Skogen som klassrum. Övningskompendium för pedagoger

Transkript

1 Skogen som klassrum Övningskompendium för pedagoger

2 Innehållsförteckning Vad är Skogen som klassrum?... 3 Vad är utomhuspedagogik?... 3 Vad står i läroplanerna?... 4 Några pedagogiska tips... 4 Övningar med fokus på språk... 6 Presentationsövning... 6 Berättelse i rörelse eller Story Line up... 6 Djuret/Trädet i nacken... 6 I betraktarens öga... 7 Småkryp... 7 Mikrofonen... 8 Lär känna platsen eller Tree Finder... 8 Lär känna naturen... 8 Naturpoesi... 9 Ordklasser i en liten ask eller Opposites... 9 Allemansteater ABC-duken Naturordsorm Räven raskar Repdikter Become a guide eller Hatten av för guiden Syndafloden Alle man ombord Vem har rätt till skogen? Alternativ till Vem har rätt till skogen : En hållbar jul Övningar med fokus på matematik, teknik och NO Min tekniska morgon Sorteringsövning Vandrande naturstig Hemliga bilden Hemlig påse Alla talen ut och gå Mäta höjden på ett träd metersrep Fånga träd Jaga snöre leken Energistrålar Jorden grader Uvar och korpar Kan detta vara sant? Ekosystemtjänster Bilaga 1: Underlag till 36-lek om klimat och träd Bilaga 2: Underlag till Become a guide Bilaga 3: Litteraturlista Foto framsidan: Fredrik Ericsson 2

3 Vad är Skogen som klassrum? Sedan 2009 har Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen samarbetat i projektet Skogen som klassrum som bland annat inneburit fortbildning i utomhuspedagogik för över 5000 pedagoger i över 60 kommuner. Fortbildningarna har finansierats av statliga medel via Svenskt Friluftsliv samt medel från Marie-Claire Cronstedts stiftelse. Detta kompendium innehåller övningar från fortbildningen Skogen som klassrum. Övningarna är indelade i områdena språk och matematik/teknik/no, även om utomhuspedagogiska övningar ofta integrerar flera olika ämnen samtidigt. Många av övningarna är hämtade ur böckerna i Att lära in ute -serien. Övningar som saknar hänvisning till läromedel har utvecklats av enskilda naturskolepedagoger. Se även lästips i bilaga 3 och läs gärna mer om utomhuspedagogik i dokumentet Skogen som klassrum Argument för utomhuspedagogik och bevarande av skog för barn. Målsättningar med Skogen som klassrum Naturskoleföreningen och Naturskyddsföreningen vill: att fler barn ska få kunskap om och intresse för att vistas i skogen, samt därmed en positiv känsla för naturen och viljan att värna. att fler pedagoger ska få möjlighet att använda skogen i skolundervisningen, som ett komplement till undervisning inomhus. att uppmärksamma och sprida kunskaper om närnaturens och utomhuspedagogikens alla värden (biologiska, sociala, kulturella och pedagogiska). att fler kommuner ska arbeta för att tillgängliggöra skog för barn nära skolor och bostäder. att fler kommuner ska utveckla planer för skydd och hållbar skötsel av tätortsnära skogar. Om innehållet i fortbildningen Skogen som klassrum Fortbildningen riktar sig till pedagoger i grundskolan. Fortbildningen består av en eller två endagstillfällen i en skog nära skolan och innehåller: utomhuspedagogiska övningar i matematik, svenska, engelska och NO (som följer skolans läroplan och måldokument) kopplade till temana skog, arter och klimat diskussion om hur ovanstående övningar bidrar till lärande för hållbar utveckling diskussion om värdet av att skydda och tillgängliggöra skog nära skolor och förskolor. Vad är utomhuspedagogik? Utomhuspedagogik är en undervisningsform där upplevelsen står i centrum och där alla sinnen stimuleras. Utomhuspedagogik handlar om att utifrån skolans uppsatta kunskapsmål komplettera undervisningen inomhus med utomhuspedagogiska övningar i exempelvis svenska, engelska, matematik och naturorienterande ämnen. Enligt Nationellt centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet är utomhuspedagogik ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik innebär: att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap. att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. 3

4 Det finns ett mindre antal studier som pekar på att undervisning som regelbundet uppsöker landskapet mer effektivt utvecklar kognitiva färdigheter än klassrumsbaserad undervisning. Både forskning och den beprövade erfarenheten indikerar att direkta naturmöten har särskilda pedagogiska värden. Mycket talar för att vistelse i naturen kan skapa fördjupade moraliska relationer till naturen och upplevelser som ger ett nytt perspektiv på den egna livsstilen och samhällsutvecklingen. Vad står i läroplanerna? Läroplanerna ger stöd för att bedriva olika arbetsformer och för vistelse i skolans närmiljö. Ett övergripande mål för skolan enligt läroplanerna är att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Läs mer om detta i dokumentet Skogen som klassrum Argument för utomhuspedagogik och bevarande av skog för barn, se Några pedagogiska tips Det finns många sätt att använda skogen som klassrum: En halvtimmes eller timmes utomhusvistelse om dagen på schemat. Naturskola/utevistelse en halvdag i veckan. Då hinner utepasset innehålla både uppdrag eller övningar, fikastund och rörelse i form av lek. Ett utepass för att starta upp ett nytt arbetsområde. Varje arbetsområde avslutas med ett uteuppdrag Större temadagar för hela arbetslaget/skolan. Friluftsdagar. Lägerskola är en bra form för att få ihop gruppen och skapa gemensamma upplevelser. Det går inte att säga generellt hur det är att undervisa en grupp utomhus eftersom varje grupp är unik. Några punkter är emellertid bra att tänka på: Ha som utgångspunkt att utevistelsen ska väcka lust och nyfikenhet hos eleverna. Oavsett ålder är det viktigt att förmedla en positiv känsla, att det är kul att vara ute. Välj övningar efter gruppens förmåga, plats och årstid. Utomhus måste gruppen få uppleva, undersöka och testa olika saker själva. Låt undervisningen växla mellan muntlig information, lugna övningar, fysiskt aktiva övningar och lekar. Ge eleverna tid. Uppmuntra dem att gå på djupet med övningarna. Genomför aktiviteter som engagerar flera sinnen lukt, smak, doft, känsel, hörsel och syn. Ofta är minnen förknippade med händelser som har aktiverat flera sinnen. Upptäck tillsammans. Mångfalden i naturen är närmast oändlig och ingen kan svara på allt. För barn räcker det långt med en vuxens bekräftande av ett fint fynd (så stor, så många ben, så randig ). Med vetgiriga elever som vill mer kan man med fördel tillsammans leta reda på ytterligare information. Känner man sig osäker på sina egna kunskaper så börja med att bara vara ute och fyll på vetandet vartefter tillsammans med eleverna. Ingen är fullärd från start. En bra typ av aktiviteter är de som uppmuntrar till regelbundenhet och att de genomförs alla årstider. Detta görs lämpligen genom någon form av dokumentation. Det kan vara att föra dagbok, anteckna observationer av arter, väder etc. Fotografera, teckna eller måla är andra bra sätt att dokumentera på. 4

