VÅLDETS INVERKAN PÅ BARNEN. Jan-Erik Nyberg familjerådgivare, sexualrådgivare Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

Transkript

1 VÅLDETS INVERKAN PÅ BARNEN Jan-Erik Nyberg familjerådgivare, sexualrådgivare Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

2 Våldets inverkan på barnen På vilka sätt utsätts barnen för våld i vårt samhälle och i familjen Hur påverkas barnet av våld i familjen Relationen mellan förälder och barn Det systemiska tänkandet Traumatisering, PTSD, och barnets utveckling Symptom på traumatisering Överlevnadsstrategier, tankefel Det otrygga barnets paradox Att arbeta med barn som utsatts för våld

3 På vilket sätt utsätts barnen för våld i hemmet Våld som någon av föräldrarna utövar mot barnet. Vittne till våld som mannen utövar mot kvinnan eller kvinnan mot mannen Vittne till våld som föräldrarna utövar mot ett annat syskon Våld mellan syskon i hemmet/barn utanför hemmet. Våld som någon familjemedlem drabbas av/utövar utanför hemmet Våld mellan utomstående som barnet bevittnar Våld som barnet bevittnar i medierna

4 Familjevåldets geografi Perheväkivallan varjossa, toim. Mikko Oranen, s. 23

5 Barn som utsätts för våld Exponeringens styrka Barn som utsätts för våld i hemmet Barn som blir vittne till våld i hemmet Upplevelser av våld på gatan och i skolan Våld via medier och underhållning och kulturella attityder Andel av barn 100 % Perheväkivallan varjossa, Ensi ja turvakotien liitto, toim. Mikko Oranen, s. 42 övers. Jan-Erik Nyberg

6 Hur påverkas barnet av våld i hemmet Barnet är beroende av föräldern, det har inte tillgång till någon annan vuxen på samma sätt. Barnets förmåga att hantera de intryck vårdaren ger är begränsade. Barnet hindras i sina egna utvecklingsuppgifter Barnet tvingas in i roller/ansvar som inte svarar mot deras nivå

7 Hur påverkas barnet... Barn är individer, de reagerar som individer Påverkan är inte kausal utan systemisk Våldet traumatiserar, det är inte enbart våldets råhet som skadar, utan upprepningen Våldet påverkar växelverkan mellan förälder och barn

8 Det misshandlade barnets ekorrhjul Våldet påverkar växelverkan mellan förälder och barn Det är inte enbart våldets råhet som skadar, utan upprepningen som traumatiserar Barnet är beroende av föräldern, det har inte tillgång till någon annan vuxen på samma sätt. Barnets förmåga att hantera de intryck vårdaren ger är begränsade. Barnet hindras i sina egna utvecklingsuppgifter, i förmågan att lära sig Påverkan är inte kausal utan systemisk Barn är individer, de reagerar som individer Barnet tvingas in i roller/ansvar som inte svarar mot deras nivå Jan-Erik Nyberg, Familjerådgivningsbyrån

9 Relationen mellan förälder och barn Anknytningsteorin (Bowlby 1960) är en modell för för att beskriva relationen mellan barnet och den som vårdar det: Det nyfödda barnet har två biopsykologiska grundbehov: behovet att överleva (trygghet) och behovet att utvecklas (nyfikenhet) Relationen till vårdaren balanserar de motstridiga behoven På basen av individens biologiska behov föds en ömsesidig relation.

10 Anknytningens psykologiska funktion Anknytningen ger en grund för utveckling av inre arbetsmodeller som rör uppfattningen om jaget, uppfattningen om jaget i relation till andra och kommer därigenom att prägla senare social och känslomässigutveckling, förmågan att reflektera; goda/onda cirklar skapas

11 Hur fungerar anknytningsrelationen Barnet speglar sig i vårdarens ansikte, ögon, reaktioner. Mamma ser att jag finns, alltså finns jag Kritiska punkter är speglingens kongruens och markering, Kongruens innebär att modern tolkar barnets känslo och viljeyttringar korrekt Markering innebär att barnet har möjlighet att uppfatta att modern speglar barnets känslor och inte sina egna. Tuula Tamminen: Hyvä vanhemmuus, Kyrkans rådplägningsdagar för familjerådgivare, 2006, egna anteckningar, Peter Fonagy, Mentalization Based Therapy, Stockholm 2006, föreläsningsutkast

