Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna

Transkript

1 JANUARI 2014 HÄRRYDA KOMMUN Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna RAPPORT

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se JANUARI 2014 HÄRRYDA KOMMUN Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna RAPPORT PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. VERSION 1.0 UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Maria Erlandsson/Peter Norberg/Thomas Lindblad GRANSKAD Liselotte Franzén, Thomas Lindblad GODKÄND Thomas Lindblad

4

5 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 5 INNEHÅLL 1 BAKGRUND INLEDNING UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR BEFINTLIGT VATTENSKYDDSOMRÅDE VATTENDOM OMRÅDESBESKRIVNING VATTENSYSTEMET MÖLNDALSÅNS VATTENSYSTEM HYDROLOGISK BESKRIVNING OCH VATTENKVALITÉ OMRÅDESSKYDD PLANERAD VATTENTÄKT NEDSJÖARNA KONSEKVENSBESKRIVNING VATTENSKYDDSOMRÅDEN SAMHÄLLSBYGGNAD OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING Anläggande Drift och underhåll Miljötillsyn och skydd VA-huvudman REKREATION OCH FRILUFTSLIV BEFOLKNINGSUTVECKLING INFRASTRUKTUR Trafik VA och dagvatten NÄRINGSVERKSAMHET SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER BILAGA 1. REGELVERK KRING SKYDD AV DRICKSVATTEN

6

7 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 7 1 Bakgrund 1.1 Inledning Härryda kommun har för avsikt att utöka och säkra sin framtida dricksvattenproduktion. Ytvattentäkten Finnsjön är kommunens huvudvattentäkt och försörjer ca personer i samhällena Mölnlycke, Landvetter och Härryda. I den kommunala vattenförsörjningen ingår även två grundvattentäkter Rävlanda som försörjer samhällena Rävlanda och Hindås samt Hällingsjö som försörjer Hällingsjö samhälle, Figur 1. Det finns idag ingen heltäckande lösning för reservvattenförsörjning i händelse av att den ordinarie vattenförsörjningen slås ut. Härryda kommun önskar säkra sin framtida vattenförsörjning och utreder möjligheten att nyttja Nedsjöarna som kommunal vattentäkt, parallellt med huvudvattentäkten Finnsjön. Mot bakgrund av detta har SWECO Environment AB tagit fram ett tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Västra Nedsjön var fram till och med år 2000 en allmän vattentäkt och försåg Hindås samhälle med vatten. Vattendom från 1982 (dom DVA 61 VA 38/82) är inte upphävd och medger ett uttag om 900 m 3 /d (10,5 l/s) i genomsnitt och 1350 m 3 /d (15,6 l/s) maximalt. Vattenverket som var beläget i Hindås lades ner p.g.a. kvalitetsproblem orsakade av dålig intagspunkt i sjön och en otillräcklig process i vattenverket. Hindås samhälle kopplades då på Rävlanda grundvattenverk. I samband med samrådsprocessen framkom frågan varför inte en utredning gjorts om en alternativ intagsplats i Östra Nedsjön. Härryda kommun har därför gett COWI i uppdrag att utföra en konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser från Östra och Västra Nedsjöarna för dricksvattenförsörjning. I föreliggande rapport redovisas översiktligt konsekvensen för enskilda och allmänna intressen för uttag av råvatten och de restriktioner som följer av ett vattenskyddsområde med föreslagna föreskrifter. Även de ekonomiska konsekvenserna beaktas.

8 8 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Figur 1 Befintliga verksamhetsområden för kommunalt VA, befintliga vattentäkter med nuvarande uttag och kapacitet samt tillgänglig reservvattenförsörjning. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ Utförda undersökningar Uppdraget har haft följande moment: Genomgång av befintligt material Utredning/konsekvensbedömning Rapportskrivning 1.3 Befintligt vattenskyddsområde Det befintliga vattenskyddsområdet omfattar endast Västra Nedsjön (Figur 2). Vattenskyddsområdet avgränsas uppströms vid kanalen mellan Västra Nedsjön och Östra Nedsjön och avgränsas nedströms vid Mölndalsån utlopp i Hindås samhälle. Större delen av vattenskyddsområdet är beläget inom Härryda kommun. Den norra delen av skyddsområdet, återfinns inom Bollebygds kommun. Hindås tätort ingår inte i det befintliga vattenskyddsområdet, vilket innebär att den dagvattenavrinning som sker till närliggande ytvatten inte omfattas av skyddsområdet.

