DOM meddelad i Vänersborg

Transkript

1 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM meddelad i Vänersborg Mål nr M SÖKANDE Härryda kommun, Mölnlycke Ombud: Advokat Peter Näsström och jur.kand. Marie Wikström Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Norra Hamngatan 18, Göteborg SAKÄGARE, som bl.a. begär ersättning för intrång 1. Andrés Olow Clase 24 Georgian House 10, Bury Street London SW1Y 6AA, Storbritannien 2. Dödsboet efter Catarina Olow Clase 315 Water Gardens Waterport, Gibraltar Ombud för 1 och 2: Advokat Carolina Gustavsson Landahl Advokatbyrå AB Box 19143, Stockholm SAKEN Ansökan om tillstånd till utökat uttag och bortledning av ytvatten från Västra Nedsjön för vattenförsörjning i Härryda kommun, m.m. Avrinningsområde: 108 N: E: DOMSLUT Tillstånd lämnar Härryda kommun tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att 1. Utföra pumpstation samt sjö- och markförlagda intagsledningar med tillhörande intagsanordning och erforderlig förankring på botten av sjön Västra Nedsjön samt att för framtiden bibehålla och förnya dessa anläggningar för bortledande av råvatten från sjön. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1070 Hamngatan måndag fredag Vänersborg E-post: vanersborgs.tingsratt@dom.se 08:00-16:00 -

2 2 2. Från sjön Västra Nedsjön, via intagsledning, bortleda en vattenmängd av högst 2,4 miljoner m 3 /år, dock maximalt m 3 per dygn för allmän vattenförsörjning 3. Utföra erforderliga anläggningsarbeten i berörda områden. Tvångsrätt lämnar Härryda kommun tillstånd jämlikt 28 kap. 10 första stycket 3 p. miljöbalken att ta i anspråk de områden av fastigheterna Härryda Hindås 1:94, Hindås 1:114 och Hindås 1:127 som är utmärkta som planerad intagsledning och ledningskorridor i bilaga 2 i kommunens ansökan för utförande och bibehållande av intagsledningar samt rätt för tillträde för framtida underhåll och reparationer. Miljökonsekvensbeskrivning Den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns. Arbetstid Arbetstiden ska vara tio år räknat från dagen för lagakraftvunnet tillstånd. Oförutsedd skada Anspråk enligt 24 kap. 13 miljöbalken på grund av oförutsedd skada får framställas inom fem år, räknat från arbetstidens utgång. Omprövning av tillstånd Begränsningen av Härryda kommuns ersättningsrätt enligt 31 kap. 22 och 23 miljöbalken bestäms till en tjugondel av den vattenmängd som omfattas av tillståndet. Ersättning för tvångsrätt Härryda kommun förpliktigas att, som ersättning för rätten att lägga ledningar i Västra Nedsjön på fastigheterna Hindås 1:94, Hindås 1:114 och Hindås 1:127, till Andrés Olow Clase och dödsboet efter Catarina Olow Clase utge sammanlagt kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för denna dom.

3 3 Villkor för verksamheten 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad Härryda kommun redovisat i ansökan och i övrigt åtagit sig i målet. Mindre ändringar av verksamheten får vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. 2. Grumlande arbeten i vatten ska undvikas under perioden 1 april-15 juli. Siltgardiner och länsor ska så långt det är praktiskt möjligt användas vid schaktning och återfyllnad i vatten. Samråd ska ske med länsstyrelsen. 3. Kontrollprogram för vattenverksamheten ska senast innan de tillståndsgivna arbetena påbörjas upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Verkställighet Härryda kommun får ta i anspråk tillståndet enligt denna dom även om domen inte vunnit laga kraft. Rättegångskostnader Härryda kommun ska som ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Västra Götalands län utge kr och till advokat Carolina Gustavssons huvudmän utge kr, jämte ränta på beloppen enligt 6 räntelagen från denna dag tills betalning sker. Av sistnämnda belopp avser kr ombudsarvode, kr resekostnader och kr mervärdesskatt. Prövningsavgift fastställer den med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken tidigare preliminärt fastställda avgiften om kr för målets prövning. Övriga yrkanden Mark-och miljödomstolen avslår yrkanden att i detta mål behandla frågan om omprövning av regleringen av Västra Nedsjön, ombyggnad av regleringsdammen samt anläggande av fisktrappa/omlöp för fisk. avslår övriga yrkanden som inte behandlats ovan

4 4 ANSÖKAN Yrkanden Härryda kommun (nedan sökanden) har, såsom man slutligen har bestämt sin talan, yrkat att mark- och miljödomstolen ska lämna sökanden tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att, i huvudsaklig överensstämmelse med denna ansökan och härtill fogade handlingar, dels utföra pumpstation samt sjö- och markförlagda intagsledningar med tillhörande intagsanordning och erforderlig förankring på bottnen av sjön Västra Nedsjön samt att för framtiden bibehålla och förnya dessa anläggningar för bortledande av råvatten från sjön, dels från sjön Västra Nedsjön, via intagsledning, bortleda en vattenmängd av högst 2,4 miljoner m 3 /år, dock maximalt m 3 per dygn för allmän vattenförsörjning dels ock utföra erforderliga anläggningsarbeten i berörda områden. Vidare har sökanden yrkat att mark- och miljödomstolen ska dels jämlikt 28 kap. 10 första stycket 3 p. miljöbalken ge kommunen rätt att ta i anspråk de områden av fastigheterna Härryda Hindås 1:94, Hindås 1:114 och Hindås 1:127 som är utmärkta som planerad intagsledning och ledningskorridor i bilaga 2 till kommunens ansökan den 14 oktober 2015, för utförande och bibehållande av intagsledningar och därmed sammanhängande åtgärder/anordningar, samt rätt för att i framtiden bereda sig tillträde till områdena för tillsyn, underhåll och reparation av anläggningarna, dels ock för det fall mark- och miljödomstolen skulle anse att dispensplikt föreligger enligt artskyddsförordningen (2007:845), lämna sökanden sådan dispens för de åtgärder som berörs i förordningen skyddade arter/livsmiljöer. Härutöver har sökanden yrkat att mark- och miljödomstolen ska dels fastställa arbetstiden till tio år, räknat från dagen för lagakraftvunnet tillstånd, dels fastställa tiden för inkommande med anspråk på ersättning enligt reglerna om oförutsedd skada till fem år, räknat från arbetstidens utgång, dels fastställa begränsningen av sökandens ersättningsrätt enligt 31 kap. 22 och 23 miljöbalken till en tjugondel

