog med LK/Miljö och vårdförvaltningarna arbeta för att stärka miljökraven i varuförsörjningens upphandlingar. Vi initierar upphandling av avfallsentreprenörer där krav ställs om redovisning av volym per avfallsfraktion. Upphandlingen kommer att startas upp under september månad. Osäkert hur lång tid den kommer att ta då den är av oerhört komplicerad art. Vi ska i samarbete med de verksamhetsområden som har verksamhetsbilar utreda möjligheten att låta Transport ta över ansvaret för gällande bilar. Kan inte genomföras så länge inte Transport får möjligheten att vara ägare av alla leasingavtal inom hela ÖLL. Vi samordnar dock alla bilar inom våra befintliga bilpooler. I samarbete med nuvarande leverantör ta fram lämpliga lösningar inom ramen för gällande avtal. Vid kommande upphandling använda oss av aktuella, gränsvärden för miljöbildefinitionen. Vår nuvarande leverantör levererar bilar utifrån 2013 års miljöbilsdefinition fr.o.m. juni månad. Ska tillsammans med Länstrafiken utreda hur man kan underlätta för personalen att resa kollektivt i en större utsträckning än vad man gör idag. Vi har anställt en verksamhetsutvecklare inom miljö och logistik som börjar sin anställning 1 oktober. Om möjligt så kommer vi att starta upp detta arbete före årsskiftet tillsammans med Länstrafiken. Med hjälp av leverantörsstatistik redovisa de största livsmedelvolymerna och redovisa hur dessa påverkar klimatet. Med hjälp av LK/Miljö kommer vi att sammanställa dokument som visar hur de största livsmedelsgrupperna påverkar klimatet. Vi har nu tillsammans med LK/Miljö tagit fram nyckeltal för total klimatpåverkan från upphandlat livsmedel år 2012, totalt ton. Eventuellt ska ett nytt nyckeltal där CO2/portion tas fram. Genom att byta ut ingredienser i recept mot mer klimatanpassade produkter/råvaror blir maträtterna mer klimatanpassade. Nya maträtter kompletteras i befintlig meny. Framför allt är det fisk (MSC-märkt) som kompletteras för att få mer klimatanpassade menyer. Vi byter succesivt ut prefabricerade produkter. Till exempel hemlagade biffar och fiskrätter, m.m. Ett förslag till plan för mätningar av överbliven mat har tagits fram, där det slutligen även ska framgå åtgärdsförslag för att minska svinn. Redovisas Q4. Varuförsörjningen (VF) har anställt en person med miljöprofil som ska stötta upphandlarna med miljökompetens. Vidare har VF fått en förfrågan om möjligheterna att titta på alternativ till engångsmaterial för vissa produkter dock har vi inte ännu fått något svar på vår fråga.

64 (3) Miljö och hållbarhet 17 Ta fram och genomföra en handlingsplan för Grön IT. Miljö och hållbarhet 18 Säkerställa att nya datorarbetsplatser i så stor utsträckning som möjligt är förberedda för att kunna nyttjas för resfria möten. God och patientsäker vård 19 Påbörja arbetet med reservvattenförsörjning till landstingets sjukhus Personal och kompetens 20 Årligen redovisa könsfördelningen bland olika yrkesgrupper inom LoVS. Personal och kompetens 21 Tillse att all statistik, där det så är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat. Personal och kompetens 22 Uppmuntra till att föräldraledighet bland personalen så långt det är möjligt tas ut på ett mellan könen jämställt sätt. Kund 23 Årligen redovisa antal förbättringsförslag samt andel som realiseras. Organisation och Ekonomi 24 Göra en översyn av prissättningen av interna tjänster. Kund 25 Årligen redovisa kundnöjdheten. Redovisas Q4. Grön-IT": Handlingsplan har tagits fram i samarbete med Logica. Diskussion förs kring slutrapporten och nästa steg kommer att tas under hösten i samarbete med LoVS nye LRM (Ledningens representant för miljöfrågor). Översyn utskriftshantering/ta fram printstrategi: Under 2013 ska en analys göras med förslag till printerstrategi och en handlingsplan för hur vi hanterar skrivare/säkra utskrifter i framtiden. Alla nya datorarbetsplatser kommer under 2013, i så stor utsträckning som möjligt, att vara förberedda för resfria möten. Samtliga nya bärbara datorer innehåller kamera. Fortsatt utredning om reservvattenförsörjning till landstingets sjukhus pågår. Lindesbergs lasarett: Lösning funnen, ej färdigställt. Karlskoga lasarett: Lösning diskuteras med Degerfors och Karlskoga kommuner. Universitetssjukhuset Örebro: Samtal förs, inget tydligt förslag till lösning finns framarbetat. Påbörjat, kommer att tas upp och belysas för LoVs chefer vid frukostmötet jämställdhetsstrategi och plan i september samt att redovisas i sin helhet under Q4. Sker kontinuerligt när det är tillämpligt. Pågår - inom t.ex. område Fastighet där respektive chef kontinuerligt uppmuntrar sina medarbetare och inom LandstingsIT och Medicinsk Teknik där vi för närvarande har ett flertal pågående pappaledigheter. Redovisas Q4. Arbete pågår med att beskriva och förklara prissättningen av LoVS tjänster och produkter på intranätet. Publicering på intranätet för dessa områden under året. Organisation och Ekonomi 26 Tillsammans med Länstrafiken göra en översyn av möjliga samordningsvinster mellan LoVS och kollektivtrafikförvaltningen (länstrafikförvaltningen). Samordning har skett gällande ekonomi och lönearbete där två personer idag har sin anställning i LoVS. Vad gäller sjukresebeställningar kommer telefonväxeln att ta över beställningarna nattetid. Upphandlingar kommer att utformas med gemensam expertis från Länstrafiken och LoVS, där LoVS står för upphandlingskompetensen och Länstrafiken för verksamhetskompetensen. När det gäller miljöfrågorna pågår diskussioner.

65 Upphandlingsrapport Delårsammanställning tertial 2, 2013 Upphandlingsrapport Upphandlingsavdelningen Delårsammanställning tertial 2, 2013

66 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingsrapport Delårssammanställning tertial 2, 2013 Innehållsförteckning Inledning...3 Avslutade upphandlingar Sammanställning...4 Besparingar...4 Överprövningar...5 Miljö, etiska och sociala krav...5 Övrigt...5 Pågående upphandlingar Sammanställning...7 Överprövningar...7 Övrigt (8)

67 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingsrapport Delårssammanställning tertial 2, 2013 Inledning Detta dokument redovisar de genomförda och pågående upphandlingar t.o.m. augusti 2013 som genomförts av Upphandlingsavdelningen (LoVS) inom Örebro Läns Landsting. Förutom Upphandlingsavdelningen finns inom Örebro Läns Landsting även andra upphandlande enheter vilka är Landstingsfastigheter (LoVS) och Medicinsk Teknik (LOVS). Upphandlingarna som dessa båda genomför redovisas inte i detta dokument. Förutom de tre ovan beskrivna upphandlande enheter finns även samarbeten med andra landsting där upphandling sker gemensamt. Dessa är följande: Varuförsörjningen (förbrukningsmaterial för vården och kontorsmaterial) 7-klövern (hjälpmedel) 3-klövern (mediciner) Övriga samarbeten I denna rapport redovisas enbart gemensamma upphandlingar från 7-klövern, 3-klövern och övriga samarbeten. Gällande upphandlingar genomförda av SKL Kommentus och Kammarkollegiet redovisas i denna rapport enbart de andra konkurrensutsättningar som Örebro Läns Landsting gör på berättigade ramavtal från dessa. 3 (8)

68 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingsrapport Delårssammanställning tertial 2, 2013 Avslutade upphandlingar 2013 Sammanställning T.o.m. augusti 2013 har 30 upphandlingar genomförts. Dessa är: Pensionsadministration Tandtekniska tjänster Lymfterapi Teckenspråkstolktjänster Läkemedel del 2 Reklambyråtjänster Vacciner Global etisk aktiefond Dosdispensering av läkemedel Solskyddsprodukter Elektriskt material Pushbacktruck Hissbesiktning Sopkomprimator Psykoterapeutiska tjänster Hörapparater Eldrivna rullstolar Datalagring IT-konsulter katalogtjänst Dokumenthanteringsmodul Platina IT-konsulter EPI-server Kognitionshjälpmedel Tandtekniska material System för mödrahälsovård och förlossning Livsmedel - Kolonialvaror Extern granskning av radiologi Highloader Arbetsstolar Fraktröntgen Caféverksamhet Det sammanlagda värdet av dessa upphandlingar inklusive optionsår är ca 245 Mnkr. För mer information om de enskilda upphandlingar se de upphandlingsrapporter som ges ut varje tertial. Besparingar I det fall en besparing kan jämföras/beräknas med föregående avtal är denna ca 22,5 Mnkr. I de fall en besparing kan jämföras/beräknas genom att en konkurrensutsatt upphandling genomförts så är denna ca 34,3 Mnkr (kostnad vinnande anbud jämfört med en beräknat medelanbud på alla inkomna anbud). I verkligheten är besparingarna mycket större då det i ett flertal av upphandlingarna ej varit möjligt att beräkna besparingen. 4 (8)

69 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingsrapport Delårssammanställning tertial 2, 2013 Överprövningar Följande upphandlingar har varit överprövade: Dosdispensering av läkemedel Hörapparater Digitala informationsskärmar Dosdispensering av läkemedel: Upphandling tillsammans med sex andra landsting gällande extern leverantör för dispensering och förpackning av läkemedel till patienter utanför landstingens lokaler. En leverantör, Apotektjänst, överprövade med hänvisning till felaktigheter i utvärderingen (krav på leverantörens finansiella ställning). I Förvaltningsrätten avslogs överprövningen men leverantören överklagade till nästa rättsinstans, Kammarrätten, som i sin dom meddelade att vinnande anbud skulle förkastas och utvärderingen göras om. Då landstingen genom vinnande anbud skulle göra en besparing på ca 100 Mnkr/år så beslutade de att överklaga domen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Domstolen nekande dock prövningstillstånd. Resultatet av hela överprövningsprocessen blev att landstingen följde Kammarrättens dom och efter ny utvärdering tecknandes avtal med Apotekstjänst. Besparingen blev då bara ca 75 Mnkr/år (ca 10 Mnkr/år för ÖLL). Hörapparater: Upphandling tillsammans med sex andra landsting gällande leverantörer för hörapparater. Efter en överprövningsprocess meddelade Förvaltningsrätten dom till landstingens fördel och avtal kunde tecknas med vinnande leverantörer. Digitala informationsskärmar: Upphandling av informationsskärmar i väntrum. Två leverantörer överprövade med hänvisning till felaktigheter i utvärdering. Förvaltningsrätten dom var till leverantörens fördel och upphandlingen skulle göras om. Ny upphandling kommer att starta inom kort. Miljö, etiska och sociala krav Miljökrav har varit möjligt att ställa i 18 upphandlingar. Krav på Uppförandekoden i 3 upphandlingar. Övrigt Upphandlingar som är värda några extra ord är följande: Dosdispensering av läkemedel Reklambyråtjänster 5 (8)

70 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingsrapport Delårssammanställning tertial 2, 2013 Dosdispensering av läkemedel: Det nya avtalet träder i kraft och för närvarande pågår arbete både hos leverantören Apotekstjänst och hos ÖLL med att säkerställa och testa tjänsten. Värt att notera är att Region Halland och Västra Götalandsregionen som också upphandlat denna tjänst och fått samma leverantör för en liten tid sedan blev tvungna att betala ut 25 Mnkr i förskott till Apotekstjänst pga av akut likviditetsbrist. Några sådana indikationer har inte ÖLL märkt av men uppmärksamheten är skärpt och det finns en upprättad kommunikationskanal med Region Halland. Reklambyråtjänster: Sedan tidigare inget avtal inom detta område men i och med upphandlingen ska nu alla inköp göras via någon av de tre reklambyråer som ÖLL tecknar avtal. 6 (8)