5 Var uppmärksamma och ta tillfället i flykten. Om ni ser något spännande, t ex en ekorre som samlar nötter, låt eleverna titta på det även om ni tänkt prata om något annat. Återknyt sedan till det planerade. Vid genomgång med eleverna, stå på rätt plats genom att exempelvis ha vinden i ryggen. Se till att eleverna inte har solen i ansiktet och att de står så att alla ser, till exempel i en cirkel. Undvik onödiga rörelser. Detta gäller framförallt grupper med yngre elever, de följer efter om du tar några steg. Det skapar onödig oro. Annonsera innan om gruppen ska stå kvar om du behöver förflytta dig. En fikastund har guld i mun Underskatta aldrig betydelsen av en fikapaus. Om det finns en grillplats i skogen är det mycket uppskattat med en öppen eld, särskilt om det är lite kallt ute. Foto: Märta Berg 5

6 ÖVNINGAR MED FOKUS PÅ SPRÅK Presentationsövning Presentation med hjälp av föremål som beskriver hur känslan för dagen är eller som har samma begynnelsebokstav som mitt namn eller som symboliserar mina upplevelser under sommaren. Till exempel: Sandra plockar en knopp för att hon ser fram emot vad dagen ska blomma ut i eller Berit som tar ett björklöv för att det har samma begynnelsebokstav som hennes namn. Berättelse i rörelse ur Att lära svenska ute eller Story Line-up ur Att lära in engelska ute Parvis. Syftet med övningen är att öva på att ta emot och förmedla information. Det är också en rolig förflyttningsövning och ger goda tillfällen att titta noga på och lära sig mer om olika arter, föremål eller företeelser som man kan se i naturen. Dela in i par. Ta med det första paret en bit bort, sätt ut snitslar om det behövs. Ge paret en berättaruppgift. Det kan handla om naturen ni står i, något djur som man skulle kunna hitta på platsen eller fantastiska fakta om träd. Det kan vara bra att dela ut ett kort med stödord, bilder eller att använda en sak från platsen som stöd för berättandet. Det första paret står kvar där du lämnat dem medan du går fram en bit till. Par nummer två går fram till det första paret och får något berättat för sig, de fortsätter sedan fram till dig och får en egen uppgift. Par nummer tre startar med att gå till par nummer ett, lyssnar på dem och går sedan vidare till par nummer två. Där får de något nytt berättat för sig innan de fortsätter till dig. Fortsätt sedan med övriga par. När alla har passerat det första paret lämnar par nummer ett sin plats och går efter de andra, först till par nummer två och sedan till par nummer tre och så vidare. På så sätt får alla samma information. De som väntar på sin tur att starta kan till exempel få en problemlösningsuppgift, ett dilemma att fundera över, tälja en tupp till eldstaden, göra en gåta eller rebus av föremål från platsen, förbereda mat eller ta en lättfika! För yngre passar det bra att gå tillsammans med hela gruppen, stanna på olika platser längs er promenad i naturen och ge eleverna uppgifter. Det kan vara att samla så många grankottar som möjligt på en minut eller att räkna hur många olika färger på blommor det finns inom 20 steg från platsen. När eleverna gjort övningen några gånger kan de få ett större ansvar. Gå då på led i par längs en stig. Ge första paret i ledet ett kort med en bild på, till exempel en björk. När första paret ser en björk stannar de och gruppen samlas kring björken. Där gör man något som har med björken att göra, till exempel sjunger en sång om en björk eller berättar att barken kallas näver och att man förr använde den till hustak. Fortsätt med nästa par och en ny bild. Paret som går först väljer själva när de vill stanna. Materiel: Eventuellt bild- eller textkort och snitslar om det behövs för att visa vägen Djuret/Trädet i nacken ur Att lära in svenska ute Helklass. Utvecklar förmågan att ställa frågor. En okänd bild i nacken kan ge oanade möjligheter att utveckla sin kompetens att ställa frågor. Systematiskt utvecklar eleverna sitt frågande för att få önskade svar. Medvetandegör varför man frågar, hur man frågar och vad man ska fråga om för att få svar på det man vill veta. 6

7 Sätt fast en bild eller namn på exempelvis ett träd eller djur i nacken eller pannan på alla i gruppen. Använd gärna klädnypor att fästa korten med. Viktigt är att ingen vet vilket djur/träd de fått. För att ta reda på vad bilden visar ställer man frågor till sina kamrater. Frågorna får bara besvaras med ja eller nej, så det gäller att ställa den typen av frågor. Den som listat ut sitt djur/träd sätter sin lapp på bröstet istället för i nacken/pannan men fortsätter att besvara de andras frågor. Med yngre elever, eller om man vill att övningen ska gå fortare, kan man sätta bilderna på elevernas bröst. Lämpligen ställer sig alla i en ring. Ställ frågor om träden på bilderna; till exempel Har ditt träd barr?, Har ditt träd kottar? Om svaret på frågan är ja så springer eleverna ett varv runt ringen och ställer sig sedan åter på sin plats. Om svaret är nej står eleverna kvar. Materiel: Djur- eller trädkort Kommentarer: Övningen kräver vissa förkunskaper om djur, eller träd. Används gärna till gruppindelning, när alla flyttat fram sin bild får man hitta andra som man hör ihop med. Ledaren ger förutsättningar, t ex 4 i varje kategori. Grupperna får sedan berätta för varandra hur de tänkt. I betraktarens öga ur Att lära in svenska ute Helklass. Bilder inspirerar till egen kreativitet. Samla små bitar av naturföremål av olika färg på en kartongbit med dubbelhäftande tejp/plast när ni är på väg ut till ert skogsområde. Det blir vackra tavlor som fångar hur naturen ser ut just där och då! Utmana varandra att hitta så många olika nyanser som möjligt. Lämna en del av ytan tom, skriv en reflektion kring uppgiften/dagen/tankar och känslor kring konstverket. Materiel: Kartong och dubbelhäftande tejp eller bokplast Kommentar: Utmärkt övning även för att sammanfatta dagen. Småkryp, kapitel ur Att lära in ute året runt Gruppvis. Ett sätt att upptäcka den biologiska mångfalden. Arbeta i grupper, samla och räkna ben, använd olika insamlingstekniker, hitta på namn till djuren ni hittar, gör stapeldiagram utifrån benantal. Hur samlar man? Vad samlar jag i? Hur tittar jag på det jag hittat? Använd boken Småkryp i skogen. Materiel: Diverse insamlingsmateriel, se bifogad lista i slutet av dokumentet. Kommentarer: - Inledande övning till småkryp kan vara att visa på enkelheten både i material och i kunskap. Använd återvunna burkar för djurinsamling. Inspirera till artkunskap genom att bestämma ett nytt latinskt namn på djuret utifrån utseende. Samla substantiv, adjektiv och verb om djuret. - Småkrypsdikter av kända poeter kan användas, uteslut namnet på djuret och låt deltagarna gissa vilket djur det handlar om. - Insamlingsteknik. - Stapeldiagram med pinnar och kottar utifrån antalet djur av varje art. - Avsluta insamlingsövningen med småkryps-dikter som kan innehålla var krypet bor, vad det äter osv. Små grupper redovisar för hela gruppen. - Vinkla småkrypsövningarna till pollinering tidigt på hösten och nedbrytning senare på hösten. Gör dem till övningar om ekosystemtjänster. - Gör Benleken från Hunnebergs naturskola: Låt alla eleverna gå huller om buller. Ledaren 7