5 5 dels ock förordna att sökanden får ta blivande tillstånd i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft (verkställighetstillstånd). Tillståndsvillkor Såsom villkor för den tillståndssökta vattenverksamheten har sökanden föreslagit att, dels verksamheten ska bedrivas och anläggningarna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden redovisat i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet, dels kontrollprogram för vattenverksamheten ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Bakgrund m.m. Sökanden har redovisat sin ansökan i huvudsak enligt följande. Orientering Härryda kommun är en expansiv kommun med pågående och planerad utbyggnad i Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. I kommunens gällande bostadsförsörjningsprogram redovisas en planerad årlig befolkningstillväxt på 1,5 procent med ökande vattenbehov som följd. Förutom ett ökat vattenbehov till följd av befolkningstillväxt utvecklas Swedavia Airport City med ett rese- och logistikcentrum i anslutning till Landvetter flygplats, vilket medför ett ökat vattenbehov till flygplatsen från cirka år För att lösa vattenförsörjningen i framtiden behöver sökanden komplettera befintliga vattentäkter med ytterligare uttag ur vattentäkten Västra Nedsjön. Sökanden har låtit utreda flera alternativa lösningar till förstärkning av vattenförsörjningen och därvid funnit att ett uttag ur ytvattentäkten i Västra Nedsjön är det lämpligaste alternativet med beaktande av bl.a. vattenkvalitet, vattentillgång, säkerhet, ekonomi och miljö.

6 6 Västra Nedsjön ligger i Härryda kommuns nordöstra del, strax norr om Hindås samhälle. I Västra Nedsjöns avrinningsområde ingår även östra Nedsjön som ligger i Bollebygd kommun. Dessa sjöar ligger längst upp i Mölndalsåns avrinningsområde och tillsammans utgör de båda sjöarna ett stort ytvattenmagasin. En kanal förbinder de båda sjöarna. Från den betydligt större Östra Nedsjön rinner vattnet nedströms till Västra Nedsjön. Regleringsrätten för Västra Nedsjön innehas av Mölndals Kvarnby enligt dom. Domen anger regleringshöjden 2,85 m. I dag utnyttjas inte regleringshöjden fullt ut enligt dom utan vattenståndet i Västra Nedsjön varierar årligen vanligtvis inom cirka 1 m. Sjöns nivå hålls vid de flesta tillfällen inom ±0,2-0,4 m relativt den rekommenderade börnivån +2,20 m. Regleringen i Mölndalsån inklusive Västra Nedsjön sker i samverkan mellan Göteborgs Stad, Mölndals stad (Mölndals Kvarnby) och Härryda kommun genom ett samverkansavtal för samordnad drift av Mölndalsån. Sökanden begär genom denna ansökan att erhålla tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till ökad bortledning av ytvatten från Västra Nedsjön till en mängd av totalt cirka 75 l/s i medeltal jämfört med det tillstånd som i dag föreligger till bortledning av (900 m 3 per dygn = 10,421/s) 10,4 1/s i medeltal. Vidare begär sökanden genom denna ansökan om tillstånd till anläggande och bibehållande samt förnyande av de anordningar som krävs för bortledningen, såsom intagsledning och råvattenpumpstation. Planerad intagsledning med råvattenpumpstation, ledningskorridor, berörda fastigheter, läge för gamla intagsledningen, strandskyddsområde och detaljplaner framgår av samlingskarta den 9 september 2015 (bilaga 2 till ansökan). Tidigare tillstånd Regleringen av Västra Nedsjön styrs redan idag av en rad befintliga domar och avtal enligt beskrivning nedan. Utöver detta finns ett antal domar som reglerar flertalet sjöar inom Mölndalsåns avrinningsområde, nedströms Västra Nedsjön.

7 7 Befintlig dom om kommunalt vattenuttag från Västra Nedsjön Västra Nedsjön har tidigare (fram till år 2000) nyttjats som vattentäkt för Härryda kommun. Vattenverket liksom den gamla intagsledningen finns inte kvar, men enligt gällande dom den 15 december 1982 från Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, mål nr VA 38/82, har kommunen rätt att ta ut vatten från sjön motsvarande 10,4 l/s för dricksvattenproduktion. Anledningen till att vattenverket lades ner var kvalitetsproblem. Råvattenintaget hade en olämplig lokalisering och reningsprocessen i vattenverket uppfyllde inte dagens kvalitetskrav på distributionsvatten. Regleringsrätt Västra Nedsjön regleras av Mölndals Kvarnby som är regleringsrättsinnehavare i Västra Nedsjön. Mölndals Kvarnby ägs till 96 procent av Mölndals stad och resterande del ägs av markägare vid Grevedämmet, Mölndals Kråka. Vid Västra Nedsjöns utlopp finns sedan länge en regleringsdamm/dämme som har varit föremål för rättslig prövning vid ett flertal tillfällen. Genom Askims, Västra och Östra Hisings samt Sävedals häradsrätts utslag den 30 juli 1910 har Mölndals Kvarnby tillerkänts rätt att reglera vattnet i Nedsjöarna mellan vissa gränser och att vidta vissa för ändamålet avsedda arbeten. Genom Västerbygdens vattendomstol i Vänersborg, dom den 17 december 1921, har Mölndals Kvarnby, till förmån för dåvarande kraftproduktion, rätt att skapa ett vattenmagasin i Västra och Östra Nedsjön mellan höjdlägena +0,30 m (eller +0,35 m i den senare sjön), sänkningsgräns, och +3,15 m, dämningsgräns (lokalt höjdsystem). Enligt samma dom erhålls också rätt att rensa sundet mellan Östra och Västra Nedsjön samt övriga vattendrag uppströms och nedströms dämmet. Minimitappning från sjön är enligt domen 0,4 m 3 /s men nattetid och helgtid får 0-tappning tillämpas.

8 8 Genom dom meddelad på Vattendomstolens kansli i Vänersborg den 25 augusti 1944, ändrades bestämmelser angående vattenavtappning ur Nedsjöarna, ålyngelledare m.m. Genom Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, dom VA 21/93:5 den 25 maj 1993, gavs Mölndals Kvarnby tillstånd att bygga om dämmet, utföra fisktrappa samt anlägga ny ålyngelledare. Till förmån för minskad översvämningsrisk i Mölndalsåns nedre delar ändrades bestämmelserna i domen från den 25 augusti 1944 med avseende på tappningsförfarandet. Därvid medgavs rätt att minska flödet utan tidsbegränsning. Däremot fick inte flödet ökas med mer än 0,5 m 3 /s och dygn. Genom Vänersborg tingsrätt, miljödomstolen, dom den 29 april 2009 i mål nr M gavs Mölndals Kvarnby tillstånd att öka tappningen från Nedsjöarna i steg var 90:e minut, vilket avsevärt förbättrade förutsättningen att reglera tappningen upp och vid behov ner under perioder med höga naturliga flöden och risk för översvämningar nedströms i Mölndalsån. Rådasjön Rådasjön är inte direkt berörd av sökt vattenverksamhet men ligger nedströms och påverkas indirekt av ett uttag ur Västra Nedsjön. Mölndals stad har Rådasjön som huvudvattentäkt och Rådasjön utgör reservvattentäkt för Göteborgs Stad. Reservvattentäkt för Göteborgs Stad För att tillförsäkra Göteborg reservvatten vid långvarig kvalitetsbrist i Göta Älv har Göteborg Stad rätt enligt dom den 15 oktober 1992 från Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, mål nr VA 15/92, att vid behov i en sammanhängande period ta ut upp till 5 miljoner m 3 vatten från Rådasjön, dock högst m 3 /d. Domen anger ingen frekvens för uttagen men en bedömning ges i avtal mellan berörda parter, se nedan.

