Regional transportplan för Kalmar län åren

Transkript

1 SAMRÅDSFÖRSLAG Regional transportplan för Kalmar län åren REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@kalmar.regionforbund.se,

2 2 Har du frågor under samrådstiden kan du kontakta: Helena Ervenius, tel Iréne Tallhage Lönn, tel

3 Regional transportplan för Kalmar län, Sammanfattning Det här är vad vi vill! Så här använder vi pengarna Det här uppnår vi Många har varit med och beslutat eller påverkat Bakgrund Nationella riktlinjer Riksdagens transportpolitiska mål Regeringens proposition Regeringens direktiv för åren Regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar Regionala utgångspunkter Regional systemanalys för fem län östra Götaland Rupen IV, det regionala utvecklingsprogrammet för Kalmar län För tillväxt bortom oljeekonomin Övriga planeringsförutsättningar Vägverkets hastighetsöversyn Nationell och regional plan i samverkan Vi pendlar allt mer Hela resan från dörr till dörr Kollektivtrafik Mer cykeltrafik är bättre för hälsan och miljön Godstrafik Vem ska betala statliga vägar och järnvägar? Analyser, slutsatser och åtgärder Åtta funktionella transportstråk i länet Åtgärder Ostkuststråket Kust till kuststråket Höglandsstråket Dackestråket Götalandsrakan Östgötastråket Ölandsstråket Internationella stråket Ekonomisk sammanställning Medfinansiering Samlad miljöbedömning... 43

4 Samråd (71) Bilagor: 1) Bruttolista över regionala projekt 2) Projekt Attitydspåverkan 3) Avsiktsförklaringar; Kust till Kustbanan 4) Samlad miljöbedömning av regionala transportplanen 5) Förslag till nationell plan 6) Samrådslista

5 Förord Samråd (71) Inriktningen för Kalmar län är att åstadkomma en rund och gränslös region med ett modernt och funktionellt transportsystem som ett viktigt medel. Nuvarande transportsystem har dock stora brister som inte är förenliga vare sig med de transportpolitiska målen för funktion och hälsa eller med länets egna mål för att nå positiv utveckling i regionen. Näringslivets behov måste tillgodoses; stora krav ställs på förbättringar av länets vägnät och på möjlighet att transportera mer gods på järnväg. Ett talande exempel är länets skogsindustri. Småland är det landskap i landet som har störst skogstillväxt det ställer krav på det lokala vägsystemet när timmer ska fraktas ur skogen. I länet finns också ett av världens största och modernaste massabruk och sågverk det ställer krav på både goda nationella och internationella förbindelser. Ett annat exempel är den omfattande besöksnäringen och de många turiststråken i länet. På Ölandsbron är antalet fordon tre gånger högre på sommaren jämfört med på vintern sommartrafiken är på nivåer som är jämförbara med storstädernas högtrafikerade leder. Det får självklart stora konsekvenser för vägarna på bägge sidor om bron. Längs de små och smala vägarna på Öland händer sommartid många olyckor, dessvärre flera med dödlig utgång. Dagliga förbindelser med kontinenten är nödvändig för regionens företag, inte minst för ledande funktioner och befattningar ska kunna behållas i länet. För företag som överväger att etablera sig i regionen är det många gånger en avgörande fråga. Det måste gå att flyga ut på morgonen, göra ett ordentligt dagsverke i Europa och vara tillbaka i länet samma kväll! Flyget har också en alldeles speciellt stor betydelse för Kalmar län där tågförbindelserna med Stockholm är dåliga. Många länsbor gör täta arbetsresor eller arbetspendlar till Stockholm. Ett av länets prioriterade mål är att minska antalet lokala arbetsmarknader från fem till två. Det kräver förbättrade möjligheter att arbetspendla inom länet och till grannlänen, det vill säga att göra längre resor på kortare tid. Vi presenterar här ett förslag till en ny transportplan för åren där vi ger förslag på åtgärder för att förbättra transportsystemet för att nå en bättre utveckling i länet och regionen. Ansvaret för att ta fram planen ligger hos Regionförbundet i Kalmar län med den politiskt tillsatta styrelsen som beslutande instans. Representanter för länets alla kommuner, Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket och Kalmar Länstrafik har aktivt bidraget under hela processen. Samråd om gemensamma mål har kontinuerligt skett med våra fem grannlän med utgångspunkt i det gemensamma arbetet Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland från 30 september Därutöver har näringslivsföreträdare inbjudits till diskussion, samt ungdomar vid en gymnasieskola.

6 Samråd (71) De tre åtgärder vi vill prioritera är: Få snabbare och säkrare trafik längs de viktiga vägarna och järnvägarna genom länet. E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan ingår alla i det nationella åtagandet. Men vi hörsammar regeringens önskemål om medfinansiering genom att använda en del av de regionala medlen för att få till stånd angelägna åtgärder som är av största betydelse för regionens utveckling. Göra kollektivtrafiken mer lätt tillgänglig och attraktiv för att fler ska välja den till framförallt arbetsresor. De åtgärder vi gör syftar till snabbare resor och kortare restider. Vi bygger strategiskt lokaliserade knutpunkter längs kollektivtrafikens linjer för att underlätta byten mellan till exempel cykel eller bil till kollektivtrafiken. För att få till stånd en planering av ny bebyggelse, handel och verksamheter, som syftar till större närhet och bättre kollektivtrafikanpassning, vill vi genomföra kompetenssatsningar för att förbättra samordningen mellan bebyggelse-, trafikoch kollektivtrafikplanering Påverka attityder så att fler väljer fossilbränslefria resalternativ för sina arbetsresor. Som en s.k. steg 1-åtgärd vill vi genomföra attitydförändrings-projekt i länets alla kommuner för att få anställda på företag att i högre utsträckning cykla till arbetet. Parallellt med att länet tagit fram en regional transportplan för åren har Vägverket och Banverket tagit fram en nationell transportplan. För att se helheten vilka åtgärder som föreslås genomföras i Kalmar län bör de bägge planerna ses tillsammans. Till bägge planerna har också gjorts miljöbedömningar. Miljöbedömningen för den regional transportplanen ingår som bilaga, se bilaga 3. Leif Larsson Regionförbundets ordförande

7 Samråd (71) 1 Sammanfattning En ny transportplan för investeringar i vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser håller på tas fram för Kalmar län för åren Det är regeringen som gett alla län i landet i uppdrag att till 2 november 2009 upprätta förslag till transportplaner. Samtidigt upprättar Vägverket och Banverket en nationell plan som i vårt län omfattar vägarna E22, riksvägarna 25 och 40 samt länets järnvägar. Den nya transportplanen ska enligt regeringens direktiv innehålla alla transportslag och överväga hur de kan komplettera varandra. De åtgärder som föreslås kan vara stora investeringar men även mindre åtgärder som till exempel att påverka människors resvanor eller stimulera kollektivtrafik. Klimateffektiva åtgärder och resor som inte använder fossilt bränsle ska prioriteras. Avsikten är att Sverige ska få ett konkurrenskraftigt transportsystem som främjar tillväxt och utveckling. 1.1 Det här är vad vi vill! Utformningen och balansen i en ny länstransportplan berör hela samhället. Det övergripande målet för länet är positiv regional utveckling och ett hållbart samhälle med hållbara resor och transporter. Åtgärderna i transportplanen ska möta många skiftande behov, allt ifrån enskilda medborgare som i sin vardag utnyttjar kollektivtrafiken, eller pendlar på annat sätt, till att understödja, stärka och utveckla näringslivet Regionala mål och regional utveckling Regionala mål och strategier är grundbultar som varit vägledande för det gemensamma arbetet mellan fem län som presenterats i den regionala systemanalysen för östra Götaland 1. De regionala målen och strategierna har i systemanalysen vävts samman till en helhet där viktiga interregionala och gränsöverskridande transportstråk pekats ut. I det regionala utvecklingsprogrammet för Kalmar län, RUPEN IV från 2006, finns två viktiga mål som varit vägledande för inriktningen av transportplanen: antalet lokala arbetsmarknadsregioner som berör länet ska minska från fem till två Kalmar läns ska vara fossilbränslefritt till år Inriktningen för länet är att åstadkomma en rund och gränslös region. Ett viktigt medel är då att vi har ett modernt och funktionellt transportsystem. De krav som kan ställas på ett sådant transportsystem för Kalmar län är att skapa bättre pendlingsmöjligheter inom länet och till angränsande arbetsmarknadsregioner, i första hand Karlskrona i söder, Linköping och Norrköping i norr samt Växjö och Jönköping i väster, men även att få till stånd bättre persontrafik till Öresunds- och Stockholmsregionen. För godstransporter behövs ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät. Vidare 1 Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland är en gemensam rapport mellan Kalmar län, Bleking län, Kronobergs län, Jönköpings län och Östergötlands län, som överlämnades till regeringen den 30 september 2008.

8 Samråd (71) behövs goda flygförbindelser till internationella destinationer. Regionen behöver fungerande förbindelser över Östersjön; med andra länder inom EU, med Ryssland samt i förlängningen ännu längre österut, med Kina och Ostasien Godstrafik Godstrafiken i och genom länet är beroende av såväl vägar som järnvägar men även av hamnarna. E22 är, i hela sin längd från Malmö till Norrköping, en viktig pulsåder. Men på sträckningen genom Kalmar län finns några flaskhalsar som vi vill åtgärda för att vägen ska få den kapacitet den bör ha. E22 är en nationell väg men i den nationella planen ryms inte alla projekt som länet ser som mycket väsentliga. Genom försök att få till stånd medfinansiering med till exempel berörda kommuner försöker vi skapa utrymme så att dessa projekt åtminstone kan påbörjas inom ramen för den regionala planen. Vägarna från Smålandshamnarna i öst-västlig riktning är av största betydelse för godstransporter. I transportplanen tar vi ställning för några huvudvägar som prioriteras och skapar på så sätt vissa vägar med bästa möjliga framkomlighet. På vissa mindre vägar vill vi med begränsade åtgärder se till att det finns framkomligheten för tunga transporter som timmerbilar, mjölktransporter och skolbussar. På järnvägarna finns idag inte utrymme för så mycket gods som det finns önskemål om att kunna transportera. För att ändra på det krävs bland annat utbyggnader av infrastrukturen. Att bygga järnväg kostar mycket och genom medfinansiering vill vi få till stånd strategiskt viktiga förbättringar på länets järnvägsnät som den nationella transportplanen inte prioriterat Vi reser kollektivt! Med transportplanen för vill vi uppnå ett ökat användande av kollektivtrafik. Det gäller såväl lokalt i städer och tätorter som regionalt inom länet och till våra grannlän. Lokalt är det i huvudsak med buss man tar sig till jobbet eller till aktiviteter på fritiden. Regionalt eftersträvar vi snabb och tät tågtrafik överallt där det är möjligt, och där tåg saknas nästan lika snabba och täta, men också gena, busslinjer. I transportplanen föreslår vi nya knutpunkter längs kollektivtrafikens stråk det ger stora tidsvinster och kommer att göra kollektivtrafiken attraktivare. Kollektivresan kan också göras med flyg; många i Kalmar län arbetspendlar eller gör regelbundet arbetsresor till Stockholm Det är resan från dörr till dörr som räknas det räcker inte med att kollektivtrafikens linjer fungerar. Man måste också kunna ta sig till strategiskt placerade knutpunkter eller hållplatser på ett snabbt och helst koldioxidfritt sätt. Gå eller cykla går bra i eller nära städer och tätorter om det finns ett väl genomtänkt gång- och cykelvägnät. Bor man på landsbygden och det inte finns några anslutande busslinjer kan bilen vara den enda lösningen. Med bra pendlarparkeringar längs de snabba kollektivtrafiklinjerna vill vi underlätta bytet till tåg eller buss. Vår strävan är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och kunna användas av alla. Den tillgänglighetsanpassning som pågått under några år kommer att fortsätta för att det nationella målet om tillgänglighet ska uppnås. För att allt detta ska fungera; bra järnvägar och vägar, bra trafikering och goda miljöer, krävs samverkan mellan infrastrukturplaneringen, den kommunala

9 Samråd (71) fysiska planeringen och planeringen av kollektivtrafiken. I transportplanen föreslår vi därför åtgärder för att höja kompetensen och öka samverkan hos planerarna inom de olika arbetsfälten Det ska vara lätt att cykla Med ett väl genomtänkt cykelvägnät i och omkring städer och tätorter kan väldigt många cykla till jobbet, skolan eller fritidsaktiviteterna. Cykelturen kan också vara en del av en längre resa som fortsätter med kollektivtrafik. Att cykla fem kilometer tar cirka en kvart, men kan kännas olika långt beroende på vägens dragning och vilken upplevelse turen ger. Det finns en stor potential att utveckla ett attraktivt cykelvägnät, för att locka fler att använda cykeln för dagliga förflyttningen men också för att utveckla cykelturismen i länet. Attraktiva cykelvägar kräver omtanke om dragning, placering i landskapet, målpunkter och utformning. Ansvaret för genomförandet delas av kommunerna och Vägverket. För att Kalmar län ska bli fossilbränslefritt är ökad cykling ett bra medel på korta sträckor. I transportplanen för finns utrymme för satsningar på nya cykelvägar Flera planeringsprocesser måste dra åt samma håll Länets övergripande mål, positiv regional utveckling och ett hållbart samhälle med hållbara resor och transporter, kan inte nås med mindre än att alla planeringsprocesser drar åt samma håll. Idag finns ofta brister i samordningen mellan infrastruktur-, kollektivtrafik- och bebyggelseplanering. Det kan leda till trafiklösningar som ger onödigt mycket trafikarbete och som därmed ger sämre energieffektivitet och mer miljöpåverkan. I transportplanen för föreslår vi åtgärder som ska höja medvetandet och kompetensen hos alla aktörer hur vi genom förbättrad och ökad samordning av trafikplaneringen och övrig samhällsplanering kan nå en positiv hållbar utveckling Attityder och vanor Idag sker många resor med bil där det vore möjligt att cykla eller åka kollektivt. Till exempel sker var tredje resa som är kortare än 2 km och varannan kortare än 5 km med bil idag. Här finns en stor potential till förändring! Vi tror att det behövs goda exempel och förebilder för att fler ska se fördelarna med cykel och kollektivtrafik, fördelar både privat och för samhället. Inom ramen för transportplanen vill vi genomföra projekt som syftar till att förändra attityder och därmed resvanorna till och från arbetet. 1.2 Så här använder vi pengarna Transportplanen redovisar hur länet kan använda 793 miljoner kr under 12 år. Dessutom redovisas hur vi kan göra om vi får 25 procent mer respektive mindre i anslag. Stråktänkandet och fyrstegsprincipen är bärande i hela processen.

