Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation?
|
|
- Arne Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? En populärvetenskaplig sammanfattning Projektledare: Michael Karlsson, Fil.Dr., Karlstads universitet Projektet Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? har varit finansierat av Krisberedskapsmyndigheten/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under Projektet bygger vidare på tidigare forskning och har under två år undersökt dels hur nätjournalistiken, primärt representerad av Aftonbladet.se, Expressen.se, Dn.se och Svd.se, utvecklats i allmänhet, dels hur den har fungerat i krissituationer. I den här genomgången ges en kort översikt över de viktigaste forskningsresultaten som projektet har genererat. Önskas mer ingående information om resultaten återfinns det i slutet ett antal publikationer som projektet har genererat så här långt. Flera av dessa går att ladda ner gratis via Internet andra går att köpa genom respektive förlag. Projektet kommer att generera fler publikationer längre fram och läsaren hänvisas till denna adress för de senaste publikationerna: Rapporten presenterar först vad nätjournalistik är och varför det är intressant ur kriskommunikations/krishanteringsperspektiv. Därefter presenteras resultat från några av projektets olika undersökningar och slutligen några slutsatser om nätjournalistikens konsekvenser för kriskommunikation/krishantering. Nätjournalistikens särart Nätjournalistik är en speciell form av journalistik som simultant präglas av fyra olika karaktärsdrag; snabb och kontinuerlig publiceringshastighet, multimedialt berättande, hyperlänkar och olika former av interaktivitet. Dessa fyra karaktärsdrag är giltiga för all form av digital kommunikation men nätjournalistiken ska samtidigt också förhålla sig till det som är journalistikens särdrag: relevant information bearbetad enligt särskilda kriterier så att medborgare kan fatta informerade beslut i samhällsfrågor. När det digitala mediets och journalistikens logik möts finns det vissa friktionsytor exempelvis: Hur påverkar den snabba publiceringshastigheten kvalitén i det innehåll som publiceras? Leder möjligheten till användargenererat innehåll till att icke-professionellt bearbetat innehåll presenteras som nyheter eller delar av nyheter? Nätjournalistikens utveckling är intressant i allmänhet och ur ett kriskommunikationsperspektiv i synnerhet eftersom de etablerade massmediernas gestaltningar har en viktig roll i människors risk och krismedvetande antingen det handlar om stora naturkatastrofer eller vilken sorts och hur mycket fett som är skadligt. Hur de etablerade nyhetsmedierna hanterar mötet med den digitala logiken har bäring på hur människor tolkar, tänker och agerar i krissituationer. 1
2 Projektet Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? har fokuserat på framförallt två dimensioner av nätjournalistiken det användargenererade innehållet och den höga publiceringshastigheten. Användare från marginaliserade till omhuldade I de traditionella medierna hålls publiken utanför den redaktionella kontexten i och med att kommunikationen är enkelriktad från sändare till mottagare medan situationen kan vara en helt annan i interaktiva digitala medier. Projektet visar tydligt hur användarna över tid får tillgång till fler funktionaliteter som ger dem ett viss inflytande över nyheters innehåll och kontext (Karlsson, 2008b). Figur 1 visar skillnaden på tillgången till olika interaktiva funktionaliteter på fyra stora svenska nyhetssajter 2005 respektive AB 2005 AB 2009 Expr 2005 Expr 2009 DN 2005 DN 2009 SvD 2005 SvD 2009 E-post E-post E-post E-post E-post E-post E-post E-post Kommentar Kommentar Kommentar Kommentar Kommentar Forum Chat Tipsa en vän Forum Chat Tipsa en vän Blogglänkar Betygsätt Bidra till Publicerade Tipsa en vän Forum Chat Tipsa en vän Blogglänkar Betygsätt Bidra till Publicerade Tipsa en vän Forum Chat Tipsa en vän Blogglänkar Bidra till Publicerade Läsarnyheter Tipsa en vän Tipsa en vän Blogglänkar Betygsätt Bidra till Publicerade Rapportera fel Läsarnyheter Skriv under ett upprop Sprid nyhet via sociala medier Läsarnyheter Skriv under ett upprop Testa dig själv Sprid nyhet via sociala medier Rapportera fel Skriv under ett upprop Testa dig själv Sprid nyhet via sociala medier Skriv under ett upprop Testa dig själv Sprid nyhet via sociala medier Figur 1 visar vilka olika interaktiva funktionaliteter som fanns tillgängliga på de olika nyhetssajterna 2005 respektive Utvecklingen har gått åt samma håll på samtliga sajter. Användarna har en större roll 2 i nyhetsproduktionen 2009 jämfört med 2005.