9 9 Domen tillåter också provkörning 1 ggr/ månad och vid vattenbrist gäller följande prioriteringsordning: 1) Mölndals Kvarnby, för fabriksvatten, 0,3 m 3 /s 2) Mölndals stad för uttag av råvatten från Rådasjön 3) Göteborg Vatten för uttag av reservvatten från Rådasjön I avtal som upprättades mellan Göteborgs VA-verk (nu Göteborg Kretslopp och vatten) och Mölndals Kvarnby (avtal fastställt i ovanstående dom) anges under 1 att "Behov av reservvatten från Mölndalsån har bedömts uppkomma i genomsnitt vart 4:e år". I praktiken har uttagen ur Rådasjön skett avsevärt oftare, ca gånger/år. Sedan 2005 har i medeltal cirka 7 miljoner m 3 /år tappats från Rådasjön. Vid tappningstillfällena har ca 0,1 m av regleringshöjden i Nedsjön tappats per tillfälle. Vid enstaka tillfälle har cirka 0,3 m tappats (tillåten tappning på 5 miljoner m 3 motsvarar en avsänkning av ca 0,5 m i Nedsjöarna). Vattentäkt för Mölndals stad Den kommunala vattenförsörjningen i Mölndals stad baseras på råvatten från Rådasjön, vilket pumpas till Mölndals vattenverk vid Norra Långevattnet. Tillåtet uttag enligt Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, dom den 15 december 1982, DVA 60, och dom den 15 oktober 1992, DVA 47, är 6 miljoner m 3 /år (ca 190 l/s). Rådasjön regleras tillsammans med Stensjön vid Stensjö dämme, och de båda sjöarna har en relativt liten regleramplitud och regleringsvolym (cirka 1,5 miljoner m 3 ), vilket medför att under längre torrperioder den huvudsakliga reservvattenvolymen för Mölndals råvattentillgång i själva verket finns i Nedsjöarna. Detsamma gäller naturligtvis för Göteborgs Stads reservvattentäkt. Kraftproduktion Bedömt påverkansområde går ner till Bugärde kraftverk ca 6 km nedströms Västra Nedsjöns dämme. Vid Ågården, ca 4,5 km nedströms Västra Nedsjöns dämme, finns ytterligare ett kraftverk. Varken Bugärde kraftverk eller kraftverket vid Ågården har något tillstånd för sin kraftproduktion. Föreslagen vattenverksamhet bedöms endast i mindre grad påverka kraftproduktionen vid Bugärde och inte alls

10 10 vid Ågården. Någon kraftproduktion längre nedströms i Mölndalsån förekommer inte längre. Bedömning Kommunen bedömer att ovan nämnda tillstånd/rättigheter för vattenuttag inte kommer att påverkas av i denna ansökan föreslagen vattenverksamhet. Sökanden råder inte över regleringen i Västra Nedsjön men sänkningsgräns, dämningsgräns och minimitappning i Nedsjöarna enligt dom behålls oförändrade och Göteborgs Stads tillstånd för reservvattentäkt samt Mölndals stads tillstånd för vattentäkt säkerställs genom den samverkan som sker avseende regleringen av Mölndalsån. Rådighet Av 2 kap. 4 2 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet följer att den som vill bedriva vattenverksamhet har för detta ändamål rådighet över vattnet inom det område verksamheten ska bedrivas om vattenverksamheten, som exempelvis i detta fall, avser vattentäkt för allmän vattenförsörjning. Kommunen har således erforderlig vattenrättslig rådighet för utförande av vattenverksamhet. I sammanhanget kan noteras att kommunen äger fastigheterna Härryda Hindås 1:456, Härryda Älmhult 1:44 och 1:43 på vilka vattenverket kommer att placeras. Vidare pågår markförhandling för att köpa marken som berörs av råvattenstationen, Härryda Hindås 1:3. För vattenområdet för intagsledningen finns sedan tidigare servitut fastställt i dom den 15 december 1982 från Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, mål nr VA 38/82. Kommunen har även ansökt om ledningsrätt avseende resterande del av ledningen hos lantmäterimyndigheten. Kommunen kommer härigenom att ha erforderlig markåtkomst.

11 11 Fastighets- och ägarförhållanden Inför denna tillståndsansökan har sökanden låtit Lantmäteriet utreda äganderätten till vattenområdet där den nya ledningen föreslås ligga eftersom detta vattenområde anges som "Takkullen outrett" i fastighetsregisterkartan. Vattenverksamheten, vattenuttag och nedläggning av intagsledning, berör de fastigheter som framgår av fastighetsägarförteckning upprättad av Lantmäteriet den 12 augusti 2015 (bilaga 3 till ansökan) som Lantmäterier tagit fram och de ytterligare fastigheter som framgår av fastighetsägarförteckning, resterande del av gamla ledningen (bilaga 4 till ansökan). Planfrågor För området gäller översiktsplan ÖP 2012, antagen av Kommunfullmäktige i Härryda kommun den 18 juni I samband med arbetet med översiktsplanen har en fördjupad översiktsplan för Hindås samhälle tagits fram. Enligt denna är både Östra och Västra Nedsjön klassade som värdefulla vattenområden. Det anges även att det finns områden med höga naturvärden runt sjöarna. De centrala delarna av Hindås samhälle är klassat som ett område med värdefull kulturmiljö. Området vid landanslutningen vid Västra Nedsjöns dämme berör stadsplan S-80 Område norr om järnvägen i Härryda kommun, Göteborg och Bohuslän. Området anges i planen som allmän plats, park. Landanslutningar för råvattenledning samt råvattenpumpstation planeras till Bocköhalvöns norra udde. Det finns ett förslag på ny detaljplan för Bocköhalvön som syftar till att försörja samtliga fastigheter på Bocköhalvön med kommunalt vatten och avlopp, förbättra vägarna samt till övertagande av huvudmannaskapet för vägarna. Vidare ska möjligheten till förtätning av bostadsbebyggelsen med hänsyn till områdets kulturvärden studeras. Det finns en översiktsplan för Bollebygds kommun som antogs av