71 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingsrapport Delårssammanställning tertial 2, 2013 Pågående upphandlingar 2013 Sammanställning Antalet upphandlingar som startats 2013 och fortfarande pågår är 26 stycken. Dessa är: Revisionstjänster Fysioterapiutrustning Apotekstjänster och apoteksservice Realtidssystem Alternativ telefoni bildtelefoni Manuella rullstolar CCTV läsapparat Gånghjälpmedel Mobiltelefoner och telefoner Omvärlds- och mediabevakning Digitala informationsskärmar Mäklare elhandel Försäkringsförmedling Konferensanläggningar Underhållsavtal Platina (diarie- och Reklamförsäljning bussar avvikelsemodul) Hörseltekniska hjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Varseblivninghjälpmedel Anropsstyrd trafik Radiofarmaka Linjetrafik (Hällefors/Nora) Barnhälsovårdsjournal Rullande material Det sammanlagda värdet av dessa upphandlingar inklusive optionsår är ca 712 Mnkr (värdet på alla upphandlingar är ej känt så summan är större). För mer information om de enskilda upphandlingar se de upphandlingsrapporter som ges ut varje tertial. Överprövningar Följande upphandlingar är överprövade: Apotekstjänst och apoteksservice Försäkringsmäklare CCTV läsapparat Apotekstjänst och apoteksservice: Upphandling av sjukhusapotek till den slutna sjukvården. En leverantör har överprövat upphandlingen med hänvisning till felaktigheter i utvärderingen. Dom har kommit från Förvaltningsdomstolen där ÖLL åläggs att förkasta vinnande anbud och göra om utvärderingen. Då överprövningsprocessen dragit ut på tiden har förändringar skett inom ÖLL vilka påverkar upphandlingen. Det handlar om en utökning av antalet läkemedelsförråd samt ett eventuellt beslut om att avveckla IoF. Enligt upphandlingslagstiftningen ska större förändringar medföra att upphandlingen görs om vilket ÖLL fattat beslut om. Detta beslut har överprövats av en leverantör och status är att ÖLL inväntar dom från Förvaltningsrätten. 7 (8)

72 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingsrapport Delårssammanställning tertial 2, 2013 Försäkringsmäklare: Upphandling av mäklare för försäkringar tillsammans med fyra andra landsting. Upphandlingen har överprövats av en leverantör. Förvaltningsrätten har meddelat dom vilken var till landstingens fördel. Leverantören har dock meddelat att man tänker överklaga domen till Kammarrätten. CCTV läsapparat: Upphandling av förstorande videosystem tillsammans med sex andra landsting. Upphandlingen överprövandes av två leverantörer med hänvisning till felaktigheter i utvärderingen. Dom från Förvaltningsrätten var till landstingens fördel. Status är att en leverantör överklagat domen till Kammarrätten. Övrigt Pågående upphandlingar som är värda några extra ord är följande: Apotekstjänster och apoteksservice Konferensanläggningar Apotekstjänster och apoteksservice: I och med pågående upphandling är överprövad har avtalet med nuvarande leverantör, Apoteket, förlängts. Konferensanläggningar: Upphandling av interna konferenser inom ÖLL där det inte tidigare funnits några avtal. Målet är att få till avtal som säkerställer de olika behov som finns inom hela ÖLL gällande detta område. 8 (8)

73 Postadress: Örebro läns landsting, Lednings- och verksamhetsstöd, Box 1613, Örebro Besöksadress: Fredsgatan 46, Örebro E-post: Telefon

74 Bilaga 1 Nytt linjenät i Örebro stadstrafik Bakgrund I april 2010 infördes ett nytt linjenät för Örebros stadsbussar, med ambitionen att många fler skulle välja att ta bussen istället för att köra bil. Driftskostnaderna för busstrafiken ökade från ca 100 miljoner per år till 150 miljoner, och bussarnas körsträckor ökade med mer än 50 %. Efter drygt två år hade resandet bara ökat med 5 %. Under 2012 har det förts en dialog med allmänheten med uppmaning om att lämna synpunkter på stadstrafiken. Dialogen har genomförts bl.a genom forum på hemsidan och via fysiska möten på Järntorget samt Våghustorget. Sedan januari har en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Länstrafiken, Örebro kommun och Nobina samt konsulter från MH Trafikkonsult och Ramböll jobbat med att ta fram ett förslag på ett förbättrat linjenät. Alternativa linjesträckningar har analyserats med hjälp av programmet VISUM. Från programmet går det att ta fram resandeprognoser för olika linjealternativ. Arbetet har kontinuerligt stämts av med en styrgrupp bestående av politiker från både Örebro läns landsting och Örebro kommun. Det förslag till nytt linjenät som presenterades under våren har och också diskuterats med medborgarna i Örebro på samma sätt som under Ett antal synpunkter på förslaget har medfört vissa korrigeringar, däribland trafiken till/från bostadsområdet Marieberg samt ändrad trafikeringsperiod (kortare sommartidtabell). Mål Ett linjenät i stadstrafiken som bättre motsvarar resbehovet hos dem som reser i Örebro. Målet är att öka resandet. Tidplan Januari april April Maj-juni September Oktober december Januari/februari 2014 Utredning av ett nytt linjenät Principbeslut med förslag till nytt linjenät är taget i nämnden för trafik, miljö och service den 24 april. Dialog med allmänheten, via hemsidan och via fysiska möten kring linjenätsförslaget. Beslut om införande/trafikstart i nämnden för trafik, miljö och service. Förberedelser inför trafikstart (bl.a. utbildning av nya körvägar för förare, marknadsföring, nya tidtabeller). Trafikstart av det nya linjenätet Sida 1 av 6

75 Linjenätet i korthet Linjenätet består av 13 linjer (mot idag 14 linjer). Se linjenätskarta sist i dokumentet. Nedan presenteras antal turer per linje under dagtid respektive kvällstid. Linjerna 1-9 har även en tur innan kl på morgonen i vardera riktningen. Trafik under helger och helgnätter kommer att se ut ungefär som den gör idag till och från respektive område. Antal turer/timmen kl i vardera riktningen Antal turer/timmen kl i vardera riktningen Linje Destination 1 Lundby Slottet Mosås Lundby Slottet Brickebacken Mellringe (Nyponlunden) Slottet Brickebacken Mellringe Slottet Adolfsberg Hovsta Slottet Adolfsberg Hjärsta Slottet Tybble Björkhaga Slottet Lillån Björkhaga Slottet Bettorp Björkhaga Slottet Universitetet Lundby Våghustorget Universitetet Resecentrum Universitetet Berglunda Slottet USÖ Marieberg Slottet Naturens hus 2 1 Dialog med allmänheten Dialogen med allmänheten som startades under 2012 har fortsatt under 2013 med forum på och med torgmöten. Det nya linjenätet löser många av de problem som tidigare framkommit i dialogen med allmänheten. Under två dagar i maj 2013 var tjänstemän från Länstrafiken och Nobina samt politiker från Landstinget och Örebro kommun på Järntorget respektive Våghustorget för att prata med kunderna. Utifrån de synpunkter som inkom vid torgmöten och via forumet har vissa justeringar gjorts från det första förslaget. Nedan presenteras dem. Ändrad trafikeringsperiod I utredningen av stadstrafiken i Örebro har det framkommit synpunkter på att vintertidtabellen slutar alltför tidigt på våren och börjar för sent på hösten. Nuvarande vintertidtabell sträcker sig från början av oktober till 1 Linje 20 körs mellan kl och Antal turer är inte lika i båda riktningarna. Antal turer som redovisas är i riktning mot Berglunda på morgonen och från Berglunda på eftermiddagen. Sida 2 av 6

76 mitten av april. När våren kommer är det en del som slutar åka buss och börjar cykla istället. Alla har inte den möjligheten då avstånd kan vara för långa eller att det av andra anledningar inte fungerar. Byten mellan olika bussar eller mellan buss och tåg fungerar i många fall sämre under tiden som sommartidtabellen gäller på stadstrafiken. I och med att antalet turer blir färre redan innan skolorna slutar körs extra förstärkningstrafik på de turer med många resenärer, därigenom finns det redan idag kostnader till följd av för lång sommartidtabell. Förslaget är att ändra till samma trafikeringsperiod som landsortslinjerna har. Ett beslut om detta förväntas den 24 september av nämnden Två linjer istället för en till Marieberg och Berglunda I ursprungsförslaget var det en linje som skulle starta i Marieberg och gå via industriområdet Berglunda. Efter synpunkter på långa restider från Marieberg till centrum samt att möjligheten att åka mellan Marieberg och Adolfsbergsskolan försvann, är nu förslaget att dela linjen i två linjer istället. En fördel blir att restiden till centrum blir kortare från Mariebergs bostadsområde, men även från Mariebergs köpcentrum då linjen därifrån kan ta en snabbare väg till centrum. En annan fördel blir att det går, med ett byte (som idag), att åka mellan Marieberg och Adolfsbergsskolan. Nackdelarna är att det blir färre turer till industriområdet i Berglunda jämfört med ursprungsförslaget och att det kostar drygt en miljon mer än i ursprungsförslaget. Dock ryms denna utökning inom dagens ekonomiska ramar för stadstrafiken i Örebro. Sida 3 av 6

77 Fördelar i det nya linjenätet Det finns många fördelar i det nya linjenätet. Här redovisas de största mer ingående. Dubbla linjer till de större stadsdelarna, vilket ger en buss var 10:e minut. Även i nuvarande linjenät går det två linjer från de största stadsdelarna, men de kör inte samma väg genom centrum vilket innebär att den upplevda turtätheten inte blir bättre än en buss var 20:e minut. Se figurer nedan. Figur 1: Princip för Örebros stomlinjer i nuvarande linjenät. Figur 2: Princip för föreslaget linjenät. Ett tydligt centrumstråk, de flesta linjerna trafikerar Resecentrum Slottet Konserthuset eller Våghustorget. Linjerna är dragna med så rak körväg genom centrum som möjligt. Sida 4 av 6

78 En central knutpunkt vid Slottet. Alla utom två linjer (linjerna 10 och 20) trafikerar hållplatsen vid Slottet. Många vet var Örebro slott finns, hittar man dit, hittar man också till bussen. Det blir enklare för kunderna att hitta rätt buss och att byta mellan olika linjer. Miljön kring Slottet är öppen och många människor passerar slottet under hela dygnet vilket bidrar till en ökad trygghetskänsla för väntande resenärer. Kunderna behöver inte stå ensamma och vänta på bussen. Punktligheten kommer att öka. Tiden som bussarna står vid ändhållplatserna har utökats för att förseningar som kan uppstå inte ska fortplanta sig på efterföljande turer. Bussarna kommer även att stå några minuter vid Slottet vilket gör att punktligheten från centrum också kommer att öka. Fler möjligheter till direktresor, t.ex. mellan Resecentrum och Behrn arena, Lundby/Vivalla Mariebergs köpcentrum, Mosås Mariebergs köpcentrum. Två nya områden får stadstrafik, Nyponlunden i Mellringe och Rynningeåsen. Två nya områden som idag inte har någon busstrafik får i nya förslaget 20-minuterstrafik. Turtätheten ökar till Mosås och Mariebergs köpcentrum. Försämringar i det nya linjenätet På vissa områden kommer det nya linjenätet innebära försämringar, detta för att rymmas inom nuvarande kostnadsramar. De största försämringarna är: Hovsta får sämre turtäthet, från idag 10-minuterstrafik till 20-minuterstrafik. Under morgonen och på eftermiddagen kommer dock extraturer att gå för att förstärka kapaciteten. På längre sikt planeras för tågstopp i Hovsta. Färre linjer passerar USÖ (sjukhuset). I nuvarande linjenät har det prioriterats högt att ha direktförbindelse från alla stadsdelar till USÖ, men det har skett på bekostnad av sämre trafik till centrumkärnan, lägre turutbud p.g.a. olika körvägar genom centrum och i vissa fall långa restider med anledning av krokiga körvägar via USÖ. I det nya linjenätet är det fyra linjer som trafikerar USÖ. Två Sida 5 av 6