3 Det är överväldigande tydligt att nyhetssajterna har en radikalt annorlunda hållning gentemot användarna 2009 jämfört med År 2005 fick läsarna vara med i omröstningar och hade tillgång till journalisternas e-post adress om man hade synpunkter på innehållet. Några år senare ombeds läsarna kommentera nyheter, länka sina bloggar till nyheter, sprida nyheter vidare i sociala medier, bidra till med information och bilder, vara med och producera delar av eller hela nyheter m.m. Den här utvecklingen symboliserar en klar kursändring i den redaktionella hållningen gentemot läsarna och denna kursändring har skett inom loppet av några få år var Svd.se den enda nyhetssajt som tillät användare att kommentera publicerade nyheter medan detta fanns på samtliga sajter Att funktionaliteten finns är en sak, i vilken utsträckning den finns är en annan sak. En mer detaljerad granskning av kommentarsfunktionen, presenterad i Figur 2, får illustrera den allmänna trenden. Andel nyheter med kommentarsfunktion Kommentarsfunktion Aftonbladet.se Expressen.se Dn.se Svd.se Aftonbladet.se Expressen.se Dn.se Svd.se Figur 2 visar utvecklingen av kommentarsfunktionen på de olika nyhetssajterna fanns den bara på Svd.se medan den sedan dess har spridits och fått genomslag på de andra fyra nyhetssajerna också. Alla siffror är i procent. I Figur 2 visas vilket genomslag kommentarsfunktionen har på de fyra sajterna under tidsperioden Svd.se var först ut med kommentarsfunktionen och har sedan dess haft denna funktion på ungefär 4 av 10 nyheter. Aftonbladet.se och Expressen.se introducerade funktionen 2006 och Dn.se 3
4 2008. Med undantag för Svd.se har samtliga sajter ökat den andel av nyheter som har kommentarsfunktionen över tid. Trenden ser likadan ut för merparten av de andra interaktiva funktionaliteterna deras genomslagskraft ökar över tid. Sammantaget indikerar detta att läsarna har gått från att vara perifera till att ha en central och självklar plats i nyhetsproduktionen innebärande att proffsen (journalisterna) och amatörerna (användarna) tillsammans producerar nyheter. Hastighetens påverkan på innehållet Interaktiviteten är ett definierande karaktärsdrag på nätjournalistiken, den blixtsnabba publiceringshastigheten ett annat. Snabbheten i nätjournalistiken medför potentiellt att nyheter publiceras innan de är färdigbearbetade och därmed kan innehålla tvivelaktigheter. Ett antal av studierna som genomfördes inom ramen för projektet undersökte olika aspekter av om och hur hastigheten de facto påverkade nyhetsinnehållet (Karlsson, 2008a, 2008c, 2009a, 2009b, 2010b; Karlsson & Strömbäck, 2010). Resultatet från undersökningarna visade entydigt att hastigheten fått genomslag i nätjournalistiken. Nyheter presenteras i olika utkast där den första versionen kan bestå av en rubrik och en mening. Därefter fylls nyheter på med mer information, efterlysningar om att läsarna skall höra av sig med information, bilder, webb-tv, läsarkommentarer, hyperlänkar etc. Resultaten visade också att detta påverkade den innehållsliga kvalitén. Detta tog sig bland annat uttryck genom motsägelsefulla beskrivningar av vad som hänt, källor som försvinner ur texten och hela nyheter som försvinner från nyhetssajten. Fallstudie Svininfluensan och nätjournalistiken Så här långt har resultaten från projektet visat att nyheterna har nätifierats över tid. I den här sektionen illustreras hur några dessa funktioner tar sig uttryck under en kris som i det här fallet exemplifieras av svininfluensans utbrott i april maj Tabell 1 illustrerar vilken roll användarna hade i olika journalistiska processer i mediebevakningen av svininfluensan. Journalistisk process Aftonbladet Expressen DN SvD Insamling - Bidra till - Bidra till - Bidra till Filtrering Bearbetning Distribution Tolkning - Publicerat - Tipsa en vän - Facebook - Myspace - Kommentera - Länka in blogg - Publicerat - Tipsa en vän - Facebook - Bloggy - Kommentera - Länka in blogg - Publicerat - Rapportera fel - Tipsa en vän - Facebook - Digg - Pusha - Stumbleupon - Del.icio.us - Kommentera - Länka in blogg - Publicerat - Rapportera fel - Tipsa en vän - Facebook - Digg - Bloggy - Pusha - Myspace - Stumbe Upon - Del.icio.us - Kommentera - Länka in blogg 4