12 12 kommunfullmäktige i Bollebygd den 7 februari 2002 och ett detaljplanerat område vid Nedflo norr om Västra Nedsjön. Varken översiktsplanen eller detaljplanen bedöms påverkas av den sökta vattenverksamheten. Sammanfattningsvis bedöms föreslagen vattenverksamhet inte strida mot varken gällande eller föreslagna planbestämmelser och inte heller strida mot områdesbestämmelserna. Höjdsystem Regleringen av Västra Nedsjön styrs enligt gällande domar av ett lokalt angivet höjdsystem. Uppgift om relationen mellan det lokala höjdsystemet och RH2000 framgår nedan. Där inget annat anges redovisas höjder i lokalt höjdsystem. Lokalt höjdsystem RH2000 +/-0 118,82 Avgränsning Den geografiska avgränsningen som använts i utredningen inför miljökonsekvensbeskrivningen bygger på ett bedömt påverkansområde som omfattar Västra och Östra Nedsjöarna och sjöarnas strandområden. Även Buasjön som avrinner till Västra Nedsjön via Nedflobäcken omfattas av påverkansområdet. Buasjöns vattennivå följer nivån i Västra Nedsjön vid ett vattenstånd över ca +2,30 m. I Mölndalsån nedströms Nedsjö dämme avgränsas påverkansområdet vid Bugärde Kraftverk. I dag påverkar det sätt på vilket kraftverket drivs i hög grad förhållandena nedströms i Mölndalsån, vilket innebär att vattenområdena nedströms dämmet inte bedöms påverkas av sökt vattenverksamhet. De fastigheter som kommunen anser vara berörda av vattenverksamheten i ansökan är dock endast de fastigheter som är direkt berörda av nedläggningen av intagsledningen, se fastighetsägarförteckning (bilaga 3-4 till ansökan) eftersom påverkan av själva bortledningen av ytvatten är försumbar för fastigheterna som är belägna längs strandområdena och nedströms Nedsjö dämme.

13 13 Områdesskydd Nedsjöarna Vattenskyddsområde För Västra Nedsjön finns ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter fastställt av Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, den 15 december 1982, mål nr VA 38/82. Det befintliga vattenskyddsområdet omfattar Västra Nedsjön och avgränsas längs strandlinjen. Enligt vattenskyddsföreskrifterna får bensin, olja eller avfall från båtar eller eljest inte utsläppas i vattenområdet eller förvaras så att fara för vattenförorening uppstår. Vidare får schaktning, grävning eller muddring samt anläggningar - därest arbetena är av beskaffenhet att kunna förorsaka förorening av vattnet - inte utföras utan tillstånd från vattentäktens huvudman. Dessutom får annan verksamhet, som kan medföra risk för vattenförorening, inte ske utan medgivande från hälsovårdsnämnden, se vattenskyddsföreskrifterna i utdrag ur Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, den 15 december 1982, mål nr VA 38/82 (bilaga 5 till ansökan). Riksintresse för friluftsliv Det finns ett område av riksintresse för friluftsliv (Delsjö-Härskogenområdet) som täcker in den norra delen av Västra Nedsjön samt hela Östra Nedsjön och stora delar av sjöarnas avrinningsområde. Strandskydd För den sydvästra delen av Västra Nedsjön finns inget strandskydd för landområdet eftersom området är detaljplanelagt. Däremot gäller utökat strandskydd med 300 m ut i sjön med undantag för mindre områden, (se figur 8-9 i miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 1 till ansökan). Landskapsbildsskydd Östra delen av Östra Nedsjön samt västra och norra delen av Västra Nedsjön

14 14 omfattas av landskapsbildsskydd inom området Härsjön. Naturvårdsavtal Längs Västra Nedsjöns stränder finns naturvårdsavtal tecknade för två områden vid Rävudden och Nedflo. Dessa utgörs av ordinär lövskog med kantzon, korridor, bäck och ravin. Mölndalsån Naturreservat och Natura 2000 I Mölndalsåns dalgång cirka två kilometer nedströms Västra Nedsjön ligger Risbohults naturreservat och Natura 2000-område,(se figur 8-8 i miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 1 till ansökan). Naturreservatet Risbohult bildades 2002 och omfattar ett större område med sammanhängande sumpskogspartier som anges vara beroende av översilning av framsipprande grundvatten och av närheten till ån. I reservatet finns växt- och djurarter som bedöms som hotade, sällsynta eller hänsynskrävande. I bevarandemålen uttrycks bland annat att den hydrologiska regimen ska upprätthållas inom sumpskogar, strandnära skogar och inom källpåverkade områden. De arter som anges i bevarandeplanen för Natura 2000-området och som återfanns inom det inventerade strandnära området var hållav och skuggmossa. Riksintresse för naturvård I Mölndalsåns dalgång nedströms Västra Nedsjön vid Risbohult finns ett riksintresse för naturvård. I värdeomdömet omtalas ett stort sumpskogsområde med höga botaniska värden. Merparten består av granskog, men här finns även betydande arealer där lövinslaget är stort och där relativt stora förekomster av den rödlistade hållaven återfinns. Även mossfloran i området är artrik.

15 15 De förutsättningar för bevarande som anges är att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt samt att avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner inte bör utföras. Övrigt Inom utredningsområdet förekommer inga områden med riksintressen för kulturminnesvård eller områden som utpekats som djur- eller växtskyddsområden. Vidare finns inte heller några objekt som omfattas av generellt eller särskilt biotopskydd eller som är förklarade som naturminne. Skyddade arter Artskydd Det finns ett antal fridlysta arter i området såsom flodpärlmussla (rödlistad [EN] och fridlyst), revlummer och lopplummer. Rödlistade arter Följande rödlistade arter noterades vid inventeringen inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen eller har tidigare noterats inom inventeringsområdet. Ask (EN), flodpärlmussla (EN), hållav (VU), klotgräs (VU), skaftslamkrypa (EN), smålom (NT) och granspira (NT). Granspira noterades vid en lokal vid inventeringen för Västra Götalands flora 1993, men återfanns dock inte vid naturvärdesinventeringen Befintliga förhållanden Den befintliga djur- och naturmiljön framgår närmare av avsnitt 8 i miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 1 till ansökan). Geografi Västra Nedsjön ligger i Härryda kommuns nordöstra del, strax norr om Hindås samhälle. I Västra Nedsjöns avrinningsområde ingår även Östra Nedsjön som ligger i Bollebygd kommun. Dessa sjöar ligger längst upp i Mölndalsåns avrinnings-

