Regional transportplan för Kalmar län

Transkript

1 Regional transportplan för Kalmar län

2 (50) Utdrag ur styrelsens protokoll D 2012/ Regional Transportplan Beslut Styrelsen beslutar att godkänna Regional transportplan för Kalmar län Eventuella frågor besvaras av Helena Ervenius, tel , helena.ervenius@rfkl.se Iréne Tallhage Lönn, tel , irene.tallhage.lonn@rfkl.se

3 (50) INNEHÅLL 1 Bakgrund Regeringens riktlinjer Ekonomiska ramar Förutsättningar för planeringen Regionala utgångspunkter RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Regional systemanalys för östra Götaland Kalmar läns klimatkommission Regionalt kollektivtrafikprogram Positionspapper - Småland och Blekinge Övriga planeringsförutsättningar Nationell, regional och lokal infrastruktur i samverkan Samordning av planeringsprocesser Hela resan från dörr till dörr Kollektivtrafik för alla Cykelstrategi för mer cykling Godstrafik Kalmar län ett av Sveriges största besökslän Linnéuniversitetet, ett universitet två städer Ett jämställt transportsystem Åtgärder Vem finansierar vad? Samfinansiering mellan regional och nationell plan Större investeringar i regional plan Mindre investeringar på väg i regional plan Kollektivtrafikåtgärder Cykelåtgärder utanför tätorterna Bidrag till enskilda vägar och flyg samt till attitydsprojekt In- och utfarter till tätorter vid nationella vägar Effektbedömning Nio funktionella transportstråk i länet Åtgärder Effekter Ostkuststråket Kust till kuststråket Höglandsstråket Dackestråket Götalandsrakan Östgötastråket Tjuststråket Ölandsstråket Internationella stråket Miljöbedömning Inriktning av miljöbedömningen Samlad miljöbedömning Utdrag ur förslag till Nationell plan Större investeringar Förslag till förberedelser för byggstart Förslag till investeringsåtgärder Namngivna brister... 48

4 Förord (50) Inriktningen för Kalmar län är att åstadkomma en rund och gränslös region med ett modernt och funktionellt transportsystem. Nuvarande transportsystem har dock stora brister som inte är förenliga vare sig med de transportpolitiska målen för funktion och hälsa eller med länets egna mål för att nå positiv utveckling i regionen. Näringslivets behov måste tillgodoses; stora krav ställs på förbättringar av länets vägnät och på möjlighet att transportera mer gods på järnväg. Ett talande exempel är länets skogsindustri. Småland är det landskap i landet som har störst skogstillväxt det ställer krav på det lokala vägsystemet när timmer ska fraktas ur skogen. I länet finns också ett av världens största och modernaste massabruk och sågverk det ställer krav på både goda nationella och internationella förbindelser. Ett annat exempel är den omfattande besöksnäringen och de många turiststråken i länet. På Ölandsbron är antalet fordon tre gånger högre på sommaren jämfört med på vintern sommartrafiken är på nivåer som är jämförbara med storstädernas högtrafikerade leder. Det får självklart stora konsekvenser för vägarna på bägge sidor om bron. Längs de små och smala vägarna på Öland händer sommartid många olyckor, dessvärre flera med dödlig utgång. Dagliga förbindelser med kontinenten är nödvändig för regionens företag, inte minst för ledande funktioner och befattningar ska kunna behållas i länet. För företag som överväger att etablera sig i regionen är det många gånger en avgörande fråga. Det måste gå att flyga ut på morgonen, göra ett ordentligt dagsverke i Europa och vara tillbaka i länet samma kväll! Flyget har också en alldeles speciellt stor betydelse för Kalmar län där tågförbindelserna med Stockholm är dåliga. Många länsbor gör täta arbetsresor eller arbetspendlar till Stockholm. Ett av länets prioriterade mål är att minska antalet lokala arbetsmarknader till två. Det kräver förbättrade möjligheter att arbetspendla inom länet och till grannlänen, det vill säga att göra längre resor på kortare tid. Vi presenterar här ett förslag till en ny transportplan för åren där vi ger förslag på åtgärder för att förbättra transportsystemet för att nå en bättre utveckling i länet och regionen. Ansvaret för att ta fram planen ligger hos Regionförbundet i Kalmar län med den politiskt tillsatta styrelsen som beslutande instans. Representanter för länets alla kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och Kalmar Länstrafik har aktivt bidraget under hela processen.

5 (50) De tre åtgärder vi prioriterar är: Få snabbare och säkrare trafik längs de viktiga vägarna och järnvägarna genom länet. E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan ingår alla i det nationella åtagandet. Men enligt tillgänglig information prioriterar inte den nationella planen dessa stråk och därför föreslår vi att cirka 25 procent, dvs drygt 200 miljoner kronor, läggs på järnvägarna och E22. Göra kollektivtrafiken mer lätt tillgänglig och attraktiv för att fler ska välja den till framförallt arbetsresor. De åtgärder vi gör syftar till snabbbare resor. Vi bygger strategiskt lokaliserade knutpunkter längs kollektivtrafikens linjer för att underlätta byten mellan till exempel cykel eller bil till kollektivtrafiken. Öka cyklingen. Under tar länets kommuner tillsammans med KLT, Trafikverket och regionförbundet fram en cykelstrategi med fokus på turism, regionalt cykelnät och cykling i kombination med kollektivtrafik. Strategin ska utgöra underlag för prioriteringar. Parallellt med att länet tagit fram en regional transportplan för åren har Trafikverket tagit fram en nationell transportplan. För att se helheten vilka åtgärder som ska genomföras i Kalmar län bör de bägge planerna ses tillsammans. Lars Blomberg Regionförbundets ordförande

6 1 Bakgrund (50) Länen och Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att upprätta förslag till planer för transportinfrastruktur för åren Länens planer omfattar investeringar på det regionala vägnätet, som i Kalmar utgörs av samtliga vägar utom E22, riksväg 25 och 40. Den regionala transportplanen har som utgångspunkt att prioritera åtgärder i transportsystemet som stödjer länets utvecklings- och tillväxtpotential, enligt länets RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Viktiga frågor kring länets transportinfrastruktur sätts i sitt regionala sammanhang och prioriteras utifrån regional nytta. Den nationella planförslaget skickas ut på samråd under tiden 13 juni-1 oktober 2013 och regeringen förväntas ta beslut om den i december Den regionala planen ska redovisas för regeringen den 16 december Kartan visar de vägar och järnvägar som ingår i den Nationella planen.