8 säger ett djur. Eleverna tar då tag i minst en annan person och tillsammans ska gruppen ha samma antal ben i marken som det sagda djuret har. Endast fötter gills! - Kombinera med artberättelser för att göra djuren mer spännande, litteraturtips finns i bilaga 3. Mikrofonen ur Att lära in svenska ute Övar associationsförmåga, tala inför grupp och lyssna på andra. Gruppen ställer sig i en cirkel vid ett naturföremål eller en plats. Det kan vara ett träd, en stor sten eller något annat som kan väcka nyfikenheten och fantasin. Stå tysta en kort stund och betraktar föremålet eller platsen. En mikrofon, till exempel en pinne, går laget runt, så att var och en får berätta vilken association föremålet väckt. Bara den som har mikrofonen får tala. Det kan vara fakta, till exempel artnamn eller saker som föremålet kan användas till. Det kan också vara beskrivningar av hur föremålet ser ut eller andra tankar och känslor som föremålet väcker. Samma ord får endast sägas en gång. Fortsätt runt i ringen tills deltagarna inte kommer på fler associationer. Om man inte kommer på något får man passa. Alla har rätt att associera fritt och mycket av det som kommer att sägas finns det inte något rätt eller fel för. Om man vill kan man ha en sammanfattande diskussion när associationsrundorna är avslutade, för att klargöra och förtydliga fakta som kommit fram. Lär känna platsen eller Tree Finder ur Att lära in engelska ute En parövning där samarbete och muntliga instruktioner är i fokus lika mycket som att använda flera sinnen och lära känna sin omgivning, i det här fallet ett träd! Genomför den gärna på både svenska och engelska. Material: Ögonbindel eller mössa att dra ner över ögonen Ställ upp i par och den ena får en ögonbindel, den andra ser sig omkring och väljer ut ett träd som ser intressant ut. Med hjälp av ord och instruktioner leds den blinda eleven till det utvalda trädet. Känn efter noga för att hitta kännetecken, dofta gärna! Sedan går paret tillbaka till startplatsen, kanske gå en annan väg tillbaka för att göra det lite svårare? Ögonbindeln tas av och sedan gäller det att hitta tillbaka till sitt träd. Om det är svårt kan den andra ge ledtrådar, till exempel med värmeord: it s cold, it s getting warmer, now it s really hot etc. Lär känna naturen (Liknar Uppdraget i Att lära in svenska ute) Gruppvis. Tränar att öppna ögon, samla erfarenheter och ställa frågor. Ge ett uppdrag till varje grupp och låt dem hitta t ex det konstigaste trädet. Om två grupper får samma uppdrag kan diskussion uppstå. Arbeta i små grupper och låt deltagarna få god tid på sig att undersöka ett begränsat område. Redovisa efter gruppens förutsättningar. Hur kan vi fortsätta med efterarbetet i skolan? Här kommer förslag på uppdrag. Hitta: det äldsta trädet det konstigaste trädet olika sorters träd ett djurbo ett sjukt träd trädet med längsta omkretsen spår av människa något som doftar gott 8

9 spår av djur ett stående dött träd ett liggande dött träd- en låga något som smakar gott något vackert något fult Kommentar: Inkludera gärna artkunskap i övningen. Naturpoesi ur Att lära in svenska ute Läs gärna dikten Ögon kan se av okänd författare, den kan med fördel användas som inledning på hela fortbildningen! Ögon kan se och öron kan höra, men händer vet bäst hur det känns att röra. Huden vet bäst när någon är nära, hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan kan tänka och kanske förstå, men benen vet bäst hur det känns att gå. Ryggen vet bäst hur det känns att bära, hela kroppen behövs för att lära. Om vi skall lära oss nåt om vår jord, så räcker det inte bara med ord. Vi måste få komma det nära: hela kroppen behövs för att lära. Gruppvis. Kreativt språkskapande. Dikt utifrån platsen deltagarna hittat. Meningarna kan börja med: Jag ser Jag hör Jag känner Jag känner doften/lukten av Jag smakar på/känner smaken av Exempel: Jag ser ett blommande körsbärsträd Jag hör en bofink sjunga Jag känner solens strålar som värmer mig Jag känner doften av körsbärsblom Jag smakar på våren! Materiel: Papper och penna, kopieringsunderlag med olika diktformer. Kommentar: Framför dikterna på olika sätt. Framför gruppen, bakom gruppen, med ryggen mot åhörarna eller två gånger efter varandra. Diskutera hur det kändes att läsa dikten de olika gångerna. Ordklasser i en liten ask ur Att lära svenska ute eller Opposites ur Att lära in engelska ute Par/grupp. Övar på ordklasser, motsatsord och kreativitet. Ordklasserna adjektiv, substantiv och verb illustreras enkelt i denna kreativa övning där eleverna löser uppgifterna utifrån sin 9