5 - E-post till artikelförfattaren - - E-post till artikelförfattaren - E-post till artikelförfattaren Tabell 1 visar vilka möjligheter användarna hade att vara med och producera nyheter om svininfluensan på de olika sajterna uppdelat efter fem centrala journalistiska processer. - E-post till artikelförfattaren Tabell 1 indikerar tydligt att användarna deltog i fyra av fem olika journalistiska processer som sammantaget utgör hela nyhetsprocessen. Från att samla in information till att vara med och bearbeta informationen till att distribuera via sociala medier och nätverk till att tolka och kommentera hur medier och inblandade organisationer skötte sig under svininfluensans initiala fas. Användarna var med andra ord en integrerad del av nyhetsrapporteringen av svininfluensan vilket indikerar att användarna inte bara är med och produceras nyheter till vardags utan även i krissituationer. Tittar man närmare på hur medierna och användarna gestaltade hela händelsen så skiljer de sig åt en del vilket Tabell 2 visar. Mediegestaltning 26/4-3/52009 Dödsinfluensan Smittplanet har landat Mänskligheten är hotad Användargestaltning Sluta med skrämselpropagandan Är influensan farlig, vad ska jag göra för att skydda mig? Varför tar inte politiker ansvar för influensan Tabell 2 visar mediernas och användarnas gestaltning av svininfluensan genom citat från olika nyheter och kommentarsfält. Medierna gav inledningsvis en ganska hotfull gestaltning av svininfluensans farlighet och dess spridningshastighet. I det analoga mediesystemet hade denna gestaltning varit den enda medierna förmedlade under den här tidsperioden men i och med den förlorade kontroll som användargenererat innehåll innebär så öppnas möjligheter för fler gestaltningar. Den starkaste användargestaltningen ifrågasatte och häcklade mediernas gestaltning och kallade den för överdriven och ansvarslös. Samtidigt fanns andra användargestaltningar som undrade hur de skulle skydda sig mot influensan och varför inte ansvariga politiker och myndigheter gjorde mer för att skydda svenskar från influensan. Här uppstår ett scenario där mediernas gestaltning av ett fenomen blir kraftigt kritiserat på mediernas hemmaplan. Detta leder till frågor, som framtida forskning kanske kan svara på, huruvida den kraftiga kritiken från några av de aktiva användarna (som inte alls behöver vara representativa för användarna överlag) har någon effekt på hur andra användare uppfattar och tolkar mediernas beskrivning av krisen och de inblandade organisationernas agerande. Nätjournalistikens möjlighet att hela tiden publicera nytt material innebar att nyhetssajterna kontinuerligt kunde uppdatera eller ändra sina gestaltningar av svininfluensan. Figur 3 visar hur ofta svininfluensagestaltningen ändrades under perioden 26 april till 20 maj Nyhetssajterna bevakades och laddades ner var tredje timme sammanlagt sex gånger varje dag. Det möjliga antalet förändringar av svininfluensan är således sex per dag multiplicerat med fyra nyhetssajter vilket totalt ger ett maximum på 24 gestaltningar per dag. 5
6 Figur 3 visar en aggregerad bild av hur många gånger per dag nyhetssajterna ändrade huvudvinkeln i svininfluensagestaltningen. De svenska nyhetssajterna som ingick i studien ändrade gestaltningen ofta under de första dagarna (Figur 3). Detta innebar att det hela tiden skedde förskjutningar i hur svininfluensan beskrevs och att omgestaltningen var som intensivast under den tidsperiod när medierna hade den mest hotfulla gestaltningen (26 april 3 maj). Exempelvis var huvud om svininfluensan på Svd.se på morgonen den 27 april att det var panikstämning i Mexiko och att människor uppmanades att inte gå ut. Vid lunchtid låg fokus istället på att fem svenskar med misstänkta symptom testades för svininfluensan. Senare på eftermiddagen toppas svininfluensarapporteringen av att svenska landsting har bristfällig information på sina hemsidor. På kvällen är den helt borttagen från sajten och istället betonas att hela EU:s smittskydd planeras i Solna. Vid midnatt samma dag är huvud att WHO höjer beredskapen och att risken för pandemi har ökat. Beroende på när man som användare är inne på nyhetssajterna får man således ganska olika information om svininfluensan. Är den farlig eller mindre farlig? Är den i Sverige eller inte i Sverige? Är myndigheter föreberedda eller inte förberedda? Är det pandemi eller inte pandemi? Ingen av de gestaltningar som sajten hade under den här dagen behöver vara felaktiga men de olika gestaltningarna målar upp olika scenarios på hur farlig svininfluensan är. Besökare som gästar sajten blir sannolikt mer orolig för influensan på dagen än under kvällen vilket påverkar hur de tänker, känner och agerar. I förlängningen betyder detta användarna tar med sig dessa olika gestaltningar i exempelvis mötet med inblandade organisationer. I en mediemiljö där merparten av medborgarna exponerades för samma gestaltningar var det tydligare vilken den gängse uppfattningen var. Nätjournalistikens kontinuerliga uppdateringar medför ytterligare komplexitet till den fragmentiserade och multidimensionella mediemiljön som utgör realiteten för dagens krishantering. Organisationers användande av nya möjligheter Tidigare befann sig medierna i en mer eller mindre monopolsituation där tillträdet till den offentliga arenan var synnerligen begränsat. Uppdelningen av rollerna är tydlig i traditionell masskommunikation där sändaren producerar information och mottagaren konsumerar information. 6