10 Samråd (71) Stråk Alt -25% Ram Alt +25% Önskemål Alla Stråk Oskuststråket Kust till kust Höglandsstråket Dackestråket Götalandsrakan Östgötastråket Ölandsstråket Tjuststråket Utanför stråken Internationella stråket Summa stegsprincipen Alt -25% Ram Alt +25% Önskemål 1. Attityd Effektivare Mindre åtgärder Större åtgärder Summa Åtgärder Alt -25% Ram Alt +25% Önskemål Objekt i nationell plan Större åtgärder Mindre åtgärder Cykeltrafik Kollektivtrafik Enskilda vägar Attityder Summa En traditionell redovisning är att visa till vilken typ av åtgärder pengarna används. I den nationella planen finns färre objekt upptaget än vad regionen anser nödvändigt för att uppnå en positiv utveckling i Kalmar län. I den regionala planen föreslår vi därför upp 190 miljoner kronor som medfinansiering i nationella objekt Mindre väginvesteringar förutsätter 0-20 % medfinansiering och cykelåtgärder procent från kommunerna. Åtgärder inom kollektivtrafiken är i huvudsak av regional karaktär och ska finansieras fullt ut i den regionala planen.

11 Samråd (71) I tre stråk gör vi stora insatser: Oskuststråket, Östgötastråket samt Ölandsststråket Ju högre upp i fystegskedjan man kommer desto dyrare är åtgärderna 1.3 Det här uppnår vi När och om planen genomförs kommer vi år 2021 att ha kommit närmare målen fossilbränslefri region och regionförstoring. En offensiv satsning på snabb och tillgänglig kollektivtrafik bör leda till att fyra arbetsmarknadsregioner blivit tre. Mellanlänet och södra länet bör kunna ingå i en gemensam arbetsmarknad. Planen ger två öppningar i norra länet: vidgning av arbetsmarknaden dels i östvästlig riktning, dels i syd-nordlig. En fossilbränslefri region kan inte uppnås enbart genom en infrastrukturplan. För att nå hela vägen fram krävs teknisk utveckling på fordonen eller styrmedel av typen skatter och avgifter. 1.4 Många har varit med och beslutat eller påverkat Många har varit delaktiga i arbetet med att ta fram den nya transportplanen. Ett omfattande samarbete finns mellan samtliga län i sydöstra Sverige på både politisk och tjänstemannanivå. Länets alla tolv kommuner har varit delaktiga genom regelbundna möten med ansvariga tjänstemän och på den politiska nivån med ordförandena i kommunstyrelserna. Samtliga kommuner har också getts möjligheter att lyfta frågan i sina kommunstyrelser eller fullmäktige och lämna sina önskemål samt göra prioriteringar på åtgärder. Vi har också haft möten med näringslivsföreträdare och genom Regionförbundets ordförande och regiondirektören haft omfattande näringslivsbesök. I ett så kallat öppet forum har ungdomar från gymnasiet i Vimmerby lämnat synpunkter på infrastrukturen utifrån sin verklighet.

12 Samråd (71) 2 Bakgrund Länen och trafikverken ska till den 2 november 2009 upprätta förslag till planer för transportinfrastruktur. De fyra trafikverken; Vägverket, Banverket Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen, ska upprätta ett gemensamt nationellt förslag och de 21 länen varsitt regionalt förslag. Den nationella planen omfattar drift- och underhållsåtgärder på alla statliga vägar och järnvägar. När det gäller investeringar ingår alla järnvägar samt de större riksvägarna (i Kalmar län E22, riksväg 25 och 40) i den nationella planen. Resten av vägnätet ingår i de regionala planerna. Den regionala transportplanen ska, enligt regeringens direktiv, präglas av ett trafikslagsövergripande synsätt med tillämpning av 4-stegsprincipen och ge förslag till åtgärder som främjar och utvecklar transportsystemet. I regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt 2 uttalas att de åtgärder som prioriteras ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt till uppfyllelse av de transportpolitiska målen. Nyckelord är tillgänglighet, ökad trafiksäkerhet, främja kollektivtrafiken och intermodala transporter, främja trafikslag som är fossilbränslefria såväl för korta som långa resor. 2 Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt, Prop. 2008/09:35. Regeringen överlämnade propositionen till riksdagen den 25 september 2008

13 Samråd (71) 3 Nationella riktlinjer 3.1 Riksdagens transportpolitiska mål Den regionala transportplanen för åren ska enligt regeringens direktiv ta hänsyn till regeringens aviserade politik beträffande nya transportpolitiska mål. Den 17 mars 2009 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen angående nya transportpolitiska mål. Beslut förväntas ske av riksdagen i juni Transportpolitikens övergripande mål föreslås vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Förslaget innehåller ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet om tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. 3.2 Regeringens proposition I regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt som presenterades den 25 september 2008, anger regeringen inriktningen för utveckling av det svenska transportsystemet under perioden De åtgärder som prioriteras ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt till uppfyllelse av de transportpolitiska målen Förbättringar som ska åstadkommas åren Regeringen förväntar sig att följande förbättringar ska åstadkommas för åren : Transportsystemet bidrar till tillväxten och att fler människor kommer i arbete i fler och växande företag i hela landet. Arbetsmarknadsregionerna för kvinnor och män vidgas. Akuta flaskhalsar i transportsystemet försvinner. Tillgängligheten inom storstadsregionerna förbättras. Infrastrukturen vårdas med ökade satsningar på underhåll. Infrastrukturen säkras för att klara klimatförändringarna. Det blir säkrare att färdas på våra vägar. Hela reskedjan och transporten blir bättre samordnad och anpassad till användarnas behov.

14 Samråd (71) Klimateffektiva resor och transporter underlättas vilket bidrar till att uppnå de klimatpolitiska målen. Samhällsnyttan av satsningar i infrastrukturen kommer att öka Hållbara städer och regioner i samspel Propositionen lyfter fram samspelet mellan utvecklingen av transportinfrastrukturen och utvecklingen mot mer hållbara städer och regioner. Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en mycket stor roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transportpolitiska målen. Ett effektivt transportsystem är å andra sidan en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional utveckling och hållbar tillväxt. Klimatutmaningen ökar kraven på planeringsprocesserna De växande klimatproblemen accentuerar behovet av hållbar utveckling av städer och tätorter. Mot bakgrund av behovet av regionförstoring och utvidgade arbetsmarknadsregioner är det nödvändigt att stads- och trafikplanering också inkluderar landsbygden. Planeringen måste ta hänsyn till de samband och ömsesidiga beroende som finns mellan städer och landsbygden, till exempel när det gäller råvaruproduktion, arbete, boende och friluftsliv. Efterfrågan på kollektivtrafik kommer att öka Klimatutmaningen kommer att öka efterfrågan på effektiva kollektivtrafiklösningar. Om dagens bilister väljer att göra var femte bilresa med kollektivtrafik i stället för som i dag med bil så behöver kollektivtrafiken i stort fördubbla sin kapacitet. Det kräver framförhållning, bl.a. i form av reserverade utrymmen för järnvägsspår, bussgator, bussfiler etc. Att skapa förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling är en strategisk och långsiktig uppgift som kräver samordnad stads- och trafikplaneringen. Kopplingar till annan planering Propositionen konstaterar att det således är nödvändigt med en samordning av de olika planeringsprocesserna för trafik, trafikinfrastruktur samt övrig fysisk samhällsplanering på olika organisatoriska nivåer i samhället, det vill säga nationell, regional och kommunal nivå. Den fysiska planeringsprocessen regleras i Lagen om byggande av järnväg, Väglagen, Plan- och bygglagen samt i miljöbalken. Planering är en omfattande utrednings- och prövningsprocess som kräver tid, inte minst på grund av den kommunikation som krävs mellan myndigheter, kommuner, övriga organisationer och berörda enskilda. Demokratiskt inflytande, rättssäkerhet och miljöhänsyn är viktiga delar av processen. Den fysiska planeringsprocessen för infrastrukturanläggningar och kommunens planering för markanvändning som helhet bör effektiviseras i syfte att korta ledtiderna fram till färdig anläggning. 3 Den lagstadgade fysiska planeringsprocessen för utbyggnad av transportinfrastruktur är en separat process, skild från den ekonomiska planeringen. Samtidigt har dessa två processer en stark koppling, bland annat genom åtgärdsplaneringen i de nationella och regionala tranportplanerna. 3 För närvarande pågår en utredning beträffande möjligheten att effektivisera och synkronisera de fysiska planeringsprocesserna som berör infrastrukturanläggningar i syfte att korta ledtiderna fram till färdig anläggning.

15 Samråd (71) 3.3 Regeringens direktiv för åren För de transportpolitiska planerna har regeringen avsatt totalt 417 miljarder kronor för åren Dessa fördelas på följande sätt: Vänstra figuren: Den nationella ramen på 417 miljarder för åren fördelas på drift för vägar och järnvägar (grönt och blått fält) samt investeringar på vägar och järnvägar (gult och rött fält). Investeringarna fördelas dels till trafikverken för det nationella nätet (gult), dels mellan landets regioner (rött). Högra figuren: Länens tilldelningar av investeringsmedel. Kalmar län har 793 miljoner kronor till sitt förfogande åren , vilket ger i snitt 66 miljoner kronor per år. Länet ska även redovisa åtgärder för nivåer som är 25 procent högre och 25 procent lägre, dvs 991 miljoner kronor (83 miljoner/år) respektive 595 miljoner kronor (50 miljoner/år). Tre viktiga förändringar jämfört med tidigare planeringsomgångar är - att statsbidrag för spårfordon kommer att försvinna. - att från år 2012 kommer den statliga ramen för driftbidrag till kommunala flygplatser att föras över till de regionala planerna. Det rör sig om ca 405 miljoner för 10 år som ska fördelas på ett idag okänt antal flygplatser. - att volymen av åtgärder kan utökas genom medfinansiering. Intressenter, som till exempel kommuner och det privata näringslivet, kan bidra med medel för att genomföra åtgärder av gemensamt intresse och nytta. Trafikverken har till uppdrag att i varje projekt pröva möjligheten till medfinansiering från olika intressenter Förutsättningar för åtgärdsplaneringen I direktivet, som är riktat till såväl trafikverken som de regionala planupprättarna av åtgärdsplanerna, anges vilka förutsättningar som gäller för planeringen. Åtgärdsplanerna ska ha ett transportslagsövergripande synsätt kopplingen mellan de olika trafikslagen bör bli tydligare ta hänsyn till regeringens beslutade och aviserade politik, såsom kommande klimatproposition och eventuella beslut om nya transportpolitiska mål i möjligaste mån beakta eventuella förändringar i efterfrågan på transporter innefatta en beskrivning av hur ett prioriterat nätverk som är tillgängligt för alla ska utvecklas och systematiseras under planperioden

16 Samråd (71) redovisas enligt den preliminära tilldelade ramen (se ovan), men även på nivåerna + och 25 % för regionerna. Av direktiven framgår även att följande åtgärder ska belysas särskilt: Införandet av ett nytt hastighetsgränssystem på det statliga vägnätet bör beaktas vid prioriteringen av åtgärder. Förslagen till länsplaner för utveckling av transportsystemet ska omfatta åtgärder som främjar användningen av cykel stegsprincipen I direktivet för transportplanen anger regeringen att åtgärderna bör analyseras enligt den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Steg 1 Påverka valet Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Det kan t.ex. vara kampanjer eller priset för bilparkering respektive bussbiljetten. Steg 2 Använd effektivare Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan t.ex. vara ändrade hastigheter eller att separera olika typer av trafik. Steg 3 Förbättra Förbättringsåtgärder i transportsystemet. Det kan vara kurvrätningar, breddning eller nya av- och påkörnigsfält. Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Regeringens granskning av planerna Förslagen till planer från trafikverken och länen kommer att granskas av regeringen utifrån samhällsekonomisk effektivitet, en samlad bedömning, uppfyllelse av de transportpolitiska målen och samband med andra relevanta planer inom Sverige men också andra länders planer Miljöbedömning av transportplaner Tranportplaner för infrastruktur, såväl på nationell som regional nivå, antas alltid medföra betydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och detta sker genom en egen process parallellt med planprocessen att ta fram transportplanerna. 3.4 Regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar Regeringen har i den så kallade närtidssatsning pekat ut enskilda åtgärder, som flyttas fram i tiden och genomförs två till tre år tidigare än planerat. Berörda projekt i Kalmar län är riksväg 25 Eriksmåla Boda samt järnvägen Emmaboda-Karlskrona. Längs E22 berörs vägsträckan Hurva Gualöv i Skåne. Dessa projekt är därmed också garanterade en plats i den nationella planen för åren

17 Samråd (71) 4 Regionala utgångspunkter 4.1 Regional systemanalys för fem län östra Götaland Under 2008 upprättade de fem länen i östra Götaland; Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Östergötlands län, en gemensam systemanalys. Den regionala systemanalysen för östra Götaland ger en samstämmig bild av vad de ingående regionerna ser som strategiskt för ett hållbart transportsystem. Särskilt pekas på vikten av regionförstoring, att kollektivtrafiken blir ännu mer attraktiv med bättre pendlingsmöjligheter och att transportinfrastrukturen hänger samman i Sverige men även stödjer den ökande internationaliseringen inom transportområdet. Systemanalysen slår fast att de viktigaste sambanden inom området är mellan universitetsorterna, de större godsnoderna och turismområdena. Fig. Samband i östra Götaland. Orter med högre utbildning utgör motorer i arbetsmarkanden. Hamnar och kombiterminaler är målpunkter för godstransporterna. En stor del av turismtrafiken har sydöstra Sverige som målpunkt. Samtliga län har regionförstoring som mål, det vill säga att utöka det område dit det är möjligt att med rimlig restid nå för att arbeta, samt att transporterna ska vara så miljövänliga som möjligt. Systemanalysen identifierade tolv viktiga stråk för östra Götaland varav sex finns inom Kalmar län. Fig: Viktiga stråk i östra Götaland 4.2 Rupen IV, det regionala utvecklingsprogrammet för Kalmar län Det regionala utvecklingsprogrammet är grunden för arbetet med den framtida transportinfrastrukturen i länet 4. De för transportplaneringen viktigaste utvecklingsmålen är: Antalet lokala arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två. 4 Regionförbundet. RUPEN IV - regionalt utvecklingsprogram för Kalmar län 2006

18 Samråd (71) Kalmar län ska vara en föregångsregion i arbete med att minska klimatpåverkande utsläpp, med långsiktig ambition att bli en fossilbränslefri region år Inriktningen är att åstadkomma en rund och gränslös region med ett modernt och funktionellt transportsystem som ett viktigt medel. Följande principiella krav kan ställas på ett sådant transportsystem i Kalmar län: Bättre pendlingsmöjligheter inom länet samt till angränsande arbetsmarknadsregioner, i första hand Karlskrona, Linköping och Växjö. Bättre persontrafik till Öresunds- och Stockholmsregionen. Direkttrafik med flyg till internationella destinationer. Ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för godstransporter. Fungerande relationer/förbindelser över Östersjön med andra länder inom EU och Ryssland samt i förlängningen även med Kina och Ostasien. 4.3 För tillväxt bortom oljeekonomin Regionförbundet tog under 2007 fram ett underlag för inriktningen av den fortsatta åtgärdsplaneringen i länet 5. Inriktningsunderlaget utgår från de styrande målen som är fastlagda i RUPEN IV. Efter en stegvis analys enligt den så kallade fyrstegsprincipen pekar inriktningsunderlaget ut följande elva åtgärdsområden som strategiska för länet: Mer transporter till fots och cykel Ny teknik ger nya sätt att mötas Samarbete över gränser för hållbara transportlösningar Attraktivare kollektivtrafik Innovationer för ett smartare resande Fler internationella förbindelser med flyg och båt Underhålla det som finns Regionförstoring med järnväg Ett sammanhållet Östersjöbanesystem Bygg ut hela den svenska delen av E22 Stråkvis upprustning till mötesfri väg 5 Regionförbundet. För tillväxt bortom oljeekonomin. Inriktningsplanering av framtida transporter i Kalmar län

19 Samråd (71) 5 Övriga planeringsförutsättningar 5.1 Vägverkets hastighetsöversyn Under 2008 har Vägverket infört nya hastighetsgränser på de större vägarna. En översyn av hastighetsgränser på resterande statliga vägar pågår. Översynen måste samordnas med införandet av nya hastigheter inom tättbebyggt område med kommunal väghållning där kommunen beslutat om hastigheten. Målet är att hitta en balans mellan kraven på trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet, framkomlighet, positiv regional utveckling och jämställdhet. Fig: Kartan visar vägnätets hastighet från och med hösten Nationell och regional plan i samverkan Alla transporter och resor hänger ihop, oberoende av administrativa gränser eller vem som är huvudman för infrastrukturen. Analyserna av brister och behov av åtgärder längs huvudstråken i länet tar inte hänsyn till i vilken transportplan som bristerna åtgärdas. För Kalmar län utgör E22 samt järnvägsnätet stommen och denna infrastruktur, liksom riksvägarna 25 och 40, ingår i den nationella transportplanen. Övriga statliga vägar ingår i den regionala transportplanen. Gul = Närtidssatsning Grön =Förslag till plan Röd = +15% nivå I förslaget till nationell plan från den 30 juni finns enbart ett fåtal projekt med i Kalmar län. Trafikverken har redovisat tre planeringsnivåer: Närtidsatsning, plannivå samt +15 procent. Trots flera uppvaktningar och redogörelser över behovet av såväl upprustning av samtliga järnvägar som ombyggnad av E22 saknas de rödmålade projekten i vidstående karta i trafikverkens preliminära förslag till plan. Planförslaget innehåller överhuvudtaget inget om Stångådals och Tjustbanan.