10 egen arbetstakt och förmåga. Samla gruppen i en cirkel och beskriv uppgiften som är att samla exempel på en ordklass i äggkartonger, t ex substantiv som sten, kvist, mossa, lönnlöv, nypon och mask eller adjektiv som blöt, torr, gul, varm, lång och rutten. Alternativ kan vara att bara fokusera på adjektiv och leta motsatspar, t ex blöt/torr, stor/liten, gammal/ny, eller komparationer såsom stor/större/störst, gammal/äldre/äldst. Dela in i par/grupp, varje par får en äggkartong där orden står på undersidan. Letandet startar direkt och när paren är klara kommer de tillbaka till startplatsen och väntar på nästa par som är färdiga. Visa askarna för varandra och gissa vilka/vilken ord/ordklass/komparation som föremålen representerar. Ofta ser kamraterna andra ord än de som står under kartongen. Samma övning kan genomföras med äldre eller mer avancerade elever på samma sätt men föremålen som plockas ska nu representera flera ordklasser t ex kotten ligger, lövet lutar och ekollonet blänker. Man kan även utmana dem så att tre ordklasser ska finnas med t ex ett blött blad slokar och en vit sten står. Använd även övningen på engelska. Materiel: Äggkartonger med sex fack. Allemansteater ur Att lära in svenska ute Gruppvis. Drama och förståelse för allemansrätten. När man läser reglerna i allemansrätten är det inte alltid så lätt att sätta sig in i vad de konkret innebär. I den här övningen får eleverna sätta sig in i olika situationer och fundera över rätt och fel. Genom att vara ute i naturen har man tillgång till rekvisita att använda i rollspelen och att vistas ute på plats i naturen gör det förstås också lättare att förstå vad reglerna i allemansrätten egentligen handlar om. Dela in i grupper med cirka fyra personer i varje grupp. Ge varje grupp ett kort med en regel ur allemansrätten. Grupperna ska sedan komma överens om en situation som anknyter till deras regel som kan spelas upp som ett rollspel. Situationen kan både vara sådan att den följer vad som är tillåtet enligt allemansrätten eller att situationen bryter mot den. En grupp kan till exempel ha regeln som handlar om var och hur länge man får tälta. Då planerar de och tränar in ett rollspel, där de kanske slår upp sitt tält för natten på en äng som är en uppodlad vall. När de sedan spelar upp det ska de övriga grupperna ta ställning till om det är tillåtet eller inte enligt allemansrätten att göra så. Materiel: Kopieringsunderlag ur Att lära in svenska ute ABC-duken ur Att lära in svenska ute Gruppvis. Upptäcka närområdet och träna synonymer. På en bestämd tid samlar grupperna in naturföremål och placerar dem på A-Ö-duken, till exempel på föremålets begynnelsebokstav. Varje bokstav/föremål ger 1 poäng, 2 poäng för rätt artbestämning av insamlade föremål. Man kan också göra övningen med ett adjektiv som ska läggas på rätt bokstav, vill man göra det ännu svårare kan både adjektiv och substantiv börja på samma bokstav, till exempel: Svart sten, Mjuk mossa, Torr ticka, Blöta blåbär, Ljusröda lingon, Grå gren... Variera med att lägga föremål i ordning där begynnelsebokstäverna bildar ett nytt ord. Grupperna byter plats och gissar vilka ord som visas. Ett annat alternativ är att göra övningen som ett Bingo. Utnyttja flerspråkighet, om det finns i gruppen, som en tillgång och ge poäng för ord på andra språk än svenska. 10

11 Materiel: Flera dukar med alfabetet utskrivet i 5 rader. Naturordsorm ur Att lära in svenska ute Gruppvis. Ordkunskap. Med hjälp av elevernas ordkunskaper gör de egna ord-ormar som växer och blir längre och längre allteftersom aktiviteten pågår. Alla grupper startar med ett givet ord, exempelvis trädstam. Sen ska grupperna fortsätta ordormen med egna naturord. Sista bokstaven i ordet bildar första bokstaven i nästa ord. Så här skulle det kunna bli: trädstam, mossa, alkotte, eklöv, vatten, nässlor Grupperna hämtar så många av sina ord (naturföremål) som de kan och lägger sin ordorm på en vit duk (Alfabetsduken upp-och-ner) eller direkt på marken. Vissa ord måste grupperna kanske bygga eller symbolisera med annat naturmaterial. Ett exempel är om gruppen vill använda ordet moln. Det är svårt att plocka ner molnet och lägga det på duken men det kan då symboliseras av stenar lagda i en molnformation eller en liten hög med maskrosfrön i stället. Vilken grupp lyckas få ihop längst orm i antal ord räknat? Vill man göra tävling av övningen så kan man göra den på tid. En annan variant är att eleverna fotograferar sina ord ute i naturen och sen gör en naturordsorm på datorn i form av till exempel ett bildspel. Eller gör den på engelska! Materiel: Vita dukar (ABC-dukar). Räven raskar ur Att lära in svenska ute Helklass. Tränar ord för olika sätt att röra sig. En rolig förflyttningsövning som både håller humöret och värmen uppe. Hela gruppen går på ett led, förflyttnings-ord eller rörelse-ord ropas av ledaren samtidigt som rörelsen utförs: Nu hoppar vi Nu kliver vi över stock och sten Nu rusar vi som ett skrämt rådjur Nu vankar vi så sakta fram Simma som en fisk Halta fram en bit Hoppa som en gräshoppa Flyg som en fjäril Kombinera övningen med att lägga till djurens läten. Ropa orden i hastighetsordning. Det kan skapa diskussion kring olika djurs behov av att röra sig i en viss hastighet. Den som går först förflyttar sig som ett visst djur, eller gör en rörelse. Alla andra följer och gör samma rörelse. När hela raden gör samma, stannar ledaren och låter de andra passera samtidigt som de säger vad rörelsen/djuret var. Går utmärkt att göra även på engelska! Repdikter ur Att lära in svenska ute Helklass och gruppvis. Ett sätt att komma igång med diktande eller muntlig framställning. Med hjälp av den här övningen och naturen tränas ordkunskap, diktskrivande och samarbete. Lägg ut fyra till sex rep runt olika typer av mini-områden, till exempel runt en stubbe, runt en skräphög eller runt några fina vårblommor. Antalet repområden bestäms av antal grupper. Vid varje område läggs också ett kuvert. Alla deltagare får var sin penna och lika många lappar 11