7 Digitaliseringen av kommunikationerna medför att individer och organisationer kan kommunicera i offentligheten utan att vara tvungna att gå via massmedier. Detta innebär på gott och ont att organisationer inte längre är underkastade villkoren för institutionaliserad journalistik när de behöver kommunicera med sin publik. En egen hemsida är ett exempel på hur organisationer kan kommunicera med sin publik utan de etablerade mediernas inblandning. En av undersökningarna inom projektet (Karlsson, 2009b) studerade hur olika företag och myndigheter reagerade när de blev utpekade som intressenter i en kris/issue. Studien hade fokus på hur de utpekade organisationerna kommunicerade på sina hemsidor utifrån: om de hade en hemsida, hur snabbt de svarade på krisen, vilka svaret riktade sig mot (press/allmänhet), vilken prioritet svaret fick på hemsidan (på förstasidan eller i mindre synliga lager) och slutligen om multimedialt berättande användes eller om det fanns möjlighet till tvåvägskommunikation. Med några få undantag var organisationerna dåliga på att använda sina sajter överhuvudtaget, när man använde dem var man sen och varken multimedia eller interaktivitet utnyttjades. Hemsidorna användes i regel för berätta om den egna och de egna varornas/tjänsternas förträfflighet (som inte sällan var ifrågasatta i och med krisen/issuen) och som illa uppdaterade pressarkiv. Således indikerar studien att digitaliseringen av kriskommunikationen/ krishanteringen inte har fått genomslag hos de aktörer som nyhetsmedier associerar med krisen. Normförskjutning i journalistiken? I anslutning till att användarna är med och producerar nyheter, att det går att länka till originaldokument och andra källor, att hastigheten gör att nyheterna presenteras som utkast har det föreslagits att en ny norm, transparens, ska ha fått genomslag i journalistiken. Transparens inom journalistiken innebär att nyhetsproduktionen öppnas upp. En dimension av detta är journalister och medieföretag släpper en del av kontrollen över nyhetsproduktionen och låter andra vara med. En annan dimension är att journalister och medieföretag blir öppnare med att berätta hur nyhetsproduktionen går till, varför vissa saker blir nyheter medan andra inte blir det och är ärliga och tydliga med vilka misstag som har begåtts. Misstag som blir vanligare i och med den ökade publiceringshastigheten. Projektet utförde en jämförande studie (Karlsson, 2010a) av hur nyhetssajter i USA (New York Times), England (The Guardian) och Sverige (Dagens Nyheter) använde sig av bägge dessa dimensioner av transparens i praktiken. Resultatet från studien visade att Dagens Nyheter var mest transparent i att låta användarna vara med och producera nyheter men nästan inte alls transparent i att berätta hur nyheter kom till eller vilka fel som begåtts. New York Times var den nyhetssajt med mest transparens i hur nyheter kommer till men saknade nästan helt användarinblandning i nyhetsproduktionen. The Guardian låg någonstans mittemellan de andra två nyhetssajterna. Det mest slående resultatet var dock att merparten av nyheterna producerades på samma sätt som nyheter alltid producerats: med begränsad inblandning från användarna och med liten insyn i nyhetsproduktionsprocessen. Konsekvenser för kriskommunikation/krishantering Medier är en central del av alla moderna samhällen och därmed också en integrerad del av samhällets krishantering. Detta är dels avhängigt av att de traditionella medierna är den enskilt 7
8 viktigaste källan när människor bildar sig en uppfattning om krisens karaktär, dels avhängigt av mediernas gestaltningsmakt av hur inblandade organisationer klarar av krisen. Digitaliseringen av medielandskapet lämnar inte de etablerade medierna opåverkade. Det här projektet visar att journalistiken på nätet bland annat utvecklats genom att användare i ökande, men fortfarande begränsad, utsträckning är med och producerar nyheter tillsammans med professionella journalister till vardags och i krissituationer. Publiceringshastigheten innebär att nyheter hela tiden omarbetas och att kvalitetsgranskning av innehållet snarare sker efter än innan publicering. Samtidigt som journalistikens praktik har förändrats på nätet förblir andra saker, än så länge, tämligen oförändrade. Journalistikens normer har inte förändrats i särskilt hög utsträckning än vilket innebär att nätnyheter produceras på ett sätt medan de traditionella journalistiska normerna påbjuder att nyheter skall produceras på ett annat sätt. I klyftan mellan journalistikens normer och nätjournalistikens vardag kan det uppstå trovärdighets- och legitimitetsproblem för journalistiken (Karlsson, 2010b). I förlängningen kan det i sin tur påverka, givet mediernas centrala roll, hur medborgarna uppfattar och värderar kriser och krishantering. Aktörerna inom krishantering brukar identifieras som myndigheter/organisationer, medier och medborgare. Hur en aktör