20 Samråd (71) 5.3 Vi pendlar allt mer Fig. Pendling för folk folkbokförda i östra Götaland. Kartan visar starka samband med Stockholm samt att Växjö, Kalmar och Karlskrona saknar samband med angränsande universitetsort Regionförstoring handlar bland annat om att skapa goda förutsättningar för människor att pendla genom investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik och system som underlättar transporter. Men det handlar också om att människor känner att de har något att vinna på att pendla. Hur människor ser på pendling hänger samman med normer och värderingar, som kan förändras över tiden. Allt fler människor kan idag tänka sig att pendla och det har blivit mer accepterat än för år sedan att pendla långa sträckor. Pendling och regionförstoring har visat sig öka det materiella välståndet bland människor och det ställs stora förhoppningar på att investeringar i infrastruktur ska möjliggöra en fortsatt snabb pendlingsutveckling. Inför dessa framtidsutsikter behöver vi ställa oss två frågor av helt olika karaktär: Lönsamhet för individen är en förutsättning för att pendling ska komma till stånd. Finns det potential för att fler kan bedöma pendling som lönsamt? Hur kan pendlingen öka samtidigt som målet är att minska koldioxidutsläppen? Numera framhålls pendling och regionförstoring som svaret på många kommuners problem med minskad befolkning och svag arbetsmarknad. Pendlingen i en kommun påverkas främst av följande fyra faktorer: Geografiska och demografiska förutsättningar Infrastruktur och kommunikationer Boendepriser, lönenivåer samt efterfrågan och utbud på arbetskraft i närliggande kommuner Normer och värderingar 5.4 Hela resan från dörr till dörr Resor och transporter ska underlätta vardagen för människor och företag. Den tid en resa eller transport tar, från dörr till dörr, är ofta avgörande för val av tranportmedel. I länets transportplan ges särskild uppmärksamhet åt åtgärder som underlättar byten mellan olika transportslag. Det kan till exempel handla om byggande eller förstärkning av kombiterminaler för gods för effektiva och smidiga omlastningar och möjlighet att skapa synkroniserade tidtabeller. För att minska andelen arbets- och fritidsresor som görs med bil handlar det om knutpunkter vid kollektivtrafikstråken samt pendlarparkeringar eller cykelvägar till knutpunkterna. Knutpunkter längs kollektivtrafikstråken ger stora restidsvinster

21 Samråd (71) och underlättar kombinerade resor med gång/cykel/bil och kollektivtrafiken. Dessa åtgärder är viktiga bidrag för att nå målet fossilbränslefri region. Även resenärer med funktionshinder ska kunna använda sig av kollektivtrafiken från dörr till dörr. För att fler ska kunna åka i den allmänna kollektivtrafiken och färre ska vara i behov av särskilda transporter som färdtjänst, krävs väl utformade bussterminaler och stationer där färdtjänst ansluter till lokal- eller regionalbuss. 5.5 Kollektivtrafik Länets kollektivtrafik består av buss, tåg, båt och flyg Med transportplanen för vill vi uppnå ett ökat användande av kollektivtrafik. Det gäller såväl lokalt i städer och tätorter som regionalt inom länet och till våra grannlän. Den lokala kollektivtrafiken består i huvudsak av buss. Till våra angränsande län finns möjligheter att resa kollektivt, men med skiftande kvalitet och färdmedel. På sträckan Oskarshamn - Kalmar kan dagens restid på ca 1,5 timme kortas med 20 minuter om strategiskt placerade knutpunktshållplat ser byggs! Regionalt eftersträvar vi snabb och tät tågtrafik överallt där det är möjligt. Där tåg saknas byggs ett stomnät av snabba, täta och gena busslinjer upp, som komplement till den övriga busstrafiken som täcker upp en större geografi. Detta är Kalmar Länstrafik AB:s ansvar. Den snabba busstrafiken kan dock inte sjösättas förrän knutpunktshållplatser byggts längs kollektivtrafikstråken. I transportplanen föreslås att knutpunkterna med anslutande gång- och cykelvägar samt pendlarparkeringar prioriteras. Restidsvinsterna är mycket stora; på sträckan Oskarshamn till Kalmar kan dagens restid på ca 1,5 timme kortas med 20 minuter om strategiskt placerade knutpunktshållplatser byggs! Kollektivresan kan också göras med flyg; många i Kalmar län arbetspendlar eller gör regelbundet arbetsresor till Stockholm. Färjorna till Gotland, från Oskarshamn och på sommaren även från norra Öland, är också en del av kollektivtrafiken. Det är resan från dörr till dörr som räknas det räcker inte med att kollektivtrafikens linjer fungerar. Man måste också kunna ta sig till strategiskt placerade knutpunkter eller hållplatser på ett snabbt och helst koldioxidfritt sätt. Gå eller cykla går bra i eller nära städer och tätorter om det finns ett väl genomtänkt gång- och cykelvägnät. Bor man på landsbygden och det inte finns några anslutande busslinjer kan bilen vara den enda lösningen. Med bra pendlarparkeringar vid kollektivtrafikens knutpunkter vill vi underlätta bytet till tåg eller buss. För att välja att åka kollektivt och att gå och cykla måste vi känna oss trygga i den miljö vi ska röra oss. Trygghet handlar i stor utsträckning om att kunna se andra människor och att själv vara sedd. Placeringen och utformningen av stationer, knutpunkter och hållplatser, men även vägarna dit, är central. Turtätheten är en annan faktor. Men det som känns tryggt på dagen kan upplevas otryggt på kvällen.

22 Samråd (71) Väl placerade och attraktivt utformade knutpunkterna är med stor sannolikhet morgondagens centrum för både kommersiell och samhällelig service och intressanta för nya verksamheter och ny bostadsbebyggelse Fler ska kunna åka med kollektivtrafiken Riksdagen har uttalat att kollektivtrafiken ska vara anpassad för alla till år Det innebär att fordon och infrastruktur ska anpassas så att även resenärer med funktionshinder ska kunna använda sig av kollektivtrafiken. Med hänsyn till riksdagens ställningstagande har trafikhuvudmännen under senare år i mycket stor utsträckning inriktat sina infrastrukturinvesteringar på anpassning av tillgängligheten på hållplatser, terminaler och stationer. Däremot har åtgärderna varit mer begränsade vad gäller investeringar för att skapa trafiksäkra och tillgängliga gångvägar till och från hållplatserna. I Kalmar län har arbetet med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken pågått under några år men ännu återstår åtgärder för att fullt ut uppnå målet till år En inriktning i länets transportplan är därför att fortsätta anpassningen av kollektivtrafiken även under den nya planperioden Kalmar län har cirka 4700 busshållplatser för linjetrafik. Av dessa är fortfarande många ännu inte tillgänglighetsanpassade. En funktionsanpassad hållplats kostar i storleksordningen kr Kollektivtrafiken i den fysiska planeringen Idag finns ofta brister i samordningen mellan infrastruktur-, kollektivtrafik- och bebyggelseplanering. Det kan leda till trafiklösningar som ger onödigt mycket trafikarbete och som därmed ger sämre energieffektivitet och mer miljöpåverkan. Det här kan förbättras genom en ökad samordning av trafikplaneringen och samhällsplaneringen i övrigt. I kommunernas översiktplaner bör framgå vilken kollektivtrafik som kommer att finnas i kommunen och vilka infrastrukturåtgärder som är nödvändiga för att kollektivtrafiken ska bli tillgänglig för alla. Vid upprättande av detaljplaner bör beskrivas hur man på det mest energi- och miljöeffektiva sättet såväl trafik- som kollektivtrafikförsörjer ett bostads- eller arbetsplatsområde. En av åtgärderna i länets transportplan är, som en s.k. steg 1-åtgärd, en kompetenssatsning för att öka kunskapen om samordnad bebyggelse- och trafikplanering där kollektivtrafikförsörjning är en viktig del. Kompetenssatsningen ska rikta sig till länets kommuner och andra planerare av bebyggelse, infrastruktur och kollektivttrafik. 5.6 Mer cykeltrafik är bättre för hälsan och miljön För att Kalmar län ska bli fossilbränslefritt är ökad cykling ett bra medel. Andelen gång och cykeltrafik av de korta resorna bör öka och kombinerade resor med gång/cykel och kollektivtrafik bör underlättas. Bland länets kommuner finns stort intresse att utveckla gång och cykelnätet och det finns även en stor potential att utveckla cykelturismen i länet. I transportplanen föreslås därför en pott till GC-åtgärder, som dock förutsätter medfinansiering med % av kostnaden. Efter bilens kraftiga genomslag i början av 1960-talet blev det i de flesta trafikmiljöer farligt och otrivsamt att vara cyklist. Cykeln fick en mer undanskymd

23 Samråd (71) roll i relation till motordrivna färdmedel. Andelen cykel av alla resor har sedan dess successivt minskat liksom cyklingens andel av den totala färdsträckan. Cykeln ska kunna ses som ett attraktivt alternativ för en del av eller hela resan. För att åstadkomma detta krävs insatser inom en rad områden infrastruktur, planering och vägvisning. Den största potentialen att snabbt öka andelen resor med cykel bedöms i första hand finnas inom tätorter och för resor som är kortare än fem kilometer. I vissa tätorter finns sannolikt en överflyttningspotential för även lite längre resor. Fig. De allra flesta kan gå två kilometer. Var tredje resa av dessa sker med bil idag. Fig. Att cykla fem kilometer tar ungefär en kvart. Nästan var annan 5-kilometersresa sker med bil. Här finns en stor potential för överflyttning av resor. 5.7 Godstrafik I systemanalysen för östra Götaland konstateras att det är angeläget att godstrafiken utvecklas både ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv. Andelen gods som transporteras via sjöfart och järnväg måste öka. För att detta ska vara möjligt krävs både effektivare transportupplägg och utbyggnader i infrastrukturen. I infrastrukturpropositionen gjorde regeringen inget utpekande av nationella strategiska kombiterminaler och hamnar. I stället anges att förbättrad infrastruktur till kombiterminaler och hamnar av central betydelse för svenska transportsystemet bör övervägas under åtgärdsplaneringen Därmed får trafikverken och regionerna det stora ansvaret att i åtgärds-

24 Samråd (71) planeringen peka ut de åtgärder som krävs för att skapa ett långsiktigt godstransportsystem som fungerar både ur ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på godstransporterna utifrån marknadens behov och förutsättningar. Då blir det naturligt med ett trafikslagsövergripande synsätt och att koppla satsningar på vägar och järnvägar till väl fungerande terminaler av olika slag och att överväga att prioritera åtgärder för att minska flaskhalsar i viktiga transportstråk. E22 är av allra största betydelse för godstransporterna i Kalmar län. I länets transportplan för har de flaskhalsar som finns längs vägen, och som inte tas upp i den nationella planen, fått högsta prioritet. Även förbindelsen i östvästlig riktning, mellan hamnen i Oskarshamn till kombiterminaler i Jönköping/- Nässjö och vidare till hamnen i Göteborg, har stor prioritet Kombiterminaler och hamnar Länets hamnar är av stor betydelse för godstransporter, framförallt över Östersjön Tillsammans med kombiterminaler på land är hamnarna viktiga omlastningsplatser för varor och gods mellan järnväg, väg och hav. Idag sker mycket av godstransporterna genom länet på väg eftersom järnvägsnätet inte är utbyggt för att klara stora godsmängder. Med kombiterminaler och med mötesspår på kust till kustbanan kommer mer gods att kunna transporters på järnväg. Utbyggnad av järnvägskapaciteten längs Stångådalsbanan och Tjustbanan är önskvärd för att överföra transporter av gods. Till Mönsterås Bruk kommer en långtradare med timmer var 6:e minut dygnet runt, året runt. Mycket av de transporterna kan överföras till järnväg med relativt enkla åtgärder på Stångådalsbanan. Detta ryms dock inte i den regionala planen och finns inte med i den nationella transportplanen Vägarnas bärighet Många av de mindre vägarna i länet, som inte är aktuella för nyinvesteringar, har behov av förbättrad standard. Det är framförallt den tunga trafiken, till exempel timmerbilar, mjölktransporter och bussar, som har problem med framkomligheten. Möten mellan två stora fordon eller med en personbil kan innebära att man behöver gå långt ut på vägrenen där vägen bär dåligt. Medel för bärighetsåtgärder och planering av bärighetsprojekt på mindre vägar görs i särskild ordning av Vägverket. I länets transportplan finns under mindre åtgärder kompletterande medel för behov av till exempel breddning i samband med genomförandet av en bärighetsåtgärd. 5.8 Vem ska betala statliga vägar och järnvägar? Regeringen anser att volymen åtgärder i långsiktsplanerna kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter. Regeringen anser vidare att trafikverken alltid ska pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter. I trafikverkens underlag för regeringens proposition står det att medfinansiering kan bestå av följande komponenter

25 Samråd (71) Engångsbidrag från kommun, regional plan eller företag Bidrag från kommun, regional plan eller företag som utbetalas i takt med byggandet Årlig ersättning för förbättrad funktion eller standard Investeringar av kommun, region eller företag i egen anläggning Statligt bidrag till annans investering Bidrag från EU Brukaravgifter Kommunal och regional medfinansiering av statliga vägar och järnvägar är som princip ny i Sverige Ska Kalmar län medfinansiera statliga vägar och järnvägar? Under vintern och våren 2009 har kommunerna, regionförbundet och trafikverken vid flera tillfällen diskuterat om och i så fall hur man kan medfinansiera statliga vägar och järnvägar. Bakgrunden för dessa samtal är dels den skrivelse som Regionförbundet i Kalmar län skickade till Regeringen i juni 2007 om beredskap att förskottera mellan 1,5-2,5 miljarder kronor avseende angelägna infrastrukturinvesteringar, dels det brev Regionförbundet i Kalmar län skickade till infrastrukturminister Åsa Torstensson den 7 augusti Av brevet framgår att lokala och regionala organ i Kalmar län är beredda att inleda en dialog med regeringen om medfinansiering av infrastrukturprojekt. I riksdagens beslut framgår att trafikverken permanent skall pröva möjligheten till medfinansiering i planeringsskedet och/eller genomförandeskedet av infrastrukturprojekt. Regionförbundet har tillsammans med regionförbundet södra Småland skrivit en avsiktsföklaring om att öka kapaciteten på Kust till kustbanan, Kalmar Alvesta Regionförbundet har även diskuterat med Banverket om att skriva en avsiktsförklaring om att medfinansiera upprustning av Stångådals- och Tjustbanan, men har ännu inte ett avtal klart. Detsamma gäller ny genomfarat av E22 vid Mönsterås. Vägverket och Regionförbundet har diskuterat om och hur en avsiktsförklaring skulle kunna utformas för en av ombyggnadsetapperna. Kalmar län kommer att medfinansiera nationella projekt med i första hand EUmedel och därefter med medel ur den regionala transportplanen. Se vidare under kapitel 7 Ekonomisk sammanställning.