12 Barnets utvecklingsuppgifter Den vuxna ger barnet: Anknytning Trygghet Vård Empati, känslighet Utlärande Lek Gränser, straff Barnet lär sig: Anknytning Sårbarhet Reglering av fysiska behov Reglering och delande av känslor Inlärning Lek Självkontroll Tuula Tamminen: Hyvä vanhemmuus, Kyrkans rådplägningsdagar för familjerådgivare, 2006

13 Slutresultatet Brister i omsorgen eller misshandel innebär alltid en störning i anknytningsrelationen Ett barn som försummas eller misshandlas internaliserar en allvarligt störd modell av umgänget med andra (interaktionsmodell): 1. Jag är inte värd omsorg och beskydd 2. För att få det jag behöver måste jag dölja eller manipulera mina egna känslor och behov 3. Det är farligt att fästa sig vid någon, då blir de opålitliga, farliga och måste undvikas/kontrolleras Hur familjevåld påverkar barnens utveckling, Mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

14 Det systemiska tänkandet Kausalt tänkande utgår från att det alltid finns ett direkt samband mellan orsak och verkan A leder alltid till B, Det systemiska tänkande beskriver en växelverkan mellan närliggande och avlägsna faktorer som kan utgöra en risk eller vara stödjande för barnets utveckling. (Bronfenbrenner-Belsky-Cicchetti) Faktorerna finns på mikro, makro och exo nivå. Hur familjevåld påverkar barnens utveckling, Mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

15 Frågor på olika nivåer Hur fungerar omsorgen och växelverkan i hemmet? (Mikro-nivå) Hur fungerar kontakten till dagvård o skola? (Exo-nivå) Vilka värderingar i samhället påverkar föräldrarnas förmåga att ta ansvar? (Makronivå?)

16 Hur riskfaktorer påverkar Kumulativitet, en riskfaktor som inte i sig skulle påverka blir betydande tillsammans med andra faktorer. Mera närliggande faktor starkare påverkan Barnets medfödda egenskaper och resurser (intelligens och temperament) påverkar utvecklingen ontogenes Nödvändiga och tillräckliga villkor för utveckling (docent Mirjam Kalland, Helsingfors Universitet, Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2004)

17 Traumatisering och traumasymptom Ett trauma typ I är en psykisk eller fysisk skada av en enskild erfarenhet eller handling Trauma typ II är fysiska och psykiska skador som förorsakas av upprepade och kumulerande erfarenheter eller handlingar Symptomen varierar beroende på barnets ålder, kön och våldets karaktär samt övriga stöd- eller risk-faktorer. Familjevåld leder till trauma typ II Perhe- ja lähisuhdeväkivalta, Mikko Oranen s. 64

18 PTSD Post Traumatic Stress Disorder 1. Återupplevelse av händelserna: flashbacks, mardrömmar, hypersinsitivitet för olika sinnesintryck 2.Aktivt undvikande av situationer eller stimuli som påminner om händelsen; känsloreaktionerna är bortträngda, dissociation 3.Hyperaktivitet, beteendestörningar, aggressivitet, irritation, sömnsvårigheter. Hos barn ADHD Hur familjevåld påverkar barnens Mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

19 PTSD och hjärnans utveckling Sensitiv interaktion mellan barn och föräldrar stimulerar utsöndringen av endorfiner som skyddar mot stress och hjälper individen i självregleringen En trygg anknytning påverkar också utsöndringen av kortisol vilket ger lägre puls vid stress Långvarig stress, trauma påverkar hippokampus volym, påverkar också språkutvecklingen, mimiken och korttidsminnet Hur familjevåld påverkar barnens utveckling, Mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

20 LEKÅLDERN Beteende: beteendestörningar, aggressivitet, bristande empati, grymhet mot djur, hyperaktivitet, klängighet/avvisande beteende, självdestruktivitet Emotioner: rädslor, nedstämdhet, negativt humör, ångest Fysisk och kognitiv utveckling: kan vara försenad, t.ex. språkutvecklingen Hur familjevåld påverkar barnens utveckling, Mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

21 Skolåldern Beteende: beteendestörningar, aggressivitet, förakt mot auktoriteter, intrassald i mobbningsproblematik, svårigheter med kamrater, slår ihop sig med kamrater med liknande problem Kognitivt: Inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter Låg självkänsla Depression Hur familjevåld påverkar barnens utveckling,mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