agerar påverkar förutsättningarna för de andra aktörerna. Om medierna exempelvis lyfter upp en fråga som en kris uppfattar medborgarna sannolikt det som en kris och sätter i sin tur press på myndigheter/organisationer att agera. Genom den här studien vet vi att mediernas agerande har förändrats. Andra studier har påvisat att medborgarna är på nätet och letar information både bland etablerade medier och via andra källor. Logiskt får dessa förändringar följdverkningar för myndigheter/organisationers handlingsutrymme i en krissituation. En av delstudierna (Karlsson, 2009b) indikerar dock att myndigheter/organisationer inte har tagit klivit ut på nätet och anpassat sin krishantering till de digitala mediernas logik. Sammantaget innebär detta att det finns en otakt i den medierade kriskommunikationen där den faktiska nätjournalistiken och användarnas informationsinhämtning driver utvecklingen och där journalistikens normer och inblandade myndigheter/organisationer hamnat på efterkälken. Projektet klarlägger att kriskommunikationens förändrade förutsättningar med stor säkert får konsekvenser. Det här projektet kan givetvis inte säkert besvara vilka konsekvenser detta får men det går ändå att peka ut några sannolika konsekvenser för samhällets krishantering i allmänhet och inblandade organisationers krishantering i synnerhet: Tiden att reagera på en kris är mindre jämfört med det analoga mediesystemet Interaktiviteten innebär bl.a. att den institutionaliserade journalistiken bedrivs i en åsiktsimpregnerad kontext till och med på nyhetsjournalistikens hemmaplan. För att inte nämna resten av Internet. Konvergens och interaktivitet ökar sannolikheten att krisen blir bildtung och att lekmän inte tränade journalister förmedlar en del av bilderna. Nyheterna drivs mindre av journalister och mer av användare och organisationer (medier och journalister försvinner inte). Den höga hastigheten och oförutsägbara periodiciteten på nyhetscykeln innebär att nyhetssajter måste övervakas konstant under en krissituation. 8
9 Nätnyheter är utkast, av varierande kvalitet, som förändras kontinuerligt utan förvarning eller förklaring. Gestaltningen av nätnyheter är en ständigt pågående realtidsförhandling mellan medier, organisationer och användare. Om man inte är närvarande i denna förhandling kommer andra än den egna organisationen att influera mediegestaltningen. Nätnyheters praktik skiljer sig en hel del från journalistikens traditionella ideal vilket kan få konsekvenser för journalistikens trovärdighet och legitimitet. Digitala medier öppnar upp för helt nya möjligheter att kommunicera med olika intressenter under en kris. Möjligheter som än så länge utnyttjas mycket sparsamt. Resurserna som behövs för en potentiellt framgångsrik kriskommunikation/krishantering kommer att vara mycket omfattande. Projektet Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? har därmed bidragit till att besvara några av frågorna rörande hur digitaliseringen av samhällets mediestruktur påverkar krishantering men det återstår fortfarande många frågor att besvara. Karlstad 16 mars 2010 Michael Karlsson Projektets publikationer (urval) Karlsson Michael, Clerwall Christer (2009). Convergence in Swedish online news Paper presenterat vid Nordmedia09 i Karlstad Karlsson Michael (2008), Crisis communication and online journalism. Crisis management in an elastic communication environment, paper presenterat på ECREAs konferens i Barcelona 2008 Karlsson Michael, Strömbäck Jesper (2010). Freezing the flow of liquid news. Exploring approaches to study the liquidity of online news. Journalism Studies, 11(1) Karlsson Michael (2008) Increasingly interactive - Swedish online news , paper presenterat på ICAs konferens i Montreal 2008 Karlsson Michael (2008). Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för kriskommunikation. Studier i politisk kommunikation 20. Sundsvall: Demokratiinstitutet Karlsson Michael (2009). Mapping the liquidity of online news. The case of Sweden. Paper presenterad vid Nordmedia09 i Karlstad Karlsson Michael (2009). Nothing late and analogue. How organizations utilized their websites to respond to issues covered by Swedish mainstream online news. Observatorio vol 3(3), pp
10 Karlsson, Michael (2010) RITUALS OF TRANSPARENCY. Evaluating online news outlets use of transparency rituals in the US, UK and Sweden, Journalism Studies 11, 4 [publiceras analogt i augusti] Karlsson, Michael (2010). The immediacy of online news, the visibility of journalistic processes and a restructuring of journalistic authority, Journalism. Theory, Practice and Critique [accepterad för publicering] 10
Digitala medier och kriskommunikation. Michael Karlsson, Karlstads universitet Mats Eriksson, Örebro universitet
Digitala medier och kriskommunikation Michael Karlsson, Karlstads universitet Mats Eriksson, Örebro universitet Traditionell periodicitet och arbetsgång Periodicitet: 1 (radio) till 24 timmar (tidningar)