7 2 Regeringens riktlinjer (50) 2.1 Ekonomiska ramar Den ekonomiska ramen för trafikslagsövergripande åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. under planeringsperioden ska uppgå till 522 miljarder kronor och omfattar följande delar miljarder kronor till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar miljarder kronor till utveckling av transportsystemet Kalmar läns planeringsram för åren är 836 miljoner kronor, vilket ger i snitt 70 miljoner kronor per år En del av den regionala planen är uppbunden av avtal om till exempel förskotteringar som har träffats under Det är investeringar i järnvägsnätet, ombyggnad av riksväg 34 i Målilla samt investeringar i cykelvägar och Kalmar flygplats.

8 (50) Dessutom har Kalmar län gjort av med mer pengar än vad våra ramar tillät Orsaken var att kunna bygga den nya vägen, Glahytt-Stora Aby, på ett rationellt sätt. I huvudsak är det Jönköpings län som har lånat ut pengar från sin regionala plan. Pengarna ska återbetalas Förutsättningar för planeringen Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för att stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Samlade effektbedömningar av åtgärderna ska genomföras, dvs. samhällsekonomiska bedömningar. De regionala ramarna ska användas för utveckling av länens transportinfrastruktur och regeringen förutsätter att länsplaneupprättarna i sina prioriteringar också utgår från ett länsöverskridande och ett nationellt perspektiv Medfinansiering Medfinansiering: Kommunen eller privata organisationer/företag finansierar investeringar Samfinansiering: Den regionala och nationella planen samverkar i att finansiera ett projekt Enligt regeringen ska medfinansiering initieras av bidragsgivaren och det får inte medföra att man går före i kön. Förskottering kan ske på objekt som ska byggas I undantagsfall kan det även ske på objekt som planeras att bli byggda Ny planringsmodell Det nya planeringssystemet är grupperat enligt modellen år 1-3, år 4-6 samt år Projekt inom år 1-3 ska i princip vara klara att bygga medan i år 7-12 finns idéer om vad som ska göras. Projekt i den mellanliggande perioden är i under utredning.

9 (50) Ledstjärnan för hela planeringsarbetet ska vara 4-stegsprincipen. Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

10 3 Regionala utgångspunkter (50) 3.1 RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län RUS för åren , den regionala utvecklingsstrategin, är grunden för arbetet med den framtida transportinfrastrukturen i länet 1. För transportplaneringen är de viktigaste målen: Antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två. Andelen gods som går via tåg och båt ska öka Från Kalmar Öland Airport ska man kunna flyga över dagen till flera av de större europeiska städerna Alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast 2020 Fossilbränslefri region Regional systemanalys för östra Götaland De fem länen i östra Götaland; Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Östergötlands län, upprättade 2008 en gemensam systemanalys för transportinfrastrukturen. Systemanalysen ger en samstämmig bild av vad de ingående regionerna då såg, och fortfarande ser, som strategiskt för ett hållbart transportsystem: regionförstoring, attraktiv kollektivtrafik, väl utvecklat nätverk av vägar och järnvägar samt utveckling av förbindelserna med de expanderande marknaderna österut i Ryssland och Kina. Systemanalysen identifierade tolv viktiga stråk för östra Götaland som grundar sig i tre viktiga samband: Mellan universitetsorterna dessa orter utgör motorer för arbetsmarknaden. För Kalmar län är bildandet av Linnéuniversitetet, med säte i både Kalmar och Växjö, sannolikt något av det viktigaste som hänt länet på mycket lång tid De större godsnoderna hamnar och kombiterminaler, är målpunkter och omlastningsplatser för varor och gods mellan järnväg, väg och hav. Idag sker mycket av godstransporterna genom länet på väg. Det finns potential att öka andelen gods som transporteras via järnväg och sjöfart. Turismområdena - en stor del av turismtrafiken har sydöstra Sverige som målpunkt. Besöksnäringen är en av Kalmar läns viktigaste näringar och är en bransch som har 1 Regionförbundet. RUS - Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

11 (50) en mycket stor tillväxtpotential. 3.3 Kalmar läns klimatkommission Klimatsamverkan Kalmar län är ett gemensamt initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet, med syfte att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Klimatkommission har till uppgift att föreslå och samordna åtgärder för att nå dessa mål. Klimatkommissionen lyfter fram fem viktiga frågor. Två av dessa har direkt koppling till infrastruktur och transporter. Ställ krav på klimatneutrala transporter Transportområdet är centralt. Utsläppen av växthusgaser ökar, trots att andelen bränslesnåla fordon och biobränslen ökar. Detta beror på att transportvolymerna ökar. Det behövs nya lösningar, förnybara bränslen och ändrade transportmönster. Satsa på biogas Det finns en stor potential att producera biogas till fordon i Kalmar län, främst inom lantbruket. En sådan produktion skulle också ge nya jobb i länet. Men då måste någon storkonsument gå före och visa sitt kommande behov av biogas. 3.4 Regionalt kollektivtrafikprogram Länets trafikförsörjningsprogram, som handlar om kollektivtrafik, har följande restidsmål: Under 60 minuter Mellan huvudorter i angränsande lokala arbetsmarknader och mellan centralorter i angränsande kommuner. Under 45 minuter I en lokal arbetsmarknad mellan huvudorten och samtliga orter med fler än invånare samt i en kommun mellan centralorten och alla tätorter större än invånare. Det här ställer krav på infrastrukturen i form av bättre hållplatser utmed stråken samt fler mötesstationer på samtliga järnvägar. 3.5 Positionspapper - Småland och Blekinge De fyra länen i Småland och Blekinge har tagit fram ett gemensamt positionspapper

12 (bilaga), vars huvudbudskap är: (50) Ta vara på och utveckla det transportsystem som finns i Småland-Blekinge Det är klokt av Sverige att använda det väg- och järnvägsnät som finns i Småland och Blekinge, förstärka detta och bygga ut där så behövs. En fördelning av flera funktionella stråk i södra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet och med flera portar mot omvärlden. Kapaciteten på järnvägsnätets huvuddel i regionen, Södra stambanan, är begränsad och ett växande problem. Matningen till denna ryggrad måste fungera och för ett robust system med redundans behövs avlastande förbindelser. Tvärgående förbindelser är mycket viktiga för ett effektivt och balanserat transportsystem. E22 längs kusten i sydost, där många delar är en tvåfilig landsväg med lägre fart, bör prioriteras högre. Alla hamnar längs ostkusten knyter an till E22 och vägen knyter samman städer och gemensamma arbetsmarknader. Hastighetsstandarden idag varierar från 30 km/tim till 110 km/tim. E22 har idag begränsad framkomlighet och ska i hela sin längd ha en standard som medger säker 110-väg.