12 per person som det finns rep utlagda. Var och en går sedan runt till de markerade platserna. På varje lapp skriver deltagarna det ord som de först kommer att tänka på när de står vid just det repet. När de skrivit ner sitt ord lägger de lappen i kuvertet och går till nästa och gör likadant. När alla skrivit sina ord delar man upp sig i lika många grupper som det finns rep och varje grupp får ett av repkuverten. Nu ska gruppen sätta ihop en dikt utifrån orden i kuvertet. Samlas sedan vid ett rep i taget och låt grupperna läsa upp sina dikter. Dikterna kan varieras genom att grupperna får olika direktiv beroende på ålder eller vad de behöver träna. Lättast är att bara använda sig av alla orden på lapparna och läsa dem efter varandra men genom att exempelvis sätta ordet och mellan varje ord blir det en annan dikt. Ett annat sätt är att använda prepositioner tillsammans med sina kuvertord när man diktar. Exempel: I kuvertet finns orden vårblommor, gula färger, blommor, blommorna, gamla löv, äntligen, kommit upp. Vårblommor med gula färger. Blommor bredvid gamla löv. Äntligen har blommorna kommit upp! Man kan också lägga till ord som behövs för att få ihop en dikt som exempelvis är på rim eller som berättar om diktgruppens känslor inför platsen. Exempel: I kuvertet finns orden vårblommor, gula färger, blommor, blommorna, gamla löv, äntligen, kommit upp. Vi står vid en vacker plats med fina vårblommor som har en matta av gamla löv runt sina fötter. Blommor i gula färger lyser härligt i solskenet. Vi har väntat länge, äntligen har blommorna kommit! Materiel: Rep, kuvert, papper, pennor. Become a guide ur Att lära in engelska ute eller Hatten av för guiden ur Att lära in svenska ute Parvis. Fungerar bra som förflyttningsövning eller för att lära känna en ny plats. Övar på att föra ett samtal och ställa frågor, uppmärksamma platsen och kombinera sakkunskap med fantasi! Guida varandra i par, en är guide och den andra turisten som ställer frågor. Viktigt att båda är aktiva, även om guiden vet allt om byggnader, platser, saker eller människor. Den som blir guidad är frågvis och vill veta så mycket som möjligt, om guiden inte vet på riktigt så får den hitta på. Viktigt är att låta som om att man vet vad man pratar om! En variant är att låtsas att klassen ska guida personer från ett annat land (eller göra det på riktigt!). Dela in klassen i grupper och ge dem varsitt område att guida i eller om, till exempel: Allemansrätten, Skogen, Djur i skogen, Vattnet Material: Kopieringsunderlag på engelska, se bilaga 2. I Att lära in svenska ute finns underlag för pratkort på svenska. Syndafloden ur Att lära in svenska ute Helgrupp. Diskussionsövning som integrerar samhällskunskap och naturvetenskap. Övningen går till som en klassisk hängning. För att skapa en känsla av att deltagarna befinner sig på en ö i ett stigande hav ställer sig gruppen runt en stubbe eller sten inringade av ca 15 m rep. Repet föreställer vattenlinjen och vattennivån stiger på grund av 12

13 klimatförändringen. För att stoppa det stigande havet ska gruppen komma på en lösning, ett ord. Ordet är förknippat med en av de tänkbara lösningarna på klimatfrågan, exempelvis tåg, solceller eller resurshushållning. Antalet bokstäver i ordet markeras med ett antal klädnypor som sätts upp på ett snöre mellan två träd. Det gäller för gruppen att komma på ordet genom att gissa en bokstav åt gången. Bokstäverna sätts i rätt ordning på repet vartefter gruppen gissar rätt. För varje felgissning minskas repet runt gruppen med en meter. Kommer gruppen på ordet i tid blir alla räddade, annars dras snaran åt och gruppen får svårt att få plats innanför vattenlinjen och trängs på höjden i mitten. Gruppen kan få möjlighet att köpa bokstäver genom att avstå vissa saker. Denna livlina kan förvaras som ett begränsat antal kort i ett kuvert. På korten står till exempel semesterresa till Thailand, mobiltelefon, dator, köttbullar och nya skor. Materiel: 15 m långt rep, klädnypor, snöre och lappar med bokstäver. Alle man ombord Social hållbar utveckling står i fokus och även vad som kan orsaka naturkatastrofer. Denna aktivitet syftar till att konkretisera vad som kan orsaka en flyktingström, vilka konsekvenserna blir och hur olika människor reagerar i en sådan situation. Aktiviteten introducerar reflekterande samtal om detta och pedagogen kan när som helst säga frys för att stanna upp och diskutera något som händer. Dela in i flera mindre grupper med cirka tre till fyra deltagare i varje. Varje grupp motsvarar befolkningen i ett land, landet består av en rockring eller en markerad cirkel. Invånarna får ett färgband som visar vilken befolkningsgrupp man tillhör. Övningen introduceras genom en ramberättelse: Människorna i världen bodde i olika länder, de som bodde i samma land var goda vänner och hjälptes åt inom landet. Ibland åkte de alla ut och reste i världen men återvände alltid till sitt trygga land. Prova detta genom att alla får röra sig fritt och vid signal skynda sig tillbaka till sitt land för att rymmas i ringen (Alle man ombord!). Berättelsen fortsätter och invånarna lämnar sitt land än en gång. Läraren tar bort ett land, det vill säga en rockring, innan varje nytt kapitel är slut och invånarna ska återvända till sitt land. Nu måste deltagarna lösa problemet med hur alla hemlösa ska få plats. Oftast går detta bra och alla är hjälpsamma. När någon inte ryms får de komma och ställa sig bredvid berättaren. Vid varje kapitel blir det mer och mer problematiskt. Nu måsta alla försöka tränga ihop sig i de länder som finns kvar. Små konflikter och irritation uppstå. Det är dags att stanna upp och reflektera. Vad vill denna lek försöka visa? Men plötsligt en dag när människorna var ute på resa kom en stor tsunami och svepte bort ett land. Nu måste alla som bor i det landet fly till ett annat land för att inte drunkna i vågen. Livet fortsatte och människorna reste ut i världen igen. Då plötsligt inträffade en jordbävning i ett av länderna och ingen som bodde i det landet kunde längre bo kvar. För att överleva måste de nu fly till ett annat land. Det gick ju ganska bra, de flesta fick plats i ett nytt land och livet fortsatte. Men så en dag inträffade en kärnkraftsolycka och människorna som bodde där blev tvungna att överge sitt land och fly till ett annat land. 13