Läs merJesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk
Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk 2010-12- 07 http://www.jesperstromback.wordpress.com För att demokratin ska fungera bör människor vara så informerade som möjligt i olika samhällsfrågor
Läs merVi kör utan It s learning på tentan. Kurstorget, Word, E-post istället. Önskemål om examinationstider 4:e, 5:e juni? Instruktioner för Case på
Vi kör utan It s learning på tentan. Kurstorget, Word, E-post istället. Önskemål om examinationstider 4:e, 5:e juni? Instruktioner för Case på kurstorget *Lämna/skicka in rubrik på case + namn på gruppens
Läs merDigitalt festivalengagemang
VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken
Läs merNew Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken
New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna
Läs merIntroduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation
Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna
Läs merFaktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige
FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,
Läs merDialog bygger relationer
Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT C
EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.
Läs merKommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88
Kommittédirektiv Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet Dir. 2018:88 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merWikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Läs merNovus undersökning Terrordåden i Paris och medierna
Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Fältarbete genomfört av Novus Sammanställt av SVT Publik- och Utbudsanalys Metod / Om undersökningen Fältperiod: 18-19/11 2015 Antal genomförda intervjuer:
Läs merTillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: gunnar.nygren@sh.se Sara Leckner, Malmö högskola E-post: sara.leckner@mah.se Kris för
Läs merEn introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2
En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att
Läs merSlutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben
Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål
Läs merKommunikationspolicy för Hörby kommun
Kommunledningsförvaltningen Kommunikationspolicy för Hörby kommun Kommunen har en bred verksamhet med många uppdrag och med flera olika roller. Vi som arbetar på kommunen gör det på uppdrag av medborgarna.
Läs merBeslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19
Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE Praktisk kriskommunikation Det du behöver veta för att kommunicera och agera på rätt sätt i en krissituation. Och hur du förbereder dig innan krisen är ett faktum. Av Jeanette
Läs merMediehistoriens slut mediestudiets början
! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell
Läs merHur du skriver ett bra pressmeddelande
Hur du skriver ett bra pressmeddelande Först och främst bör du komma på en bra historia Journalister kan se skillnad på en säljpitch och en fängslande berättelse på en mils avstånd. Journalister vill inte
Läs merEn granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se
Södertörns högskola Institutionen för kommunikation medier och it Kandidat 15 hp Journalistik C Höstterminen 2010 (Frivilligt: Programmet för xxx) En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se
Läs merHur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?
Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna
Läs merNovus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm
Allmänt rörande undersökningen: Med vägning har vi en god representativitet för landet. Det är dock en mycket kort fältperiod lör-mån, direkt efter attentatet, vilket gör att det är den bilden svenskarna
Läs merKOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Läs merMirjamsdotter Media. Internet What s in it for you?
Internet What s in it for you? Sofia Mirjamsdotter Journalist med erfarenhet från radio, teve, tidning och webb Bloggare sedan 2005 Mamma till tre tonåringar Internetnörd Teknikrädd Jag bloggar Mirjamsdotter
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merFORSKNING OM JOURNALISTIK I
FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?
Läs merDet fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merKommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap
Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Berglin, Svenska Dagbladet 100905 Upplägg Vad är sociala medier och
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merJournalistik och nyhetsvärdering
Journalistik och nyhetsvärdering 18 nov 2008 Litt: Litt: Hadenius m.fl. 8, 9 Hvitfelt & Nygren, kap 5, 10 Spelregler fö för press, radio och TV 1 Definition: Journalistik, benämning på såväl insamling,
Läs merVarför öva tillsammans?
Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 4.12.2013 2013/2187(INI) FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN om användning av radio och tv som ett
Läs merDen kontinuerliga publiceringen på nätet
Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it C-uppsats 15 hp Journalistik C Vårterminen 2011 Journalistik med samhällsstudier Den kontinuerliga publiceringen på nätet en undersökning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION MK2202 Politisk kriskommunikation, 15 högskolepoäng The Politics of Crisis Communication, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merMedias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Läs merKommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269
Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31
Läs merABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.
ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag
Läs merRIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC
2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra
Läs merJP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7)
JP7 q1 VÄLKOMMEN TILL JOURNALISTPANELENDu har nu kommit till enkätens första del som handlar om hur du ser på olika aktörer som på ett eller annat sätt har betydelse för upprätthållandet av god journalistik
Läs merPOLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012
POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala
Läs merPiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson
PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.
Läs merTrender bland offentliga kommunikatörer
Miracles come in moments. Be ready and willing Wayne Dyer Trender bland offentliga kommunikatörer 1 Stockholm 10 oktober, 2018 Vem är jag? Alexander Mason, Commercial Director Cision Sverige 2 Cision är
Läs merAnalys av Radiotjänst i Kiruna AB ur perspektivet sociala medier.
Analys av Radiotjänst i Kiruna AB ur perspektivet sociala medier. Radiotjänst i Kiruna AB är det företag i Sverige som har till uppgift att finansiera public service. Detta görs genom avgifter som enligt
Läs merNyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
Läs merSociala medier. Bloggar Flikr Yoono RSS. Facebook Digg Bebo. Friend feed Twitter Vimeo Spotify. StumbleUpon Reddit Mafia wars
Sociala medier Facebook Digg Bebo Friend feed Twitter Vimeo Spotify Reddit Del.icio.us Slideshare Buzz Xanga MySpace Youtube Linkedin Bloggar Flikr Yoono RSS StumbleUpon Reddit Mafia wars Introduktion
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Kriskommunikation och fo rtroende
MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Kriskommunikation och fo rtroende samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel: Kriskommunikation
Läs merJournalistkårens partisympatier
partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av
Läs merInfoproffs 2011. -trender inom PR och information
Infoproffs 2011 -trender inom PR och information Har sökmotoroptimering på allvar tagit klivet från IT- till informationsavdelningen? Vilka kanaler när det gäller PR och information ökar mest i år? Var
Läs merPopulärt på internet. 56 Kampanjguide
Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj
Läs merJP4. q3 Hur stort inflytande anser du att följande faktorer/grupper har över ditt arbete? Extremt stort inflytande (1) Ej relevant i mitt arbete (6)
JP4 q1 Du har nu kommit till del två av Worlds of Journalism-studien där frågorna i stor utsträckning handlar om journalistisk autonomi. Vi ber dig tänka på att studien är internationell, vilket gör att
Läs merMotion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida
o/r~' ~~:~ :r SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (44) KOMMUNSTYRELSEN SALA KOMMUN Sammanträdesdatum 2011-10-13 Y~F : s HANDLING NR 67 2011 202 Dnr 2011/111 Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida
Läs merRIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER
RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER Riktlinjer för hur sociala medier hanteras inom Surahammars kommun. Antagen av. Ansvarig tjänsteman: Axel Kjellin Kommunikatör axel.kjellin@surahammar.se Bakgrund Sociala
Läs merPartierna och politikerna i medierna
Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-
Läs merEngagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt
Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De
Läs merMedier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning
MEDIER Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt sprider information
Läs merBoksammanfattning. Modern Kriskommunikation Din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer. Om författaren
Boksammanfattning Modern Kriskommunikation Din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer Varför går vissa företag på den ena förödande krisen efter den andra medan andra rider ut liknande
Läs merSveriges Television AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut i fråga om respekt för privatlivet.
1/6 BESLUT 2016-01-25 Dnr: 15/01986 SAKEN SVT Nyheter Stockholm, SVT1, 2015-08-05, kl. 19.55 och SVT2, kl. 21.25, inslag om en rättegång; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merTemaundersökning om NÄTHAT
Temaundersökning om NÄTHAT mot journalister i Sverige 2015 Tema näthat: Siffror från Cisions journalistoch kommunikatörsundersökning 2015 Hur ser hotbilden mot journalister ut online? Som en del av vår
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merPolicy. Policy för sociala medier i Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.
DIARIENUMMER: FASTSTÄLLD: KS 81/2017 945 2017-05-16 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Policy Policy för sociala medier i Herrljunga kommun Dokumentet antas av
Läs mernyheter, bloggar och offentliga sajter.
Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.