79 av dessa linjer gör att det går en buss var tionde minut mellan Slottet och USÖ. Det finns därför också goda möjligheter att byta buss vid Slottet för att åka vidare till USÖ. Från hållplats Slottet är det ca 10 minuters promenad till USÖ. Två av linjerna har en hållplats på Järnvägsgatan (i höjd med polishuset), därifrån är det ca 6 minuters promenad. Turtätheten längst Karlslundsgatan blir lägre. Idag går det två linjer som inte är synkroniserade med varandra så den upplevda turtätheten blir dock inte så mycket lägre i nya linjenätet. Turtätheten till och från Wadköping blir lägre. Turtätheten minskar från var 20:e till var 30:e minut. Anledningen är att linjen inte utnyttjas särskilt väl i dagsläget. Området Örnsro får längre gångavstånd. Istället fördubblas turtätheten längs Hagagatan (gångavstånd från Örnsro) som har betydligt större befolkningsunderlag samt därigenom större resandepotential. Infrastrukturåtgärder Det nya linjenätet kräver vissa infrastrukturåtgärder. Det handlar om utbyggnad av befintliga hållplatser, nya hållplatser och större vändplaner. Det är Örebro kommun som ansvarar för att nödvändiga infrastrukturåtgärder är klara innan trafikstart. Länstrafiken och Örebro kommun har tillsammans prioriterat vilka åtgärder som är nödvändiga och vilka som är önskvärda. Karta över det nya linjenätet På följande sida visas en karta över det nya linjenätet. Observera att kartan i nuläget endast visar ett fåtal av de hållplatser som kommer att trafikeras (kartan kommer att kompletteras med övriga hållplatser under det fortsatta arbetet). Sida 6 av 6

80 Hovsta ÖREBRO STADSBUSS Vaktelvägen Domherregatan Nya kyrkogården Haga Torn- Teng- Slåtter- Älv- Motionscentralen centrum falk- valls- vägen tomtagatan gatan gatan Karlslunds herrgård Stånggatan Karlslundsgatan Stödjegränd Väst- Västra Hagagatan Östra Stolpgränd haga- Vinter- Rosta Hagagatan gatan Risbergska skolan centrum gatan Lundby Lillån 7 Lillåns vårdcentral vstag. östra Svartå Bangata Ånstagatan Idrottsvägen areg. Östra Bangatan Södra Allén Trumpetaregatan Södrastation Sveaparken Södermalmsplan Åbyvägen Element- Boställs- Skvadron- Aspholms- Gustavsviks- Elektroskandia vägen vägen vägen vägen badet Transportgatan Mässan Gustavsviks Nastagatan camping Terminalgatan Gamla Krangatan G:a Vintrosav. vägen Truckgatan Korskyrkan Vagngatan Ronnebygatan Smed- Hall- Adolfs Motorps- torps- torps- bergs- Berglunda Sanatorievägen Ekeskolan vägen vägen vägen skolan Berglunda Företagsby 4 Hjälmarberget Drottningholm Björkdalsvägen 5 Adolfsberg 21 Ekeberg Mariebergsvägen Barkborre- Berglunda Mobackavägen vägen Kumlavägen Drottning Kristinas väg Hällebovägen Bondsättersvägen Olofsbergsvägen Rabattvägen Torells väg Mariebergs köpcentrum Mariebergsvägen IKEA Aspa gård Kundvägen 4 Firmavägen Skiffergatan Lundby centrum Gnejsvägen Strofgatan Versgatan Bäcklunda Paketvägen 22 Törsjö Prästgårdsvägen Landins väg Metallvägen 1 Mosås Lö 5 Rödklöverv. Halmvägen Deläg Granliden Stenbovägen Sliparevägen Krematoriet Hovsta ce ntrum Lundvägen Rågvägen Vetevägen Förlunda Kårstavägen Lillåns skola Kåvivägen Östanbergsv. Klockarängsvägen Vinterhagsvägen Ligustervägen Tujavägen Bäckvägen Krematoriet Skottvägen Skottvägen(garaget) 8 Bettorp Vivalla Norra Kyrkogården Skjutbanevägen centrum 3 Hjärsta Poesigatan Nolhagavägen Mellringe 6 Utgårdsvägen Nyponlunden Eurostop Hagabyvägen Dammvägen Ringstorpsvägen 4 Stångjärnsgatan Svampen östra Mellringestaden Hjärstavägen Svampen Pettersberg Höglundagatan Mellringev. Baronbackens Norrby centrum Norrängsv. Phragménsvägen Björkbacksgatan Trollbärsgatan Gustavsgatan Polhemsg. Längbrotorg Grenadjärvallen Varberga västra Lövstagatan Tegnérgatan Berggatan Varberga torg Tegnérlunden Bromsplan Björkhaga Olaus Petrikyrkan Honolulugatan Apelvägen Södra Grev Rosengatan Markbackens Västercentrum plan Viktoriag. Järnvägs- Posthornsgatan Resecentrum gatan USÖ Postmästaregatan 1, 2, 3, 4, 6, 9, 20 Karlaparken Korsbandsgatan 21 USÖ, Huvudentré Konserthuset 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 21 Hållplats 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 21, 22 Stortorget Våghustorget 2, 3, 5, 6, 10, 22 USÖ, Akut A-B-E husen Slussen Skebäcks vårdcentral Skytteparken Hamn- Mo- Oskars- Kristina- Slussplan gatan torget gatan gatan Trädgårds- Behrn Öster- Almbyplan Olof Palmes gatan arena plan torg Kungsplan Eyra- Eklunda- Utjords- Hemmansgatan skolan gatan vägen Tybble Tybble Tybble Sörbyallén Vård- Södra Allén central 6 Studievägen Lavendel- Tullängsgatan Kummin- vägen vägen Mejramvägen Loftbodsgatan Fatbursgatan Backahallen Hjortsbergstorpsvägen Elof Ljunggrens väg Kalle Posts väg Ändhållplats Sörbyängens centrum Naturens hus 22 Naturens hus Alnängsbadet Alnängarnas koloniområde Wadköpingsvägen Norensbergsgatan Vallgatan Universitetet Studentgatan Rundstigen Barkvägen Björkrisvägen Brickebackens centrum Granrisvägen Tallrisvägen 2 3 Brickebacken Ingenjörsg. Holländareg. Valsaregatan Tärnvägen Salsmästare gatan Bygärdesgatan Djäknegatan Tybblelundsvägen Universitetet

81 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Enkelbiljett och och rabattkortsresa i regiontrafik PRELIMINÄRT FÖRSLAG V = Vuxen SU = Skolungdom Takpris Örebro kommun = 4 zoner Fr zon 31: + 1 kr/zon för Vuxen, 1kr/2 zon för Skolungdom Pris 2013 ( : 4 x +3%) Pris ,00% Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Familjebiljett Familjebiljett zoner V SU V SU zoner V SU V SU 20% 20% På buss&sms/mobil 20% 20% 20% 1 25,00 12,00 20,00 9, ,00 12,00 20,00 9,60 50,00 40, ,00 12,00 20,00 9, ,00 12,00 20,00 9,60 50,00 40, ,00 14,00 23,20 11, ,00 15,00 24,00 12,00 60,00 48, ,00 17,00 28,00 13, ,00 18,00 28,80 14,40 72,00 57, ,00 20,00 32,80 16, ,00 20,00 32,80 16,00 82,00 65, ,00 23,00 36,80 18, ,00 23,00 37,60 18,40 94,00 75, ,00 26,00 41,60 20, ,00 26,00 42,40 20,80 106,00 84, ,00 28,00 45,60 22, ,00 29,00 47,20 23,20 118,00 94, ,00 31,00 50,40 24, ,00 32,00 51,20 25,60 128,00 102, ,00 34,00 55,20 27, ,00 35,00 56,00 28,00 140,00 112, ,00 36,00 58,40 28, ,00 37,00 60,00 29,60 150,00 120, ,00 39,00 62,40 31, ,00 39,00 63,20 31,20 158,00 126, ,00 41,00 65,60 32, ,00 42,00 67,20 33,60 168,00 134, ,00 43,00 69,60 34, ,00 44,00 70,40 35,20 176,00 140, ,00 45,00 72,80 36, ,00 46,00 74,40 36,80 186,00 148, ,00 48,00 76,80 38, ,00 49,00 78,40 39,20 196,00 156, ,00 50,00 80,00 40, ,00 51,00 81,60 40,80 204,00 163, ,00 52,00 84,00 41, ,00 53,00 85,60 42,40 214,00 171, ,00 54,00 87,20 43, ,00 55,00 88,80 44,00 222,00 177, ,00 56,00 90,40 44, ,00 57,00 92,00 45,60 230,00 184, ,00 58,00 92,80 46, ,00 59,00 94,40 47,20 236,00 188, ,00 59,00 95,20 47, ,00 61,00 97,60 48,80 244,00 195, ,00 61,00 98,40 48, ,00 62,00 100,00 49,60 250,00 200, ,00 62,00 100,00 49, ,00 63,00 101,60 50,40 254,00 203, ,00 63,00 101,60 50, ,00 65,00 104,00 52,00 260,00 208, ,00 64,00 103,20 51, ,00 66,00 105,60 52,80 264,00 211, ,00 66,00 105,60 52, ,00 67,00 107,20 53,60 268,00 214, ,00 67,00 107,20 53, ,00 68,00 109,60 54,40 274,00 219,20

82 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Enkelbiljett och och rabattkortsresa i regiontrafik PRELIMINÄRT FÖRSLAG V = Vuxen SU = Skolungdom Takpris Örebro kommun = 4 zoner Fr zon 31: + 1 kr/zon för Vuxen, 1kr/2 zon för Skolungdom Pris 2013 ( : 4 x +3%) Pris ,00% Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Familjebiljett Familjebiljett zoner V SU V SU zoner V SU V SU 20% 20% På buss&sms/mobil 20% 20% 20% ,00 67,00 108,00 53, ,00 69,00 110,40 55,20 276,00 220, ,00 68,00 108,80 54, ,00 69,00 111,20 55,20 278,00 222, ,00 68,00 109,60 54, ,00 70,00 112,00 56,00 280,00 224, ,00 69,00 110,40 55, ,00 70,00 112,80 56,00 282,00 225, ,00 69,00 111,20 55, ,00 71,00 113,60 56,80 284,00 227, ,00 70,00 112,00 56, ,00 71,00 114,40 56,80 286,00 228, ,00 70,00 112,80 56, ,00 72,00 115,20 57,60 288,00 230, ,00 71,00 113,60 56, ,00 72,00 116,00 57,60 290,00 232, ,00 71,00 114,40 56, ,00 73,00 116,80 58,40 292,00 233, ,00 72,00 115,20 57, ,00 73,00 117,60 58,40 294,00 235, ,00 72,00 116,00 57, ,00 74,00 118,40 59,20 296,00 236, ,00 73,00 116,80 58, ,00 74,00 119,20 59,20 298,00 238, ,00 73,00 117,60 58, ,00 75,00 120,00 60,00 300,00 240, ,00 74,00 118,40 59, ,00 75,00 120,80 60,00 302,00 241, ,00 74,00 119,20 59, ,00 76,00 121,60 60,80 304,00 243, ,00 75,00 120,00 60, ,00 76,00 122,40 60,80 306,00 244, ,00 75,00 120,80 60, ,00 77,00 123,20 61,60 308,00 246, ,00 76,00 121,60 60, ,00 77,00 124,00 61,60 310,00 248, ,00 76,00 122,40 60, ,00 78,00 124,80 62,40 312,00 249, ,00 77,00 123,20 61, ,00 78,00 125,60 62,40 314,00 251, ,00 77,00 124,00 61, ,00 79,00 126,40 63,20 316,00 252, ,00 78,00 124,80 62, ,00 79,00 127,20 63,20 318,00 254, ,00 78,00 125,60 62, ,00 80,00 128,00 64,00 320,00 256, ,00 79,00 126,40 63, ,00 80,00 128,80 64,00 322,00 257, ,00 79,00 127,20 63, ,00 81,00 129,60 64,80 324,00 259, ,00 80,00 128,00 64, ,00 81,00 130,40 64,80 326,00 260, ,00 80,00 128,80 64, ,00 82,00 131,20 65,60 328,00 262, ,00 81,00 129,60 64, ,00 82,00 132,00 65,60 330,00 264, ,00 81,00 130,40 64, ,00 83,00 132,80 66,40 332,00 265,60