22 Tonåren Ungdomskriminalitet Självdestruktivitet Droger och alkohol Risk för marginalisering Risk för självmord Barn och unga som begår brott är barn som det begåtts brott emot Hur familjevåld påverkar barnens utveckling, Mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

23 Lär dig känna igen skador som kan härröra från våld mot barnet Den övre raden visar var barn normalt stöter sig genom sin egen aktivitet Den undre raden visar skador på barn som det är skäl att ifrågasätta. Källa:

24 Symptom på traumatisering: Återupplevelse Barnet upplever våldet på nytt i form av minnesbilder, förnimmelser och stämningar Barnet upplever att det inte kan behärska sitt minne, olika sinnesintryck, en flaska som klirrar eller ett tonfall aktualiserar minnena Särskilt hos yngre barn är onda drömmar och mardrömmar ett sätt att återuppleva det skedda. Perhe ja lähisuhdeväkivalta: Mikko Oranen s. 64

25 Symptom på traumatisering: Undvikande Barnet söker att undvika allt som påminner om våldet. Han/Hon vill överhuvudtaget inte tala om eller tänka på våld Barnet kopplar inte känslomässigt till situationer med våld, utan beskriver dem helt neutralt

26 Symptom på traumatisering Överaktivitet Överspändhet eller överaktivitet är vanliga symptom på traumatisering hos barn Barnet är hela tiden spänt, och reagerar kraftigt på små incitament Barnet har svårt att gå ner i varv och koncentrera sig på sina uppgifter Barnet har svårigheter med att somna och att sova

27 Hur orkar barn leva med våld i hemmet? De orkar inte. En del barn kopplar helt enkelt bort tankar, känslor och är inte närvarande Känslor och tankar som våldet väcker kopplas medvetet av Ljuden och det känslomässiga kaos som uppstår stängs utanför jaget Barnet försjunker i musik, dataspel, filmer osv Barn använder droger för att komma undan våldet

28 Överlevnadsstrategier... En del tar sin tillflykt till fantasier och dagdrömmar Drömmar och planer på att ta hämnd på den som varit våldsam Dagdrömmar om att föräldrarna separerar och ett liv efter separationen Drömmar om en idealfamilj

29 Överlevnadsstrategier... Barnen undviker vålds-situationer rent fysiskt De stänger dörren till sitt rum eller går hemifrån när en våldsam situation närmar sig Barn undviker att gå hem i rädsla för våld Barn rymmer hemifrån Barn ger sig hän åt hobbyer eller skolgång

30 Överlevnadsstrategier... En del barn försöker aktivt förhindra våldet De förutser, iakttar och följer med det som sker De går emellan De försöker skydda offret eller syskonen De kallar på hjälp

31 Barn tar/tilldelas olika vuxenroller... Den som sköter om hemmet Den som offret (mamman) anförtror sig åt Förövarens betrodde ( i utbyte mot förmåner) Förövarens medhjälpare ( frivilligt eller tvingad) Det fullkomliga barnet ( som klarar sig själv) Medlaren ( försöker lugna familjen, skapa försoning) Syndabocken ( får skulden för våldshandlingarna)

32 Tankefel och det rätta svaret Barnen vet ingenting Barnen har inte själva blivit slagna Barnen förstår ändå inte vad som sker 40 % av paren uppger att barnen har sett, 42 % kunde inte säga % av de barn som bevittnat våld har själva blivit slagna Det är just därför de behöver hjälp Mikko Oranen, Perheväkivallan varjossa s 44ff

33 Tankefel och rättelser Det är bättre för barnen att få glömma Barnen klarar sig nog För att kunna glömma måste vi få bearbeta våra minnen Alla barn som upplever våld i hemmet blir inte själva våldsamma, men nästan alla som är våldsamma som vuxna har upplevt våld i barndomen

34 Myter om barnen och sanningar Barnen vill inte tala om det som sker Barnen behöver vuxna som är trygga nog att kunna lyssna Barnen vågar inte tala Barn kan beskriva, fast de inte alltid kan förstå det som sker. Barnen förmår inte uttrycka sig i ord Den vuxne får inte vara rädd för att benämna saker Barnen är lojala mot föräldrarna Barnen känner av de vuxnas rädsla och ovilja.