9 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 9 Figur 2 Utsträckning av befintligt vattenskyddsområde för Västra Nedsjön. VISS, Vattendom Det finns flera äldre domar från Västra Nedsjön som reglerar dämmet vid västra Nedsjöns utlopp. Dämmet ägs av Mölndals Kvarnby som till 96% ägs av Mölndals stad. I Dom har Mölndals Kvarnby rätt att reglera vattnet i Nedsjöarna mellan sänkningsgränsen +0,30 m (119,12 möh) och dämningsgränsen +3,15 m (121,97 möh). Detta ger en regleringsamplitud på 2,85 m. Minimitappning från sjön är enligt domen 0,4 m 3 /s utom vid tillfällen då magasinet är tömt och tillrinningen inte uppgår minimitappning. I detta fall skall tillrinningen framsläppas. Domen tillåter också att tappningen stängs helt under nätter och helger. Dock skall tillräcklig vattenmängd släppas igenom till vattenverken nedströms, utom vid tillfälle då magasinet är tömt och tillrinningen inte uppnår denna vattenmängd. I detta fall skall tillrinningen släppas fram. Genom Dom meddelades ändrade bestämmelser angående vattenavtappning ur Nedsjöarna. Det meddelades att dammen skulle utrustas med ålyngelledare till vilken fritt vatten ska släppas under tiden maj-september, att tappningen inte får ökas hastigare än 0,5 m 3 /s om dygnet och att tappningen under vintern, då risk för isbildning föreligger, skall hållas så jämn som möjligt. Mölndals Kvarnby ålades också att inför varje tappningsökning underrätta ägare av nedströms belägna vattenverk. I VA 21/93:5 Dom fick Mölndals Kvarnby tillstånd att bygga om dämmet, utföra fisktrappa samt anlägga ny ålyngelledare. I Dom ändrades bestämmelserna tidigare redovisade i Dom med avseende på tappningsförfarandet för att minska översväm-

10 10 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna ningsrisken i vattensystemets nedre delar. När flödet genom dammen är mellan 0,4 och 1,6 m 3 /s så får flödet ökas momentant till högst det dubbla. Efter 90 min får ytterligare dubblering av flödet ske. När flödet genom dammen är över 1,6 m 3 /s får flödet ökas momentant med högst 2 m 3 /s var 90:e minut.

11 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 11 2 Områdesbeskrivning Västra Nedsjön ligger norr om Hindås samhälle och sjön ligger i både Härryda och Bollebygds kommuner, se Figur 2. Östra Nedsjön ligger i Bollebygds kommun. Landskapet är kuperat med ett flertal höjdområden runt sjöarna. De högsta höjdområdena ligger på ca 200 m meter över havet. Sjöarna ligger på en höjdnivå om ca 120 meter över havet. Den största delen av avrinningsområdet utgörs av skogsmark. Mindre områden med odlad mark finns utspridda runt sjöarna samt nordost om Östra Nedsjön. Ekologiskt värdefulla översvämningsområden återfinns i låglänta områden i anslutning till kanalen mellan Västra och Östra Nedsjöarna samt vid norra delen av Västra Nedsjön. Geologin i anslutning till Nedsjöarna domineras av utbredda områden med morän, områden med tunna moränlager på berg samt av isälvssediment av sand och grus. Områden med berg i dagen förekommer främst norr och nordost om Östra Nedsjön samt vid Västra och Östra Nedsjöarnas södra stränder. Samlad bebyggelse med hårdgjorda ytor finns vid Hindås och Grönhult vid Västra Nedsjöns sydvästra strand. Ett mindre område med bebyggelse finns vid Nedflo vid Västra Nedsjöns norra strand. Ett flertal områden med fritidsbebyggelse finns omkring de båda sjöarna, framför allt vid de västra stränderna. Den största vägen utgörs av väg 554 som följer större delen av Västra Nedsjöns södra strand och delar av Östra Nedsjöns södra strand. En något mindre väg, väg 529, går från väg 554 i söder, följer Östra Nedsjöns västra strand och fortsätter upp mot Allingsås. I anslutning till Nedsjöarna finns också flera lokalvägar och vägar till bostadsområden. Förutom persontransporter till fastigheter inom avrinningsområdet förekommer även transporter med tyngre fordon för transport av sopor, slam samt olja för uppvärmningsändamål. Genom tillrinningsområdet och Hindås samhälle går järnvägen mellan Göteborg och Borås.