83 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Enkelbiljett och och rabattkortsresa i regiontrafik PRELIMINÄRT FÖRSLAG V = Vuxen SU = Skolungdom Takpris Örebro kommun = 4 zoner Fr zon 31: + 1 kr/zon för Vuxen, 1kr/2 zon för Skolungdom Pris 2013 ( : 4 x +3%) Pris ,00% Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Antal Enkel Enkel Rabatt Rabatt Familjebiljett Familjebiljett zoner V SU V SU zoner V SU V SU 20% 20% På buss&sms/mobil 20% 20% 20% ,00 82,00 131,20 65, ,00 83,00 133,60 66,40 334,00 267, ,00 82,00 132,00 65, ,00 84,00 134,40 67,20 336,00 268, ,00 83,00 132,80 66, ,00 84,00 135,20 67,20 338,00 270, ,00 83,00 133,60 66, ,00 85,00 136,00 68,00 340,00 272, ,00 84,00 134,40 67, ,00 85,00 136,80 68,00 342,00 273, ,00 84,00 135,20 67, ,00 86,00 137,60 68,80 344,00 275, ,00 85,00 136,00 68, ,00 86,00 138,40 68,80 346,00 276, ,00 85,00 136,80 68, ,00 87,00 139,20 69,60 348,00 278, ,00 86,00 137,60 68, ,00 87,00 140,00 69,60 350,00 280, ,00 86,00 138,40 68, ,00 88,00 140,80 70,40 352,00 281, ,00 87,00 139,20 69, ,00 88,00 141,60 70,40 354,00 283, ,00 87,00 140,00 69, ,00 89,00 142,40 71,20 356,00 284, ,00 88,00 140,80 70, ,00 89,00 143,20 71,20 358,00 286, ,00 88,00 141,60 70, ,00 90,00 144,00 72,00 360,00 288, ,00 89,00 142,40 71, ,00 90,00 144,80 72,00 362,00 289, ,00 89,00 143,20 71, ,00 91,00 145,60 72,80 364,00 291, ,00 90,00 144,00 72, ,00 91,00 146,40 72,80 366,00 292, ,00 90,00 144,80 72, ,00 92,00 147,20 73,60 368,00 294, ,00 91,00 145,60 72, ,00 92,00 148,00 73,60 370,00 296, ,00 91,00 146,40 72, ,00 93,00 148,80 74,40 372,00 297, ,00 92,00 147,20 73, ,00 93,00 149,60 74,40 374,00 299,20 Expr. 0 0,00 0,00 0,00 0,00 tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Cykel, 0 0,00 0,00 0,00 0,00 Cykel, 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

84 Taxeändring Länstrafiken Örebro Pendlar+ kort, Länskort och Fritidskort PRELIMINÄRT FÖRSLAG 1 jan 2014 Pris 2013 Pris ,00% Antal Pend - Pend - Pend - Pend - Pend - Pend - Pend - Pend - zoner lar + lar + lar + lar + lar + lar + lar + lar + Länet Länet Örebro kn Örebro kn Länet Länet Örebro kn Örebro kn Vuxen Skolungd Vuxen Skolungd Vuxen Skolungd Vuxen Skolungd Ny prisjustering +2,00% w Länskort Fritidskort 335 Sommarlovskort

85 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Tätortstrafik och servicetrafik PRELIMINÄRT FÖRSLAG Pris 2013 Pris ,00% Tätortstrafik i Örebro Tätortstrafik i Örebro Enkel vuxen, på bussen 25,00 Enkel vuxen, på bussen 26,00 Enkel skolungdom, på bussen 12,00 Enkel skolungdom, på bussen 13,00 Enkel vuxen, förköp 1) 20,00 Enkel vuxen, förköp 1) 21,00 Enkel skolungdom, förköp 1) 10,00 Enkel skolungdom, förköp 1) 10,00 Familjebiljett 52,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 41,60 Rabatt vuxen 16,00 Rabatt vuxen 16,80 Rabatt skolungdom 8,00 Rabatt skolungdom 8,00 Tätortskort vuxen 480,00 Tätortskort vuxen 500,00 Tätortskort skolungdom 240,00 Tätortskort skolungdom 250,00 1) = SMS, automat, ombud 1) = SMS, Mobil, automat, ombud Tätortstrafik i Karlskoga Tätortstrafik i Karlskoga Ny prisjustering +4,00% Enkel vuxen, på bussen 20,00 Enkel vuxen, på bussen 23,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 11,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 20,00 Enkel vuxen, förköp 2) 21,00 Enkel skolungdom, förköp (SM S) 10,00 Enkel skolungdom, förköp 2) 10,00 Familjebiljett 46,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 36,80 Rabatt vuxen 16,00 Rabatt vuxen 16,80 Rabatt skolungdom 8,00 Rabatt skolungdom 8,00 Tätortskort vuxen 360,00 Tätortskort vuxen 370,00 Tätortskort skolungdom 180,00 Tätortskort skolungdom 185,00 2) = SMS, Mobil, ombud Tätortstrafik i Lindesberg Tätortstrafik i Lindesberg Enkel vuxen, på bussen 25,00 Enkel vuxen, på bussen 26,00 Enkel skolungdom, på bussen 12,00 Enkel skolungdom, på bussen 13,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 20,00 Enkel vuxen, förköp 3) 21,00 Enkel skolungdom, förköp (SM S) 10,00 Enkel skolungdom, förköp 3) 10,00 Familjebiljett 52,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 41,60 Rabatt vuxen 16,00 Rabatt vuxen 16,80 Rabatt skolungdom 8,00 Rabatt skolungdom 8,00 Tätortskort vuxen 360,00 Tätortskort vuxen 370,00 Tätortskort skolungdom 180,00 Tätortskort skolungdom 185,00 3) = SMS, Mobil Servicetrafik i Kumla Servicetrafik i Kumla Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 10,00 Enkel vuxen, förköp 3) 10,00 Enkel skolungdom, förköp (SM S) 10,00 Enkel skolungdom, förköp 3) 10,00 Familjebiljett 20,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 16,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 3) = SMS, Mobil Servicetrafik i Hallsberg Servicetrafik i Hallsberg Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel vuxen, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel skolungdom, på bussen 10,00 Enkel vuxen, förköp (SMS) 10,00 Enkel vuxen, förköp 3) 10,00 Enkel skolungdom, förköp (SM S) 10,00 Enkel skolungdom, förköp 3) 10,00 Familjebiljett 20,00 Familjebiljett, Rabatt 20 % 16,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt vuxen 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 Rabatt skolungdom 10,00 3) = SMS, Mobil

86 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 PRELIMINÄRT FÖRSLAG ÖLL-biljett Pris 2013 Pris ,00% Enkel Enkel Regiontrafik 51,41 Regiontrafik 52,44 Örebro stad 20,00 Örebro stad 21,00 Karlskoga stad 20,00 Karlskoga stad 21,00 Lindesberg stad 20,00 Lindesberg stad 21,00 Kumla stad 20,00 Kumla stad 10,00 Hallsberg stad 20,00 Hallsberg stad 10,00 Ny prisjustering +2,00% TiM-kort Pris 2013 Pris ,00% Brutto Rabatterat Brutto Rabatterat Anm Örebro län 940,00 827,00 Örebro län 960,00 845,00 Pris = Pendlarpluskort 7 zoner Örebro stad 480,00 422,00 Örebro stad 500,00 440,00 Pris = Tätortskort TiM-24 50,00 50,00 TiM-24 52,00 52,00

87 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 Blankobiljetter, Praobiljetter, Tillfälligt Gymnasiekort PRELIMINÄRT FÖRSLAG Pris 2013 Länet Blankobiljett 10 resor Vuxen 515,00 Blankobiljett 10 resor Skolungdom 260,00 Praobiljett kalendervecka Skolungdom 208,00 Ny prisjustering Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) 56,00 +2,00% Kulturkort Örebro kommun (1 resa) 20,00 Blankobiljett 10 resor Vuxen Blankobiljett 10 resor Skolungdom Praobiljett kalendervecka Skolungdom Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) Kulturkort Örebro kommun (1 resa) Örebro tätort 200,00 100,00 80,00 56,00 10,00 Pris ,00% Blankobiljett 10 resor Vuxen Blankobiljett 10 resor Skolungdom Praobiljett kalendervecka Skolungdom Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) Kulturkort Örebro kommun (1 resa) Länet 530,00 270,00 215,00 57,00 20,00 Anm Generell prisökning Generell prisökning Samma pris som Blankobiljett Skolungdom -20 % rabatt Generell prisökning Generell prisökning Blankobiljett 10 resor Vuxen Blankobiljett 10 resor Skolungdom Praobiljett kalendervecka Skolungdom Tillfälligt Gymnasiekort 1 dag (2 resor) Kulturkort Örebro kommun (1 resa) Örebro tätort 210,00 100,00 80,00 57,00 10,00 Anm Samma pris som för förköpt kontantbiljett Samma pris som för förköpt kontantbiljett Samma pris som Blankobiljett Skolungdom -20 % rabatt Samma pris för länet och Örebro tätort Samma pris som för förköpt kontantbiljett

88 Taxeändring Länstrafiken Örebro 1 jan 2014 SKOLSKJUTSTAXA Samtliga priser är angivna exkl moms (rabatt 15% är avdragen) PRELIMINÄRT FÖRSLAG ÖREBRO KOMMUN Pris 2013 Pris ,00% Antal Årskurs Årskurs Antal Årskurs Årskurs zoner zoner ,90 19,20 1 9,10 19,60 2 8,90 19,20 2 9,10 19, ,40 23, ,60 24, ,70 29, ,00 29, ,80 33, ,10 34, ,40 41, ,80 42, ,60 47, ,10 48, ,80 51, ,30 52, ,00 55, ,60 56, ,20 59, ,70 61, ,80 66, ,40 67, ,00 70, ,70 71, ,20 72, ,00 73, ,30 74, ,00 75, ,40 76, ,10 78, ,50 78, ,30 80, ,90 83, ,70 85, ,90 84, ,70 86, ,90 85, ,70 87,50 20-w 44,20 87,90 20-w 45,10 89,70 TÄTORTEN 8,50 17,00 TÄTORTEN 8,50 17,85 ÖVRIGA KOMMUNER Pris 2013 Pris 2014 Kommun Årskurs Årskurs Kommun Årskurs Årskurs Askersund Askersund Degerfors Degerfors Hallsberg Hallsberg Hällefors Hällefors Karlskoga Karlskoga Kumla Kumla Laxå Laxå Lekeberg Lekeberg Lindesberg Lindesberg Ljusnarsberg Ljusnarsberg Nora Nora Karlskoga tätort Karlskoga tätort

89 Remissvar Vindkraft i Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till magnus.eklund@lansstyrelsen.se Datum Svarslämnare Organisation Nämnden för trafik, miljö och service, Landstingsstyrelsen Örebro läns landsting Skicka in via e-post: magnus.eklund@lansstyrelsen.se senast den 25 oktober Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ EN VÄGLEDNING KRING VINDKRAFT 1. Sammanfattande rekommendationer 2. Inledning Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 3. Bakgrund 4. Prövning av vindkraftverk stycke 3: Vad menas med annan energiproduktion? Ersätt med ej förnybar 5. Planering av vindkraftverk 6. Riksintressen Näst sista stycket på sid 12 bör tas bort eller skrivas om. Texten blir snart inaktuell. På sidan 13, punkt 3 är det lite otydligt på vilket sätt vindkraft skulle kunna stå i motsats till industriell produktion, elproduktion Förtydliga punkt 3. Vindkraft bör kunna samsas med dessa utan att påtagligt försvåra tillkomst eller utnyttjande av anläggningarna eftersom samma förutsättningar gäller vindkraftsparker. 1