26 Samråd (71) 6 Analyser, slutsatser och åtgärder Regionala trafikslagsövergripande infrastrukturplanen för bygger på nationella riktlinjer och regionala utgångspunkter enligt ovan, föregående länstransportplan, regionalt utvecklingsprogram (RUPEN), regional systemanalys med mål och strategier, nationell systemanalys, hastighetsöversyn, trafikdata från Vägverket, kollektivtrafikens utveckling m.m. Mycket av det som gjorts i tidigare transportplaner ger förutsättningar för och ingår i denna plan. Det mest konkreta är de projekt som redan pågår. I Kalmar län är det, förutom det som regeringen har pekat ut i sin närtidssatsning, ombyggnaden av riksväg 34 och 47, sträckan Glahytt Stora Aby samt förbi Målilla. Vissa av de beslut som har fattats tidigare kan och ska dock omprövas utifrån de regler och värderingar som gäller nu. 6.1 Åtta funktionella transportstråk i länet I systemanalysen för östra Götaland slog de fem länen gemensamt fast flera funktionella samband samt områden som är viktiga för den regionala utvecklingen. Länen enades om tolv överordande stråk som de viktigaste för östra Götaland. I huvudsak handlar det om tillgänglighet till arbete och utbildning i universitetsstäderna, funktionella godsstråk samt turismtrafikens målpunkter. Sex av de tolv stråken berör Kalmar län. Därutöver identifierar länet ytterligare två stråk; det finns således åtta överordande stråk i länet. De åtta stråken är och består i huvudsak av följande vägar och järnvägar 6 Ostkuststråket E22 Fig: Stråk i östra Götaland Kust till kuststråket Kust till kustbanan samt riksväg 25 Höglandsstråket Bockabanan samt riksvägarna 40 och 47 Dackestråket riksväg 23 Götalandsrakan Kust till kustbanan, Emmaboda-Karlskrona, riksväg 28 och 31 Östgötastråket Stångådalsbanan och riksväg. 34/23, Tjustbanan och riksväg. 35 Ölandsstråket länsväg 136 och 943 Internationella stråket 6 I bilaga x beskrivs varje stråk enligt följande modell: Mål funktion brister strategi åtgärder.

27 Samråd (71) 6.2 Åtgärder Gemensamt för alla stråk Som utgångspunkt gäller målen från RUPEN IV som alla kommuner i länet är överens om, det vill säga större arbetsmarknadsområden och att länet ska bli en fossilbränslefri region till år Det gäller också att skapa attraktivare kollektivtrafik och snabbare restider. 4-stegsprincipen är styrande i alla stråk. I första hand ska strategier och åtgärder inriktas på att påverka attityder och att använda transportsystemet effektivare. Först därefter ska smärre ombyggnader och i sista hand större ombyggnader övervägas. Följande strategier i steg 1 till 3 återkommer i alla stråk: Höj vägstandarden på de sämsta delarna av vägarna för att höja transportkvaliteten på hela sträckan. Förbättra vägarnas sidoområden samt mittseparering Påverka valet av transportsätt för persontrafik och gods. Fortsätta utveckla stråktänkandet i kollektivtrafiken. Identifiera och gestalta ombytespunkter för kollektivtrafiken och mellan olika trafikslag, ex cykel eller egen bil till kollektivtrafik. Få fler att välja kollektivtrafik eller cykel före bilen för arbetsresor. Bygg pendlarparkeringar vid ombytesstationer till kollektivtrafiken. Kollektivtrafikstyrd planering av ny bebyggelse, handel och verksamheter Följande åtgärder för att nå målen återfinns i alla stråk: Attitydförändringsprojekt i länets alla kommuner för att påverka anställda på företag att i högre utsträckning gå, cykla eller åka kollektivt till arbetet. Genom kompetenssatsningar öka kunskapen om betydelsen av att samordna bebyggelse- och trafikplanering. Målgrupperna är länets kommuner och andra planerare av bebyggelse, infrastruktur och kollektivttrafik Se över planerna i syfte att underlätta för kollektiva transporter och cykling. Bygga väderskydd för de väntande vid kollektivtrafikens ombytespunkter samt väderskyddade cykelställ Större om- och nybyggnader Alla stråk innehåller behov av större om- och nybyggnader för att nå målen. Det handlar till exempel om mötesspår på järnvägen, nya eller förbättrade förbifarter, breddning av vägar, mittseparering och gång- och cykelvägar. Den planeringsram som finns för Kalmar län kommer inte att räcka till för allt som är önskvärt att göras.

28 Samråd (71) 6.3 Ostkuststråket Stråket utgörs i hela sin sträckning genom länet av väg E22. Åt söder fortsätter E22 genom Blekinge och Skåne till Malmö och åt norr till Norrköping med fortsättning till Stockholm via E4. E22 ingår i det europeiska vägtransportnätverket TEN-T. Vägen har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs hela kusten. Stråket har direkt anslutning till länets viktiga hamnar och flygplatser. Länets järnvägsförbindelse med Stockholm redovisas under stråken Kust till kust och Östgötastråket Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. God tillgänglighet på stråket är väsentligt för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket har stor betydelse för arbetspendling såväl inom som utanför länets gränser. För näringslivet i kustkommunerna innebär större arbetsmarknadsregioner bättre möjligheter till att finna kompetent personal. E22 är en nord-sydlig pulsåder för godstransporter såväl genom länet som genom hela östra delen av Sydsverige. Oskuststråket är huvudlänk för turisttrafiken till Öland och Gotland Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Längs E22 finns sträckor med brister i såväl trafiksäkerhet som tillgänglighet. Hastigheterna på dessa sträckor är betydligt lägre än de eftersträvade, dvs. 110/120 längs E22:s hela sträckning. Inom länet finns besvärande flaskhalsar ; genom Bergkvara, Rinkabyholm och Mönsterås samt vid Gladhammar- Verkebäck och Gamleby-Helgenäs. Utanför länet är förbifart Söderköping av betydelse för länets restider till Stockholmsregionen. I Blekinge är upprustning av sträckan på E22 vid Pukavik (Sölve-Stensäs) väsentlig för restiden söderut liksom flera sträckor i Skåne med bristande kvalitet. En relativt snabb stomlinje för kollektivtrafik utmed kusten finns längs E22. Idag tvingas stomlinjens trafik, i likhet med övrig kollektivtrafik, fortfarande använda parallellvägar till E22 på grund av att det saknas knutpunkter för omstigning mellan buss -cykel-bil. Även planerade anslutningsvägar till knutpunkterna för cykel saknas och behöver byggas. Längs stråket saknas kustjärnväg med moderna och snabba tåg och snabb förbindelse med Linköping/Norrköping och Stockholm. En sådan järnväg skulle ge regionen helt nya villkor beträffande näringslivets möjligheter att utvecklas, målet att bli en fossilbränslefri region och bidra till regeringens klimatmål samt målet att gå från fem till två arbetsmarknadsregioner genom regionförstoring.

29 Samråd (71) Åtgärder E22 är stamväg, vilket innebär att den ingår i den nationella planen. Enligt den preliminära nationella planen byggs sträckan Verkebäck Gladhammar om liksom förbifart Rinkabyholm. Med medel från den regionala planen pågår förhandlingar och tecknande av avsiktsförklaring med Vägverket om att även bygga om genomfarten genom Mönsterås. Med medel från Regionförbundet kommer Vägverket att genomföra en förstudie och vägutredning för förbifart Bergkvara. Ett antal knutpunkter för kollektivtrafiken byggs, liksom anslutande gång och cykelvägar. Preliminära knutpunkter är Påskallavik, Mönsterås, Ålem, Rockneby och Söderåkra Förväntade effekter Med de åtgärder som föreslås längs Ostkuststråket ökar tillgänglighet längs E22 för näringslivets transporter av gods. Genom förkortade restiderna mellan norra och södra delen av länet och till våra grannlänen i norr och söder bidrar åtgärderna till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner. Genom åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss eller tåg, tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till de snabba kollektivtrafikstråken ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom de åtgärder som görs på den lokala nivån förväntar vi oss fler som gör sin arbetsresa med kollektivtrafiken och att fler väljer att cykla. För kollektivtrafiken, både regionalt och lokalt, kommer tillgänglighetsanpassningen för människor med begränsad rörlighet att fortsatt förbättras. De föreslagna åtgärderna längs Ostkuststråket bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet. Åtgärderna ligger också i linje med regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt från september 2008 samt Regeringens direktiv för nationell trafikslagsövergripande plan åren Kust till kuststråket Stråket utgörs av riksväg 25 mellan Kalmar och Halmstad via Växjö och järnvägen Kust till kustbanan mellan Kalmar och Göteborg via Växjö, Värnamo och Borås. Till stråket hör också anslutande delar av vägnätet samt gång- och cykelstråk som anknyter till knutpunkter längs järnvägen och riksväg Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. God tillgänglighet för personresor är betydelsefullt längs kust till kuststråket för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket har stor betydelse för

30 Samråd (71) pendling såväl inom som utanför länets gränser. Inom länet sker pendling, i huvudsak med tåg på Kust till kust banan, för arbete och studier mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda. Omfattande pendling med tåg sker också till angränsande arbetsmarknadsregion i Växjö samt med anslutning till arbetsmarknadsregionen i Karlskrona/Blekinge. Det nya universitetet Linnéuniversitetet har som huvudorter Kalmar och Växjö vilket ytterligare förstärker behovet av goda och snabba kommunikationer längs stråket. Kust till kust banan är också länets förbindelse med Göteborg, med Södra stambanan och anslutande tågförbindelser till Stockholm och Malmö samt flygplatsen i Kastrup. Kust till kust banan och riksväg 25 är viktiga vägar för turismen till Kalmar län. Kust till kuststråket är en betydelsefull pulsåder för gods i öst-västlig riktning vilket kräver ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för godstransporter. Goda förbindelser för gods behövs mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda och Växjö/Alvesta samt till nordiska triangeln och internationella transportstråk Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På bansträckan Kalmar Alvesta av Kust till kustbanan finns kapacitetsproblem samt problem att koordinera tåganslutningar med avgångar mot Stockholm respektive Malmö på stambanan. Snabbaste restiden idag mellan Kalmar och Växjö är drygt 60 minuter. Förseningar uppstår lätt på grund av kapacitetsproblemen. För persontrafiken finns kommunikationssvårigheter mellan de tågoperatörer som trafikerar banan. På banan finns även godstrafik som innebär att person- och godstrafik konkurrerar om utrymmet. För närvarande får t.ex. godståg vänta ett par timmar på banan så att persontrafiken kan ta sig fram. Riksväg 25 är av låg standard på en stor del av sträckan och saknar mittseparering längs huvudparten av sträckan. Flera passager genom samhällen, med rondeller och andra trafiklösningar i plan, motverkar jämn hastighet, kort transporttid och minskad bränsleåtgång. Passagerna genom samhällen innebär också trafiksäkerhetsproblem Åtgärder Både riksväg 25 och järnvägen Kust till kustbanan ingår i den nationella planen. Ombyggnad av riksväg 25 pågår mellan Boda och Lessebo. Förslaget till nationella plan har inga medel avsatta för kapacitetshöjning av järnvägen. Av den anledningen har Kalmar och Kronobergs tecknat en gemensam avsiktsförklaring med Banverket om att använda regionala medel för att bygga mötesspår, bland annat i Örsjö och Åryd. För att öka möjligheten att gå och cykla till tågstationer eller andra knutpunkter för kollektivtrafiken finns medel avsatt för anslutande gång- och cykelbanor, dock med kommunal medfinansiering Förväntade effekter Genom mötesspår förbättras kust till kustbanans kapacitet. Det gynnar såväl kollektivtrafik som godstransporter med tåg. Förbättrad kollektivtrafik på

31 Samråd (71) järnväg mellan kommunerna längs kust till kustbanan samt med Växjö i väster är väsentlig för att utveckla länets näringsliv och för kontakten mellan det nybildade Linnéuniversitetets två huvudorter. I förlängningen får länet genom förbättringarna på Kust till kustbanan även snabbare förbindelse med storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Förbättringarna på Kust till kustbanan bidrar till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner samt är även ett viktigt steg mot en fossilbränslefri region. Genom åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss eller tåg, tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till de snabba kollektivtrafikstråken ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom de åtgärder som görs på den lokala nivån förväntar vi oss att fler gör sin arbetsresa med kollektivtrafiken och att fler väljer att cykla. För kollektivtrafiken, både regionalt och lokalt, kommer tillgänglighetsanpassningen för människor med begränsad rörlighet att fortsätta. De föreslagna åtgärderna längs Kust till kuststråket bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet. Åtgärderna ligger också i linje med regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt från september 2008 samt Regeringens direktiv för nationell trafikslagsövergripande plan åren Höglandsstråket Stråket utgörs dels av riksväg 40 från Västervik via Vimmerby till Jönköping och vidare mot Göteborg, dels av riksväg 47 mellan Oskarshamn och Vetlanda till Jönköping samt järnvägen Oskarshamn Nässjö, den så kallade Bockabanan Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. Stråket är väsentligt för att uppnå hög tillgänglighet för arbetsresor inom länet samt till angränsande arbetsmarknadsregion i Jönköpings län och bidrar för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket stärker integrationen av södra Sveriges glesbygd 7 med arbetsmarknadsområden såväl i öster som väster. Vägarna har också stor betydelse för turismen vid Östersjöns skärgård och till färjetrafiken till/från Gotland. Stråket har stor betydelse för ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för godstransporter i öst-västlig riktning. Hamnarna i Oskarshamn och Västervik har genom stråket förbindelse med hamnen i Göteborg och kombiterminalerna i 7 Se Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 30 september 2008