35 Det otrygga barnets paradox När barnet känner rädsla, smärta, hunger, trötthet söker barnet tryghet. Om föräldern är källan till otrygghet kan barn et inte söka sig till sin förälder Barnet kan förstenas, fly, undvika den vuxna, eller söka sig till en annan vuxen Barnets självbild, bilden av interaktion och kärlek och barnets förmåga att känna tillit skadas allvarligt.

36 Tidig intervention Den tidiga interventionen riktar sig till riskgrupper och är inte generellt tillgänglig: Intervention som fokuserar på föräldrabarnrelationer är effektiva. Särskilt effektivt är hembesöksbaserat familjerarbete som riktas till familjen under graviditeten och de första 2-3 åren i barnets liv. Dessa är kostnadseffektiva och stöder barnets utveckling (Olds 2002, Teerikangas, Aronen et al 1998) Hur familjevåld påverkar barnens utveckling, Mirjam Kalland: Finlandssvenskt kompetenscentrum, 2005

37 Att arbeta med barn som drabbats av våld Trygghet är den centrala principen vid val av tillvägagångssätt: Hur påverkar olika arbetsmodeller objektivt barnets trygghet? Hur påverkar arbetsmodellerna barnets trygghet på det subjektiva planets? Arbetets målsättning är att skapa trygghet för barnet Mikko Oranen & Eija Keränen: Perhe ja Lähisuhdeväkivalta, 2006

38 Att arbeta med barn som drabbats av våld Barn är beredda att tala om hur det har det, också om våld i familjen, om det får möjlighet till det och förstår att detta kan hjälpa familjen. Det är viktigt att varje barn får möjlighet att tala med en trygg utomstående på tumanhand. TA HÄNSYN till barnets ålder och språkliga nivå när du lyssnar. Tala inte vuxenspråk. Underskatta inte barnet. Lyssna till barnets sätt att uttrycka sig, använd deras ord. Mikko Oranen & Eija Keränen: Perhe ja Lähisuhdeväkivalta, 2006

39 Att arbeta med barn som drabbats av våld En del barn kan ha svårt att tala om våldet, det är bra för barnet att veta att åtminstone den ena föräldern vill att barnet ska få tala om hur det har det. Traumatiserade barn har svårt att kommunicera och vara i växelverkan med en vuxen. När barnet berättar kommer minnena tillbaka. Tenta inte! Om barnet inte fömår minnas är det för att de ännu inte klarar av att bearbeta sina minnen. Erfarenheterna kommer troligen fram i lekar, teckningar och drömmar. Dessa kan användas som utgångspunkt för ett samtal. Mikko Oranen & Eija Keränen: Perhe ja Lähisuhdeväkivalta, 2006

40 Att arbeta med barn som drabbats av våld Samtalet är bara ett sätt av många att arbeta med. Barn under skolåldern uttrycker sig bättre med lekar, teckningar och sagor eller fantasifulla berättelser. När barnet vet, nu handlar det om familjevåld, kan barnet använda sina egna uttrycksformer. Barn lever i nuet Barn orkar inte arbeta koncenterat länge. Det är viktigt att inte ha bråttom! Mikko Oranen & Eija Keränen: Perhe ja Lähisuhdeväkivalta, 2006

41 Att arbeta med barn som drabbats av våld Barn som varit utsatta för våld fäster sig gärna vid en trygg vuxen. Den vuxna kan uppleva dem som klängiga. Föräldrarna orkar inte alltid ge den uppmärksamhet som barnet behöver. Det viktiga är att barnet får den uppmärksamhet det behöver. Mikko Oranen & Eija Keränen: Perhe ja Lähisuhdeväkivalta, 2006

42 Att arbeta med barn som drabbats av våld Barn vill gärna anförtro saker, lova inte att bevara hemligheter. Säg att vissa saker måste du berätta vidare för att ni ska kunna hjälpa familjen. Med de mindre barnen, under skolåldern, kan man säga att man talar om hur barnet har det med mamman eller pappan. Med de större är det bra att komma överens om vilka saker det är bra att föräldrarna vet om. Mikko Oranen & Eija Keränen: Perhe ja Lähisuhdeväkivalta, 2006

43 Barnets behov och rättsväsendet Ibland uppstår en intressekonflikt i förhållande till barnens behov mellan vårdande instanser och rättsväsendet. Polisen behöver barnets berättelse som en del av bevisbördan mot den våldsamma, detta är rättsväsendets sätt att skapa trygghet för barnet. De som vårdar barnet upplever att barnet behöver få anförtro sig och bearbeta sina erfarenheter tillsammans med de vuxna det har förtroende för.