13 4 Övriga planeringsförutsättningar (50) 4.1 Nationell, regional och lokal infrastruktur i samverkan Kapitel 4.1 ska uppdateras när den Nationella planen har fastställts av regeringen, vilket beräknas ske i mars 2014 Alla transporter och resor hänger ihop, oberoende av administrativa gränser eller vem som är huvudman för infrastrukturen. Av det skälet samarbetar de tre länen i Småland och Blekinge län kring viktiga mål och satsningar på sydöstra Sveriges infrastruktur. Av samma skäl är kontakterna och samråden med Trafikverket väsentliga för optimal nytta för hela transportinfrastrukturen oavsett om det tillhör det nationella eller regionala nätverket. Kommunernas synpunkter och förslag väger tungt samtidigt som den regionala nyttan av åtgärder är prioriterad. För östra Götaland är länen enade om att den högst prioriterade infrastrukturen är stråken stambanan/e4 och E22 samt sjöfarten genom hamnarna och deras potential för framtiden för att nå expanderade marknader österut. För Kalmar län utgör E22 samt järnvägsnätet stommen och denna infrastruktur, liksom riksvägarna 25 och 40, ingår i den nationella transportplanen. Övriga statliga vägar ingår i den regionala transportplanen. På Trafikverkets förslag över objekt som kan byggas med medel ur den nationella transportplanen åren , finns i Kalmar län två objekt så högt prioriterade att det kan antas rymmas inom den nationella planens ram. Det är dels mötesfri väg i på E22 vid Nygård-Gladhammar-Verkebäck, dels motorväg/ mötesfri väg på E22 i ny sträckning förbi Rinkabyholm. Två viktiga objekt längs E22 är lägre prioriterade och är därmed osäkra om de kommer att byggas inom perioden; genomfarten genom Mönsterås och förbifart vid Bergkvara. På järnvägen Kust till kustbanan mellan Kalmar och Växjö har två mötesspår byggts under åren 2010 till Ytterligare två mötesspår på sträckan, Trekanten och Skruv, prioriteras av Trafikverket region syd och finns förmodligen med i förslag till nationell plan för de kommande åren. Trafikverket förutsätter dock att de samfinansieras med medel från den regionala planen. Under 2013 blir den helt ombyggda järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona klar. Tillsammans med ombyggnad av bangården i Växjö och nytt resecentrum i Alvesta har därmed Kust till kustbanans standard och kapacitet mellan Kalmar och Södra stambanan höjts. På Stångådals och Tjustbanorna har förbättringar gjorts och kommer att fortsätta göras under åren med medel från den regionala transportplanen samt från Trafikverkets driftbudget. 4.2 Samordning av planeringsprocesser Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en mycket stor roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transport- och miljöpolitiska målen. Ett effektivt transportsystem är samtidigt en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional utveckling och hållbar tillväxt. I proposition Framtidens resor och transporter konstaterar regeringen att det är nödvändigt med samordning av de olika planeringsprocesserna för trafik, trafikinfrastruktur och övrig fysisk samhällsplanering. Det gäller såväl på nationell som

14 på regional och kommunal och nivå (50) Den fysiska planeringsprocessen för infrastrukturanläggningar och kommunens planering för markanvändning bör effektiviseras i syfte att korta ledtiderna fram till färdig anläggning. Kollektivtrafikens utveckling är en strategisk och långsiktig uppgift, som även den kräver samordning mellan stadsplanering och trafikplaneringen. 4.3 Hela resan från dörr till dörr För att nå regionens mål, att länet ska gå från dagens fyra arbetsmarknadsregioner till två och samtidigt bli fossilbränslefri, behövs god kollektivtrafik. Regionförstoring förutsätter möjlighet att resa längre på kortare tid. Det har betydelse för att företag ska finna rätt kompetens, för människor att hitta arbeta och för rörligheten på arbetsmarknaden. Det ökar regionens attraktivitet både för företag och för människor. Det är resan från dörr till dörr som räknas det räcker inte med att kollektivtrafikens linjer fungerar. Man måste också kunna ta sig till strategiskt placerade knutpunkter eller hållplatser på ett snabbt och helst koldioxidsnålt sätt. Gå eller cykla går bra i eller nära städer och tätorter om det finns ett väl genomtänkt gång- och cykelvägnät. Bor man på landsbygden och det inte finns några anslutande busslinjer kan bilen vara den enda lösningen. Med bra pendlarparkeringar för både bilar och cyklar längs de snabba kollektivtrafiklinjerna, vill vi underlätta bytet till tåg eller buss. Fig: Huvudfärdmedel vid resa till och från arbetet Bilen dominerar totalt vid arbetsresorna. Det är endast på mycket korta sträckor som man väljer att gå eller cykla. Kollektivtrafiken har sin största andel på arbetsresor över 5 mil. Källa: RVU SmålandBlekinge 2012

15 (50) Fig: Färdmedel för samtliga resor OBS. Fixa grafen så att förklaring för samtliga staplar kommer med Oavsett vilken typ av resa man gör dominerar bilen som transportsätt. 4.4 Kollektivtrafik för alla En kollektivtrafik som bidrar till hållbar regional utveckling förutsätter en samsyn och nära samverkan mellan landstinget, länets kommuner och regionförbundet, men också med Trafikverket, transportföretag och trafikmyndigheter i angränsande län. Några viktiga ledstjärnor för trafiken i Kalmar län är Bäst för flest, Hela Resan och Tänk tåg kör buss. Det innebär att de större satsningarna i första hand koncentreras till de relationer där många reser idag. Inriktningen är att få länet att växa i och utmed de stråk som har bäst förutsättningar för kollektivtrafik. Matningen till de starka kollektivtrafikstråken kan ske genom olika typer av trafik (stads-, landsbygds- eller särskild matartrafik). Väsentligt för resandet är att få minsta möjliga väntetid i bytespunkterna då direktresandet är det i särklass mest attraktiva. Minst lika stor utmaning är att utveckla kollektivtrafiken till ett faktiskt alternativ för människor som bor på landsbygden vid sidan om de starka stråken. Alternativa lösningar för kollektivt resande prövas, vilka kan inrymma allt från anropsstyrd