32 Samråd (71) Jönköpingstrakten. Hamnarna är viktiga för handel och persontransporter över Östersjön och vidare österut. Frakter på järnväg och över Östersjön ger bidrag till länets utveckling till en fossilbränslefri region Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På sträckan Oskarshamn Jönköping Göteborg finns flera flaskhalsar som behöver byggas bort för att uppnå god tillgänglighet mellan hamnarna i öster respektive väster samt kombiterminaler däremellan. Brister i tillgängligheten för persontransporter behöver åtgärdas dels för att uppnå regionförstoring, dels för att bättre integrera södra Sveriges glesbygd till omgivande arbetsmarknader och utbildningsorter. För persontrafiken finns idag ingen tågtrafik utan enbart alternativet att färdas på väg. I Kalmar län kommer riksväg 47 vid Målilla att förbättras och i Jönköpings län finns behov av förbättringar på riksväg Åtgärder Riksväg 40 ingår i nationell plan och där kommer mittseparering att göras mellan Vimmerby och E22. I den regionala planen finns en ospecificerad pott för mittseparering som kan användas för resterande sträcka samt även för riksväg 47 mellan Oskarshamn Glahytt. Dessa medel är dock tillgänglig tidigast år Ombyggnad av riksväg 23/34/47, delen Glahytt-St Aby-Målilla pågår och kommer att belasta de första åren i tranportplanen för åren Knutpunkt för kollektivtrafiken kommer preliminärt att byggas i Ankarsrum Förväntade effekter Genom att bygga om Glahytt-Målilla samt mittseparera riksvägarna 40 och 47 ökar både trafiksäkerheten och framkomligheten. Vi får en väg där trafiken flyter bättre med en så jämn hastighet som möjligt, med färre stopp och färre accelerationer. Hastigheten kan bli 100 km/h på i stort sett hela vägsträckan inom Kalmar län. För de tunga transporterna av gods ger den jämnare hastigheten mindre utsläpp av koldioxid och bidrar på så vis till klimatmålet. Flaskhalsar som byggs om, från en genomfart genom ett samhälle till en förbifart, har stor betydelse för de boendes säkerhet, hälsa och miljö och sker därmed i enlighet med det transportpolitiska hänsynsmålet. De förbättrade vägarna ger bättre kommunikationer för det område som utgör södra Sveriges glesbygd. Arbetsmarknaden för detta område förbättras och hela arbetsmarknadsregionen utvidgas mot Jönköping. Genom åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss eller tåg, tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till de snabba kollektivtrafikstråken ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom de åtgärder som görs på den lokala nivån förväntar vi oss fler som gör

33 Samråd (71) sin arbetsresa med kollektivtrafiken och att fler väljer att cykla. För kollektivtrafiken, både regionalt och lokalt, kommer tillgänglighetsanpassningen för människor med begränsad rörlighet att fortsätta. De föreslagna åtgärderna bidrar till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner samt är även ett viktigt steg mot en fossilbränslefri region. De föreslagna åtgärderna längs Höglandsstråket bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet. Åtgärderna ligger också i linje med regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt från september 2008 samt Regeringens direktiv för nationell trafikslagsövergripande plan åren Dackestråket Funktion Genom detta stråk kopplas det småländska höglandet och södra Sveriges glesbygd samman med universitets- och tillväxtområdena i Växjö och Linköping. Stråket är viktigt för näringslivet och används för godstransporter och arbetspendling. Stråket går mellan Växjö och Linköping via Hultsfred och Vimmerby och utgörs av riksvägarna 23 och 34 samt norra delen av Stångådalsbanan. Norra delen av Stångådalsbanan är gemensam med Östgötastråket och beskrivs under Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På riksväg 23 finns flaskhalsar som försämrar framkomligheten för såväl arbetspendling som godstransporter. Flaskhalsarna består bland annat av passager genom samhällen vilket innebär trafiksäkerhetsproblem och olägenheter på grund av buller Åtgärder Väg 34 har en kort del som är gemensam med väg 47. Den delen av väg 34 och de åtgärder som görs där beskrivs under Förväntade effekter Se 6.5. Den förbättrade vägsträckningen på väg 34 ger bättre kommunikationer för det område som utgör södra Sveriges glesbygd. Arbetsmarknaden för detta område förbättras och arbetsmarknadsregionen utvidgas mot Växjö.

34 Samråd (71) 6.7 Götalandsrakan Stråket utgörs i Kalmar län av riksväg 28 mellan Karlskrona och Vetlanda via Emmaboda. Vägen fortsätter norrut utanför länet i väg 31 och 32 via Eksjö och Tranås till Mjölby och korsningen med E4. Stråket fortsätter norr om Mjölby längs väg 50 i den s.k. Bergslagsdiagonalen till Örebro. Inom länet finns även järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona Funktion Stråket är mycket betydelsefullt för godstransporter till hamnarna i Blekinge. Godset kommer från transporter på E4 och från övriga Mellansverige och transporteras på riksväg 28. För Kalmar län ger stråket god tillgänglighet till arbetsmarknadsregionen i Blekinge/Karlskrona. Stråket förbinder tillsammans med Kust till kust-stråket tre stora lärosäten; Linnéuniversitetets bägge huvudorter, Kalmar och Växjö, samt Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona/Ronneby Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona är i dåligt skick vilket ger långa restider. Det begränsar regionförstoring för såväl arbetsmarknaden som studier mellan Kalmar län och Blekinge län Åtgärder Järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona ingår i regeringens närtidssatsning och kommer att rustas upp med nationella medel. Åtgärder för mindre vägjusteringar är avsatta i planens slutperiod Förväntade effekter En upprustad bana mellan Emmaboda och Karlskrona bidrar till regionförstoring och att uppnå en större gemensam arbetsmarknadsregion mellan Kalmar län och Blekinge län. Det ger även större närhet till och mellan lärosätena i de tre länen Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Järnvägen är ett viktigt steg mot en fossilbränslefri region. Genom åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss eller tåg, tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till de snabba kollektivtrafikstråken ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom de åtgärder som görs på den lokala nivån förväntar vi oss fler som gör sin arbetsresa med kollektivtrafiken och att fler väljer att cykla. För kollektivtrafiken, både regionalt och lokalt, kommer tillgänglighetsanpassningen för människor med begränsad rörlighet att fortsätta.

35 Samråd (71) De föreslagna åtgärderna längs Götalandsrakan bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet. Åtgärderna ligger också i linje med regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt från september 2008 samt Regeringens direktiv för nationell trafikslagsövergripande plan åren Östgötastråket Till stråket räknas två vägar mellan norra Kalmar län och Linköping: dels mellan Oskarshamn respektive Ålem och Linköping via Vimmerby längs riksvägarna 34/47, dels mellan Västervik och Linköping på riksväg 35. Dessutom ingår järnvägarna Tjustbanan, mellan Västervik och Linköping, samt Stångådalsbanan, mellan Kalmar och Linköping Funktion Stråket har en avgörande betydelse för utveckling av kontakterna mellan norra Kalmar län och Linköping som tillsammans med Norrköping bildar landets fjärde storstadsregion. Stråket ger en utökad arbetsmarknad för norra länsdelen. Tjustbanan liksom Stångådalsbanan är viktiga pendlingsstråk. Genom Tjustbanan och Stångådalsbanan finns förbindelse för norra länsdelens med universitets- och tillväxtområdet i Linköping. Det är särskilt betydelsefullt för småländska höglandet och södra Sveriges glesbygd 8. För turismen leder Östgötastråket till fleras välbesökta turistmålet i länet, Smålandskusten med sin skärgård samt Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Man når Smålandskusten dels genom vägarna mot Västervik och Oskarshamn, dels som tågresenärer via Östergötland till Västervik. Stråkets vägar och järnvägar är också väsentlig som godsstråk till och från hamnarna i Oskarshamn och Västervik samt även hamnen vid Mönsterås Bruk Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Tjustbanans brister är omfattande och såväl persontrafiken som godstrafiken lider av det. Banan har cirka 140 plankorsningar, varav endast en liten del är bevakade med bomar. Banan har träslipers, är krokig och största tillåtna axeltryck är endast 20 ton. Detta medför att medelshastigheten är så låg som cirka 75 km/ti, På Stångådalsbanan finns brister som gör att tåget tvingas hålla låga hastigheter på många och långa sträckor. Resan på hela Stångådalsbanan, mellan Kalmar och Linköping, tar ungefär dubbelt så lång tid som den lika långa sträckan mellan Linköping och Stockholm. Överföring av de omfattande timmertransporterna till Mönsterås bruk från väg till järnväg begränsas kraftigt av Stångådalsbanans kvalitet, bland annat 8 Se Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 30 september 2008

36 Samråd (71) avsaknad av mötesspår och s.k. triangelspår. Mellan Oskarshamn och Västervik saknas järnväg Idag saknas funktionella transportstråk från södra Sveriges glesbygd mot till exempel de större utbildningsorterna. På riksväg 35 är trafiksäkerheten, framkomligheten och bärigheten dålig Åtgärder För Tjustbanan och Stångådalsbanan utgår vi från att Banverkets drift och underhållsåtgärder läggs på sådan nivå att banornas kvalitet bibehålls. Från den regionala planen föreslås 50 miljoner vardera till ytterligare standardhöjningar på banorna. För att uppnå god standard på de bägge banorna krävs ännu många fler miljoner med medel ur den regionala planen är det endast begränsade förbättringar som kan åstadkommas. Väg 34 har en kort del som är gemensam med väg 47. Den delen av väg 34 och de åtgärder som görs där beskrivs under 6.5. I planföslaget + 25% finns sista året startpengar för upprustning av riksväg Förväntade effekter Med förbättringar på Tjustbanan förbättras kapaciteten för såväl gods som persontrafik. De förbättringar som görs nu är dock begränsade och motsvarar inte de behov som finns utan får ses som första steget för att rusta upp banan till god kvalitet. Riksväg 35, som binder ihop samma tätorter som Tjustbanan, är också i behov av åtgärder. Men i valet mellan väg och järnväg på denna sträcka väljer länet att satsa på det fossilbränslefria alternativet, det vill säga järnvägen. Stångådalsbanans kapacitet förbättras så att ett första steg tas för att förkorta restiderna. Förbättringarna på de bägge banorna innebär att möjligheterna ökar att arbets- eller studiependla mellan Västervik och Linköping samt mellan kommunerna längs Stångådalsbanan och Linköping genom att restiderna förkortas. De förbättrade järnvägarna bidrar till regionförstoring och förbättrade kontakter mellan norra Kalmar län och Östergötland. För att förbättra situationen med godstransporter till och från Mönsterås bruk behövs kraftfulla åtgärder som inte är möjliga inom denna plans ram. Genom åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss eller tåg, tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till de snabba kollektivtrafikstråken ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom de åtgärder som görs på den lokala nivån förväntar vi oss fler som gör sin arbetsresa med kollektivtrafiken och att fler väljer att cykla. För kollektivtrafiken, både regionalt och lokalt, kommer tillgängligheten för människor med begränsad rörlighet att fortsatt förbättras. De föreslagna åtgärderna bidrar till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner samt är även ett viktigt steg mot en fossilbränslefri region. De föreslagna åtärderna längs Östgötastråket bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet. Åtgärderna ligger också i linje

37 Samråd (71) med regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt från september 2008 samt Regeringens direktiv för nationell trafikslagsövergripande plan åren Ölandsstråket Stråket utgörs av länsväg 136 på Öland samt Ölandsbron. Ölandsstråket innefattar sträckan mellan Köpingsvik i norr till Mörbylånga i söder, men vägen fortsätter både norrut och söderut till de bägge uddarna. Ungefär mitt på Ölandsstråket finns broförbindelsen med fastlandet. Väg 943 mellan brofästet och Mörbylånga ingår i stråket Funktion Stråket är en av länets viktigaste turiststråk som är hårt trafikbelastat sommartid. Det är också ett väsentligt stråk för pendling till och från både skola och arbete. Pendling sker dels inom Öland men i stor utsträckning även med Kalmar, för arbeten och skolor men också för att nå kollektivtrafik med tåg eller flyg Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Flera flaskhalsar finns längs vägen. Kollektivtrafiken mellan Borgholm och Kalmar är långsam. Det tar dubbelt så lång tid att resa med kollektivtrafiken som med bil mellan de två orterna. Trafikbelastningen är mycket olika på vinter och sommar. Sommartid är bristerna i trafiksäkerheten stora. Varje år sker många tillbud och dödsolyckor förekommer varje år. Vägen är smal och sammanhängande cykelstråk saknas. I Glömminge ligger huvuddelen av samhällets bostäder på ena sidan av den hårt trafikerade länsväg 136 och skolan på den andra. Hastigheten genom samhället är 30 km/tim, med undantag för turistsäsongen då det är 50 km/tim Åtgärder På grund av de stora projekt som belastar transportplanen de första åren kan förbättringar av genomfart vid Glömminge påbörjas först sista året under planperioden, det vill säga år För att få till stånd effektivare och snabbare kollektivttrafik kommer knutpunkter att byggas, de första med start år I första hand byggs knutpunkter i Algutsrum och i Färjestaden vid brofästet. Cykelvägar kan byggas under förutsättning att kommunerna medfinansierar Förväntade effekter Åtgärder på vägen vid Glömminge innebär förbättringar på en mycket besvärlig och trafikfarlig del av stråket. En svår flaskhals som nu ger upphov till besvärliga proppar under turistsäsongen och som delar samhället Glömminge i två delar, med skola på ena sidan och de flesta boende på andra, åtgärdas.

38 Samråd (71) Genom att bygga cykelvägar i Ölandstråket skiljs bilister och cyklister. Det förbättrar trafiksäkerheten och framkomligheten för bägge trafikslagen. Trafiken blir tryggare och säkrare och risken för olyckor kommer att minska. Cykelvägarna öppnar också för nya turistgrupper så som cykelturism som hittills inte haft någon större omfattning på Öland. Cykelvägarna öppnar också för ökad cykelpendling för arbets- och skolresor inom Öland. Den förbättrade vägstandarden tillsammans med åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss, gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till snabba kollektivtrafikstråk ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom att överföra pendlarresor från bil till buss eller cykel tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år De föreslagna åtgärderna bidrar till regionförstoring och att integrera Öland i fastlandets arbetsmarknadsregioner. De föreslagna åtärderna längs Ölandsstråket bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet. Åtgärderna ligger också i linje med regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt från september 2008 samt Regeringens direktiv för nationell trafikslagsövergripande plan åren Internationella stråket Internationella stråket utgörs av flyg och hamnar och förbindelserna dit. De två flygplatserna i länet är Kalmar och Oskarshamn, som bägge flyger till Arlanda där vidare förbindelser finns till hela världen. Ett alternativ för länet är också att flyga internationellt från Kastrup. Mellan Kastrup och Kalmar finns direkttåg på kust till kuststråket. I länet finns flera hamnar för internationell godstrafik där Oskarshamns hamn är den största. Övriga hamnar med internationella förbindelser är Västervik, Mönsterås (ägs av Mönsterås Bruk) och Kalmar. I länet finns ingen hamn med internationell färjelinje Funktion För näringslivet är regelbundna flygförbindelser med omvärlden ett krav och en betydelsefull konkurrensfaktor avseende företags etableringar. Tjänsteresor måste kunna ske med snabba transporter över ett stort område om länets ska kunna behålla den spetskompetens som krävs för fortsatt utveckling på en global marknad. Från Kalmar Airport är det möjligt att komma fram och tillbaka över dagen till några europeiska destinationer, till exempel Frankfurt, Oslo och Helsingfors.