90 Remissvar Vindkraft i Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till magnus.eklund@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ EN VÄGLEDNING KRING VINDKRAFT 7. Kultur och naturmiljö Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 8. Övriga intressen 9. Regler vid vindkraftsetablering 10. Kartbilaga känsliga områden för fåglar 11. Förslag på område för Natura 2000 prövning kring Kvismaren 12. Förslag på område för Natura 2000 prövning kring Tysslingen Landstinget vill framhålla vikten av att beslut tas med omsorg om en hälsosam omgivningsmiljö. Utgångsläget är behovet av omställning till en hållbar energiförsörjning i samhället, genom att energiförsörjningen övergår från ej förnybara till förnybara energislag. Vägledningen pekar på att det är ett omfattande regelverk som styr vindkraftsetablering. Samordning mellan myndigheter är därför viktigt för att inte regelverket ska uppfattas som alltför snårigt. Ge gärna förslag på bra placeringar, vilket underlättar för vindkraftsetablerare. Beskriv samordningen mellan myndigheters ansvar. 13. Vägledning Arter och 2

91 Remissvar Vindkraft i Örebro län Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till magnus.eklund@lansstyrelsen.se KOMMENTARER PÅ EN VÄGLEDNING KRING VINDKRAFT vindkraft, se webb Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 14. Känsliga naturmiljöer i skogslandskapet för etablering av vindkraft, se webb KOMMENTARER PÅ BILAGA ENERGI OCH KLIMATPROGRAM FÖR ÖREBRO LÄN Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Övriga synpunkter om vägledningen kring vindkraft och bilagor Örebro läns landsting stödjer framtagandet av en vägledning för vindkraft i Örebro län. Landstinget har i sitt Miljö- och hållbarhetsprogram en åtgärd om ny vindkraftsproduktion motsvarande hälften av landstingets framtida elanvändning, uppskattningsvis GWh. 3

92 Inriktning för kollektivtrafikens drivmedel - Genomförande av Miljö- och hållbarhetsprogram samt Regionalt trafikförsörjningsprogram Beslutad Dnr: 12OLL4331 1

93 SAMMANFATTNING Mål och möjligheter Nuläge Framtida drivmedel Strategiska vägval hur nå målet? 1. BAKGRUND 1.1 Regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen 1.2 Örebroregionens energi- och klimatprogram 1.3. Regionalt trafikförsörjningsprogram 1.4 Landstingets miljö- och hållbarhetsprogram 2. NULÄGE 2.1 Andel förnyelsebara bränslen 2.2 Befintliga trafikavtal 2.3 Trafikvolymer i busstrafiken 2.4 Energibehov för kollektivtrafik med buss 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Tillgängliga förnybara bränslen 2013 fakta och bedömning Biodiesel FAME (rapsmetylester, RME) Hydrerade växtoljor, (HVO) Biogas (uppgraderad biogas) Bioetanol (ED 95) EL-kraft 3.2 Biobränslemaknaden Fordons gas (uppgraderad biogas) Biodiesel (FAME) Bioetanol 3.3 Teknisk utveckling Motorer / hybridteknik 3.4 Tankningssystem Fordons gas (uppgraderad biogas) Flytande bränslen 3.5 Förnybara bränslen omkring 2020 bedömning Introduktion av ny teknik på en marknad Utveckling av förnybara drivmedel Syntetiska bränslen (andra generationens biobränslen) Vätgas (bränslecellsteknik) El-kraft 3.6 Värdering av miljönytta 2

94 3.6.1 Hållbarhetskriterier Energieffektivisering 3.7 Måluppfyllelse till Strategiska bedömningar Kostnadsbedömningar för olika bränslealternativ Krav i upphandlingar 4. Strategisk inriktning hur når vi målen? 4.1 Måluppfyllelse till Omfattning av kommande upphandlingar 4.2 Strategiska bedömningar Krav på fossilfritt Beprövade drivmedel Energieffektivtet Biogas Teknisk utveckling 4.3 Kostnadsbedömningar för olika bränslealternativ 5. BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Definitioner och förklaringar S-kurvans faser Uppskattade merkostnader för möjliga fossilfria drivmedel jämfört med dieselbränsle Kalkyl över merkostnader vid olika bränslealternativ Förteckning över källhänvisningar Projektorganisation 3

95 Sammanfattning Vi blir allt mer rörliga. Det är idag inte ovanligt att bo i en kommun och arbeta i en annan. Antalet pendlingsresor blir både fler och längre. Men vi kan också se en utveckling där behovet av resor inom jobbet ökar. Näringslivets kontaktytor tenderar att spänna över allt större, geografiska områden, och länsöverskridande samarbeten inom den offentliga sfären blir allt fler. Det finns inget negativt i detta. Tvärtom finns det mycket som talar för att det bidrar till att skapa en konkurrenskraftig region. Men alla resor har en negativ inverkan på miljön. Här kan förstås en attraktiv kollektivtrafik medföra att allt fler invånare väljer att lämna bilen hemma. Det innebär betydande vinster för vårt framtida klimat. Men även kollektivtrafiken påverkar miljön och klimatet negativt. Vi vill att kollektivtrafiken i Örebro län ska vara ett mönsterexempel ur klimathänseende. Fram till år 2019 kommer all offentligfinansierad busstrafik i länet att upphandlas. Mål och möjligheter I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns det ett mål om att all kollektivtrafik ska bedrivas med fossilfria drivmedel till år Denna strategi ska beskriva lämpliga handlingsvägar för kollektivtrafikens drivmedelsförsörjning för att detta mål ska kunna nås. I huvudsak är den regionala kollektivtrafiken i Örebro län ett samhälleligt åtagande. Nästan samtlig trafik är upphandlad. Det betyder att landstinget har stor rådighet över trafikens miljöoch klimatpåverkan samt huruvida målet är möjligt att nå. Nuläge Redan idag använder kollektivtrafiken förhållandevis hög andel förnybara drivmedel i jämförelse med övriga län uppgick de förnybara drivmedlen till 65 procent av den totala kilometerproduktionen. I Sverige är det endast Skåne, Stockholms och Östergötlands län som har högre andel. I Örebro län är det biogas och biodiesel (RME) som används. För busstrafiken i Örebro län finns tio gällande trafikavtal, vilka löper ut 2015, 2017 respektive Tillgängliga fossilfria drivmedel idag De biodrivmedel och energislag som för närvarande finns tillgängliga på den svenska marknaden är: Biodiesel i form av RME Hydrerade växtoljor (HVO) Biogas Bioetanol ED95 för specialbyggda dieselmotorer Elkraft För många av dagens förnyelsebara drivmedel finns det idag ingen fungerande kommersiell marknad. Detta påverkar tillgängligheten, förutsägbarhet gällande priser, etc. Av ovan nämnda drivmedel finns RME och Bioetanol att tillgå på marknaden. Biogas framställs i huvudsak för en lokal marknad, men tillgång och priser styrs som regel av överenskommelser mellan producenter och köpare. HVO finns att tillgå i begränsad omfattning. Elkraft är snarare en distributionsform än ett drivmedel, och möjligheten att bruka den är som regel avhängig nödvändig infrastrukturutbyggnad. När det gäller kostnader är RME jämförbart med diesel. HVO kommer sannolikt att kosta något mer än RME. Bioetanol kostar och något mer än diesel. Biogas innebär den största merkostnaden jämfört med diesel. RME och HVO kan köras med traditionella dieselbussar, medan de övriga drivmedlen kräver specialfordon som innebär en merkostnad. 4

96 Framtida drivmedel Ovan nämnda drivmedel brukar räknas till den första generationens förnyelsebara drivmedel. Från att så gott som samtliga bussar i Sverige drivits med diesel, har det länge diskuterats vilket förnyelsebart drivmedel som skulle kunna bli ett långsiktigt alternativ. Idag menar de flesta forskare att vi snarare kommer att finnas en palett av olika drivmedel att tillgå för busstrafiken. Den första generationens förnyelsebara drivmedel har förstås stora förtjänster i jämförelse med traditionell diesel. Men det finns också bekymmer. Exempelvis för det en debatt kring om det är moraliskt rättfärdigt att använda en råvara som likaväl kunde använts för livsmedelsproduktion. Mot bakgrund av detta finns det idag ett förslag i EU-kommissionen om att kraftigt begränsa användningen av livsmedelsgrödor vid framställningen. Detta kan inom de närmaste åren komma att kraftigt påverka pris och tillgång på i första hand RME och biogas. Fram till 2019 är sannolikt något av den första generationen förnyelsebara drivmedel som är rimliga alternativ för kollektivtrafiken. Men forskningen antyder att den andra generationens drivmedel kommer att handla om antingen syntetiska drivmedel, framställda av biomassa utanför jordbrukssektorn eller på längre sikt av koldioxid och vatten genom infångning och recirkulation av koldioxid, eller av elmotordrivna fordon. Strategiska vägval hur nå målet? Det finns ett antal grundläggande ställningstaganden i inriktningen för kollektivtrafikens drivmedel: I alla upphandlingar ska krav ställas så att 100 procent av kilometerproduktionen utförs med fossilfria bränslen i enlighet med de Branschgemensamma miljökraven för respektive år. Landstinget ska om möjligt undvika krav om specifika produkter eller tekniker. Ett krav på andelar förnyelsebart bränsle bedöms ge RME till en början med en övergång till HVO med tiden. För att säkerställa driftsäkerhet i transportsystemet bör krav på beprövade förnybara drivmedel ställas. Behovet av en stabil tillgång på förnyelsebara drivmedel samt att priset är rimligt och förutsägbart över tiden är en strategisk fråga för att klara omställningen enligt uppsatta mål. Med anledning av att stora skillnader finns i energieffektivitet mellan olika bränslen är det nödvändigt att ställa krav på energieffektivitet vid upphandling av nya trafikuppdrag. Särskilt i utpräglad stadstrafik bör upphandlingarna i första hand styras mot användning av energieffektiva fordon. I stadstrafiken i Örebro måste man ta hänsyn till de stora investeringar i infrastruktur som redan gjorts i biogasdrift. Biogas prioriteras om Landstinget eftersträvar stordriftsfördelar i tillgången, t ex att man vill säkra tillgången på biogas på publika stationer. Mot bakgrund av de merkostnader som är förknippade med biogas är producentperspektivet helt avgörande för om biogas ska användas. Idag saknas också biogas i de volymer som trafiken 5

97 successivt behöver. Det innebär att det skulle krävas ett engagemang från Landstinget av såväl produktion som infrastruktur och depålösningar för att säkra leverans av biogas. Upphandlingar genomförs enligt de gemensamma rekommendationer som har tagits fram av en enad kollektivtrafikbransch. Anpassningar av tankningssystem på bussdepåanläggningar måste ske i samband med införande av nya bränslen. Ekonomiska och tekniska resurser för investeringar säkerställs. Drivmedelsstrategin bör revideras vart annat år för att följa den snabba utveckling som pågår inom teknikområdet. 6

98 1. BAKGRUND 1.1 Regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Strategin är styrande för aktörer på regional och nationell nivå och stödjande för de som verkar på kommunal och lokal nivå. Strategin lyfter fram fyra områden som ska prioriteras i det regionala utvecklingsarbetet. Ett av dessa områden är Den öppna regionen, där kollektivtrafiken utgör en viktig del. Här finns såväl ett inriktningsmål som ett etappmål som har tydlig bärighet på frågan om kollektivtrafikens drivmedel: Inriktningsmål: Kollektivtrafiken inom vår region och storregion är ett mönsterexempel ur både miljö- och effektivitetssynpunkt, Etappmål: År 2020 drivs all kollektivtrafik med förnyelsebara drivmedel. 1.2 Örebroregionens energi- och klimatprogram Regionförbundet och Länsstyrelsen har ansvarat för framtagandet av ett energi- och klimatprogram för länet. Programmet kan sägas vara ett förtydligande av den ekologiska dimensionen i den regionala utvecklingsstrategin. Programmet är vägledande för landstinget. Programmet har tre övergripande mål: År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med 2005, År 2020 har energiintensiteten i Örebro län minskat med 20 procent sedan 2008, År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. När det gäller kollektivtrafiken finns det dessutom två inriktningsmål som särskilt berör drivmedelsfrågan: År 2015 har klimatpåverkan från länets kollektivtrafik minskat med 20 procent jämfört med 2010, År 2020 ska länet kollektivtrafik drivas till 100 procent av förnybara drivmedel eller el. 1.3 Regionalt trafikförsörjningsprogram Det regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör den strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län. Programmet ligger till grund för kommande beslut om trafikplikt samt trafikupphandlingar. Inom målområdet Långsiktigt hållbar resa finns två delmål som särskilt berör kollektivtrafikens drivmedel: År 2015 har klimatpåverkan från länets kollektivtrafik minskat med 20 procent jämfört med 2010, År 2020 ska länet kollektivtrafik drivas till 100 procent av förnybara drivmedel. Det framgår också av målformuleringarna ett den kanske viktigaste åtgärden för persontransporternas klimatpåverkan är att fler väljer att resa kollektivt istället för med bil. 7