16 (50) trafik till modeller för samåkning baserade på modern teknik. Det är nödvändigt med en bred syn på begreppet kollektivtrafik för en stor och relativt glest befolkad del av landet som Kalmar län. 4.5 Cykelstrategi för mer cykling Cykling kommer att få en större betydelse i framtiden, både för resor till jobbet och för att på fritiden och semestern upptäcka attraktiva delar av vår region och vårt land. För att det ska bli attraktivt och säkert att cykla behövs bra cykelvägar i en genomtänkt struktur, dvs en planering som utgår från cyklandets logik. En cykelstrategi för hela länet ska tas fram för att underlätta samordning av kommunernas planering. Strategin beräknas vara klar Cykling som en del av hela resan i kombination med kollektivtrafik är ett viktigt perspektiv i planeringen av ett starkt och hållbart transportsystem. För att underlätta byten mellan trafikslag behövs attraktiva och tillgängliga bytespunkter med bra lösningar för cykel, till exempel tillräckliga, trygga och säkra cykelparkeringar med service som pump och verktyg. Den största potentialen att snabbt öka andelen resor med cykel bedöms finnas inom tätorter och för resor som är kortare än fem kilometer. I vissa tätorter finns sannolikt en överflyttningspotential för även lite längre resor. 4.6 Godstrafik Det är angeläget att godstrafiken utvecklas både ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv. Överföring av gods från väg till järnväg och sjöfart bör öka. Trafikverket och regionerna har det stora ansvaret att i åtgärdsplaneringen peka ut de åtgärder som krävs för att skapa ett långsiktigt godstransportsystem som fungerar både ur ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på godstransporterna utifrån marknadens behov och förutsättningar. Då blir det naturligt med ett trafikslagsövergripande synsätt och att koppla satsningar på vägar och järnvägar till väl fungerande terminaler och hamnar. Länets hamnar är tillsammans med kombiterminaler på land viktiga omlastningsplatser. Väl fungerande marktransporter till och från hamnarna är av största betydelse för hamnarnas möjlighet att utvecklas.

17 (50) Idag sker mycket av godstransporterna genom länet på väg eftersom järnvägsnätet inte är utbyggt för att klara stora godsmängder. Med kombiterminaler och med fler mötesspår kommer mer gods att kunna transporters på järnväg. E22 är av största betydelse för godstransporterna i Kalmar län. E22 binder ihop stora industrier och hamnarna längs kusten. Utbyggnad av järnvägskapaciteten längs Stångådalsbanan och Tjustbanan är önskvärd för att överföra vägtransporter av gods till järnväg. Transportvägar i östvästlig riktning finns dels i stråket Rv25 och Kust till kustbanan, dels i stråket Rv 40 och Rv 47 samt järnvägen Bockabanan västerut mot Jönköping/Nässjö och Göteborg samt österut mot Gotland och hamnar på andra sidan Östersjön. Inom Cargoto-projektet pågår ett arbete för att etablera en förbindelse i öst-västlig riktning med målet att bland annat nå de expanderande marknaderna i Ryssland och Kina. 4.7 Kalmar län ett av Sveriges största besökslän Besöksnäringen är en av Kalmar läns viktigaste och starkast växande näringar. Goda transportmöjligheter till och från länet för turister och mellan länets turistattraktioner är därför av stor betydelse. Belastningen på länets vägar och järnvägar är mycket olika på vintern och sommaren. Sommartid har Ölandsbron trafikmängder som är jämförbara med infartstrafiken till Stockholm. Länsväg 136, som är pulsådern på Öland, är hårt drabbade av olyckor under turistsäsongen. Längs flera av länets vägar behöver rastplatser byggas av trafiksäkerhetsskäl. Detta är särskilt tydligt på Öland och i norra delen av länet, vid Vimmerby och Västervik. Ett pågående projekt är att bygga en nationellt och internationellt intressant led för cykelturism på Öland. 4.8 Linnéuniversitetet, ett universitet två städer Linnéuniversitetet bildades 1 januari 2010 och är lokaliserat till de två städerna Växjö och Kalmar. Linnéuniversitetet är något av det allra viktigaste som hänt för regionens utveckling på mycket lång tid. Många, framförallt lärare och personal,

18 (50) reser dagligen med tåg mellan de bägge universitetsstäderna. Ett mål är att kunna åka från campus till campus på 60 minuter. För att det ska bli möjligt har insatser gjorts och ytterligare insatser krävs på Kust till kustbanan. Fler mötesspår skulle säkra tågens punktlighet samt göra det möjligt med högre hastigheter. 4.9 Ett jämställt transportsystem Kvinnor och män ska kunna resa på lika villkor och infrastrukturen ska utformas så att ingen diskrimineras. Det finns vare sig färdiga svar eller bilder för hur en jämställd järnvägsinvestering eller busstation ser ut. Jämställdhet i planeringen handlar om att se på nuläget, beskriva den och hitta transportlösningar som passar olika grupper av medborgare. Resvaneundersökning som gjordes för Småland och Blekinge 2012 visar att kvinnor och män har olika resmönster. Kvinnor använder bilen i 65 % av sina resor, medan männen gör det i 75 % av fallen. I transportplanen finns medel upptagna för attitydåtgärder. En sådan åtgärd skulle kunna vara att utveckla mer rumsliga analyser. Var arbetar kvinnor och män som väljer visst transportmedel? Var gör de sina inköps- och serviceresor? Hur påverkas de av en eventuell transportåtgärd?