39 Samråd (71) Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Från Kalmar Airport har SAS för närvarande tre avgångar på vardagar samt Kalmarflyg, lika många. Dessa avgår vid ungefär samma tider, på morgon och kväll, medan det mitt på dagen saknas avgångar. Kalmarflyg flyger dock på Bromma och ingår därmed inte i det internationella stråket. Passagerarunderlag på Kalmar Airport är vikande vilket begränsar turtätheten till/från Stockholm/Arlanda och möjlig samordningen med avgångarna till Europa från Arlanda. Flygförbindelserna till Stockholm från både Kalmar och Oskarshamn är av stor betydelse för länet och en försämring kan i dagsläget inte kompenseras av länets förhållandevis långsamma järnvägstrafik. Sämre flygförbindelser än för närvarande skulle även försämra de internationella förbindelserna. Anslutning med lokal kollektivtrafik till Kalmar Airport från Kalmar finns genom lokal busslinje. Från övriga kommuner i länet, till exempel Torsås, Nybro, Borgholm, Mörbylånga och Mönsterås, saknas direkt kollektivtrafik. Oskarshamns flygplats saknar anslutande kollektivtrafik. Till flygplatsen i Kastrup finns kollektivtrafik genom direkttåg från Kalmar, Nybro och Emmaboda. Förseningar längs sträckan har varit vanligt och skapar osäkerhet om anslutningarna till flyget avgångar Åtgärder Infrastrukturplanen för innehåller investeringar i infrastrukturen på flygplatserna. Från 2012 ska transportplanen även kanalisera det statliga driftbidraget. Storleken är ännu okänd. En kapacitetshöjning på järnvägen Kalmar-Alvesta, som den regionala planen medfinansierar, bidrar till att kvalitetssäkra tågtrafiken till/från Kastrup. Inga åtgärder i hamnarna finns med i den regionala transportplanen Förväntade effekter De föreslagna medlen till åtgärder ger flygplatserna i länet stöd för att upprätthålla kvaliteten för verksamheten. Bägge flygplatserna har betydelse för utvecklingen av länets näringsliv och företagens behov av snabb förbindelse med Stockholmsregionen. De föreslagna åtgärderna för det internationella stråket bidrar till regionförstoring samt till att uppfylla det transportpolitiska funktionsmålet.

40 Samråd (71) 7 Ekonomisk sammanställning Den totala planeringsramen är 793 Mkr för åren Utöver denna ram ska planen även redovisa prioriteringar vid en tilldelning som är 25 procent mer respektive 25 procent lägre. Det är således tre alternativa förslag som ska redovisas för regeringen. Stråk Alt -25% Ram Alt +25% Önskemål Alla Stråk Oskuststråket Kust till kust Höglandsstråket Dackestråket Götalandsrakan Östgötastråket Ölandsstråket Tjuststråket Utanför stråken Internationella stråket Summa stegsprincipen Alt -25% Ram Alt +25% Önskemål 1. Attityd Effektivare Mindre åtgärder Större åtgärder Summa Åtgärder Alt -25% Ram Alt +25% Önskemål Objekt i nationell plan Större åtgärder Mindre åtgärder Cykeltrafik Kollektivtrafik Enskilda vägar Attityder Summa Vi har valt att visa den ekonomiska sammanställningen på tre sätt, nämligen:, per stråk, enligt 4-stegsprincipen och per typ av åtgärd. Alla de tre redovisningarna visar hur vi föreslår att använda pengarna, men analyserad på olika sätt.

41 Samråd (71) Alla tre graferna visar hur vi använder länets planeringsram på 793 miljoner kronor. Stråktänkandet och 4-stegsprincipen har varit vägledande för länets transportplan. I bilaga 1 finns en förteckning över de objekt som ligger till underlag för planen. Varje enskilt objekt i gruppen cykelåtgärder, kollektivtrafik och mindre åtgärder ska inte läsas bokstavstroget. När planen är antagen av regionförbundet kommer länets arbtsgrupp, som består av tjänstemän från samtliga kommuner, KLT, länsstyrelsen och trafikverken, att upprätta en genomförandelista för , som även innefattar enskilda vägar och attitydsprojekt. Planförslagets intentioner kommer att ligga till grund för genomförandelistan. Listan revideras årligen och stäms av med regionförbundets styrelse. 7.1 Medfinansiering Enligt regeringens direktiv ska alla trafikverken och länen pröva om infrastrukturåtgärderna kan medfinansieras Länets erbjudande om förskottering av objekt i planen har legat till grund för kommunernas och regionförbundets ställningstaganden Regionala planen medfinansierar den nationella Flera viktiga objekt finns inte med i förslaget till nationell plan och för vissa objekt, som är med i det nationella planförslaget, krävs medfinansiering. Kalmar kommun har medfinansierat förbifart Rinkabyholm på E22 och länet har tillsammans med Kronobergs län och Banverket fått EU-medel för en förstudie om kapaciteshöjning av Kust till kustbanan. I ramförslaget finns 190 miljoner kronor avsatt för medfinansiering. Enligt beslut i regionförbundets styrelse ska detta användas för att medfinansiera järnvägsinvesteringar för t ex ytterligare mötesspår på Kust till kustbanan och kapacitetsförstärkning på Tjust- och Stångdalsbanan samt för investeringar på E22. De regionala medlen ska användas för att på bästa sätt bidra till att uppnå

42 Samråd (71) regionförstoring och nå målet om fossilbränslefritt län Fördelningen av den regionala medfinansieringen och konsekvenserna av dessa kommer att förhandlas med Banverket och Vägverket under samrådstiden. Därutöver kan finnas skäl för alternativa medfinansieringsformer, exempelvis förskottering och EU-medfinansiering I förslaget till länstransportplan föreslås medfinansiering i olika hög grad beroende på hur troligt det är att få in dem i den natioenlla planen. Nivån på förslaget till medfinansiering varierar i de tre planförslagen: - 25%, ram samt +25%. Kust till kuststråket: Banverket, Regionförbundet i Kalmar län och Södra Småland har tecknat en avsiktisförklaring om att samfinansiera kapacitetsförsträkning. Kalmar läns transportplan tar 20 procent av kostnaderna för mötesstationen i Örsjö. I planförslaget finns även medfinansiering av mötesstation Trekanten med olika belopp beroende på slutlig ram för länets transportplan. Östgötastråket: Det nationella planförslaget har inga investeringsmedel avsatt för vare sig Stångådalsbanan eller Tjustbanan. I samtal med Banverket under senvåren och försommaren är vi överens om att teckna en avsiktsförklaring som innebär att Banverket garanterar att underhållet av banorna höjs så att den planerade tågtrafiken kan bedrivas funktionellt. Från regionala planen föreslår vi att 50 miljoner avsätts till vardera banan för att höja standarden. Oskuststråket: Regionförbundet går in med regionalpolitiska medel för en förstudie av förbifart Bergkvara. E22 genom Mönsterås finns inte med i det nationella planförslaget. Vägverket och regionförbundet ska innan hösten ta fram ett förslag om att etappindela den nya genomfarten och i planförslaget finns 60 % - 80% avsatt för medfinansierign av kostnaden för en etapp. Den medfinasieringen förutsätter att Vägverket tar med genomfart Mönsterås i sin drift- eller investeringsbudget. Höglandsstråket: Eventuellt kommer Vägverket att mittseparera riksväg 40 mellan Västervik och Vimmerby. För att säkra denna mittseparering finns medel avsatt till medfinasiering Kommunala medel till mindre åtgärder samt gång och cykel Den regionala transportplanen har ett starkt fokus på stråktänkande för att uppnå målet om regionförstoring. Planen finansierar till 100 procent större om- och nybyggnader samt knuthållplaster för den regionala kollektivtrafiken. I det lokala perspektivet är mindre åtgärder, såsom breddningar av vägar, samt gångoch cyklebanor ett komplement till de regionala stråken. De flesta kommuner har medfinansierat både små och stora projekt i många år och i detta är också förslaget i denna plan. För att genomföra gång- och cykelåtgärder fodras lokal medfinansiering på mellan procent och för mindre åtgärder kan det i vissa fall vara aktuellt med upp till 20 procent medfinansiering Total investeringsram En sammanställning av planeringsramen för Kalmar län blir enligt nedan om all medfinasiering genomförs.

43 Samråd (71) Finansiär Alt -25% Ram Alt +25% Nationell plan Regional plan överförd till nationella projekt Regional plan, resterande projekt Kommunal medfinansiering EU Summa Den kommunala medfinansieringen kan förmodligen i vissa fall ersättas av medel från EU eller näringslivet Planen ska genomföras på 12 år Enligt regeringens direktiv ska planeringsramen fördelas jämnt under de tolv åren, För Kalmar län är det ett problem, eftersom ombyggnaden av riksväg 34, Glahytt-Stora Aby, har blivit väsentligt dyrare sedan förra planen. Projektkostnaden har ökat från 160 miljoner kronor till 265 miljoner kronor. Projektet pågår och kvar att ta med i denna plan är 205 miljoner kronor. Dessutom ska förbifart Målilla på riksväg 34 genomföras samtidigt, eftersom det blir effektivare. EU medfinansierar förbifart Målilla med 22 miljoner kronor. Vägverket har föreslagit att projekten ska läggas ut på fem år i planen, Det här innebär att inga nya större objekt eller medfinansiering av nationella projekt kan ske förrän tidigast 2014 eller 2015 beroende på vilket ekonoiskt alternativ länet får. Åtgärd Mkr Objekt i nationell plan Större åtgärder Mindre åtgärder Cykelåtgärder Kollektivtrafik Enskilda vägar Attityder Summa Förslag 25 % Åtgärd Mkr Objekt i nationell plan Större åtgärder Mindre åtgärder Cykelåtgärder Kollektivtrafik Enskilda vägar Attityder Summa Förslag enligt ram

44 Samråd (71) Åtgärd Mkr Objekt i nationell plan Större åtgärder Mindre åtgärder Cykelåtgärder Kollektivtrafik Enskilda vägar Attityder Summa Förslag + 25% Vem ska betala för vad? Planförslaget innehåller endast tre större projekt. Den påbörjade ombyggnaden av Glahytt-St Aby- Målilla är redovisad på Östgötastråket, men servar även Höglandsstråket och Dackeleden. I planförslaget föreslås att Glömminge på Öland får en säkre genomfart, men Vägverkets förslag till ombyggnad måste ses över. Den regionala planen finansierar större projekt till 100 procent. Mindre åtgärder är i huvudsak breddning av vägar samt kurvrättningar. De flesta projekt täcks med medel ur regionala planen, men för att genomföra vissa projekt kommer det att behövas medfinansiering upp till 20 procent I de fall en större exploatering medför att vägen måste byggas om kan den regionala planen att skjuta till medel. Men en större del av kostnaden kan komma att hamna på exploatören. De cykelåtgärder som ryms i planen är de som stödjer kollektivtrafik, framförallt till nya knutpunkter i de regionala stråken. Planen tar 50 procent av kostnaden. Åtgärder inom kollektivtrafiken är inriktade på att utveckla de stora kollektivtrafikstråken och finansieras till 100 procent inom planen. Enskilda vägar har tidigare hanterats av länsstyrelsen och vägverket, men från och med denna planeringsomgång ska större om- och nybyggnader ingå i den regionala planen. Anslaget från den regionala planen kan uppgå till cirka procent av den totala vägkostnaden. Attityder och vanor är en starkt bidragande orsak till hur vi reser. För att påverka oss att resa smartare kommer attitydsprojekt att finansieras till 100 procent. Enligt regeringens proposition hör denna typ av åtgärd till de viktigaste och ska i alla lägen prövas. Formellt enligt förordningarna kan medel ur den regionala planen endast användas till byggprojekt. Om regeringen avvisar Kalmar läns förslag med attitydsprojekt kommer medlen i stället att användas för åtgärder inom kollektivtrafiken.

45 Samråd (71) 8 Samlad miljöbedömning Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en hållbar utveckling främjas 9. Miljöbedömningen ska integreras i planarbetet och ske parallellt med planprocessen. Arbetet sker parallellt på två olika plan; ett nationellt som trafikverken ansvarar för och ett regionalt där regioner, regionala självstyrelseorgan eller länsstyrelser har ansvaret. Arbetet med miljöbedömning av planen har bedrivits i två faser. Den första fasen genomfördes och redovisades i samband med den regionala systemanalysen för östra Götaland. Den regionala systemanalysen behandlade hela transportsystemet, inklusive åtgärder som ingår i de nationella planerna, samt åtgärder som inte tidigare omfattats av åtgärdsplaneringen, exempelvis planering av kollektivtrafik och olika typer av ekonomiska styrmedel. Systemanalysen resulterade i avgränsning av ett antal prioriterade stråk, vilket i sig var en del i första fasen av miljöbedömningsprocessen. I den andra fasen ligger nu fokus på de åtgärder som omfattas av åtgärdsplaneringen. Arbetet med miljöbedömningen av den regionala åtgärdsplanen innehåller följande successiva steg: Avgränsningen innebär att regionförbundet i Kalmar i samråd med länsstyrelsen och berörda kommuner identifierar vilka miljöparametrar och alternativ som är relevanta och rimliga att behandla samt vilken utredning i tid och rum som är relevant och rimlig med hänsyn till effekterna. Utredning innebär identifiering, beskrivning och bedömning av betydande positiv och negativ miljöpåverkan, av behövliga åtgärder för att motverka negativa och förstärka positiva effekter samt av åtgärder för att följa upp. En miljökonsekvensbeskrivning upprättas i samband med att förslag på länsplan för regional transportinfrastruktur tas fram. Granskning av förslag avser både åtgärdsplan och miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen skall granskas i samråd med berörda myndigheter och allmänheten, vilket kommer att ske samtidigt som remissen för åtgärdsplanen. Beslut avser planens godkännande och offentliggörande, då även miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd kring denna skall beaktas. Motiv till den valda utformningen av åtgärdsplanen (huvudalternativet) skall anges liksom en beskrivning av hur integrationen av miljöhänsyn har gått till. Uppföljning gäller åtgärdsplanens genomförande, inklusive ytterligare beslutsprocesser och konkreta åtgärder, och ska fokusera på väsentliga och positiva negativa verkningar för hälsa, miljö och resurshushållning. I bilaga 4 finns ett förslag till miljökonsekvensbeskrivning av länsplanen. Det måste påpekas att det är första gången som miljöbedömning av en transportplan är reglerat i lagstiftningen. Därför finns en viss osäkerhet både på nationell och på regional nivå hur vissa frågor relaterat både till process och sakinnehåll ska hanteras. 9 Miljöbalken (SFS 1998:808), 6 kap. 11