99 1.4 Landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram Landstinget beslutade om ett nytt miljö- och hållbarhetsprogram under Programmet är ett internt dokument för de verksamheter som landstinget ansvarar för, däribland kollektivtrafiken. Utöver de mål som finns uppställda i trafikförsörjningsprogrammet anges också att klimatpåverkan från kollektivtrafiken ska ha minskat med 20 procent från 2010 till

100 2. NULÄGE 2.1 Andel förnyelsebart bränsle I huvudsak är den regionala kollektivtrafiken i Örebro län ett samhälleligt åtagande. Trafiken är i huvudsak upphandlad. Kommersiell kollektivtrafik förekommer i viss omfattning med tåg samt i mycket begränsad omfattning med buss. I begränsad utsträckning omfattas även länet av kollektivtrafik som är upphandlad av andra kollektivtrafikmyndigheter (t ex Kinnekullebanan). Detta innebär att Länstrafiken har mycket stor rådighet över kollektivtrafikens miljöpåverkan. I Örebro län var andelen förnybara drivmedel 65 % av kilometerproduktionen. Fordonsgas (uppgraderad biogas) används som bränsle till bussarna i stadstrafiken i Örebro. Regiontrafiken utförd inom trafikområdet Kopparberg Lindesberg och inom trafikområdet Odensbacken använder RME (rapsmetylester). 1 Den inköpta tågtrafiken använder grön el med ett undantag som är trafiken på Kinnekullebanan, från länsgränsen mot Västergötland till Örebro. Trafiken körs med dieseltåg. Andelarna för RME, biogas och etanol har ökat samtidigt som andelen diesel sjunkit. De län som har högst andel förnyelsebara drivmedel är Stockholm, Region Skåne och Östergötlands län med runt 70 % Befintliga trafikavtal För busstrafiken inom Örebro län finns tio gällande trafikavtal med olika bussentreprenörer. Avtalen har olika giltighetsperioder. Avtal för respektive trafikområde upphör enligt följande: Upphör augusti 2014 trafikområde Nora, Hällefors Upphör augusti 2015 trafikområde Karlskoga, Kumla, Laxå, Askersund Upphör augusti 2017 trafikområde Kopparberg, Lindesberg och Odensbacken Upphör augusti 2019 trafikområden Örebro 2.3 Trafikvolymer i busstrafiken Trafiken som utförs inom varje trafikområde (från respektive depåfastighet) hade under trafikåret 2012 följande omfattning: Källa: Fordonsdatabas FRIDA Trafikområde Antal körda km 2012 Summa km per år upphandlingsåret A) Karlskoga Kumla Laxå Askersund (2014) Nora Hällefors (2015) Kopparberg Lindesberg inklusive Frövi

101 Odensbacken (2017) Örebro (2019) Summa A) Exklusive eventuell produktionsökning av trafiken 2.4 Energibehov för kollektivtrafik med buss Den linjelagda kollektivtrafiken med buss utförde under 2012 ett transportarbete motsvarande km. Denna trafik förbrukade 3117 kubikmeter dieselbränsle och 1186 kbm RME samt 3074 Nkbm fordons gas. Energibehovet för busstrafiken framdrivning uppgår till cirka 72 GWh som skall distribueras och tankas på de elva bussdepåanläggningarna i länet. Med en antagen ökning av trafikproduktionen per år med 2 % och den energiförbrukning som befintliga fordon har 2012 kommer energibehovet att uppgå till 79 MWh år 2016 och till 93 MWh Ökade krav på energieffektivisering från EU kommer att medföra en reducering av energibehovet per fordon framöver. (se Energieffektivisering) 10

102 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Tillgängliga förnybara bränslen 2013 fakta och bedömningar De biodrivmedel och energislag som för närvarande finns tillgängliga för tunga fordon på den svenska marknaden är: Biodiesel i form av RME Hydrerade växtoljor (HVO) Fordonsgas (uppgraderad biogas) Bioetanol ED95 för specialbyggda dieselmotorer (ej att förväxla med det publikt tillgängliga E85 för ottomotorer) Elkraft Biodiesel FAME (rapsmetylester, RME) Med biodiesel avses i detta dokument en produkt som kemiskt inte är helt likvärdig med dieselolja. Biodiesel på den svenska marknaden utgörs av s.k. FAME (fettsyrametylester) i form av rapsmetylester, RME som framställs ur olja från oljeväxter och processas med metanol. Sammantaget används 10 % fossil råvara vid framställningen. Dock är RME i sin helhet klassat som biodrivmedel. Vid klassning eller hållbarhetsgodkännande beaktas allt koldioxidutsläpp som sker i hela kedjan från källa till fordon. Biodiesel ger reducering av koldioxid (CO2) med % jämfört med fossil dieselolja. Den vanligast förekommande produkten för bussar inom kollektivtrafiken idag är RME, som framställs av rapsolja. Det finns ett förslag till ändring av EU:s bränsle direktiv och förnybarhetsdirektiv från år 2020 för att begränsa användningen av grödobaserad RME. Fördelar Kan köras i många befintliga dieselmotorer Kan blandas med dieselolja Kan användas i första generationens hybridfordon God spårbarhet låg risk för konflikt med matproduktion och sociala villkor Nackdelar Temperaturbegränsning 21 Färskvara, max 6 månaders lagring Kräver tillverkargodkännande för motorer och bränslesystem Beskattas som miljöklass 3 vid inblandning i dieselolja över 5 %, (inte vid 100 % RME) Produktionsmöjligheterna för RME är begränsade eftersom det är arealkrävande, tillgången på RME kan bli begränsad Lägre energiinnehåll än i dieselolja, ger ca 5 % högre volymförbrukning Kan öka NOx-emissionen. Nyare fordon har NOx-utsläppsnivåer med god marginal till gällande lagkrav. Kräver god tankhygien där framför allt vatten regelbundet måste dräneras bort för att undvika tillväxt av mikroorganismer. Men detta gäller numera även standarddiesel som innehåller 5 % RME. 11

103 Andra former av biodiesel förväntas att introduceras på den svenska marknaden kommande år. Ekonomi I dagsläget beräknas drift med biodiesel kosta ca 0,50-1,00 kr mer per kilometer jämfört med dieseldrift. Merkostnader kommer av ökade underhållskostnader och distributionskostnader i områden med få eller små användare. Nya avgaslagkrav från 2014 innebär att nya motorer måste certifieras för varje drivmedel som tillverkaren godkänner fordonet för. Några europeiska leverantörer har därför aviserat att de inte kommer att leverera nya fordon som är godkända för biodiesel i form av FAME/RME i nya fordon efter Dock finns några fordonsleverantörer som meddelat att fordon för biodiesel kommer att levereras också efter Hydrerade växtoljor, (HVO) Ett bättre alternativ till biodiesel är Hydrerade Växtoljor, HVO eller biobaserad syntetisk dieselolja. Dessa drivmedel är kemiskt likvärdiga med dieselolja och kan således användas i konventionella dieselmotorer utan speciella godkännanden eller åtgärder. Exempel på HVO är den produkt som av Preem marknadsförs som Evolution Diesel. Denna består av en mindre del HVO som framställs av råtallolja från skogsindustrin. Även OKQ8 säljer inblandad HVO under produktnamnet Bio+. Tillgänglighet av HVO är sannolikt en förhandlingsfråga eftersom denna marknad växer snabbt. En användare som är beredd att betala något mer för HVO än för diesel eller RME har bedöms kunna ha goda möjligheter att få köpa 100 % HVO inom något år. Fastställs EU:s förslag till ändring av bränsledirektiv och förnyelsedirektiv gällande begränsning av användningen av grödobaserad RME ökar detta möjligheterna för utveckling och ökade volymer av HVO. Även det nya kravet från 2014 att motorer måste certifieras för varje drivmedel som fordonstillverkaren godkänner bedöms gynna HVO Fordonsgas (uppgraderad biogas) Med fordonsgas avses vanligen metangas som antingen kan vara av fossilt ursprung och då benämns naturgas eller förnybart ursprung och då benämns biogas, eller blandningar därav. För att biogas skall kunna användas i fordon måste den uppgraderas till en hög metanhalt. Fordonsgasdrift i fordonen förutsätter en viss stordrift (depåstorlek) och produktionseffektivitet (minimerad tomkörning) för att vara ekonomiskt gynnsam. Dessa förutsättningar är oftast lättare att uppfylla i stadstrafik än i annan trafik. Det finns även flera andra skäl som talar för användning av uppgraderad biogas såsom regionala arbetsmarknadseffekter, att det eftersträvas att fordons gas skall tillhandahållas till publika tankstationer inom ett område så att fordons gas även kan erbjudas publikt. Det är producentperspektivet som är avgörande för att uppgraderad biogas ska användas i kollektivtrafiken. Det bör tydligt framgå av kollektivtrafikens uppdragsbeskrivning att man skall ta detta ansvar med de kostnader som detta innebär. 12

104 Fördelar Lokalt producerat bränsle Produktion från avfall kan ge utökad effekt, eftersom andra miljöproblem begränsas God spårbarhet, d.v.s. odlingsförhållanden och sociala förhållanden är i allmänhet kända. Ingen eller liten risk för konflikter med matproduktion eller sociala villkor Hög reduktion av CO2 i livscykeln (upp till 90 %) På marknaden finns stadsbussar som normalbussar och ledbussar men det finns även ett begränsat utbud av regionbussar. Nackdelar Det finns en målkonflikt mellan kravet på energieffektivisering och biogasanvändning i tunga fordon. En gasdriven stadsbuss använder närmare 100 % mer energi än en biodieseldriven elhybridbuss och 30 % mer energi än en biodieseldriven konventionell buss. På grund av den lägre energianvändningen blir nettoutsläppet av koldioxid ungefär likvärdigt för en biogasbuss och en biodieseldriven hybridbuss trots att biodieseln uppvisar sämre livscykelvärden för koldioxid än vad biogasen gör. Om biogasen ska ha en framtid måste det ske ett teknikutvecklingssteg där fordonens energieffektivitet ökar väsentligt % högre energiförbrukning än för en konventionell biodieseldriven buss Upp till 100 % högre energiförbrukning än för en biodieseldriven elhybridbuss Höga investeringskostnader, ca kr för en normalbuss i jämfört med en dieselbuss. Driftproblem pga. gaskvalitet förekommer ibland vid start av ny biogasproduktion Övriga aspekter Kollektivtrafiken kan i dagsläget spela en väsentlig roll i att skapa grund för investeringar i lokalt och regionalt producerad biogas/fordons gas. Detta utgör i sin tur en grund för långsiktiga bränsleavtal där beställaren kan minska riskerna för okontrollerade prisökningar och där bränsleleverantören kan säkerställa avsättning för sin produktion över lång tid. Detta förutsätter ett långsiktigt partnerskap mellan parterna, där gas inköp och gasleveranser garanteras. Ett långsiktigt biogasavtal kan också innebära ett säkerställande av bränsleförsörjningen om tillgången på bränsle blir begränsad. Back up med fossil naturgas är oftast nödvändig. Ekonomi Gaspriset måste delvis kompensera högre kostnader för energiåtgång, fordonsinvestering och underhåll. I dagsläget beräknas biogasdrift totalt kosta ca 2,50 kr 4,50 kr mer per kilometer jämfört med dieseldrift vid ett dieselpris på 12 kr/l exkl. moms Till detta kommer andra faktorer som inte har kvantifierats: Minskad miljöpåverkan vid omhändertagande av olika typer av avfall och restprodukter. Kan också innebära att dessa, tidigare värdelösa produkter, kommer att få ett råvaruvärde. Regional utveckling och arbetsmarknadseffekter lokal eller regional produktion Strategisk försörjning med bättre säkerställande av tillgång på drivmedel. Uppgraderad biogas/fordons gas börjar mer framstå som en produkt som kan transporteras och säljas på en större marknad än enbart den lokala. 13