14 Frågor man kan ställa: Varför blev det så här? Vems fel var det? Hur kändes det att vara flykting? Hur kändes det att få flyktingar till sitt land? Kan detta hända i verkligheten? Materiel: Rockringar eller rep till länder, lekband/textilband i olika färger till de olika grupperna Vem har rätt till skogen? ur Att lära in svenska ute Gruppvis. Övning i argumentation med fokus på skogen. Varje grupp samlas runt ett träd, gärna en låg gran. Dela ut en lapp till var och en i gruppen där det står ett namn på ett djur eller person, till exempel fästing, markägare, barn och varg. Varje deltagare funderar på hur stor rätt just deras person/djur har till skogen och placerar lappen högt eller lågt i trädet. När alla lappar sitter i trädet börjar gruppen diskutera och eventuellt ändra ordning på lapparna. Ingen får flytta någon annans lapp utan att vara överens om det först! Materiel: Kopieringsunderlag ur Att lära in svenska ute. Alternativ till Vem har rätt till skogen : En hållbar jul Går det att fira en hållbar jul? Den här övningen ger möjlighet till diskussion om just detta. Övningen går att inleda med en tankestig om man vill få igång diskussionen, förslag på påståenden finns nedan. I övrigt kan man göra den här övningen med samma upplägg som Vem har rätt till skogen? men med jultema. Förslagsvis delas varje grupp upp i par där varje par får 1-2 lappar med tips till en hållbar jul. Efter en stunds inbördes diskussion är det dags för paren att sätta upp sin lapp i julgranen. Lappen ska hänga högt upp om paret anser att tipset bidrar till en hållbar jul och långt ner om det inte gör det. Nu är det dags att gå runt granen och studera det som hänger där. Efter en stund samlas hela gruppen igen. Eleverna får ge förslag på annan placering av jultips de tycker har hamnat på fel nivå. Innan en lapp får flyttas måste paret som hängt upp den bli övertygade om att det borde vara så och ge med sig. Här gäller det att ha bra argument från båda sidor. Diskutera med eleverna hur man kan ta reda på om ett alternativ är miljövänligare än ett annat, till exempel är det bättre att äta svenska konventionellt odlade äpplen istället för argentinska ekologiskt odlade. Hur kan man förhålla sig när det är svårt att få fram fakta? En hållbar jul, tankestig: - Det är viktigaste med julen är att få många julklappar - Det är viktigaste med julen är att få träffa sin släkt - Det är viktigaste med julen är att äta god julmat - Det är viktigaste med julen är att äta mycket julgodis - Det viktigaste med julen är att dansa kring julgranen - Det viktigaste med julen är att gå i kyrkan - Det viktigaste med julen är att mysa med tända ljus - Det viktigaste med julen är att ge julklappar - Det viktigaste med julen är snö - Det viktigaste med julen är att vara ledig 14

15 En hållbar jul, jultips: - Bjud in en ensam människa på julmiddag - Skänk 100 kronor till välgörenhet som julklapp - Gör egna julkort - Res till mormor och morfar i jul - Köp många julklappar - Maila julkort istället för att skicka papperskort - Skicka många julkort - Köp närproducerad julmat - Handla julkappar på loppis - Köp julpynt i second hand-affär - Ge bort en pryl du inte använder - Köp ekologisk julskinka - Åk buss till julhandeln istället för bil - Ge bort en tjänst i julklapp (till exempel barnvakt, massage, snöskottning, städning) - Ät bara vegetarisk julmat - Fira jul i Thailand - Köp saffran från Iran - Ha en plastgran istället för en äkta gran - Ät svenska äpplen istället för clementiner - Slå in paketen i tidningspapper eller annat återvunnet papper - Byt ut glödlamporna i adventsljusstaken till LED-lampor - Släck julbelysningen när ni inte är hemma - Ät många apelsiner - Köp dansk julskinka - Köp ekologiska äpplen från Argentina - Slå in skinkan i aluminiumfolie - Ta en joggingtur på julaftonsmorgonen - Ha julklappsbyte istället för att ge massor av julklappar Material: Lappar med jultips, klädnypor, eventuellt en toppstjärna! 15

16 ÖVNINGAR MED FOKUS PÅ MATEMATIK/TEKNIK/NO Min tekniska morgon Tänk vad många tekniska hjälpmedel vi har i dag för att klara alla sysslor hemma och på arbetet: datorer, tvättmaskiner, laddningsbara skruvdragare, kaffebryggare, traktorer, symaskiner, mobiltelefoner Listan kan göras hur lång som helst. Den här övningen är en bra grund till att börja reflektera över hur mycket prylar vi omger oss med idag och diskutera detta faktum utifrån perspektivet hållbar utveckling. Uppgiften är ett bra komplement till övningen Vardagsteknik från förr. Den är lämplig att göra som en walk and talk när man ska transportera sig från ett ställe till ett annat. Hur många tekniska föremål har du använt idag, innan du kom hit? Fundera en stund och använd sedan en transportsträcka till att gå i par och berätta för varandra om sin morgon. Samla gruppen i en cirkel och inventera tillsammans mängden av föremål genom att använda samma upplägg som i övningen Mikrofonen: varje deltagare säger varsitt tekniskt föremål som de använt under morgonen. Gå varvet runt och fortsätt sedan så länge någon kan komma på nya saker som ingen tidigare sagt. Om man inte kan komma på något nytt säger man pass. Diskutera skillnaden mellan behov och begär: vilka av sakerna vi använder dagligen upplever vi som nödvändiga, vilka kan vi klara oss utan och hur skulle det påverka vår vardag? Diskussionen kan också leda vidare till att ta reda på vilka material olika saker är gjorda av, var i världen de tillverkas och vad som händer med dem när de är uttjänta eller går sönder. Sorteringsövning ur Att lära in matematik ute 2 Gruppvis. Låt alla plocka varsitt naturföremål. Varje grupp sorterar sina föremål efter störstminst, längst-kortast, tjockast-smalast, tyngst-lättast och äldst-yngst. En kategori i taget under en begränsad tid. Går att göra på tid mitt emot en annan grupp för att öva samarbetsförmågan. Det finns inte alltid ett rätt och ett fel, så gruppens samarbete kan vara den vinnande faktorn! Vandrande naturstig Använd platsen! Ta upp stenar och berättar om hur stenen bildats, vad den heter, att växter blir gröna av färgämnet klorofyll, här är gräset vitgröe som tål tramp, bellis perennis betyder vacker flerårig. Beskriv växtriket och biologisk enfald eller mångfald. Efter att ni gjort en stig ledd av läraren så gör en stig där eleverna fritt får berätta något om vad de hittar eller utifrån alla sinnen. Denna övning sker ofta spontant, gruppen hittar något på platsen som får bestämma vad det blir. Hemliga bilden ur Att lära in matematik ute 2 Parvis. Tränar att följa instruktioner och matematiska begrepp. Arbeta i par och samla naturföremål, till exempel stenar, kottar, pinnar eller annat. Båda ska ha en likadan uppsättning saker, ju fler saker desto svårare. Sitt med ryggarna mot varandra. Den ena ska nu lägga en hemlig bild med sina föremål. Sedan gäller det att muntligt föra över hur bilden ser ut, medan kamraten steg för steg försöker lägga en likadan bild efter instruktionerna. Hemlig påse ur Att lära in matematik ute 2 Parvis. Övar samarbete och matematiska begrepp. Arbeta i grupper om två eller tre, dra lappar och genomför uppdragen. Samla föremålen på en vit duk. 16