12 12 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 2.1 Vattensystemet Mölndalsåns vattensystem Nedsjöarna återfinns längst upp i Mölndalsåns avrinningsområde (Figur 3). Mölndalsåns vattensystem sträcker sig genom Bollebygd, Härryda, Lerum, Partille, Mölndal och Göteborg. Den totala sträckningen hela vägen till havet är ca 45 km. Avrinningsområdet är 268 km 2 stort (SMHI) och sjöandelen i hela systemet utgör ca 10 %. Mölndals stad och Göteborgs stad har ett stort intresse i Nedsjöarna då Rådasjön som ligger nedströms Nedsjöarna i Mölndalsån utgör Mölndals stads huvudvattentäkt och Göteborgs stads reservvattentäkt. Rådasjön är volymsmässigt inte tillräcklig varför dess vattenmagasin ligger i Nedsjöarna. Nedsjöarna utgör därför direkt avrinningsområdet för Rådasjön och huvudvattentäkten för ca personer. För att inte sänka av Rådasjön för mycket finns en miljödom på rätten till att släppa ut vatten från Nedsjöarna för att fylla på Rådasjön, upp till en mängd av 5 miljoner m 3 vatten per tillfälle, motsvarande m 3 /d. Figur 3 Mölndalsåns vattensystem, bild hämtad från Mölndals ÖP, Hydrologisk beskrivning och vattenkvalité Östra och Västra Nedsjöarna är båda källsjöar och utgör tillsammans ett stort ytvattenmagasin, se Tabell 1. Från den större Östra Nedsjön rinner vattnet, via en grävd kanal, till Västra Nedsjön (Figur 4). Enligt det tekniska underlaget till Nedsjöarnas vattenskyddsområde är medelnederbörden i området vid Östra och Västra Nedsjöarnas avrinningsområde ca 900 mm/år. Avrinningen i området uppskattas till ca 500 mm/år och den totala avrinningen från Västra och Östra Nedsjöarnas avrinningsområde är ca 920 l/s på årsmedelbasis.

13 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 13 Tabell 1 Hydrologiska fakta för Östra och Västra Nedsjöarna Östra Nedsjön Västra Nedsjön Area 7,4 km 2 2,7 km 2 Maxdjup 80 m 38 m Volym 232 Mm 3 33 Mm 3 Omsättningstid 12,5 år 1,2 år Delavrinningsområdets yta 40,4 km 2 17,2 km 2 Samlade avrinningsområdets yta 40,4 km 2 57,8 km 2 I VISS är den ekologiska statusen i båda sjöarna måttlig och den kemiska statusen (exkl. kvicksilver) är god. Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är "Uppnår ej god". Vattenkvalitsundersökningar har visat att vattenkvaliteten i Västra Nedsjön är god ur ett råvattenperspektiv. Flertalet av undersökta parametrar underskrider uppsatta gränsvärden för dricksvatten. Sedan 1980-talet har halten av näringsämnen samt turbiditeten 1 i sjön legat på en stabil nivå. Inga vattenprover har tagits i Östra Nedsjön och vattenkvaliten är okänd. Det ska dock förutsättas att vattenkvaliten är liknande den i Västra Nedsjön. Området har varit föremål för kalkning sedan 1970-talet. I Västra Nedsjön har phvärdet stabiliserat sedan sjön började kalkas. 1 Turbiditet är ett mått på en vätskas suspension av partiklar, dvs hur pass grumligt vattnet är.

14 14 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Figur 4 Västra och Östra Nedsjöarnas avrinningsområde med sjöar, tillrinnande vattendrag och våtmarker. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Områdesskydd Enligt översiktsplan 2012 är både Östra och Västra Nedsjöarna klassade som Värdefulla vattenområden. Områden klassade som värdefulla naturområden finns vid Västra Nedsjön. I de centrala delarna av Hindås finns ett par mindre områden som bedömts som ett Fokusområde för grönytor. De centrala delarna av Hindås samhälle är klassat som ett område med Värdefull kulturmiljö. Strandskyddet för Östra och Västra Nedsjöarna varierar från att inte finnas, till att vara allmänt strandskydd (100 m) och till att vara utökat strandskydd där zonen är 300 m. Uppgifter om strandskyddets storlek skiljer sig mellan olika källor.