105 Uppgraderad biogas/fordons gas är det tillgängliga drivmedel som ger störst minskning av nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser med upp till 86 % reduktion av klimatpåverkan vid likvärdig energianvändning enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (Bränsledirektivet). Vissa kvaliteter av HVO kan ge likvärdiga eller bättre värden. Uppgraderad biogas/fordons gas lämpar sig väl för transporttjänster där fordonen går in i depå, som kollektivtrafik och avfallstransporter m.fl Bioetanol, ED 95 Etanol i form av ED95 används i stor utsträckning i Stockholmsområdet. Dock finns endast en fordonstillverkare, Scania som levererar bussar för ED95. Flera möjliga leverantörer av bioetanol i Sverige, där SEKAB är en av de större leverantörerna av ED95 Dessa bussar körs inte på det allmänt tillgängliga bränslet E85 utan på en variant som heter ED95 och består av 95 % etanol och 5 % tänd-förbättrare som gör det möjligt att använda bränslet i dieselmotorprocess vilket ger lika hög verkningsgrad som för konventionell dieselteknik. Tänd-förbättrare är fossil men det pågår utveckling för att ta fram en biobaserad tänd-förbättrare. Fördelar För närvarande ingen känd konkurrens med regnskog eller matproduktion för den produkt som säljs i Sverige Samma energiförbrukning som diesel, d.v.s. hög verkningsgrad Leverantören har dokumenterat och ställt krav på livscykelprestanda, biologisk mångfald och socialt ansvar. Idag ställs krav på Hållbarhetsbesked på leverantörer. Hög reduktion av klimatpåverkande gaser i livscykeln (upp till ca 80 %) Finns normalbussar, ledbussar och ev. regionbussar Goda erfarenheter av drift i Stockholm m.fl. orter Investeringskostnad per buss är idag jämförbar med dieselbuss Nackdelar Importberoende för närvarande men inhemsk och energieffektiv produktion under utveckling Vissa produktionsmetoder är energikrävande (gäller ej sockerrörsbaserad etanol) Höjda kostnader för, underhåll, och bränsle, jämfört med diesel. I dagsläget beräknas drift med bioetanol kosta ca 1,40 kr mer per kilometer jämfört med dieseldrift. Finns bara en leverantör av fordon Kräver 5 % tänd-förbättrare som f.n. är fossil El-kraft Elkraft är inte ett drivmedel utan snarare en distributionsform. Elen kan framställas på olika sätt och den el som i dagsläget används för spårvagns- och tågtrafik är produktspecificerad och inköpt som förnybar el. Eldrivna kollektivtrafikfordon i form av trådbussar är en väl beprövad teknik som funnits över ett hundra år. Används idag i 350 system med ca bussar globalt. I Europa huvudsakligen i Italien, Schweiz och Frankrike men även i Östeuropa. I landskrona finns en linje med fem fordon. 14

106 Olika grad av elektrifiering i bussar är en tydlig trend. Goda exempel är de snabbladdningsbara el-bussarna med hybridteknik i Umeå stadstrafik, biodieseldrivna elhybridbussar som sedan juni 2012 trafikerar Göteborgs innerstad. Ytterligare steg i elektrifieringen är s.k. plug-in-hybrider som demonstreras i Göteborg från april maj I Hammarby Sjöstad förbereds ett demonstrationsprojekt med åtta bussar med laddhybridteknik och förnybar el till % och biodiesel till resterade andel. Det finns också leverantörer som erbjuder bussar som endast drivs av el. Eldrift innebär oftast stor energieffektivisering och det är angeläget att kollektivtrafikens aktörer deltar i och aktivt följer denna utveckling. En elektrisk motor bedöms vara ca 3 ggr effektivare än en förbränningsmotor. 3 Ekonomi Ur ett livscykelperspektiv blir systemkostnaden 5-15 % högre jämfört med dieselbussar. Merkostnad för en normalstor el-buss uppskattas till ca 1,7 Mkr men med en lägre kostnad för elkraft jämfört med dieseldrift, ca -3,50 kr per km. Investeringskostnad för infrastrukturen uppgår till ca 10 Mkr per km. 4 Efter försök med rena elbussar i Kina samt erfarenheter från hybridbussar är företaget Volvo övertygad om att laddhybriden är den optimala stadsbussen. De flästa busslinjer i städer är omkring 10 km. På den sträckan sparar laddhybriden 80 % diesel, den rena energibesparingen blir 60 %. Ägarens totalkostnad än för alla annan bussteknik på marknaden, efter 4-5 är merkostnaden betald. 5 15

107 3.2 Biobränslemarknaden Fordonsgas (uppgraderad biogas) Inom ramen för projektet Infra Biogas Öst har Biogas Öst uppdaterat prognoser för utbud & efterfrågan på biogas som fordonsbränsle fram till 2020, länsvis och för hela Biogas Östs region. Medan vissa län ser ut att kunna matcha utbud & efterfrågan relativt väl så kommer regionen som helhet att uppleva underskott på biogas, vilket understryker behovet av regional samordning och samverkan.?) Biogas Öst, redovisar ett långsiktigt effektmål till 2020 på 1,5 TWh biogasproduktion i regionen (länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Södermanland, Östergötland och Örebro) vilket är en ökning från 571 GWh år Man uppskattar att biogasproduktionen i regionen uppgår till 3 TWh år Biogas Öst redovisar att det redan idag finns ett betydande underskott på uppgraderad biogas i regionen. Baserat på inhämtade uppgifter från en lång rad olika aktörer i regionen, samt de antaganden som gjorts om förbrukning och marknadsutveckling fram till 2020, pekar allt emot ett fortsatt underskott på uppgraderad biogas som fordonsbränsle. Import av uppgraderad biogas samt naturgas som back-up och komplement kommer att spela en viktig roll även framöver. 6 16

108 I Örebro län drivs 63 av kollektivtrafikens totalt 260 bussar med fordons-gas (varav 31 % naturgas år 2012). Taxibranschen i länet satsar till viss del på gasdrivna fordon, ca 25 % av flottan drivs med fordons-gas 2011 (ca 94 personbilar). Den privata marknaden har i stort utvecklats som i angränsande län och det finns ett växande antal gasdrivna lastbilar (ca 182) och personbil (ca 690). Den under 2011 sålda mängden fordons-gas (uppgraderad biogas) uppgick till 41 GWh.7 I Örebro län producerades den största andelen biogas vid anläggningen Örebro Biogas, som tillhör Swedish Biogas International AB och vid Skebäck Avloppsreningsverk (AVR). Därutöver finns ett antal mindre reningsverk, tre deponier med uttag av deponi-gas och en gårdsanläggning. Den totala biogasproduktionen i Örebro län har ökat mer än trefaldigt sedan Under 2011 producerades det totalt 67 GWh varav 44 GWh uppgraderades till fordonsgas. Karlskoga energi har beslutat och påbörjat utbyggnad av en sam-rötningsanläggning i Karlskoga. Anläggningen driftsättas under hösten 2013 och får en produktionskapacitet om cirka 50 GWh. 8 I en förstudie 2009 för att studera möjligheterna att utveckla produktion av biodrivmedel i Örebroregionen, genomförd av Energikontoret Regionförbundet Örebro föreslås vidare utredning av biogasproduktion på fyra platser nämligen Askersund, Kumla/Hallsberg, Lindesberg och Karlskoga. För den södra länsdelen har Regionkontoret Örebro genomfört ytterligare en studie Biogasproduktion i Syd Närke, slutrapport december I Syd Närkeregionen har framförallt potential för biogasproduktion hittats i lantbruket, men även matavfall från kommunerna och annat substrat som kan vara intressant. De ekonomiska kalkylerna visar svagt positiva resultat för samrötninganläggningar men innefattar många osäkerheter som behöver studeras vidare. 9 För Lindesberg genomförde SWECO Environment AB en studie (maj 2009) av efterfrågan av biogas hos företag och organisationer i Lindesberg inför en etablering av en publik tankstation. På grund av osäkerhet om förmånsregler och över prisutveckling för biogas var många av de tillfrågade tveksamma till investering i biogasfordon. Upphandling av nytt trafikavtal för kollektivtrafiken med Lindesberg som stationsort pågick samtidigt. 10 Biogas börjar allt mer framstå som en produkt som kan transporteras och säljas på en större marknad Biodiesel FAME FAME är samlingsnamnet för Fatty Acid Methyl Esthers på svenska fettsyrametylestrar, varav RME (rapsmetylester) är den vanligaste i Sverige. För Svensk produktion av FAME finns ett flertal aktörer. Under 2010 producerade fem företag biodiesel. De två största är Perstorps anläggning i Stenungsund och Energigårdarnas/Ecobränslens anläggning i Karlshamn. Perstorp producerar en biodiesel som är anpassad för det lite kallare nordiska klimatet. Standarden för RME är ganska bred och kvaliteten på RME varierar. Vissa RME 17

109 tillverkare har en snävare specifikation med högre kvalitetän standarden vilket gör att vissa fordonstillverkare endast godkänner RME med en högre kvalitet. HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) kan produceras i fristående anläggningar men kan också produceras genom att integrera processen i befintliga oljeraffinaderier. Tillverkning finns vid Sunpines anläggning i Piteå där bearbetning av tallolja sker i ett första steg. Det andra steget utförs i Preems bioraffinaderianläggning i Göteborg där råtalldiesel processas ytterligare till ett högkvalitativt dieselbränsle. Preems anläggning producerar nu HVO-diesel i stor skala. Produktionskapacitet ca kbm vilket motsvarar 1000 GWh Bioetanol I Sverige finns fem anläggningar som producerar cellulosaetanol. De är Agroetanol i Norrköping, SEKAB i Örnsköldsvik, Nordisk Etanol och Biogas AB i Karlshamn. Flera försöks- och demonstrationsanläggningar har upphört under de senaste åren. Anledningen sägas vara tekniska framsteg men även ekonomiska skäl tros ligga bakom besluten. För de planerade storskaliga cellulosaetanolanläggningarna är driftstarten för Nordisk etanol och biogas förskjuten 3 år och även NBE Sweden:s anläggning är framskjuten. Det förväntas inga fullskaliga anläggningar för cellulosaetanol i Sverige förrän tidigast Intresset för cellulosaetanol ökar från olika aktörer och givet att politikerna ger branschen långsiktiga beslut är det rimligt att det kommer att finnas en stor anläggning för cellulosaetanol på kanske kbm i drift i Sverige år