Läs merDina surfvanor kartläggs och lämnas ut
Dina surfvanor kartläggs och lämnas ut måndag 28 mars 2016 Utländska bolag kartlägger besökare på svenska sjukhus och myndigheters webbplatser. När du läser om till exempel sexuell läggning rapporteras
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merCopyright Brottsanalys 2015
Copyright Brottsanalys 2015 BROTTSA ALYS 1 (2) Åtta kommuner tar avstånd från Islamiska staten Sveriges 20 största kommuner, förutom Göteborgs kommun, fick frågan om de tar avstånd från väpnad jihad och
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs mer12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 september 2017 (OR. en) 12671/17 NOT från: till: Ordförandeskapet Föreg. dok. nr: 12112/17 Ärende: FREMP 99 JAI 847 COHOM 103 POLGEN 125 AUDIO 103 DIGIT 196 Ständiga
Läs merUnga i media Vi pratar om dem men sällan med dem
1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning
Läs merDet perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015
Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?
Läs mer2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0
2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3
Läs merq2 Markera hur viktiga du anser att följande saker är för dig i ditt arbete som journalist. Ganska viktigt (3)
JP3 K1 Du har nu kommit till enkätens första del som handlar om journalistiska ideal. Vi ber dig tänka på att studien är internationell, vilket gör att några frågor kan framstå som lite märkliga ur ett
Läs merDatum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.
Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.
Läs merRiktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan
Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan
Läs merJag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:
Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det
Läs merRemissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,
Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merInternet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se
Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några
Läs merHänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier
Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka
Läs merNyheter allt mer en tolkningsfråga? 7
Nyheter allt mer en tolkningsfråga? Mediestudiers innehållsanalys 2007 2018 Lars Truedson och Michael Karlsson * Journalistiken blir allt mer tolkande. Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger
Läs merRiktlinjer för kommunikation
1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,
Läs merKriskommunikationsplan för Region Norrbotten,
Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av
Läs merVARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP
VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? Tiotusenkronorsfrågan: Vad är det som får folk att skicka sin musik till AllEars, lägga upp sina bilder på Bilddagboken, leverera nyheter till CurrentTV, skapa machinima-filmer
Läs merUppgift 6 Mediernas villkor
Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta
Läs merVårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka
Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier
Läs merEn Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping
En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många
Läs merRiktlinjer för sociala medier
Riktlinjer för sociala medier Inriktning och syfte Dessa riktlinjer är upprättade i syfte att ge anställda och förtroendevalda stöd när de i egenskap av representanter för uttalar sig/agerar i sociala
Läs merArbetsprocesser för NT-rådet
2015-11-10 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Sofie Alverlind Arbetsprocesser för NT-rådet NT-rådets arbetsprocesser är under kontinuerlig utveckling varför detta skall betraktas som ett levande dokument
Läs merKommentarer på nätet. En digital lektion från Sida 1 av 5
Lektionen handlar om etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra olika medier. Fokus ligger på hur man kommenterar andras innehåll i sociala medier. Lektionen
Läs merEn resa i kommunikation
En resa i kommunikation pernilla meyersson pernilla petrelius karlberg En resa i kommunikation Fallet Sveriges riksbank sns förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax:
Läs merUppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011
Läs merChefstjänstemannen och kansliet för krishantering. Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering
Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering Vad är en kris? Betydande värden står på spel Begränsad tid står till förfogande Omständigheterna präglas
Läs merKrisplan. antagen Svenska Hästars Värn Hassle Bösarp Skurup Plusgiro Bankgiro
Svenska Hästars Värn Hassle Bösarp 108 274 93 Skurup info@shv.org www.shv.org Plusgiro 90 04 41-7 Bankgiro 900-4417 Krisplan antagen 2017-05-07 Svenska Hästars Värn Organisationsnummer: 872800-5151 Ideell
Läs merIngen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012
Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar
Läs merBÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT
INTRANÄT BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT TEAMENGINE INTRANÄT JOBBA ÄNNU BÄTTRE TILLSAMMANS I ett företag vill man kunna fokusera på själva arbetet och uppnå stödjer och underlättar den interna kommunikationen
Läs merKommunikationspolicy för Konkurrensverket
KKV1042, v1.0, 2012-11-01 BESLUT 2015-09-01 Admnr 140/2015 Kommunikationspolicy för Konkurrensverket Gäller från 1 september 2015 Konkurrensverket är en öppen och transparent myndighet och vi är aktiva
Läs merStaffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion
Staffanstorps kommun Öppen kommentarsfunktion Staffanstorp 2011 lanserade Staffanstorp Framtidens webb Responsiv sajt med öppen kommentarsfunktion Kommentarer kan lämnas av alla medborgare En moderator
Läs mer