19 5 Åtgärder (50) Den totala ramen för Kalmar läns regionala plan är 836 miljoner kronor. I genomsnitt har vi 70 miljoner kronor per år. Behoven överstiger resurserna mångfalt och prioriteringarna har varit svåra att göra. Samtliga kommuner och regionförbundet är eniga i att använda pengarna enligt nedan: Åtgärder Total Mkr Nationella objekt, samfinansiering Järnväg, Stångådals- och Tjustbanan. Förskotterat Järnväg Kust till kust, Örsjö. Förskotterat Järnväg Kust till kust, Trekanten Samfinansiering ospecificerat projekt E22, Mönsterås kollektivtrafik Större investeringar på väg > 25 Mkr Återbetalning av lån till andra län Riksväg 23/47 Förbi Målilla, förskotterat Brofästet Borgholm Riksväg 23 Målilla Hultsfred Nytt vägstråk Mindre investeringar på väg < 25 Mkr Väg 136 Brofästet Borgholm Trafiksäkerhet & framkomlighet Kollektivtrafikåtgärder regionala stråk Väg136 Brofästet Borgholm Mindre hållplatser Knutpunkter för buss/bil/cykel Cykelåtgärder utanför tätort Cykelvägar mellan orter och för kollektivtrafik Cykelvägar för turism, delvis förskotterat Bidrag: Enskilda vägar och flyg. Attitydsprojekt Utlovade statsbidrag Enskild väg Åtgärder på flygplatser Åtgärdsvalsstudier Projekt för attitydspåverkan Totalsumma

20 (50) Större delen av det regionala anslaget går till stora objekt. Innan en nyinvestering eller stor ombyggnad på väg eller järnväg görs ska dock andra åtgärder övervägas enligt fyrstegsprincipen. 5.1 Vem finansierar vad? Medel från regionala planen ska i första hand användas för åtgärder som syftar till att uppfylla målen i RUSEN. Det handlar om att prioritera åtgärder som skapar regional utveckling. Lokala åtgärder tar respektive kommun ansvar för. Den nationella planen, som Trafikverket har ansvar för, finansierar järnvägarna samt E22, riksväg 25 och 40. Vid de allra flesta åtgärder krävs dock en dialog mellan flera av parterna. Den regionala planen ska finansiera om- och nybyggnad av alla statliga vägar, utom E22 samt riksvägarna 25 och 40. Respektive kommun tar investeringsansvaret för gång- och cykelbanor i tätorterna oavsett vem som är huvudman för vägen. I de fall Trafikverket är huvudman för vägen ska samråd ske med Trafikverket. Se även kapitel 5.7 Med medel från den nationella planen genomför Trafikverket smärre förbättringsåtgärder på det statliga vägnätet såsom asfaltering, bärighet och broförstärkningar. I detta sammanhang kan det vara läge för kommunen är göra en passa på åtgärd. Förhållandet kan även vara det omvända. För att öka nyttan och planberedskapen ska kommunen och Trafikverket samråda regelbundet. Exploatören ska i skälig omfattning bekosta exploatering som medför ombyggnader av vägar. 5.2 Samfinansiering mellan regional och nationell plan Järnvägarna och E22 hör till den nationella planen och medlen ur denna regionala plan gör att projekten kan komma igång Stångådals- och Tjustbanan Upprustningen av Stångådals- och Tjusbanan pågår sedan 2010 och i slutet av 2015 ska ett stort upprustnings- och ombyggnadsarbete vara avslutat enligt avtal mellan Trafikverket, regionförbundet och länets kommuner. Anslaget i denna plan är i realiteten återbetalning av förskotterade medel. Båda banorna ingår i de två åtgärdsvalsstudierna som görs Inga medel till banorna finns i Trafikverkets förslag till nationell plan.

21 (50) Kust till kustbanan ny mötesstation i Trekanten Mellan Kalmar och Alvesta pågår sedan 2010 utbyggnad av mötesstationer, bland annat byggs Örsjö år Det behövs dock fler mötesstationer för att banan ska klara av trafikbelastningen. Kust till kustbanan trafikeras med hög turtäthet i förhållande till banans kapacitet och är tidvis hårt belastad. Återställningsförmågan är relativt låg vid förseningar och risken för att tågförseningarna fortplantar sig under dygnet är stor. För att öka kapaciteten och kunna sätta in fler tågavgångar för person- och godstrafik behövs fler mötesstationer. För att kunna bygga mötesstation i Trekanten har Trafikverket meddelat att det krävs samfinansiering med 50 procent från den regionala planen Bättre kollektivtrafik genom Mönsterås Snabbussarna mellan Kalmar-Mönsterås-Oskarshamn-Västervik är bland de mest populära i KLT:s trafik. För att öka attraktiviteten och därmed öka konkurrenskraften mot bilen behöver den snabba busstrafiken vid Mönsterås passera på E22 istället för genom tätorten. För att erbjuda en bra hållplats för dem som ska stiga av och på i Mönsterås behövs en säker hållplats på E22 mittför Mönsteråsgymnasiet. Trafikverket anser att denna hållplats bör samfinansieras mellan regional och nationell plan Samfinansiering, ospecificerat I planförslaget finns 25 miljoner kronor avsatt i perioden Åtgärdsvalsstudier får utvisa vilka åtgärder som behöver göras. 5.3 Större investeringar i regional plan Planen belastas av återbetalning av lån och förskotteringar för ombyggnaden av riksväg 34, Glahytt-Målilla. Vägen byggdes med lånade medel under åren Två nya objekt föreslås: på Öland och Målilla-Hultsfred.

22 (50) Brofästet-Borgholm Målilla-Hultsfred Ombyggnad av länsväg 136 mellan Algutsrum och Borgholm. Den stora ombyggnaden på denna sträcka är förbi Glömminge. På övrig sträcka handlar det om trafiksäkerhetshöjande åtgärder, förbättra korsningar och öka säkerheten för gångtrafikanter och cyklister. Mindre delar i projektet kan byggas , medan större ombyggnader kan påbörjas Vägen har hög trafikbelastning och är ett av länets största turismstråk. Fortsatt mittseparering av riksväg 23/34 mellan Målilla och Hultsfred. Vägen har relativt hög trafikbelastning med stor andel lastbilar. Vägen ingår i åtgärdsvalsstudien, Kalmar- Linköping, som ska göras under Åtgärdsvalsstudien ska utvisa vad som ska göras på stråket. Ombyggnaden planeras till slutet av planperioden. 5.4 Mindre investeringar på väg i regional plan Behoven av åtgärder på vägarna är i det närmaste oändliga. Kommunerna och Trafikverket har pekat ut projekt på uppemot en miljard kronor. Flera av projekten ska samfinansieras med kommunerna, eftersom det handlar om exploateringar i respektive kommun. Följande objekt planeras för under planperioden. Observera att listan inte är rangordnad utan de byggs när de bästa förutsättningarna föreliggger. Det kan t.ex. vara i samband med asfaltering eller bärighetshöjande åtgärder.om andra objekt än de som finns upptagna i listan ska byggas ska de prövas regionförbundet. Väg Plats Kommun Åtgärd Lv 136 Rälla Ekerum Borgholm Rondell och svängande körfält Lv 136 Trafikplats Algutsrum Mörbylånga Mindre ombyggnad av trafikplats Algutsrum