16 16 område och tillsammans utgör de båda sjöarna ett stort ytvattenmagasin. En kanal förbinder de båda sjöarna. Från den betydligt större Östra Nedsjön rinner vattnet nedströms till Västra Nedsjön. Västra och Östra Nedsjön är båda klarvattensjöar, näringsfattiga sjöar med klart vatten och låg artrikedom. Den största delen av avrinningsområdet utgörs av skogsmark, främst barrskog. Landskapet är kuperat med ett flertal höjdområden runt sjöarna. De högsta höjdområdena ligger ca 200 m över havet. Sjöarna ligger på ca 120 m höjd. Mindre områden med odlad mark finns utspridda runt sjöarna samt nordost om Östra Nedsjön vid Bosgården. Samlad bebyggelse finns vid Hindås och Grönhult vid Västra Nedsjöns sydvästra strand. Ett mindre område med bebyggelse finns vid Nedflo vid Västra Nedsjöns norra strand och flertal områden med fritidsbebyggelse finns omkring de båda sjöarna. Hydrologiska förhållanden Östra Nedsjön avbördas via en grävd kanal till Västra Nedsjön och ligger längst uppströms i Mölndalsåns avrinningsområde, (se figur 8-3 i bilagd miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 1 till ansökan). Mölndals Kvarnby har enligt dom tillstånd att rensa kanalen. Genomströmningen i kanalen har bedömts tillräcklig för att tillgodose behovet av kapacitet vid förtappning av Nedsjöarna under perioder med stor tillrinning och därmed även för vattenförsörjningen. Även den mindre Buasjön, norr om Västra Nedsjön, står i direkt förbindelse med sjöarna vid vattenstånd över ca +2,30 m. Västra Nedsjöns utlopp ligger i den sydvästra delen och sjön mynnar till Mölndalsån som rinner väster ut genom Härryda kommun och vidare till Säveån och havet i Göteborg. Västra Nedsjön har en area på 2,7 km 2, ett maxdjup på 38 m, en total volym om 33 miljoner m 3 och en omsättningstid på 1,2 år. Östra Nedsjön har en area på 7,4 km 2, ett maxdjup på 80 m, en total volym på 232 miljoner m 3 och en omsättningstid på 12,5 år. Av till ansökan bilagd miljökonsekvensbeskrivning, tabell 8-1, framgår hydrologiska data för Nedsjöarna och i figur 8-5 redovisas en karta över sjöarnas

17 17 avrinningsområde. I figur 8-4 visas ett flödesschema för avrinningen i Mölndalsån. Inom Tväråns avrinningsområde, även kallat Härsjösystemet, finns stor kapacitet och goda möjligheter att vid extrema torrperioder använda Härsjösystemet för att komplettera påfyllningen av flödet i Mölndalsån. Regleringsrätten vid Nedsjöns dämme innehas av Mölndals Kvarnby enligt dom. I dag utnyttjas inte regleringshöjden enligt domen utan vattenståndet i Västra Nedsjön varierar årligen vanligtvis inom cirka 1 m. Sjöns nivå hålls vid de flesta tillfällen inom ±0,2-0,4 m relativt den rekommenderade börnivån +2,20 m och tappningen till Mölndalsån har under de senaste 10 åren under lågflödesperioder huvudsakligen varierat mellan 0,4-0,6 m 3 /s enligt driftdata från Mölndals Kvarnbyn. Kraftproduktion Vid Bugärde kraftverk, 6 km nedströms Nedsjöns dämme, rinner allt vatten genom en damm som har en fallhöjd om ca 3 m. Vid dammen finns två mindre turbiner om en sammanlagd flödeskapacitet av ca 2,5 m 3 /s. Den maximala flödeskapaciteten genom kraftverk och regleringsdamm uppgår till 8,5-9,0 m 3 /s. Marginalen mot större flödesändringar är liten (risk för överströmning av dammkrönet) varför Mölndals Kvarnby meddelar kraftägaren så snart det sker ändringar i tappningen från Nedsjöarna. För kraftproduktionen i Bugärde finns idag såvitt känt inget tillstånd. Kraftproduktion sker också vid Ågården cirka 4,5 km nedströms dämmet vid Västra Nedsjön. Vid Ågården rinner huvudfåran förbi anläggningen. En delström leds till en mindre damm med ett litet kraftverk och ett par luckor för överskottsvatten. Inte heller för kraftverket vid Ågården finns såvitt sökanden känner till något tillstånd. Fåglar Västra Nedsjön I sjön och dess omgivningar häckar bland annat storlom, kanadagås, storskrake, småskrake, fasan, drillsnäppa, strandskata och dubbeltrast. Av dessa häckar

18 18 storlommen, kanadagåsen och drillsnäppan mer strandnära. Fiskande smålom (rödlistad) har noterats i sjön, men det finns inga rapporter om häckande smålom i Västra Nedsjön. Mölndalsån I Mölndalsån finns bland annat övervintrande strömstare och häckande forsärla. Kungsfiskare har observerats i Mölndalsån vid en gångbro i höjd med Snåkered våren För dessa arter är det viktigt att perioder med återkommande högflöden säkerställer en naturlig erosion i strandbrinkarna, att undvika att strömsträckor torrläggs eller födotillgång av fisk och bottenfauna skadas samt att vegetation och strukturer med lämpliga boplatser längs ån skyddas. Fisk och kräftor Vid undersökning av Nedsjöarna i början av 1990-talet fångades röding, öring, gädda, abborre, mört, stensimpa, kvidd och ål. Enligt den nationella databasen för sjöprovfiske förekommer arter som abborre, gädda, mört, siklöja samt sutare i Västra Nedsjön. Vid provfisket 1981 fångades även nors. Västra Nedsjön, med ett maxdjup kring 38 m och medeldjup på 13 m, har goda förutsättningar för kallvattenarter som röding och öring. Sedan många år tillbaka har endast enstaka öringar fångats i Västra Nedsjön, men under 2012 har ett flertal öringar fångats i närheten av dämmet vid sjöns utlopp. Åtgärder i form av att hålla nere sjön på en lägre nivå (ny regleringsstrategi som skydd mot översvämningar nedströms) har sannolikt inneburit att öringen numera, åtminstone tidvis, lättare kan passera den fiskväg som finns vid Nedsjö dämme. I Mölndalsån nedströms dämmet har Mölndalsåns Fiskevårdsområdesförening utfört biotopförbättrande åtgärder på ett antal platser där positiva effekter för öringen erhållits under senare år. Bra till mycket bra lekområden för öring

19 19 förekommer längs sträckan nedströms Kvarndammen, belägen ca 1,5 km nedströms Nedsjö dämme. Vattennivån i Västra Nedsjön bör under mars- april ligga över +2,3 m för att gynna gäddlek. Signalkräfta, en främmande art som numera återfinns på många platser inom Mölndalsåns vattensystem, har under senare år även nått Nedsjöarna samt Buasjön. Makrofyter Sökanden har låtit genomföra två undersökningar av makrofyter i Västra Nedsjön, se bilaga A och B till ansökan bifogad miljökonsekvensbeskrivning. Västra Nedsjöns undervattensvegetation är tämligen rik och främst bestående av kortskottväxter, hårslinga och kransalger. Kortskottsvegetationen dominerades av strandranunkel, notblomster och styvt braxengräs. Hårslinga förekom allmänt från 0,2 ner till 2,2 m. Kransalgerna dominerades av papillsträfse och glans/mattslinke. Mest vegetation fanns i djupintervallet cm och det artrikaste djupintervallet var cm. Många arters etablering gynnas av tillfällig torka, detta gäller t.ex. strandranunkel som inte påträffades alls under 1,5 m djup. Andra arter, som styvt braxengräs som är känslig för uttorkning framförallt vintertid, noterades inte grundare än 90 cm. Uträknade index indikerade att status med avseende på såväl näringsämnen som reglering var hög. De flesta arter kan betraktas som allmänna eller tämligen allmänna, men två rödlistade arter har noterats, nämligen skaftslamkrypa och klotgräs. Bottenfauna och stormusslor Västra Nedsjön En bottenfaunainventering i strandszonen kring områden för planerad ledningsdragning utfördes 2012, (se bilaga A till ansökan bilagd miljökonsekvensbeskrivning). Inventeringen utfördes dels från landanslutningen i väster och öster ut

