Digitala medier och kriskommunikation. Michael Karlsson, Karlstads universitet Mats Eriksson, Örebro universitet

Transkript

1 Digitala medier och kriskommunikation Michael Karlsson, Karlstads universitet Mats Eriksson, Örebro universitet

2 Traditionell periodicitet och arbetsgång Periodicitet: 1 (radio) till 24 timmar (tidningar) Insamling Urval Bearbetning Distribution Processen helt kontrollerad av medieorganisationer/journalister

3 Digital periodicitet och arbetsgång Periodicitet: 10 sekunder och uppåt Insamling Urval Bearbetning Distribution Utkastjournalistik med ytterst kort startsträcka och varierande kvalitet

4 Exempel Svininfluensan Svd.se

5 Panik i Mexiko april

6 Smittan i Sverige? april Förändring från versionen

7 Dåligt förberedda myndigheter april Förändring från versionen Förändring från versionen

8 Läget under kontroll april Förändring från versionen Förändring från versionen Förändring från versionen

9 Fara å färde april Förändring från versionen Förändring från versionen Förändring från versionen Förändring från versionen

10 Ombytliga gestaltningar Farlig mindre farlig? I Sverige inte i Sverige? Myndigheter föreberedda inte förberedda? Pandemi inte pandemi? Vilken/vilka gestaltningar har olika publiker tagit del av? Vilken/vilka gestaltningar ska inblandade organisationer arbeta utifrån?

11 Number of changes of lead articles Omgestaltningshastigheten Uppdateringar i gestaltningar av Svininfluensan - aggregerad April 29, 19 uppdateringar. SI farlig och sprids snabbt Maj 3, 10 uppdateringar SI inte farlig Maj 10, 5 uppdateringar Första fallen i Sverige Maj 15, 7 uppdateringar SI stänger skolor I New York Svenska Dagbladet Dagens Nyheter Expressen Aftonbladet

12 Gestaltningskamper Medier 26/4-3/5 Dödsinfluensan Smittplanet har landat Mänskligheten är hotad Läsarna Sluta med skrämselpropagandan Ni jagar lösnummer Är influensan farlig, vad skall jag göra för att skydda mig? Varför tar inte politiker ansvar för influensan?

13 Trovärdighet i digital journalistik Användarkommentarer Rättelser Externa länkar m.m Påverkar trovärdighet hos? Journalist Innehåll Gestaltade aktörer

14 Vad ska myndigheten använda sociala medier till i kriskommunikation? Problem med sociala medier i kriskommunikation? Vem är mest positiv till att använda sociala medier i kriskommunikation?

15 Sociala medier som verktyg för enkelriktad information eller dialog med medborgarna? I mycket liten grad I ganska liten grad I mycket stor grad I ganska stor grad I varken stor eller liten grad Enkelriktad information till breda grupper Dialog med breda grupper

16 Upplevelsen av problem med sociala medier i kommuners kriskommunikation Ingen uppfattning I mycket stor grad I ganska stor grad Ökar personalbehovet Juridiska aspekter I mycket liten grad I varken stor eller Gränsdragning mellan privat och yrkesperson I ganska liten grad tekniskt sårbart

17 Tilltron till Facebook som verktyg i kommunens krishantering och kriskommunikation I mycket stor grad I ganska stor grad I varken stor eller liten grad I ganska liten grad I mycket liten grad Ingen uppfattning Summa procent Kön Kvinna Man Ålder år Balans år år år Kommentar. Procentandelarna i tabellen baseras på de individer som besvarat respektive fråga I vilken grad anser du att Facebook kan vara användbart som ett verktyg i din kommuns krishantering och kriskommunikation?. Balansen anger förhållandet mellan stor och liten tilltro till Facebook som verktyg i detta sammanhang.

18 Hur används sociala medier i kriskommunikation?

19 Dubbelmord i Linköping Kemiolycka i Helsingborg Modeller för online kriskommunikation Storbrand i Halmstad En-vägs kanal Additional One-way Channel Plattform och hub Interactive Plattform and Hub Känselspröt Palpus Nätverk Networks Handlingsnät Action-Nets (Eriksson, 2012) Social kris i Forserum Stormen Gudrun Askmolnskrisen Förtroendekris hos Tillväxtverket Trafikstörningar i tågtrafiken Vattenkris i Skellefteå

20 Klassisk krishantering och kriskommunikation - Militära "rötter". - Tydliga gränser önskvärt mellan externt och internt. - Centralisering av beslut. - Detaljerad planering och instruktioner. - Speciella team av krishanterare/kriskommunikatörer. - En talesperson ska möta omgivningen. (Källor: Eriksson 2009, 2011; Falkheimer & Heide 2010; Gilpin & Murphy 2006, 2008)

21 Nya idéer om krishantering och kriskommunikation - Diffusa gränser mellan organisation och omgivning. - Förutbestämda planer och riktlinjer riskerar av fungera låsande. - Organisationen är irrationell. - Kriser hanteras bäst genom improvisation, inom givet ramverk. - Organisationen överger kontrolltanken och flyter med krisens informationsflöden och händelseförlopp. - Decentralisering. (Källor: Eriksson 2009, 2011; Falkheimer & Heide 2010; Gilpin & Murphy 2006, 2008)

22 Model ADDITIONAL ON-WAY CHANNEL INTERACTIVE PLATFORM AND HUB PALPUS NETWORK ACTION-NET Aim and objectives Quick dissemination of the organization s crisis messages. Archiving crisis information and providing crisis information to take control of the crisis internal and external information flows. Signal detection and monitoring of the crisis environment. Support interorganizational, time and location independent crisis communication between predetermined actors. Use of the new structures and actors that often emerge through access to the Internet in times of crisis. Theoretical framework/ basic assumptions A classical crisis management view: support the restoration of control over the crisis situation. A classical crisis management view: a unified and central message delivered by the crisis management team is seen as optimal. A classical crisis management view: diminish uncertainty and inconsistency and enhance predictability and control. A classical crisis management view: assist the organization to become the commander of the crisis. A new crisis management view: allot predetermined crisis management plans less importance, in favor of loosely coupled systems and improvisation. (Eriksson, 2012)

23 Skillnad mellan olika typer av kriser?

24 Krisens karaktär: Välkänd Mindre känd och mer dynamisk Krishanteringsaktörer: Fåtal väl förberedda Flertal, nya aktörer ansluter, osäkerhet. Okänd och komplex Vem? Ingen naturlig beredskap finns. Sociala medier som verktyg Krishanteringslogik Hierarkisk förutbestämd fördelning av roller och ansvar. Omformade roller utifrån situation. Ursprungliga roller bryter helt samman. Risk för konflikt och meningsskiljaktigheter: Relativt låg, pga. tydlig ansvarfördelning, ofta naturliga krisorsaker. Win-win-situation. Medelhög, oklart om orsakerna till krisen. Risk för skilda perspektiv. Stor, såväl internt inom myndigheter och inom krishanteringssystemet, likväl som externt. Skilda perspektiv på flera olika nivåer. Webb och sociala mediers roll: Möjlighet till snabb information/ kommunikation. Möjlighet till snabb information/ kommunikation. Men även risk för rollen som krisaccelerator. Komplexitetshöjare. Krisaccelerator men också en möjlig skådeplats för framväxt av situationsbundna krishanteringsstrukturer och aktörer. Modell för on-line kriskommunikation: Additional Oneway Channel Interactive Platform and Hub Palpus Network Action-Net (Eriksson, kommande)

25 Diskussion? Frågor?