17 Gör gärna flera olika påsar samtidigt med olika grupper. Engelska, yngre, äldre, mikrouppdrag (som måste läsas med lupp) och så vidare. Materiel: Påsar med uppdragskort, vit duk, kopieringsunderlag i Att lära in matematik ute och Att lära in svenska ute. Alla talen ut och gå ur Att lära in matematik ute 2 Helklass. Tränar huvudräkning. Ge varje deltagare en lapp med ett tal från 1-9. Du själv börjar som hök. Under hökens vingar kom! ropar höken. Vilka då? frågar eleverna. 3 och 8! svarar höken. Elever som har siffrorna 3 och 8 kan då promenera fritt över från den ena sidan till den andra, de andra försöker höken kulla. Kullade elever hjälper höken att kulla i nästa omgång. Den sist fångade eleven blir hök nästa gång. Utveckla leken efter elevernas förmåga. Vilka då? 5+3 eller 9-4 eller 3*3 eller15/3 eller alla udda tal och så vidare Ett annat alternativ är Jeopardy -varianten där höken säger svaret, t ex 7, alla som då hittar någon eller några som de kan bilda talet 7 med går över fritt, hållande i varandra. Höken får syna, då måste eleverna berätta hur de tänkte. Leken passar att leka på en stor öppen yta. Man blir varm, har kul och kan träna på olika räknesätt. Materiel: Sifferkort 1-9 Mäta höjden på ett träd ur Att lära in matematik ute 2 Gruppvis. Olika matematiska metoder ger samma resultat. Flera olika metoder presenteras i boken, låt deltagarna klura på en egen metod innan bokens metoder presenteras. Tillverka gärna en höjdmätare i samband med övningen! 1-metersrep ur Att lära in matematik ute 2 Parvis eller enskilt. Känsla för en meter. Med ett rep eller snöre som är en meter långt kan man göra mätövningar i skogen. Inled med att fråga hur långt en meter är och låt eleverna visa med händerna vad de tror. Dela ut repen och jämför med förslagen. Dela sedan ut övningar till paren och låt dem arbeta i sin egen takt. Exempel på uppdrag: Hitta något som är en meter långt. Hur lång är din kompis? Hur många kottar i rad behövs det för att det ska bli en meter? Hitta ett träd som har omkretsen en meter. Mät det tjockaste trädet du kan hitta. Hoppa så långt du kan, mät hur långt du kom. Hur långt är det runt ditt huvud? Materiel: 1-metersrep. 17

18 Fånga träd ur Att lära in matematik ute 2 Hel- eller halvklass. Upptäcka olika naturtyper och area. En 50 meter lång lina delas ut till gruppen. Gissa hur många träd som kan fångas innanför linan på just den plats där ni befinner er. Försök sedan fånga så många träd som möjligt. Räkna träden. Blev det fler eller färre än ni trodde? Prova igen på ett nytt ställe. Varför växer träd på olika sätt i skogen? Hur många lövträd respektive barrträd hamnade innanför linan? Hur många olika arter? Namnge arterna. Titta samtidigt på trädens ålder, årsringar på stubbar, hur man kan se väderstreck i naturen och mossor och lavar. Materiel: 50 m lång lina, gärna plastad tvättlina. Jaga snöre ur Att lära in matematik ute 2 Gruppvis. Längd och antal. Gruppen hjälps åt att hänga upp snören eller garnbitar av olika längd och färg i ett skogsparti. Inled med stafett då förste person i varje grupp får springa och hämta snören. Se till att alla får springa minst en gång. Endast ett snöre åt gången får hämtas. På given signal får alla springa och leta efter kvarvarande snören samtidigt. När alla snören är insamlade knyts alla gruppens snören ihop till ett enda långt jättesnöre. Gruppen med längst snöre vinner, eller så vinner den grupp som har flest snören. Man kan också låta blåa snören vara värda 10 poäng, röda 5 poäng och gula 2 poäng. Vilken grupp fick flest poäng? Materiel: Snören eller garn av olika längd och färg. 36-leken - finns flera varianter i de flesta Att lära in ute-böckerna Gruppvis. Samarbete, problemlösning och rörelse. Varje grupp ska hitta på ett namn, ett bo att samla föremål i och ett lockrop som ska användas då gruppen ska samlas för att genomföra ett uppdrag. Om man är ensam pedagog kan det räcka med fyra grupper att hålla ordning på, har man hjälp går det bra med sex grupper samtidigt. Till varje grupp behövs en tärning. I närområdet sätts numrerade lappar upp med olika uppdrag på, de kan också placeras på marken. Lapparna ska sitta uppe under hela övningen. På lapparna står det uppdrag av olika karaktär. Vill man ha mest matematikövningar så gör man sådana. Roligt är annars att kombinera rörelseövningar och sångövningar med överslagsräkning och problemlösning. Välj övningar anpassade för nivå, ålder, plats och årstid. Alla grupper slår sin egen tärning. Om det står 4 på tärningen får laget sprida ut sig och leta efter den lapp som det står 4 på. När någon i gruppen hittat lappen ropar han/hon sitt lockrop. Alla andra i gruppen springer då dit och hjälper till att ropa tills gruppen är samlad. När alla är samlade genomför gruppen uppdraget. När uppdraget är godkänt, eller samlat i sitt bo, slås tärningen igen. Får man en 3:a går man tre frågor framåt, det vill säga till nummer 7. Fortsätt på samma sätt tills laget kommer till nr 36 (tal över 36 gäller som 36). Materiel: Tärningar, burkar och 36 uppdragslappar Kommentar: Kan göras i många varianter, en om klimat finns som bilaga 1 Energistrålar Eleverna ställer sig bredvid varandra på ena sidan av en öppen yta eller plan. Den sidan föreställer rymden och eleverna är solstrålar. Den andra sidan markeras med ett streck och 18