46 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Bilaga 1 Bruttolista över objekt i förslaget till regional transportplan Röd = -25% Gul = Ramen Grön = + 25 % Medel ur Medel Med- Med- Önskemål regonal nationell finans finans Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Regionförbund Kalmar Nationell 4 Oskuststråket E22 Förbi Rinkabyholm, Ingår i nationell plan Torsås Nationell 4 Oskuststråket E22 Förbi Bergkvara. Förstudie via RF Nationell 4 Oskuststråket E 22 Sträckan Verkebäck Gladhammar/Hyttan; Ingår i nat plan Nationell 4 Kust till kust Rv 25 Eriksmåla-Boda 0 76 Västervik Nationell 4 Kust till kust Emmaboda-Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt Alla kommuner spårupprustning Attityd 1 Alla stråk Smarta arbetsresor. 2 abetsplatser per kommun + kompetenshöjande insatser för planering 7 5 Alla Ensk 2 Exempel Ospecifierat. Ca 0,9mkr per år kommuner väg Torsås GC 3 Oskuststråket Cykelvägar Torsås - Bergkvara inkl belysning Kalmar GC 3 Oskuststråket Cykelväg Rockneby-Revsudden, km Mönsterås GC 3 Ostkuststråket Cykelväg E22-Ålem, 1 km+ tunnel Ofinansierat

47 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Medel ur Medel Med- Önskemål regonal nationell finans Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Oskarshamn GC 3 Oskuststråket Cykelväg LV 743 Figeholm Fårbo, 4 km Mönsterås GC 3 Ostkuststråket Cykelväg E22-Timmernabben, km Alla GC 3 Alla stråk Cykelvägar ospecifierat 4 4 kommuner Vimmerby GC 3 Höglandsstråket Cykelväg Frödinge till R Alla kommuner Alla kommuner Kollektiv 3 Alla stråk Knutpunktshållplatser i stråken 10 st á 450 tkr Kollektiv 2 Alla stråk Tillgänglighetsanpassning kollektivtrafik. Ca 50 hållplatser á 250 tkr (totalt finns 4700) Kollektiv 3 Intermationellt Åtgärder på flygplatsen i Kalmar Alla kommuner Mörbylånga Kollektiv 3 Ölandsstråket Bussterminaler vid Ölandsbron (ej Träffpunkten) 8 8 Oskarshamn Kollektiv 3 Oskuststråket Bytespunkter buss, bil, cykel 2 2 Påskallavik Torsås Kollektiv 3 Oskuststråket Bytespunkter buss, bil, cykel 2 2 Söderåkra Hultsfred Kollektiv 3 Dackestråket Nytt Resecentrum i Målilla 1 1 Nybro Mindre 3 Götalandsrakan Rv 31 Orrefors Nybro, Upprättning av kurvor Kalmar Mindre 3 Oskuststråket Lv 596 Förbi Rockneby Mönsterås Mindre 4 Östgötastråket Lv 641 Förbifart Grimhult Borgholm Mindre 3 Ölandsstråket Trafikplats Solliden Medfinans Regionförbund Ofinansierat

48 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Medel ur Medel Med- Önskemål regonal nationell finans Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Hultsfred Mindre 2 Dackestråket Färdigställande breddning RV (Hultarp-Virserum). Exkl. ev ny bro Kråketorpsån Hultsfred Mindre 3 Östgötastråket Väg 34, 37 Rosenfors - Målilla, mitträcke Nybro Mindre 3 Kust till kust Lv 575 Transtorpsvägen, Nybro Kristvallabrunn, Breddning och bärighetsåtgärder, kurvupprättning Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 943, genomfart Färjestaden, korsningar Vimmerby Mindre 3 Östgötastråket Ny infart till Södra Vi, Gissad kostnad Mönsterås Mindre 2 Ostkuststråket Lv 628, Mönsterås-Blomstermåla Oskarshamn Mindre 3 Höglandsstråket Lv 37/47 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Bockara och öster därom Alla Mindre 3 Alla stråk Ospecifierat 2 kommuner Högsby Mindre 3 Östgötastråket 2 vänsterkörfält Rv Emmaboda Mindre 3 Kust till kust Väg 1013, Broakulla-Algutsboda, smal och problem med sikten Nybro Mindre 2 Utanför Lv 125 Skoghult - Grönskåra Vimmerby Mindre 3 Östgötastråket Planfri korsning Stångådalsbanan Vimmerbyallén Kalmar Mindre 3 Utanför Lv 520 Tvärskog-Runtorp, vattentäktsskydd Medfinans Regionförbund Ofinansierat

49 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Medel ur Medel Med- Med- Önskemål regonal nationell finans finans Ofinan- Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Regionförbund sierat Vimmerby Mindre 3 Östgötastråket Ny infart till Krönsmon/ALV Gissad kostnad Vimmerby Nationell 4 Östgötastråket Stångådalsbanan. Gissad behovskostand Mönsterås Nationell 4 Ostkuststråket E22 förbifart Mönsterås, total kostnad 193 Mkr, etapp mitten kostar ca 60 Mkr. 60% medfinans Nybro Nationell 4 Kust till kust Mötesspår Örsjö. Medfinans 20% Västervik Nationell 4 Tjuststråket Tjustbanan, kortsiktigt; genomför järnvägsutredning för hela sträckan, genomför kraftfulla underhållsinsatser som spår- och Hultsfred Hultsfred Mörbylånga Alla kommuner Alla kommuner Stora åtg Stora åtg slipersbyten 4 Östgötastråket Rv 34 Glahytt-St Aby. Pågående objekt. Måste ingå i planen Östgötastråket RV34/RV23 Förbi Målilla. Medfinansieras av EU och bör ingå i planen Ölandsstråket Väg 136, Förbifart Glömminge Stora åtg Attityd 1 Alla stråk Ytterligare smarta arbetsresor. Totalt 4 abetsplatser per kommun + kompetenshöjande insatser för planering Ensk väg 2 Exempel Ytterligare ospecifierat. Motsvarar tot ca 1,7 mkr per år

50 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Medel ur Medel Med- Önskemål regonal nationell finans Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Kalmar GC 3 Oskuststråket Cykelväg Kalmar-Mosekrog Läckeby-Rockneby, 20km Borgholm Gc 3 Ölandsstråket "Fyr till fyr", Borgholmkommungräns, km Torsås GC 3 Oskuststråket Cykelvägar Torsås - Söderåkra inkl belysning Kalmar GC 3 Oskuststråket Cykleväg Hagby-Hossmo (f.d. E22) km Mönsterås GC 3 Ostkuststråket Cykelväg lv 602 Patamalm-Ålem, ,2 km Västervik GC 3 Ostkuststråket Loftahammar-Källvik, 4 km Torsås GC 3 Oskuststråket Cykelväg utefter E22 från Bergkvara och söderut till Södra Kärr Torsås GC 3 Oskuststråket Cykelvägar Bergkvara - Söderåkra inkl belysning Högsby GC 3 Östgötastråket GC Högsby-Ruda, 10 km Mönsterås GC 3 Ostkuststråket Cykelväg Timmernabben Mönsterås, 7 km Nybro GC 3 Kust till kust GC-väg Nybro-Trekanten-Kalmar Nybro GC 2 Götalandsrakan GC-väg Nybro-Orrefors-Målerås, fd järnvägsvall Mörbylånga GC 3 Ölandsstråket GC, Algutsrum - "Almérs", Väg Mörbylånga GC 3 Ölandsstråket "Fyr till fyr", Kommungärns- Glömminge, 4 km Medfinans Regionförbund Ofinansierat

51 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mönsterås GC 3 Östgötastråket Cykelväg rv 34 Sandbäckshult - Blomstermåla, 1,5 km Alla kommuner Alla kommuner Kollektiv 3 Intermationellt Ytterligare åtgärder på flygplatsen i Kalmar Kollektiv 3 Intermationellt Åtgärder på flygplatsen i Oskarshamn Medel ur Medel Med- Önskemål regonal nationell finans Mkr plan plan kommun Västervik Kollektiv 3 Oskuststråket Bytespunkter buss, bil, cykel Ankarsrum Alla kommuner Mindre 3 Alla stråk Yttreligare ospecifierat 4 Alla kommuner Mindre 3 Alla stråk Sidoområdesåtg för att upprätthålla hast anspråk på bef väg 23,28, 31, 34, 35, 37,47,120,130, 943, Oskarshamn Mindre 2 Utanför Lv 757 Nygård - Syserum Nybro Mindre 3 Götalandsrakan Rv 31 / lv 563 korsning Torsås Mindre 2 2 och 4 Lv 504 Torsås - Klättorp Korsande stråk. (Bergkvara Hamn) Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 955/957, Fstaden-Gårdby/Na Möckleby. Ts-åtgärder Mönsterås Mindre 2 Höglandsstråket Lv 649, Fliseryd-Bockara Vimmerby Mindre 3 Östgötastråket Vänstersvängande fält R 34 vid Storebro Oskarshamn Mindre 3 Ostkuststråket Lv 759 Baggetorp Krokstorp, Försegling, dikning. Gissad kostnad Medfinans Regionförbund Ofinansierat

52 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Medel ur Medel Med- Med- Önskemål regonal nationell finans finans Ofinan- Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Regionförbund sierat Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 136 genom Skogsby/Torslunda, Korsning och gc Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 136/137 Algutsrums tpl påfart mot Kalmar Högsby Mindre 3 Östgötastråket Vänstersvängfält vid avfart till Gösjön Nybro Nationell 4 Kust till kust Mötesspår Trekanten(35%) Mönsterås Nationell 4 Ostkuststråket E22 förbifart Mönsterås, total kostnad 193 Mkr, etapp mitten kostar ca 60 Mkr. Upp till 80% medfinans Vimmerby Nationell 3 Höglandsstråket Rv 40 Utbyggnad mötesfri och säker min 110 km/tim-väg. Medfinans för att påbörja arbetet Mörbylånga Stora 4 Ölandsstråket Väg 136, Förbifart Glömminge Alla kommuner Alla kommuner åtg Attityd 1 Alla stråk Ytterligare smarta Totalt 6 abetsplatser per kommun + kompetenshöjande insatser för planering Ensk väg 2 Exempel Ytterligare ospecifierat. Motsvarar tor ca 2,5mkr per år Mönsterås GC 3 Ostkuststråket Cykelväg väg 462, Mönsterås Killingeholm, 1,2 km Kalmar GC 3 Oskuststråket Cykelväg Läckeby-Björnö, 1 km

53 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Medel ur Medel Med- Önskemål regonal nationell finans Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Borgholm Gc 3 Ölandsstråket "Fyr till fyr", Norra udden Borgholm, 60 km Torsås GC 3 Oskuststråket Cykelväg (turistväg) från Bergkvara utefter kusten till Järnsida. Mörbylånga Gc 3 Ölandsstråket "Fyr till fyr", Mörbylånga - södra udden, 50 km Emmaboda GC 3 Kust till kust GC-vägar i centralorten, 5 km Mönsterås GC 3 Ostkuststråket Cykelväg lv 635/1328, Oknö, 1, km+ gc-bro Högsby GC 3 Östgötastråket GC-bro över Emån Mörbylånga GC 3 Ölandsstråket GC, "Almérs" - Nya Brandstationen, Väg 951 Mörbylånga GC 3 Ölandsstråket GC mm, Väg 951 (Nya Brandstationen) - Väg943 (Brovägen) Vimmerby GC 3 Höglandsstråket Cykelväg Hällebacka-Borstingen Oskarshamn GC 3 Höglandsstråket Cykelväg Svalliden-Lagmanskvarn: GC-väg till Lagmanskvarn 500 m Alla kommuner Kollektiv 3 Intermationellt Ytterligare åtgärder på flygplatsen i Kalmar 25 5 Kalmar Kollektiv 3 Oskuststråket Bytespunkter buss, bil, cykel; Hossmo och Lindsdal Kalmar Kollektiv 3 Ölandsstråket Bussterminaler vid Ölandsbron/Brofästet Mörbylånga Kollektiv 3 Ölandsstråket Hållplatser Färjestaden Alla kommun Mindre 3 Alla stråk Ytterligare ospecifierat 10 Medfinans Regionförbund Ofinansierat

54 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Medel ur Medel Med- Med- Önskemål regonal nationell finans finans Ofinan- Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Mkr plan plan kommun Regionförbund sierat Oskarshamn Mindre 3 Höglandsstråket Väg 47 Bockara - Oskarshamn, mitträcke. Antagen kostnad Nybro Mindre 3 Kust till kust Lv 552 Alsjöholmvägen Breddning och bärighetsåtgärder Borgholm Mindre 2 Ölandsstråket Väg 136 Byxelkroks hamn Torp/Backgatan. Breddning, kurvor rätas Mönsterås Mindre 3 Östgötastråket Rv 34, Miljöprioriterad genomfart Blomstermåla Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Mörbylånga samhälle, Diverse Tsåtgärder Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 136, 951, 957 (Almérs), Korsningsåtgärd Vimmerby Nationell 3 Höglandsstråket Rv 40 Utbyggnad mötesfri och säker min 110 km/tim-väg Ytterligare medfinasiering Nybro Nationell 4 Kust till kust Mötesspår Trekanten (100%) Västervik Stora åtg 4 Tjuststråket Rv 35; Överum-Ulfsdal + till länsgränsen Nedanstående projekt ryms inte inom förslaget till plan Alla kommuner Attityd 1 Alla stråk Identifiera och gestalta ombytespunkter för kollektivtrafiken och mellan olika trafikslag, ex cykel eller egen bil till kollektivtrafik. Kalmar Attityd 1 Oskuststråket Attraktivare kollektivtrafik

55 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Önskemål Mkr Emmaboda Attityd 2 Kust till kust Attraktivare och flexiblare kollektivtrafik Hultsfred Attityd 2 Östgötastråket Kustpilen (under timmen), kust till kust Mörbylånga Attityd 1 Ölandsstråket Möjligheten att ta med cykel över Ölandsbron året runt Mönsterås GC 3 Östgötastråket Cykelväg rv 34, Ålem (Bankvägen- 2 Preem), 0,7 km Emmaboda GC 3 Utanför GC i Visefjärda 2 Borgholm GC 3 Ölandsstråket GC i Löttorp 2 Oskarshamn GC 3 Höglandsstråket Cykelväg Lv 728 Kristdala, 1 Brödbacken Nybro GC 2 Kust till kust Nybro promenad & cykelstad 1 Högsby GC 3 Östgötastråket Gc-väg i Berga 1 Hultsfred GC 3 Östgötastråket GC i Målila 1 Hultsfred GC 3 Utanför Virserum 1 Alla Kollektiv 3 Intermationellt Åtgärder i hamnarna, kajer och 0 kommuner terminaler Borgholm Mindre 2 Ölandsstråket Lv 962Glömminge - Lopperstad 1 Emmaboda Mindre 3 Kust till kust Attraktivare infarter till Emmaboda 1 från v28. Uppskattad kostnad Torsås Mindre 3 2 och 4 Korsande stråk. Lv 504 Förbifart Torsås och vidare till Vissefjärda. Ca 25 km Mörbylånga Mindre 2 Ölandsstråket Lv 962, Glömminge - Lopperstad (Mlånga+Bholm) 1 Medel ur regonal plan Medel nationell plan Medfinans kommun Medfinans Regionförbund Ofinansierat