110 3.3 Teknisk utveckling Motorer / hybridteknik BiMebus- projektet I ett demonstrations- och utvecklingsprojekt har metandiesel-teknik provats i elva bussar för regiontrafik av Vårgårdabuss under ett och ett halvt års tid i samarbete med Västtrafik/ Volvo Bussar. Metandiesel-teknik innebär att man kombinerar gas- och dieselbränsle vilket ger flera fördelar. Man får högre energieffektivitet än vanliga gasbussar och lägre klimatpåverkan än vanliga dieselbussar. Målet var att erhålla en bränslefördelning på 75 % biogas och 25 % biodiesel. Resultatet visar på en biogasandel av endast 32 % och resten biodiesel. Orsaken till detta är att försöket genomfördes med en för stor motor och avsaknad av tillräckliga utvecklingsresurser. Vårgårdabuss har goda erfarenheter av metandieseldriften. Ett projekt för lastbilar med metandieseldrift och flytande fordonsgas pågår inom Sverige (BiMe Trucks). Lastbilarna har särskilda tankar för flytande fordonsbränsle. Med flytande fordons-gas och diesel i förhållandet är räckvidden för en lastbil i långfärds- eller linjetrafik mil, beroende på kör förhållanden och tankstorlek. Det är en fördubbling jämfört med de metandieselfordon som tankas med komprimerad gas, och fyra gånger längre än gas-lastbilar med ottomotorer. Tekniken ger ca 25 % lägre energiförbrukning jämfört med traditionella lösningar för gasdrift dvs är likvärdig med vanlig dieselteknik. Tankningsplatser byggs upp så att lastbilstransporter mellan Stockholm Göteborg- Malmö kan bli möjliga. Fem tankstationer för flytande fordons-gas finns driftsatta under Hybridfordon. En hybridbuss har två motorer, en diesel- och en elektrisk motor. Bussen kan drivas antingen av den ena eller av båda motorerna samtidigt. Den elektriska motorn går på batteri/generator som laddas upp under körning med dieselmotorn. Hybridbussar har högre inköpspris än konventionella bussar, men lägre driftkostnader. Den släpper dessutom ut mindre föroreningar på grund av lägre bränsleförbrukning och optimerade körförhållanden med jämn belastning. Jämfört med vår omvärld ligger Sverige inte särskilt långt framme när det gäller satsning på hybridbussar. Arlanda Flygplats, Hammarby sjöstad, Göteborgs Spårvägars stads bussverksamhet är platser där det idag körs eller planeras för hybridfordon. Flera upphandlingar är på gång, med start av trafik under 2014, för fordonsflottor med hybridbussar i några medelstora städer i Sverige (ex. Sundsvall och Karlskrona). I Göteborg pågår projekt Hyper Buss maj Tre plug-in laddhybridbussar körs på en linje för att testa plug-in teknik, snabbladdningsstationer, test i verklig miljö samt resultat och kunskapsspridning. Dessa elhybridbussar har stora miljöfördelar. Energiförbrukningen minskar med 65 % och utsläppen av växthusgaser minskar med 75 % jämfört med konventionella dieselbussar. Den nya bussen är utrustad med ett större energi-optimerat batteri, vilket tillsammans med den korta laddtiden på 5-8 minuter möjliggör att bussen kan köra på enbart eldrift större delen av sträckan. Elhybridbussen körs på el i första hand med tillägg av diesel. Plugg in-teknologin gör att batteriet laddas med extern el, med sladd från ladd station. Ett utvecklingsprojekt har genomförts i Umeå stadstrafik med snabbladdningsbara el-bussar med hybridbackup. Stadsbussar är den bäst lämpade formen för laddhybridtekniken då 19

111 bussarna går fasta linjer och vid pauser på ändstationer ges tillfälle för snabbladdning av batterierna. Vid behov kan ett dieselaggregat rycka in för att ladda batterierna. Projektet räknar med att driftkostnaderna sänkas från kr/mil till ca 10 kr/mil. Tekniken i en parallellhybridbuss använder en elmotor och en förbränningsmotor som driver fordonet var för sig eller tillsammans beroende på var man är i körcykeln. Som lager för energi används batterier ( Volvoteknik ). Tekniken i en seriehybridbuss har en förbränningsmotor som bara används för att generera el och en elmotor som driver bussens hjul. Som energilager används superkondensatorer som tar upp och avger stora energimängder på kort tid ( Scania-teknik ). 20

112 3.4 Tankningssystem Tankning av fordonsbränslen i bussar utförs på den depåfastighet som är bussens hemvist Fordonsgas (upparbetad biogas) Trycksatt fordonsgas använder dels så kallad snabbtankning, vilket innebär att tankningen utförs på traditionellt sätt med särskild personal, dels så används långsamtakning, vilket innebär att bussarna tankas under den tid de är uppställda på sin uppställningsplats vid depån (4-6 tim tankningstid). All tankning av fordons-gas sker utomhus på grund av gällande säkerhetsbestämmelser. Tankningssystemet kräver att det på depåfastigheten eller i dess omedelbara närhet finns en anläggning för höjning av gastrycket till ca 300 bar (kompressorbyggnad) samt ett lager för fordonsgasen. Dessutom fordras ledningssystem och tankningsutrustning vid tankningsplatser (dispenser) alternativt vid långsamtankning tankningsutrustning vid varje bussuppställningsplats. Gasen transporteras via trycksatt ledning mellan produktionsanläggning och kompressorbyggnad om avståndet är begränsat till några kilometer. Vid lägre avstånd transporteras gasen med lastbil i trycksatta containerflak. Om krav på biogas innebär att fordon av tankningsskäl måste nattankas på en depå där det finns biogas kan detta innebära stora kostnader för tomkörning som inte skulle uppkomma om fordonen av trafikskäl ställs upp på mindre platser där biogas saknas. Alternativt blir kostnaden högre per buss om man tvingas bygga mindre tankningsanläggningar på platser där bussarna nattparkeras för trafikeringsmässig optimering. Flytande gas eller kondenserad gas. Kräver något mer energi vid tillverkning men kan transporteras mer effektivt, och lagras i flytande form för att tankas, antigen som flytande gas till ett fordon som har bränsletankar för detta, eller expanderas till komprimerad gas för de fordon som har sådana tankar. Flytande gas har också fördelen att tryckhöjning med vätskepump för tankning till fordon är billigare än om man ska höja trycket med kompressorer för komprimerad gas Flytande bränslen De flytande bränslena biodiesel, HVO och bioetanol hanteras som vid dieseltankning med bränslet i bränslecistern, ledningssystem och utrustning för manuell tankning. Tankning av bioetanol har speciella säkerhetskrav. Tankning måste ske utomhus på särskild avdelad tankningsplats. Biodiesel kan tankas som traditionell diesel inne i städ- eller tvätthall. 21

113 3.5 Förnybara bränslen fram mot 2020 bedömning Introduktion av ny teknik på en marknad När en ny teknik introduceras på en marknad talar man vanligtvis om att detta sker enligt en S-kurva (som i en figur anger andel av marknaden fram tills den mättats som funktion av tiden). S-kurvan består av de faser som beskrivs i bilaga 2, tabell 16. Bedömning av i vilken fas olika förnybara drivmedel, liksom vilken fas de olika fordonsteknikerna för att kunna använda de olika drivmedlen, befinner sig illustreras i figuren nedan. Bedömningen grundar sig på en kartläggning av befintlig och planerad produktionskapacitet för förnybara drivmedel och tillhörande fordonsalternativ i rapporten Utsikt för förnyelsebara drivmedel i Sverige utförd av Julia Hansson IVL och Maria Grahn Chalmers tekniska högskola i februari Rapporten är en uppdatering och utvidgning av studien Möjligheter för förnybara drivmedel i Sverige till år 2030 från Från Figur 10 kan vi se att flera tekniker har bedömts befinna sig i kommersialiseringsfasen vilket betyder att produktionen går med vinst men att tekniken fortfarande i viss utsträckning kan vara beroende av ekonomiskt stöd i någon form. Dimetyleter (DME) kan tillverkas från syntesgasen från förgasning av biomassa och är i gasfas vid normalt tryck och temperatur. Bränslet blir flytande vid 3-5 bars tryck och lagras 22

114 på fordonet i flytande form. DME kan inte blandas med konventionell diesel utan kräver ny infrastruktur och nya något modifierade förbränningsmotorer och ger en renare förbränning än diesel och därför mycket låga utsläpp av partiklar. Metanol kan tillverkas från syntesgasen från förgasning av biomassa. Sjöfartssektorn har indikerat att de ser metanol som ett möjligt framtida fartygsbränsle. I ett sådant scenario kan eventuellt infrastruktur byggas upp som även blir tillgängligt för fordon inom vägtransportsektorn. Flera tekniker har bedömts ligga mellan fasen Introduktion och fasen Tillväxt vilket innebär att de största tekniska barriärerna är eliminerade och att ett antal leverantörer har börjat sälja tekniken på marknaden. Vätgasfordon har bedömts ligga i förberedelsefasen vilket definieras av att enstaka testflottor kan finnas och att marknadsaktörerna formerar intressegrupper och bygger upp kunskap om marknaden och tekniken. Det har funnits och testats fungerande bussar sedan många år, men teknik och ekonomi för vätgasproduktion behöver utvecklas. I laboratoriefasen har placerats biodrivmedel från alger liksom elektrofuels eftersom idéerna har börjat testas i liten skala. Jämfört med motsvarande figur i Grahn och Hansson (2010) kan vi se att flera tekniker har bedömts redo att flyttas en fas åt höger i S-kurvan. Mer specifikt har följande tekniker flyttats: cellulosaetanol eftersom kommersiella anläggningar har byggts av Mossi & Ghisolfi i Italien och Brasilien, förgasning av fast biomassa eftersom GoBiGas har beviljats EU-medel och en anläggning kommer att börja leverera biometan i slutet på 2013, förgasning av svartlut eftersom anläggningen i Piteå levererat DME, HVO eftersom produkten finns på marknaden, elektrolys av vätgas och hybridfordon eftersom tekniken anses mogen Utveckling av förnybara drivmedel Hur och med vad skall bensin och diesel till våra fordon ersättas? Nobelpristagaren i kemi Georg A Olah har i sin monografi Beyond Oil and Gas: The Methanol Economy! redovisat att det finns endast tre vägar att välja på i ett långsiktigt hållbart persektiv. Elmotordrivna fordon där man skiljer på elfordon och bränslecellsfordon Metanol/DME = Biodrivmedel producerade av restprodukter från biomassa från samhälle och lantbruk samt från skogen. Ej från etanol och rapsmetylester, (RME) av odlade grödor. Metanol/DME =Drivmedel av koldioxid och vatten genom infångning och recirkulation av koldioxid ( CCR, Carbon dioxide Capture and Recycling). När metanol/dme framställd med CCR används i fordon släpps den koldioxid som bundits i dessa drivmedel ut, koldioxid som återvunnits från atmosfären. 14 I rapporten Utsikt för förnyelsebara drivmedel i Sverige, presenteras tre scenarier för den möjliga inhemska produktionskapaciteten av biodrivmedel i Sverige fram till Inhemskt producerade biodrivmedel kombineras sedan med antaganden om importmöjligheter liksom antaganden om användningen av el och vätgas i Sveriges vägtransportsektor fram till Noteras bör att dessa scenarier inte är en prognos för hur det kommer att se ut i framtiden, utan en bild av hur det skulle kunna se ut givet de antaganden som görs. 23

115 Utifrån sammanställning av befintliga och planerade produktionsanläggningar i Sverige, bedömning av var i S-kurvan de olika drivmedels- och fordonsalternativen befinner sig, samt information om hur snabbt nya anläggningar kan byggas och övriga utmaningar presenteras scenarier för utvecklingen av den inhemska biodrivmedelsproduktionen. 15 Man har valt att göra tre scenarier över den möjliga framtida inhemska produktionen av biodrivmedel. Notera att om EU kommissionens förslag till förändring av förnybarhetsdirektivet och bränslekvalitetsdirektivet fastställs så kan det påverka framtiden även för befintlig produktionskapacitet med en eventuell utfasning av drivmedel som produceras från livsmedelsgrödor. Vi Man har däremot valt att inte inkludera en utfasning av befintlig kapacitet i något av våra de tre biodrivmedelsscenarier. I samtliga tre scenarier antas att alla bränslen som produceras används som drivmedel för transporter. Observera också att vi inte låter biomassatillgången vara en begränsande faktor i scenarierna. 16 För att beskriva förväntad utveckling av inhemsk produktion av biodrivmedel redovisas en av rapportens scenario som bygger på endast befintliga och idag kända planerade anläggningar. I Scenario 1 antas att alla befintliga och planerade anläggningar fortsätter att vara i drift respektive kommer att tas i drift enligt planerna. Däremot görs inga antaganden om fortsatt utbyggnad. Produktionskapaciteten för inhemsk biodrivmedelsproduktion i Scenario 1 är illustrerad i figuren nedan. Notera att minskningen av spannmålsetanol efter 2020 inte beror på att någon anläggning antas tas ur drift utan på att Nordisk Etanol och Biogas anläggning i Karlshamn antas övergå från spannmål till cellulosa. Vid ett generellt antagande om 50 % omvandlingseffektivitet innebär detta att ca 28 TWh bioråvara används till den svenska vägtransportsektorn år Syntetiska bränslen (andra generationens biobränslen) Vid förgasning av biomassa bildas en syntesgas och från denna gas kan flera olika syntetiska bränslen produceras, t.ex. metanol, DME, biometan och Fischer-Tropsch-bränslen (syntetisk bensin, diesel, flygbränslen etc.) Utvecklingen för syntetiska bränslen från biomassaförgasning är positiv. Flera stora anläggningar planeras runt om i Sverige. 24