20 20 till strax efter gångbron och dels i grundområdet mellan Bockön och fastlandet,(se figur 8-18 i till ansökan bilagd miljökonsekvensbeskrivning). Vid lokalen vid sjöns utlopp var bottenfaunan mycket artrik och bedömdes därför ha höga naturvärden. Bottenfaunans värde bedömdes främst vara knuten till de grundare partierna längs vikens norra strand från udden ut till gångbron. Vid lokalen i sundet innanför Bockön var bottenfaunan artrik och en ovanlig art noterades, märlkräftan. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. Bottenfaunans värden bedömdes främst vara knutna till Bocköns strandmiljöer. Det noterades inga stormusslor vid de undersökta lokalerna, vare sig vid sparkprovtagningen eller vid krattning och räfsning på djupare bottnar. Det noterades inte heller några rödlistade arter eller arter som är fridlysta enligt artskyddsförordningen (2007:845). Mölndalsån Bottenfaunan i Mölndalsån har undersökts sedan 1987 vid en lokal vid Rya med mellan tre och fem års mellanrum, inom länsstyrelsens kalkeffektkontroll. Antalet arter har relativt konstant varit måttligt högt, vid några undersökningstillfället har artantalet varit högt. Låga tätheter av vissa arter bedömdes vid undersökningen 2011 indikera påverkan som skulle kunna vara orsakad av fluktuationer i vattenflödet. En ovanlig art, tvåvingen (svartbent bäckbroms), har noterats vid flera undersökningstillfällen genom åren. Flodpärlmussla finns i Mölndalsån inom Natura 2000-området Risbohult. Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området finns ett mindre bestånd i området. Som hot mot beståndet nämns bland annat risk för utsläpp från vägen längs ån samt skogsbruk. Regleringen som under vintertid minskar sjöarnas utlopp kan generera surstötar eftersom vatten då främst tillförs från omkringliggande markområden, vilket innebär ett hot mot arten. Det faktum att regleringen säkerställer en mintappning på 0,4 m 3 /sek enligt fastställd dom innebär en fördel för flodpärl-

21 21 musslans bestånd jämfört med opåverkade förhållanden, då en viss vattenföring i ån säkerställs även sommartid. Friluftsliv Området kring Västra Nedsjön har mycket stort värde för friluftsliv och rekreation med sitt tätortsnära läge. Här finns friluftsgård, strövstigar, skidspår, teknikbackar, badplatser och vattendrag för kanotsport. Flera badstränder finns runt sjön som också är populära för skridskoåkning vintertid. Även naturreservatet Risbohult kring Mölndalsån är särskilt betydelsefullt för friluftsliv. Såväl Mölndalsån som Västra och Östra Nedsjön används för fritidsfiske med flera aktiva fiskevårdsföreningar. Markförhållanden Längs Västra och Östra Nedsjöarnas stränder, samt längs Mölndalsån uppströms Bugärde finns ett antal fastighetsägare med strandtomt och/eller vattenområde. Det finns även ett antal bryggor. För boendemiljön, och för att inte negativt påverka bryggor, båt- och badliv är det viktigt med tillräckligt hög vattennivå i sjöarna, speciellt sommartid. Västra och Östra Nedsjön samt Mölndalsån uppströms Bugärde omges av till största delen skogsmark samt bostadsfastigheter med inslag av jordbruksmark. Klimatförändringar SMHI har analyserat tillrinningen för större avrinningsområden och vattendrag i Västra Götalands län, och har bland annat studerat vattenföringen för Mölndalsåns mynning i Säveån. SMHI har genomfört beräkningar för oreglerade förhållanden vid dessa studier. För studerade vattendrag ökar vattenföringen i början och slutet på året och minskar under våren och sommaren. Förändringen orsakas av ökad nederbörd under vinterhalvåret och av ökad avdunstningen till följd av ökad temperatur på sommarhalvåret.

22 22 Den årliga medelvattenföringen i Mölndalsåns mynning bedöms vara kvar på samma nivå som idag. Medelvattenföringen bedöms öka under höst och vinter, men minska under vår och sommar, men som årsmedel förblir vattenföringen på ungefär samma nivå som idag. Alla utredningar gällande framtida klimatförändringar innehåller stora osäkerheter och ska därför tolkas med försiktighet. Flertalet utredningar är dock överens om ökad nederbörd och ökade torrperioder, varför bedömningen om en någorlunda oförändrad medelvattenföring kan anses rimlig. I framtiden kommer det därför att vara av större vikt att i reglerade sjöar spara vatten inför sommarperioden för att nivån inte ska sjunka för lågt i händelse av långa torra perioder. Vattenförsörjning och vattenbehov Den befintliga och framtida vattenförsörjningen, liksom vattenbehovet, i Härryda kommun redovisas närmare i avsnitt 4 i till ansökan bilagd miljökonsekvensbeskrivning. Nuvarande vattenförsörjning Härryda kommuns huvudvattentäkt utgörs idag av ytvattentäkten Finnsjön som försörjer cirka personer i samhällena Mölnlycke, Landvetter, Härryda samt Landvetter flygplats med vatten. I den kommunala vattenförsörjningen ingår även två grundvattentäkter. Rävlanda grundvattentäkt som försörjer samhällena Rävlanda och Hindås samt Hällingsjö grundvattentäkt som försörjer samhällena Hällingsjö och Erikmyst. Enligt gällande tillstånd för Finnsjön är det tillåtet att i medeltal avleda vatten till en volym av 1,8 miljoner m 3 /år (motsvarar 57 l/s). Detta vattenuttag beräknades, i kommunens vattenförsörjningsplan från 2009, att täcka kommunens behov fram till år Under 2010 uppnåddes dock tillåtet uttag enligt domen på årsbasis. Översiktliga undersökningar har visat att det inte är rimligt att ansöka om ett större vattenuttag ur Finnsjön av den mängd som önskas.