56 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Önskemål Mkr Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 136 Glömminge-St. Rör, 15 gc+mitträcke Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 943, Färjestaden-Mörbylånga. 4 Ts-åtgärder Nybro Mindre 3 Götalandsrakan Ny infart Orrefors / Rv Mörbylånga Mindre 3 Ölandsstråket Väg 136 Algutsrum-Glömminge, 15 gc+mitträcke Emmaboda Mindre 3 2 och 4 Väg 504, Vissefjärda-Torsås Korsande stråk. Emmaboda Mindre 3 Götalandsrakan Väg 500, delen Vissefjärda- Eringsboda Mörbylånga Mindre 4 Ölandsstråket Väg 942, Förbifart Mörbylånga 20 kyrkby Högsby Mindre 2 Utanför Lv 125Grönskåra - Fagerhult 2 Oskarshamn Mindre 3 Ostkuststråket GC förbindelse Oskarshamn- 12 Saltvik- Figeholm Västervik Nationell 3 Ostkuststråket E22 Fårbo - Gladhammar, 130 mitträcke Emmaboda Nationell 4 Kust till kust Väg 25 delen Eriksmåla- 224 Hovmantorp Emmaboda Nationell 4 Kust till kust Väg 25 delen Boda-Eriksmåla. 76 Ingår i nationell plan Kalmar Stora 4 Oskuststråket Väg 596 Förbi Rockneby. 40 åtg Uppskattad kostnad Mönsterås Stora 4 Ostkuststråket Rv 34 Förbifart Ålem 31 åtg Medel ur regonal plan Medel nationell plan Medfinans kommun Medfinans Regionförbund Ofinansierat

57 Bruttolista över objekt i plaförslaget Bilaga 1 Samråd (71) Kommun Åtgärd Steg Stråknamn Specifikation Oskarshamn Stora 3 Oskuststråket LV 743 Figeholm OKG åtg Omläggning (ev ny sträckning) Emmaboda Stora Nybro Oskarshamn Mönsterås Vimmerby Borgholm Borgholm Borgholm Mörbylånga åtg Stora åtg Stora åtg Stora åtg Stora åtg Stora åtg Stora åtg Stora åtg Stora åtg Önskemål Mkr 4 Kust till kust Väg 120 delen Örsjö-Rävemåla 30 3 Kust till kust Trafikplats Glasporten på Rv25, anslutningen till Lv 558 flyttas 600 m österut 40 4 Höglandsstråket Ny anslutning rv 47 till E 22 inkl 62 cirkulationsplats 4 Östgötastråket Rv 34 Sandbäckshult-Ruda Östgötastråket Väg 23, 34 Målilla - Vimmerby, mitträcke. Kostnad? 70 4 Ölandsstråket Väg 136 Rälla - Stora Rör, enligt 25 trafikutredning 3 Ölandsstråket Väg 136 Rälla - Borgholm GC + 40 mitträcke 4 Ölandsstråket Väg 966, Högsrum - Bredsättra 30 4 Ölandsstråket Väg 136/943 Förbifart Färjestaden. 108 Medel ur regonal plan Medel nationell plan Medfinans kommun Medfinans Regionförbund Ofinansierat SUMMA

58 Bilaga 2 Samråd (71) Förslag till projekt Påverkansåtgärder Övergripande mål: År 2030 ska det inte finnas några nettoutsläpp av koldioxid. Mål för perioden : Alla korta resor med bil som går att ersätta ska bort. Idag är över 50 % av alla bilresor under 5 km. Projektet går ut på att erbjuda hållbara alternativ till vanebilister på resor till och från arbetet och består av fyra delprojekt: hälsotrampare (cykel), testresenär (kollektivtrafik), samåkning och sparsam körning. 1) Val av arbetsplatser som kan bli Smart trafikant företag/kommuner. Projektet kan ligga olika i tiden t.ex. a) arbetsplatser som redan har tillgång till cykelvägar och kollektivtrafik b) arbetsplatser som har planerade cykelvägar i den nuvarande Länstransportplanen ( ) c) arbetsplatser där det borde finnas cykelvägar och som man vill ha med i Länstransport-planen för ) Information om hållbara transporter och säljprocesser mot företag/kommuner 3) Utställning om hållbara transportalternativ för de anställda på arbetsplatserna 4) Information om hållbara transporter och deras effekter på hälsan till alla på företaget. Intressant forskning som visar sambandet har gjorts av bl.a. Anders Raustorp vid Högskolan i Kalmar. 5) Resvaneundersökningar för att hitta rätt målgrupp för rätt delprojekt och få utgångsvärden 6) Sammanställning av resultaten samt val av projekt som ska genomföras på respektive arbetsplats 7) Val av deltagare till de olika delprojekten 8) Genomförande av valda delprojekt. Eventuellt kan projekt kombineras t.ex. Hälsotrampare vid varm årstid med Testresenär under vintertid/vid dåligt väder. 9) Hälsotrampare kan företrädesvis kombineras med en hälsoundersökning före och efter delprojektet. Bör bestämmas tillsammans med arbetsgivaren. 10) Genomförande av nästa resvaneundersökning 11) Insamling och analys av data från resvaneundersökning 12) Presentation av resultaten till deltagande företag + andra intressenter Kostnader för Smarta arbetsresor: Projektledning: ca 125 tkr/arbetsplats, Klimppengar finns genom Mobilitetskontoret Gratis buskort från Länstrafikbolagen Resvaneundersökning: Görs gärna för alla arbetsplatser och av professionellt undersökningsföretag för att få ett statistiskt säkerställt resultat. Pris f.n. okänt. Seminarier med t.ex. Anders Raustorp på Högskolan i Kalmar som forskat om Walkability dvs. vardagsmotionens påverkan på hälsa. Ca för en föreläsning. Tillkommer för företag: kostnad för hälsoundersökningar, motivationsåtgärder (priser såsom cykel, färddator, stegräknare, regnställ, hjälm mm. utrustning) etc.

59 Avsiktsförklaring Bilaga 3 Samråd (71) Bilaga 3 Avsiktsförklaring angående kapacitetsåtgärder på Kust till kustbanan, Kalmar Alvesta Parter Staten genom Banverket, Regionförbundet södra Småland Regionförbundet i Kalmar län Alvesta kommun Växjö kommun Genom denna avsiktsförklaring vill avtalspartnerna gemensamt deklarera sina intentioner avseende villkor för och omfattning av det fortsatta arbetet med kapacitetsåtgärer/förbättringar på Kust till kust banan, Kalmar-Alvesta. 1. Bakgrund till denna avsiktsförklaring Mot bakgrund av den nu pågående processen med åtgärdsplaneringen och med anledning av regeringens närtidssatsning, Kust till kust delen Emmaboda- Karlskrona, tecknar de ingående parterna denna avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen avser medfinansiering av kapacitetshöjande investeringsåtgärder på Kust till kust banan, Alvesta-Kalmar. Bandelen Alvesta Kalmar har stora kapacitetsbrister och banan är i praktiken fullbelagd. En kapacitetshöjning är nödvändig redan idag och ett absolut krav för att kunna möta framtida behov av utökad gods- och persontrafik. Åtgärden består i investeringar i Alvesta resecentrum, Växjö bangård med tillhörande resecentrum, tillsammans med mötesspår i Åryd i Kronobergs län och Örsjö i Kalmar län. I en framtid kan det bli aktuellt med ytterligare mötesspår för att kunna bygga ut pendeltågsystem mellan Alvesta och Kalmar. Bangårdsområdet i Växjö är utformat för både godståg och persontåg där den norra delen utgör signalreglerade spår för genomgående gods- och persontåg medan den södra delen av bangårdsområdet är avsedd för godståg. Godsspåren trafikeras idag endast sporadiskt av godstågstrafik och området är svårtillgängligt för tung lastbilstrafik, som dessutom anses miljöstörande i stadskärnan. På persontågsspåren kan inte, utan ombyggnad, den prognostiserade och planerade utökningen av persontågstrafiken hanteras på ett rationellt sätt, enligt Banverkets Basprognos för persontrafik fram till Kust till kust banan är även av väsentlig betydelse när det gäller den fortsatta utvecklingen av Linnéuniversitetet, dvs. samarbetet mellan Växjö Universitet och Kalmar Högskola. Satsningen, vilken är en betydande regional investering med flera regioner och kommuner involverade, kommer att få utslagsgivande betydelse för hela regionen i Sydostsverige. Regionförbundet södra Småland och Regionförbundet i Kalmar län är tillsammans med kommunerna utmed banan beredda att gå in med medfinansiering avseende dessa objekt.

60 Avsiktsförklaring Bilaga 3 Samråd (71) 2. Omfattning Bangården i Växjö Växjö kommun lät år 2007 utreda ombyggnadsalternativ för bangårdsområdet i Växjö. Utredningen har presenterats i rapporten Växjö bangårdsområden avgränsningar och disposition daterad Parterna är överens om att alternativ 3c i den av Växjö kommun framtagna utredningen Växjö bangårdsområden avgränsningar och disposition daterad skall ligga till grund för åtgärden ombyggnation av Växjö bangård enligt denna avsiktsförklaring. Tillika utgör tidigare tecknad principöverenskommelse mellan Växjö kommun och Banverket grund för denna avsiktsförklaring. Alternativ 3c och åberopad principöverenskommelse innebär att godshanteringsfunktionen flyttas ut från Växjö centrum till Alvesta bangård och att personbangården byggs om så att fyra plattformsspår samt uppställningsspår för persontåg erhålls. Alvesta resecentrum Avseende Alvesta resecentrum är parterna tillika överrens om att det är Banverkets samlade effektbedömning från december 2008 som ligger till grund för detta objekt i denna avsiktsförklaring Mötesspår i Åryd och Örsjö När det gäller mötesspåren i Åryd och Örsjö är parterna överrens om att avsiktsförklaringen bygger på Banverkets samlade effektbedömning avseende Kalmar- Alvesta, ökad kapacitet. 3. Parternas samarbete Parterna har för avsikt att samverka för en såväl kort- som långsiktig positiv utveckling av godstrafik och persontrafik i regionen. 4. Kostnader/Ekonomi Den beräknade kostnaden för genomförande av de planerade åtgärderna uppgår till 350 mkr. Kostnaden fördelar sig mellan de olika delarna av projektet enligt följande: Bangården i Växjö beräknas kosta 153 mkr (inkl två plattformsförbindelser), i prisnivå juni Alvesta resecentrum beräknas kosta 77 mkr, i prisnivå juni 2008 Mötesspår i Åryd och Örsjö beräknas kosta 120 Mkr, i prisnivå juni Parternas avsikt är att medfinansiering ska ske med minst 30 procent av den totala investeringskostnaden. Parterna är överens om att inledande, redan påbörjade insatser i form av utrednings- och projekteringsarbeten etc. tillgodoräknas de regionala parterna i samfinansieringsavtalet. Parterna är tillika överens om att dessa insatser skall ses som en garanti för de regionala parternas välvilja till samfinansiering. Dessa inledande insatser och den redan påbörjade samfinansieringen av ovan beskrivna åtgärder består i: Växjö Bangård Systemhandling bekostad av Växjö kommun samt EU Mötesplats Örsjö & Åryd Förstudie bekostad av regionförbunden i Kronoberg och Kalmar län samt EU

61 Avsiktsförklaring Bilaga 3 Samråd (71) Alvesta Resecentrum Projektering i enlighet med PM från Banverket om förberedande aktiviteter samt EU-ansökan under framtagning. Utöver den ovan beskrivna medfinansieringen är parterna överens om och införstådda med att objekten kommer att till resterande belopp bli föremål för förskottering för sitt genomförande från en eller flera av avtalsparterna, under förutsättning att objekten hamnar på namngiven plats i den nationella åtgärdsplanen. 5. Kommande åtgärder Samtliga parter är överens om avsikten att teckna ett slutligt genomförande- och medfinansieringsavtal avseende dessa kapacitetshöjande investeringar. Medfinansieringsgraden skall uppgå till minst 30 procent av den totala investeringskostnaden för det samlade projektet, men kan variera mellan de olika delarna. Regionförbundet södra Småland och Regionförbundet i Kalmar län påtar sig ansvaret att utverka den regionala med finansieringen med delaktighet från de involverade kommunerna inför undertecknandet av det ovan åberopade medfinansieringsavtalet. Banverket påtar sig ansvaret att i trafikverkens långsiktiga planering verka för att ovannämnda objekt på Kust till kustbanan kommer på namngiven plats i den Nationella åtgärdsplanen för perioden Genomförande- och finansieringsavtal planeras att tecknas av samtliga involverade parter innan oktober månads utgång Ändringar av avsiktsförklaringen Avsiktsförklaringen gäller fram till den 31 december 2009 men kan omförhandlas om förutsättningarna väsentligt förändras. Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av båda parter. Denna avsiktsförklaring har upprättats i fem likalydande exemplar av vilka parterna erhållit vars ett För Banverket/Minoo Akhtarzand, generaldirektör För Regionförbundet i Kalmar län/leif Larsson, styrelseordförande För Regionförbundet södra Småland/Marie-Lousie Hilmersson, ordförande För Alvesta kommun/robert Olesen, KS-ordförande För Växjö kommun/bo Frank, KS-ordförande

62 Samlad miljöbedömning Bilaga 4 Samråd (71) Bilaga 4 Samlad miljöbedömning av den regionala transportplanen För varje stråk finns en strategisk miljöbedömning som bygger på de brister, förslag och åtgärder som är beskrivna i kapitel 6. Den strategiska miljöbedömningen finns i ett separat dokument. I denna bilaga redovisas endast utgångspunkterna för miljöbedömningen samt Ostkuststråket som exempel. Miljöbedömningen utgår från de fem miljömässiga (ekologiska) dimensionerna i en hållbar utveckling av samhället Främja människors hälsa Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurser En mer detaljerad, skriftlig miljöbedömning görs enbart för det planeringsalternativ som utgår från den av regeringen anvisade ekonomiska planeringsramen. För övriga av regeringen föreskrivna alternativ - anslagsnivåer som är 25 procent högre respektive lägre än den preliminära ramen görs mer översiktliga beskrivningar i text. Det gäller även för ett alternativ med beteckningen Hållbar utveckling. Syftet med det alternativet är att redovisa vilka insatser som behöver göras för att Kalmar län under planperioden ska röra sig i riktning mot de två styrande regionala målen på övergripande nivå om dels färre antal lokala arbetsmarknader, dels fossilfrihet år Samtliga fyra alternativ behandlas dock på likvärdigt sätt i den sammanfattande matrisen. Ostkuststråket Norrköping Västervik Oskarshamn - Kalmar Karlskrona Stråket utgörs i hela sin sträckning genom länet av väg E 22. Åt söder fortsätter E22 genom Blekinge och Skåne till Malmö och åt norr till Norrköping med fortsättning till Stockholm via E4. E22 ingår i det europeiska vägtransportnätverket TEN-T. Vägen har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs hela kusten. Stråket har direkt anslutning till länets viktiga hamnar och flygplatser. Länets järnvägsförbindelse med Stockholm redovisas under stråken Kust till kust och Östgötalänken