44 Barnets behov och rättsväsendet När ett barn skall berätta om det som hänt för en polis skall en för barnet trygg vuxen alltid vara med som stöd. Ur polisens synvinkel förlorar berättelsen i bevisvärde om barnet berätta samma sak flera gånger för olika personer. Ur vårdarens perspektiv har barnet samlat mod att berätta om något smärtsamt och tungt och behöver få bearbeta det i sin egen takt.

45 Att arbeta med barn på skyddshem Ankomstintervju, Förklara för barnet var det är och varför det är här Bli bekant med barnets eget nätverk Vilka upplevelser har barnet av våldet i familjen? Psykiatrisk/psykolog konsultation enligt bedömning Krisbearbetning 3-5 träffar Bedömning av barnets situation Bearbetning av upplevelserna

46 Att arbeta med barn på skyddshem Bedömning av barnets situation, ge dig tid att lyssna: Barnets vardag dagvård/skola, hobbyn, kamrater, dagsrutiner, viktiga/skrämmande människor/företeelser, andra svårigheter Förhållandet till föräldrar och syskon; olika roller Upplevelser av våld Barnets uppfattning om våld, de senaste upplevelserna, de värsta upplevelserna Överlevnadsstrategier; fungerande och icke-fungerande Traumasymptom Förhållande till släkten.

47 Att arbeta med barn på skyddshem Bedömning av barnets situation Upplevelser av våld forts: Frågor om våld; iakttagelser, vad har du tänkt, vad gjorde du då, vad hjälpte, hur kändes det, har du blivit slagen, hur straffar man i familjen och för vad, hur har du klarat dig när det har känts riktigt illa? Har du kunnat tala med någon om det här, har du någonstans att ta vägen? Frågor om symptom?; har du svårt att somna, hemska drömmar, tänker du på det här när du är i skola/dagis, har du svårt att koncentrera dig, har du magont, huvudvärk, illamående? Brukar du fort börja slåss?

48 Terapi med barn Leken är det viktigaste elementet i arbete med barnen. Leken är inte en metod, det är barnets eget sätt att fungera, lära sig och organisera sina erfarenheter. Leken kan vara ledd, vilket ger den vuxne möjlighet att välja teman, eller fri vilket ger barnet makt. Den vuxne kan vara både iakttagare och lekkamrat.

49 Redskap för arbete med barn Redskap som är bekanta för de minsta barnen: Dockor, leksaksdjur (både husdjur och rovdjur), bilar, rollkläder, spel Ritande och målande; verktyg, teman/uppgifter Kort, bilder och foton Berättelser

50 Redskap för arbete med barn Redskap för att hantera känslor Bearbetning, igenkännande och godkännande och reglering av olika känslor Trygghetsövningar Fysiska övningar och avslappning För lite större barn: Skrivande Blanketter

51 Samarbete med myndigheter och föräldrar Barnen lever, växer och utvecklas inte i ett tomrum Vi kan bara hjälpa barnen i samarbete med föräldrarna och andra myndigheter Föräldrarna är nyckelpersoner, relationen till föräldrarna är ett viktigt objekt för arbete med barnen Det är viktigt att föräldrarna, åtminstone den ena är införstådd med det som sker MEN! Det är inte i barnets intresse att berätta detaljerat om det som barnet berättar om för oss om våldet i familjen!

52 Till slut! Det är skadligt för ett barn att växa upp omgivet av våld. Barn är överlevare men det är lättare att överleva om man har någon som hjälper en. Vi kan inte hjälpa om vi inte vet vad barnen behöver hjälp med och hur barnen själva upplever familjens situation Rädslan för att göra fel hindrar vuxna från att handla, men det som skadar barnen mest är att ingen griper in. Jag hoppas att den här föreläsningen har varit till hjälp för dig att lära dig känna igen tecknen på att ett barn far illa i hemmet.

53 TACK!!!