23 (50) Rv 23/ 34 Krönsmon/Astrid Lindgrens Värld Vimmerby Planfri korsning riksväg 23/ 34 vid Krönsmon, ska ansluta till ny planerad ringled, nytt verksamhetsområde samt till Astrid Lindgrens Värld Rv 31 Flygsforsinfarten Nybro Trafiksäkerhetsåtgärder Lv 136 Byxelkrok/Mellby Borgholm Breddning till 7 m på kritiska platser. Ev gång- och cykelbana. Vattentäkt Rv 23 Hultarp-Virserum Hultsfred Breddning av vägren Lv 136 Köpingsvik Borgholm Gång- och cykeltunnel, vänsterkanalisering, korsningsåtgärder Rv 34/ 23 Korsning Fågelfors väg Högsby Lv 592 Rockneby- Kalmar Revsudden Lv 120 Emmaboda-Rv 25 Emmaboda Sidoområden Rv 35 Överum-länsgränsen Västervik Sidoområden Lv 641 Grimhult Mönsterås Sidoområden Lv 782 Almvik-Blackstad Västervik Sidoområden Åtgärder för bättre sikt Breddning, kurvrätning, cykelbana och trafiksäkerhetshöjande åtgärder 5.5 Kollektivtrafikåtgärder Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är styrande vid val av åtgärder. Syftet är att de mest frekventa kollektivtrafikstråken ska utvecklas. Väg Plats Kommun Åtgärd Lv 136 Knutpunkt Algutsrum Mörbylånga Ny hållplats med anslutande gång- och cykelväg E 22 Busshållplats utmed E 22 Mönsterås Upprustning av befintliga busshållplatser samt en ny vid skolan Rv 43/ 23 Kollektivtrafik Storebro Vimmerby Ny hållplats, parkering för cykel, gång- och cykelväg till Storebro Rv 34/ 23 Målilla resecentrum Hultsfred Nytt resecentrum Lv 136 Färjestaden Mörbylånga Tillgänglighetsanpassning Plattformar regionaltåg. Kalmar Län Se principer enligt nedan I dagsläget finns inga tydliga principer för vem som ansvarar för plattformarna vid järnvägen. Trafikverket tar ansvar för vissa plattformarna i den del av järnvägsnätet som de kallar huvudnätet. I Kalmar län ingår Kust till kustbanan i huvudnätet samt de större orterna utmed banan. Principen för planering av tågstopp/plattformar och vem som ska finansiera plattformen är:

24 (50) 1. Överenskommelse mellan kommunen och KLT att orten ska ha tågstopp. 2. Om orten har mötesspår och plattform enligt punkt 1 ovan kan den regionala planen finansiera plattformen, efter prioritering med övriga åtgärder i planen. 3. Övriga plattformar finansieras av respektive kommun, vilka i princip är tågstoppsställen utan mötesspår. 5.6 Cykelåtgärder utanför tätorterna Cykelåtgärderna ska medverka till att knyta ihop orter eller medverka till att det är lättare att cykla till en busshållplats i stråktrafiken. Turismcykling är en allt viktigare del av näringslivet och Ölandsleden, som har påbörjats, ska fortsätta att utvecklas. Länet har nyligen påbörjat arbetet med att ta fram en regional cykelstrategi/-plan, som beräknas bli klar under Den kommer att styra vilka projekt som ska genomföras. I listan nedan är därför endast ett objekt medtaget, cykelbana utmed Tingebro i Högsby. Den görs i samband med att bron ska byggas om Väg Plats Kommun Åtgärd Rv 34 Tingebro Högsby Gång och cykelbro. Samordnas med broreparation 5.7 Bidrag till enskilda vägar och flyg samt till attitydsprojekt I tidigare planer har kommunerna kunnat söka bidrag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder i sina tätorter. Till stor del har det varit cykelbanor utmed stadsgator. Inga medel avsätts till detta i denna plan utöver ett projekt 2014, som redan har fått ett positivt förhandsbesked. Enskilda vägar får stöd på flera sätt. Den regionala planen ersätter det som länsstyrelsen och Trafikverket tidigare hanterade. Pengarna går till större ombyggnader av en enskild väg. När den nuvarande regionala planen reviderades utlovades ett bidrag till Kalmar/Ölands flygplats på totalt 20 miljoner kronor under förutsättning att motsvarande belopp investerades av flygplatsen. 5.8 In- och utfarter till tätorter vid nationella vägar Västervik, Oskarshamn och Nybro har planer på att bygga om in- och utfarter vid sina tätorter. Detta kan ge nytta både ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Projekten måste bearbetas vidare och samhällsekonomiska bedömningar behöver göras. Varje objekt är unikt. Hur respektive projekt ska finansieras, om de ska medeller samfinansieras, beror bland annat på vem som har störst nytta av in- och utfarten samt om den ansluter till nationell eller regional väg. Inga medel finns upptagna för dessa projekt i den regionala planen

25 6 Effektbedömning (50) Förslaget till ny regional transportplan för Kalmar län för åren bygger på de dokument som tidigare nämnts. Därutöver ger tidigare transportplaner förutsättningar för det som ingår i denna plan. Det mest konkreta är de projekt som redan pågår. I Kalmar län är det åtgärder som länet samfinansierar på järnvägarna; mötesspår längs Kust till kustbanan och förbättringsåtgärder på Stångådals- och Tjustbanorna. På vägar är det, knutpunkter/ hållplatser för kollektivtrafiken vid Påskallavik och Algutsrum, turismcykelvägar på Öland samt åtgärder på landningsbanorna på flygplatsen i Kalmars. Under transportplanens första fem år ska också återbetalning ske av 185 miljoner kronor förskotterade medel från den föregående planen. De objekt som på så sätt har kunnat byggas i förväg är åtgärder på järnvägarna, förbifart Målilla, åtgärder på turismcykelvägarna på Öland samt cykelvägen Ålem-Timmernabben. Fig. Stråk i östra Götaland 6.1 Nio funktionella transportstråk i länet År 2008 gjordes en gemensam systemanalys för östra Götaland, dvs. Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Östergötlands län. Systemanalysen är fortfarande aktuell och ger en samstämmig bild av vad de ingående länen ser som strategiskt för ett hållbart transportsystem. Länen enades om tolv överordnade stråk som de viktigaste för de fem länen. Stråken utgår från områden som är viktiga för den regionala utvecklingen och på funktionella samband mellan dessa. I huvudsak handlar det om tillgänglighet till arbete och utbildning i universitetsstäderna, funktionella godsstråk samt turismtrafikens målpunkter. Sex av de tolv stråken berör Kalmar län. Därutöver identifierar länet ytterligare tre stråk; det finns således nio överordnade stråk i länet. De nio stråken är:

26 Ostkuststråket E (50) Kust till kuststråket Kust till kustbanan samt riksväg 25 Höglandsstråket Bockabanan samt riksvägarna 40 och 47 Dackestråket riksväg 23 Götalandsrakan Kust till kustbanan, Emmaboda-Karlskrona, riksväg 28 och 31 Östgötastråket Stångådalsbanan och riksväg 34/23 Tjuststråke Tjustbanan och riksväg 35 Ölandsstråket länsväg 136 och 943 Internationella stråket 6.2 Åtgärder Gemensamt för alla stråk Som utgångspunkt gäller målen från RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län , som alla kommuner i länet är överens om. Målen för transporterinfrastrukturen är att uppnå större arbetsmarknadsregioner, att länet ska bli en fossilbränslefri region år 2030, att andelen gods som går via tåg och båt ska öka samt att man från Kalmar Öland Airport ska kunna flyga över dagen till flera större europeiska städer. 4-stegsprincipen är styrande i alla stråk, det vill säga Steg 1 Påverka valet åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Använd effektivare åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Förbättra begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Följande strategier återkommer i alla stråk: Steg 1 Påverka valet av transportsätt för persontrafik och gods. Prioritering av gång-/kollektivtrafik och gång-/cykeltrafik i större samhällen. Fortsätta utveckla stråktänkandet i kollektivtrafiken. Identifiera och gestalta ombytespunkter/knutpunkter mellan olika trafikslag, till exempel cykel eller egen bil till kollektivtrafik. Genom kompetenssatsningar öka kunskapen om betydelsen av att samordna bebyggelse- och trafikplanering. Målgrupperna är länets kommuner och planerare av bebyggelse, infrastruktur och kollektivttrafik. Se över planerna i syfte att underlätta för kollektiva transporter och cykling. Steg 2 Åtgärda saknade länkar i de kommunala cykelvägnäten Säkra skolvägar förbättring av nuvarande stråk/nät

27 (50) Förbättrad cykelvägvisning Steg 3 Gör punktinsatser på de sämsta delarna av vägarna för att höja transportkvaliteten på hela sträckan. Förbättra vägarnas sidoområden samt mittseparering Bygg pendlarparkeringar vid kollektivtrafikens knutpunkter Bygg ut gång- och cykelnätet till ombytespunkter med den lokala och regionala kollektivtrafiken Bygg väderskydd vid kollektivtrafikens hållplatser och knutpunkter samt väderskyddade cykelställ Smärre insatser för att få jämn hastighet för att på så sätt minska miljöbelastningen av tunga transporter Åtgärder för vattenskydd inom vattenskyddsområden samt vid länets prioriterade dricksvattenresurser Större om- och nybyggnader Alla stråk innehåller behov av större om- och nybyggnader för att nå målen. Det handlar till exempel om mötesspår på järnvägen, nya eller förbättrade förbifarter, breddning av vägar, mittseparering och gång- och cykelvägar. Den planeringsram som finns för Kalmar län kommer inte att räcka till för allt som är önskvärt att göras. 6.3 Effekter Förväntade effekter gemensamt för alla stråk Genom åtgärder, som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag t.ex. från cykel eller bil till buss eller tåg, tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till de snabba kollektivtrafikstråken ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom de åtgärder som görs på den lokala nivån förväntar vi oss fler som gör sin arbetsresa med kollektivtrafiken och att fler väljer att cykla. För kollektivtrafiken, både regionalt och lokalt, kommer tillgängligheten för människor med begränsad rörlighet att fortsatt förbättras. De föreslagna åtgärderna bidrar till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner samt är även ett viktigt steg mot en fossilbränslefri region. De föreslagna åtgärderna bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet Förväntade effekter av några föreslagna åtgärder Åtgärd Effekt Mötesstation på Kust till kustbanan vid Trekanten Minska sårbarheten på banan. Säkra både person- och godstrafikens körtider, möjliggöra nya tågupplägg och fler tåg på banan.

28 (50) Väg 136 Brofästet-Borgholm (Glömminge i tidigare plan) Väg 23/34 Mötesseparering Målilla Hultsfred Knutpunktshållplatser för den regionala kollektivtrafiken Attitydpåverkande projekt Utbyggnad av cykelvägar som understödjer resor med kollektivtrafik och pendling Utbyggnad av cykelvägar för turism Mindre ombyggnader av vägar Åtgärdsvalsstudie för sträckan ska genomföras. Målet är minskad restid för genomfartstrafiken, ökad trafiksäkerhet och positiva effekter på boendemiljön längs befintlig väg. Avsikten är att göra åtgärder för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet, framförallt med tanke på den omfattande sommartrafiken. För pendling på sträckan mellan Borgholm och Kalmar behövs möjlighet för kollektivtrafiken att minska restiden, till exempel genom nya knutpunkthållplatser. Planerna på utbyggnad av bostäder vid Rälla, Stora Rör och Ekerum kräver åtgärder för ökad trafiksäkerhet, bland annat med tanke på semestertrafiken och barns skolvägar. Del av sträckan Kalmar-Linköping, fortsättning på projektet ombyggnad av Rv 34/47 St Aby-Glahytt. Målet är ökad trafiksäkerhet. Sträckan har mycket tung trafik. Varje enskild hållplats medför en restidsminskning med mellan 3-8 minuter. Restiden mellan Kalmar och Oskarshamn kan minska med ytterligare 5-10 minuter och mellan Kalmar- Borgholm med upp till 6 minuter Andelen som övergår till att gå, cykla eller åka kollektivt förväntas öka. Andelen som övergår till att gå, cykla eller åka kollektivt förväntas öka. Nya turismgrupper som medför ökade intäkter för länets näringsliv Jämnare hastighet vilket bidrar till mindre utsläpp av koldioxid samt färre skadade och döda. 6.4 Ostkuststråket