23 23 De aktuella vattenuttagen från grundvattentäkterna i Rävlanda och Hällingsjö uppgår i dagsläget till cirka 6,6 l/s respektive 0,7 l/s. Framtida vattenbehov Enligt sökandens prognoser kommer behovet för den kommunala vattenförsörjningen i Härryda kommun att vara ca 110 l/s år Föreslagen vattenverksamhet För att säkerställa den kommunala vattenförsörjningen i Härryda kommun i framtiden behöver sökanden komplettera befintliga vattentäkter med ytterligare uttag. Sökanden har därför under lång tid utrett vattenförsörjningsfrågan. Utredningen har gett vid handen att ett ytterligare uttag ur vattentäkten Västra Nedsjön anses vara det lämpligaste alternativet, med beaktande av olika faktorer såsom vattenkvalitet, vattentillgång, säkerhet, ekonomi och miljö. Vattenbeskaffenhet Vattenkvaliteten i Västra Nedsjön har varit föremål för kontroll på sätt framgår av sid. 21 i till ansökan bilagd miljökonsekvensbeskrivning. Resultatet av kontrollerna har gett vid handen att vattnet är lämpligt för dricksvattenproduktion. Intagsanordningar för råvatten För att kunna utnyttja Västra Nedsjön som ytvattentäkt ska intagsledningar med tillhörande pumpstation anläggas. Erforderligt vattendjup för intag av råvatten finns öster om Bockön. På bestämda intagsdjup placeras intagsannordningar. Möjlighet att ta in råvatten från två olika djup planeras för att säkerställa låg temperatur och/eller låga manganhalter i råvattnet. Förslagna intagsdjup är ca 20 m och ca 8 m. Avsikten med de dubbla intagen är att det främst sommartid ska vara möjligt att antingen välja kallt vatten från under temperatursprångskiktet i sjön, normalsituation, eller vid fall av försämrad vattenkvalitet i djupvattnet, byta till ett intag över språngskiktet.

24 24 Intagsanordning för råvatten från Västra Nedsjön placeras på så stort djup att råvattnet håller en jämn temperatur och kvalitet året runt. Intagsanordningen konstrueras för att ge ett lugnt inflöde genom en trattkonstruktion som förankras i en prefabricerad betongplatta som förläggs på sjöbotten. För att reducera och minimera insuget av annat än passivt medföljande, huvudsakligen dött material utformas intaget med en övre och en undre "huv" så att vattnet sugs in mot centrum och det vertikala sugröret mellan två parallella cirkulära skivor, (se figur 6-2 i till ansökan bifogad teknisk beskrivning). Föreslagen konstruktion innebär att vattenintaget sker ca 3 m ovan sjöbotten. Läge för planerad intagsledning redovisas i bilaga B till ansökan bilagd teknisk beskrivning. Från råvattenintaget läggs två separata ledningar från olika intagdjup till landanslutning på den norra delen av Bocköhalvön och vidare på land till en planerad råvattenpumpstation. Från råvattenpumpstationen läggs en enkel ledning till planerad landanslutning vid Västra Nedsjöns utlopp. Ledningarna, av polyeten (PE), kommer att dimensioneras för en möjlig framtida utbyggnad till 150 1/s och anpassas för att vara oberoende av vattennivån i Västra Nedsjön. Dimensionen på intagledningarna fram till Bocköhalvön beräknas till 560 m m och för tryckledningen fram till vattenverket till 450 m m. En råvattenpumpstation planeras att anläggas på fastigheten Härryda Hindås 1:3 på Bocköhalvöns norra udde. Pumpstationen kommer att utgörs av en mindre byggnad (ca 8 m x 5 m ovan mark och 8 x 15 m under marken). Anläggningsarbeten Härryda kommun har för avsikt att i första hand lägga ut ledningarna via styrd borrning för att så långt som möjligt minimera påverkan inom grundområdena. Denna metod förutsätter dock att gynnsamma bottenförhållanden råder. Resultaten från genomförda undersökningar antyder att det råder bra förhållanden för att kunna genomföra styrd borrning från landanslutningen vid Västra Nedsjöns utlopp längs en sträcka på cirka 550 m tills där vattennivån överstiger 1,5 m i förhållande till

25 25 sjöns sänkningsgräns. De kompletterande undersökningarna som har genomförts av bottenförhållandena vid Bocköhalvön indikerar att styrd borrning troligen även kan användas vidare fram till Bocköhalvön med sammankoppling av ledningsdelarna genom att en kort sträcka av ledningen ligger ovan botten i en djuphåla. Ledningsförläggningen sker i första hand genom styrd borrning eller vid mycket hårda friktionsmaterial, genom AT-borrning, en vidareutveckling av metoden styrd borrning. Läge för planerad intagsledning framgår av figur 6-3 till ansökan bifogad teknisk beskrivning. I figuren visas även alternativt läge för intagsledningen som kan användas om hinder uppstår vid arbetenas utförande, vilket medför att ledningen på del av sträckan läggs på botten och vid litet vattendjup grävs ner i botten. Som alternativt läge har använts tidigare ledningssträckning där servitut redan finns. På den östra sidan om Bocköhalvön finns mer sten och block närmast land, varför det är tveksamt om styrd borrning kommer att användas. Där kan schaktning och sprängning komma att krävas längs en begränsad sträcka på ca m. I den mån ledningsläggningen sker genom styrd borrning erhålls automatiskt fullt skydd mot exempelvis påsegling av fritidsbåtar, släpande ankare och frysning av vatten i ledningen. Vid borrningen upptas en mindre startgrop i strandzonen för borrutrustningen. Därefter borras ett pilothål som sedan ryms upp i ett eller flera steg. Ledningen kopplas sedan fast med hjälp av dykare ute i vattenområdet varpå ledningen dras tillbaka in till land via det upprymda hålet. Styrd borrning bedöms per etapp ta cirka 5-6 dagar att utföra. AT-borrning tar uppskattningsvis dubbelt så lång tid. Om ledningarna läggs på konventionellt sätt kommer de att förläggas med hjässa rör på som lägst cirka 1,5 m vattendjup relativt sjöns sänkningsgräns (motsvarar +117,6 i RH2000) i en ledningsgrav eller vid större vattendjup direkt ovanpå botten. Vid landanslutningen förläggs ledningen med hjässan minst 0,5 m under omgivande mark- eller bottenyta. Ledningen belastas med förankringsvikter av betong som vanligtvis helt omsluter ledningen eller i form av hängselvikter (två betongelement)