19 föreställer jordytan. I begynnelsen var jorden varm men kallnade sedan. Eleverna springer på given signal till linjen (jordytan), vänder och kommer tillbaka (till rymden). Så länge solstrålarna studsar tillbaka förblir jorden kall. Men vulkaner på jordytan gjorde att en atmosfär av vattenånga och koldioxid bildades. Två elever ställer sig mitt på planen mellan jordytan och rymden med ryggarna mor solstrålarna. De föreställer de båda växthusgaserna koldioxid och vattenånga. Eleverna springer till jordytan, vänder och springer tillbaka till rymden. De två eleverna i mitten försöker kulla de tillbakavändande solstrålarna. De kullade eleverna studsar tillbaka och ställer sig på jordytan där de nu föreställer värme(energi). I nästa omgång kullar eleverna i mitten ytterligare solstrålar men de elever som blivit värme i förra omgången går nu sakta tillbaka till rymden och kan inte bli kullade. Fler omgångar kan göras så att alla förstår att jordens atmosfär nu har bidragit till en växthuseffekt men att jordens temperatur inte ökar ytterligare. För äldre elever kan cyanobakterierna i haven presenteras. I haven på jorden börjar cyanobakterierna att producera syre med hjälp av fotosyntesen. Syre sprids i atmosfären och i kontakten med solstrålarna bildas ozon som också blir en del av växthusgaserna. Ozonet skyddar jordytan från den skadliga UV-strålningen och blir en förutsättning för att livet så småningom ska kunna ta sig upp ur haven och kolonisera landområdena. En elev till får stå i mitten och föreställer ozon tillsammans med koldioxiden och vattenångan. På jorden börjar människorna att pumpa upp olja och gas ur jordskorpan. Dessa fossila bränslen har bildats av växter och djur som en gång i tiden fångat in stora mängder koldioxid och andra föroreningar ur atmosfären. När människorna eldar olja och gas släpps koldioxiden lös i atmosfären igen. Ytterligare en elev ställer sig i mitten, där det nu står tre elever (eller fyra om en ozon finns där). Eleverna springer som förut och kullas på vägen tillbaka. De tre eleverna som blev kullade blir värme (om varje elev i mitten kullar varsin solstråle). Högst två elever som är värme går sakta tillbaka till rymden. I nästa omgång innebär det att tre elever till blir kullade och två går tillbaka och då är fyra elever nu värme. Värmen ökar alltså på jorden och vi har fått en förstärkt växthuseffekt. Fler omgångar gör att värmen ökar ytterligare. Det går också att introducera ytterligare växthusgaser som metan, freon, dikväveoxid (lustgas). J O R D Y T A N Solstrålar springer Några stoppas och blir värme CO2 H2O R Y M D E N Solstrålar studsar tillbaka 19

20 Solen är källan till allt liv på jorden och i princip all energi. Biobränslen, fossila bränslen, vind- och vattenkraft har sitt ursprung i solenergi. Men det är växthuseffekten och inte solen i sig som gör att det är lagom varmt på jorden. Den globala uppvärmningen beror på att växthuseffekten har blivit starkare. Den här övningen ger eleverna insyn i hur den naturliga växthuseffekten fungerar, vad som orsakar den globala uppvärmningen och hur människor påverkar jordens klimat. Det blir även vad fysiker skulle kalla för en förenklad klimatmodell. Modellen ger elever kunskaper om hur energi och materia skapar jordens klimat. Denna kunskap är ett viktigt redskap för samhällsdiskussioner och ett medvetet agerande som gynnar hållbar utveckling. Fördela olika roller till eleverna. En elev är vattenånga, en elev är koldioxid för den naturliga växthuseffekten, en elev blir koldioxid som symboliserar förbränningen av fossila bränslen och resten av eleverna är solstrålar. Förklara för eleverna att solstrålarna som rör sig genom rymden är kortvågig strålning och efter att de träffat jordytan förvandlas de till långvågig värmestrålning. Eleverna som föreställer solstrålar ställer sig bredvid varandra på ena sidan av en öppen yta eller plan. Den sidan föreställer rymden. Den andra sidan av planen markeras med ett streck och föreställer jordytan. Eleverna springer på given signal till andra sidan (jordytan) omvandlas där till värme, vänder och kommer tillbaka (till rymden). Utan atmosfär släpps all värme ut till rymden och jorden förblir klar. Länge efter det att jorden skapades var det så. Men över tid skapade vulkaner och senare liv en atmosfär av vattenånga och koldioxid. Två elever ställer sig nu mitt på planen mellan jordytan och rymden med ryggarna mot rymden. De föreställer de vanligaste växthusgaserna vattenånga och koldioxid. Den här gången, när solstrålarna springer till jordytan, vänder och springer tillbaka till rymden försöker de två eleverna i mitten kulla värmestrålarna. De kullade eleverna återvänder till jordytan. De visar att en del värme stannar nu kvar på jorden. I nästa omgång får dessa elever försöka rymma igen tillsammans med de andra värmestrålarna. Efter några omgångar förstår alla att jordens atmosfär har bidragit till en växthuseffekt men att jordens temperatur är relativ konstant. På jorden börjar nu människorna att pumpa upp olja, gas och kol ur jordskorpan. Dessa fossila bränslen har bildats av växter och djur som en gång i tiden fångat in stora mängder koldioxid och andra gaser ur atmosfären. När människan eldar fossila bränslen släpps koldioxiden lös i atmosfären igen. En tredje elev ställer sig i mitten för att föreställa den ökade koldioxidhalten. Be eleverna komma med en hypotes till frågan om det kommer att bli värmare eller kallare på jorden. Eleverna springer som förut och fler värmestrålar fångas på jordytan. Gör flera omgångar för att få ett pålitligt utfall från modellen. Det blir en förstärkt växthuseffekt och jordens klimat blir varmare och mindre stabilt. Summera: Solen skickar kortvågig strålning till jorden där den blir till långvågig värmestrålning. Värmen lämnar jorden men växthusgaserna reflekterar tillbaka en viss mängd. Det kallas växthuseffekten och är en viktig del av jordens klimat. Mängden växthusgaser på jorden har varit ganska konstant under lång tid och livet har anpassat sig till det. Men förändringen av atmosfären som människan nu skapat på relativt kort tid genom förbränningen av fossila bränslen leder till ökade temperaturer, mindre stabilt klimat och påverkan på många ekosystem. Med äldre elever kan man fördjupa modellen genom att introducera flera växthusgaser såsom metan, ozon, dikväveoxid samt ljusa och mörka partiklar. Testa även modellens utfall med snöbollseffekter (låt alla elever som blir kullade bli växthusgaser i nästa omgång) och 20