29 (50) Stråket utgörs i hela sin sträckning genom länet av väg E22. Åt söder fortsätter E22 genom Blekinge och Skåne till Malmö och åt norr till Norrköping med fortsättning till Stockholm via E4. E22 ingår i det europeiska vägtransportnätverket TEN-T:s comprehensiv, stödjande, nätverk. Vägen har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs hela kusten. Stråket har direkt anslutning till länets viktiga hamnar och flygplatser. Länets järnvägsförbindelse med Stockholm redovisas under stråken Kust till kust och Östgötastråket Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. God tillgänglighet på stråket är väsentligt för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket ger god tillgänglighet för pendling till arbete och studier inom länet mellan Torsås, Kalmar, Mönsterås, Oskarshamn och Västervik samt till angränsande arbetsmarknadsregioner i Östergötland och Blekinge. Därmed finns även god tillgänglighet till universitet och högskola i Linköping/Norrköping samt högskolan i Blekinge. Stråket är även huvudlänk för turisttrafiken till Öland och Gotland. För näringslivet i kustkommunerna innebär större arbetsmarknadsregioner bättre möjligheter till att finna kompetent personal. E22 är en nord-sydlig pulsåder för godstransporter såväl genom länet som genom hela östra delen av Sydsverige Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Längs E22 finns sträckor med brister i såväl trafiksäkerhet som tillgänglighet. Hastigheterna på dessa sträckor är betydligt lägre än de eftersträvade, dvs. 110 km/tim längs E22:s hela sträckning. Inom länet finns besvärande flaskhalsar ; genom Bergkvara, Rinkabyholm och Mönsterås samt vid Nygård -Verkebäck. Utanför länet är förbifart Söderköping av betydelse för länets restider till Stockholmsregionen. I Blekinge är bättre genomfart/förbifart vid Jämjö väsentlig för restiden söderut. En relativt snabb stomlinje för kollektivtrafik utmed kusten finns längs E22. Den har betydligt bättre koppling söderut mot Karlskrona än norrut mot Norrköping. Idag finns ett fåtal knutpunkthållplatser för den snabba pendeltrafiken längs E22 men fler är planerade att byggas. Även anslutningsvägar till knutpunkterna behöver byggas för både cykel och bil, samt även pendlarparkeringar för bägge trafikslagen. Längs stråket saknas kustjärnväg med moderna och snabba tåg och snabb förbindelse med Linköping/Norrköping och Stockholm. En sådan järnväg skulle ge regionen helt nya villkor beträffande näringslivets möjligheter att utvecklas, målet att bli en fossilbränslefri region och bidra till regeringens klimatmål samt målet att

30 (50) gå från fem till två arbetsmarknadsregioner genom regionförstoring Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Utveckla busstrafiken utmed hela stråket. Steg 2: Åtgärda E22 för så jämn hastighet som möjligt med beaktande av trafiksäkerhet. Steg 3: Mötesfri väg på hela E22 genom länet med hastighet 110 km/h, med speciella lösningar för cyklar och gående. Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar längs E22 i länet. Omlastningsterminaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter Åtgärder perioden E22 är stamväg, vilket innebär att den ingår i den nationella planen. Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 2: Snabbare kollektivtrafik Kalmar-Oskarshamn samt Oskarshamn-Västervik och bättre anslutningen till viktiga målpunkter i de aktuella städerna (flygplatser, järnvägsstationer, lasaretten). Steg 3: Ett antal knutpunkter för kollektivtrafiken byggs, liksom anslutande gång och cykelvägar och pendelparkeringar. Mittseparering byggs på sträckor av E22 där det saknas. Steg 4: Enligt förslag till den nationella transportplanen 2 kommer följande att åtgärdas på E22 i Kalmar län: mittseparering/motorväg förbi Rinkabyholm och mittseparering Nygård-Verkebäck. Genomfart Mönsterås och förbifart Bergkvara definieras som brister, där regionens ambition är att planeringsarbetet för de bägge projekten startar under planperioden Förväntade effekter Med de åtgärder som föreslås längs Ostkuststråket ökar tillgänglighet längs E22 för näringslivets transporter av gods. Genom förkortade restiderna mellan norra och södra delen av länet och till våra grannlän i norr och söder bidrar åtgärderna till regionförstoring och att närma oss målet två arbetsmarknadsregioner. 2 Texten ska uppdateras när den Nationella planen är antagen

31 (50) 6.5 Kust till kuststråket Stråket utgörs av riksväg 25 mellan Kalmar och Halmstad via Växjö och järnvägen Kust till kustbanan mellan Kalmar och Göteborg via Växjö, Värnamo och Borås. Till stråket hör också anslutande delar av vägnätet samt gång- och cykelstråk som anknyter till knutpunkter längs järnvägen och riksväg 25. Stråket ansluter till Södra stambanan och är därmed viktig för länets förbindelser åt både norr och söder Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. God tillgänglighet för personresor är betydelsefullt längs Kust till kuststråket för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket har stor betydelse för pendling såväl inom som utanför länets gränser. Inom länet sker pendling, i huvudsak med tåg på Kust till kustbanan, för arbete och studier mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda. Omfattande pendling med tåg sker också till angränsande arbetsmarknadsregion i Växjö samt med anslutning till arbetsmarknadsregionen i Karlskrona/Blekinge. Det nya universitetet Linnéuniversitetet har som huvudorter Kalmar och Växjö, vilket ytterligare förstärker behovet av goda och snabba kommunikationer längs stråket. Kust till kustbanan är också länets förbindelse med Göteborg, med Södra stambanan och anslutande tågförbindelser till Stockholm och Malmö samt flygplatsen i Kastrup. Kust till kust banan och riksväg 25 är viktiga vägar för turismen till Kalmar län. Kust till kuststråket är en betydelsefull pulsåder för gods i öst-västlig riktning, vilket kräver ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för godstransporter. Goda förbindelser för gods behövs mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda och Växjö/ Alvesta samt till TEN-T-nätverket (nordiska triangeln) och internationella transportstråk Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På bansträckan Kalmar-Alvesta av Kust till kustbanan finns kapacitetsproblem samt problem att koordinera tåganslutningar med avgångar mot Stockholm respektive Malmö på Södra stambanan. Snabbaste restiden idag mellan Kalmar och Växjö är drygt 60 minuter. Förseningar uppstår lätt på grund av kapacitetsproblemen. För persontrafiken finns kommunikationssvårigheter mellan de tågoperatörer som trafikerar banan. På banan finns även godstrafik som innebär att person- och godstrafik konkurrerar om utrymmet. Riksväg 25 är mötesseparerad till stora delar utom mellan Eriksmåla och Hovmantorp. Där är standarden lägre, vilket får betydelse för restiden och trafiksäkerheten