26 26 som placeras på ömse sidor av ledningen med ett förband på ovansidan på den del av ledningen som placeras ovanpå botten. Erforderligt avstånd mellan vikterna varierar beroende på ledningstyp och dimension men de placeras vanligen med 3-5 m mellanrum. På Bocköhalvön kommer ledningen att förläggas på land längs en sträcka på ca 50 m. Anläggningsarbetena bedöms sammantaget kunna göras med små eller försumbara effekter på naturmiljön. Skadeförebyggande och kompensationsåtgärder Anläggningstiden förväntas uppgå till cirka 2 månader. Inverkan på den limniska miljön är liten, särskilt med beaktande av att styrd borrning i första hand kommer att användas. Även om schaktning används bedöms påverkan bli liten. Den påverkan företaget har på friluftsliv (båt, bad, fiske etc.) är också liten. Det måste beaktas att större underhåll av anläggningen (t.ex. utbyte av ledningar) endast behöver göras med mycket långa intervall. Vattenledningen har dessutom ett mycket stort allmänt intresse eftersom den bidrar till att säkra vattenförsörjning för hela Härryda kommun. För att i möjligaste mån begränsa eventuella negativa effekter av vattenverksamheten föreslår sökanden följande skadeförebyggande och kompensationsåtgärder. Uttaget Regleringsstrategi Regleringsrätten för Västra Nedsjön ägs inte av sökanden utan av Mölndals Kvarnby. Sökanden har dock tillsammans med Göteborgs Stad och Mölndals stad (Mölndals Kvarnby ägs till huvuddelen av Mölndals stad) inlett ett samarbete och utarbetat en regleringsstrategi för hela Mölndalsåns åsystem. För att redovisa effekterna av ett ökat vattenuttag från Västra Nedsjön samt för att redovisa hur detta uttag kan hanteras med en god reglering har sökanden låtit genomföra en utredning gällande Nedsjöarnas möjliga framtida reglering.

27 27 Regleringsmodelleringen baseras på en regleringsstrategi som innefattar en tappningsställare, kurvor för börnivå och referensflöde över året samt en tappningsreducering vid hög tillrinning, (se figur 5-1, 5-2 och 5-3 i till ansökan bilagd teknisk beskrivning). För utförligare information angående utredningen se avsnitt 5 i till ansökan bifogad teknisk beskrivning. Vid framtagandet av regleringsstrategin har högst prioriterade vattenintressen varit att reducera översvämningsrisker nedströms i vattensystemet och samtidigt erhålla ett tillförlitligt magasin av vatten för att tillgodose Härrydas, Mölndals och Göteborgs vattenbehov. Vidare har den akvatiska floran och faunan i Mölndalsån varit ett viktigt vattenintresse i framtagandet av regleringsstrategin. Övergripande från resultaten bedöms att med såväl den övre och som den undre börnivåkurva för vattenstånd kan översvämningsrisken hållas låg, vattenförsörjningen säkras samtidigt som andra vattenintressen, framförallt kring den akvatiska miljön i Mölndalsån, kan mötas. Regleringsstrategin ska ses som en utgångspunkt, och kan anpassas efter omständigheter i framtiden. Den övre och undre börnivåkurvan kan anses beskriva två ytterligheter, och skapar således ett lämpligt spann för ansättande av slutlig börnivåkurva. Börnivåkurvorna är utformade med en långsammare avsänkning av vattenståndet under sommarperioden och sedan en snabbare avsänkning under tidig höst. Denna snabbare avsänkning ger upphov till ett ökat flöde som är fördelaktigt för fiskfaunan i Mölndalsån och då i synnerhet öringens lek. Denna hösttappning kan förskjutas från år till år för anpassning efter rådande förhållanden, då det vissa år kan vara lämpligt med ett tidigare högre flöde och andra år ett senare. Dock bör inte avsänkningen ske för sent, då det är viktigt att hålla sjön låg under senhösten och tidig vinter i beredskap för perioder med hög tillrinning.

28 28 I framtiden kombineras regleringen med ett prognossystem vilket innebär ytterligare förbättring att hantera risken för översvämning. En samlad reglering av Mölndalsån, från Nedsjöarna till utloppet i Göta älv utförs sedan något år tillbaka. Med en samlad reglering kan hela Mölndalsåsystemet regleras för minskade översvämningsrisker. Denna samlade reglering kommer också kunna inkludera Härsjösystemet vilket innebär ytterligare möjligheter till magasinering som både kan förhindra nedströms översvämningar och bistå med vattenförsörjning i torra perioder. Genom regleringsstrategin som får ses som en skadeförebyggande åtgärd säkerställs således ett optimalt flöde i åsystemet vilket minimerar översvämningsrisken samtidigt som t.ex. fiskarna gynnas och vattenförsörjningen inom Härryda, Mölndal och Göteborg säkerställs. Förbättrande av fiskväg Vid Västra Nedsjöns utlopp finns en fiskväg i form av en kammartrappa, bestående av fyra pooler, vardera 2 m långa. Den totala längden på fiskvägen uppgår till 8 m och bredden är cirka 1 m. I det fall ett tillstånd medges för ett utökat vattenuttag motsvarande ca 75 1/s erbjuder sig Härryda kommun att i samråd med berörda fiskevårdsområdesföreningar och tillsynsmyndighet bygga om eller modifiera befintlig fiskväg för att gynna framförallt öringens vandringsmöjligheter förbi dämmet. Mölndals Kvarnbyn, som har underhållsansvaret för fiskvägen enligt dom, har lämnat godkännande till att sökanden utför åtgärderna. Anläggningarna Sjöledningarna ska i första hand anläggas genom långhålsborrning/styrd borrning vilket begränsar grumlingen i vattnet och medför en liten miljöpåverkan.

29 29 I andra hand ska nedschaktning av ledningen ske där vattendjupet är så litet att ledningen inte bör sticka upp över botten. Vid schaktningen av en ledningsgrav i vatten läggs schaktmassorna upp bredvid schakten. Schaktningen och återläggningen av jordmaterialet utförs lämpligen under minimitappning från sjön för att hålla nere strömhastigheterna runt arbetsplatsen och minska spridningen av partiklar. Om det uppkommer en mycket kraftig grumling som bedöms skada det biologiska livet i närområdet kan schaktområdet i vatten komma att inhägnas med länsor och siltgardiner för att minimera spridningen av sediment i vattnet. Vidare bör för att minimera påverkan på friluftsliv (båt, bad, fiske etc.), den limniska miljön samt fauna på land anläggningsarbeten av denna typ i möjligaste mån undvikas under perioden 15 juni-31 augusti. Överskottsmassor som tas upp på land ska hanteras som om de vore "kräftpestsmittade" för att undvika att kräftpest förs vidare till närliggande vatten där flodkräfta eventuellt kan förekomma/-er. Maskiner/fordon, som används vid arbeten i vatten, ska använda hydrauloljor av biologiskt nedbrytbar sort. Skärmlänsar och saneringsutrustning ska också finnas tillgängliga vid arbeten i vatten och ska omedelbart användas om behov föreligger. För att minska risken, på de ställen som ledningen ligger synligt på botten, för att eventuella fiskeredskap, kräftburar eller ankare m.m. ska fastna i ledningens vikter ska ev vikter utformas med en slät och avrundad form. Vid landanslutningarna kommer kommunen att sätta upp informationsskyltar om ledningen. Föreslagen sträckning av ledningen i sjön samt val av arbetsmetod för nedläggning av ledningen har valts främst med hänsyn till minsta möjliga påverkan på förekommande skyddsvärda intressen, geologiska förutsättningar, kostnader och under samrådet inkomna synpunkter. Motstående intressen