15 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 15 Nordost om Östra Nedsjön finns ett område med riksintresseområde för naturvård (Figur 5). Naturtypen utgörs av ett äldre odlingslandskap med naturliga ängs- och betesmarker med delvis art- och individrika växtsamhällen. Norra delen av Västra Nedsjön samt hela Östra Nedsjön och sjöns avrinningsområde är av riksintresse för friluftslivet, tillhörande Delsjö-Härskogsområdet. Figur 5 Riksintressen för friluftsliv och naturvård för ett större område öster om Göteborg. Ett närliggande naturreservat finns vid Klippan ca 1 km söder om Hindås, samt vid Risbohult ca 2 km väster om Hindås, nedströms Västra Nedsjön (Figur 6). Dessa naturreservat utgör också Natura 2000-områden. I Naturvårdsplanen för Härryda kommun anges ett antal områden vid Västra Nedsjön som klassas som värdefulla landskap.

16 16 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Figur 6 Karta över skyddade områden för Västra och Östra Nedsjöarna med omgivning.

17 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 17 3 Planerad vattentäkt Nedsjöarna Härryda kommun avser ansöka om vattenuttag från Västra Nedsjön för dricksvattenproduktion. Ett nytt vattenverk planeras att byggas i den västra delen av Hindås samhälle. Vattenverket är tänkt att ha en total kapacitet på 150 l/s, utbyggt i två etapper med kapaciteten 75 l/s i varje steg. Etapp 1 planeras byggas Dricksvattenledningar kommer att anläggas från Hindås till Landvetter via Härryda och Landvetter flygplatsen. Detta medför att vattentäkterna Finnsjön och Nedsjöarna kommer att vara sammankopplade. Tre alternativa ledningssträckor, benämnda P1, P2 och P3, för intag av råvatten har presenterats (Figur 7). Den nya intagspunkten har förlagts längre ut i sjön jämfört med den tidigare intagspunkten för att undvika problem med höga halter av järnoch mangan i råvattnet. Figur 7 De tre alternativa ledningssträckningarna för intag av råvatten från Västra Nedsjön.

18 18 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Uttaget på 150 l/s som motsvarar 15 % av årsmedelflödet ut från Nedsjöarna förväntas inte påverka möjligheten att uppfylla villkoren enligt gällande domar avseende Nedsjöarnas reglering. Villkoren för sänkningsgräns, dämningsgräns och minimitappning enligt dom behålls oförändrade. Vattenprover för kemisk och mikrobiologisk analys togs vid den nya tilltänkta intagspunkten i Västra Nedsjön under Även organiska föroreningar, växtplankton, metaller och andra gifter analyserades. Resultaten från undersökningen visade att vattenkvaliteten i Västra Nedsjön är god och ändamålsenlig för dricksvattenproduktion. Alla analysvärden understeg med god marginal uppsatta riktvärden för råvatten och flertalet av undersökta parametrar underskrider även uppsatta gränsvärden för dricksvatten. Parametrar som kommer att behöva justeras i vattenverket är innehållet av organiskt material, färgtal, antalet mikroorganismer och ph-värde. Ett extra beredningssteg för manganavskiljning kan även komma att behövas i vattenverket. Ett förslag till vattenskyddsområde har tagits fram av SWECO för den planerade vattentäkten. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Vattenskyddsområdets omfattning och indelning i skyddszoner framgår av bifogad karta i Figur 8.

19 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 19 Figur 8 Föreslagen utbredning av Nedsjöarnas vattenskyddsområde.

20 20 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 4 Konsekvensbeskrivning Föreliggande konsekvensbeskrivningen baseras på befintligt material samt det underlag som tagits fram under processen för ansökan av vattendom för Nedsjöarna. Utöver dessa har översiktsplaner, utredningar, rapporter, lokala och regionala underlag för vattenresurser mm från Länsstyrelsen, Göteborgsregionen och berörda kommuner använts. I slutet av kapitlet har en samlad nytta- och kostnadsbedömning sammanställts i tabellform (Tabell 2). Sammanställningen redovisar effekterna för utvalda samhällsintressen av ett råvattenintag i Västra Nedsjön respektive Östra Nedsjön. Vidare ges en samlad bedömning avseende nytta och kostnad där ett råvattenintag i Östra Nedsjön jämförs mot det planerade intaget i Västra Nedsjön. 4.1 Vattenskyddsområden Utbredningen och skyddsföreskrifterna i det förslagna vattenskyddsområdet för en råvattentäkt i Västra Nedsjön beskrivs översiktligt under kapitel 3 och är utförligt beskriven i underlagen till tillståndsärendet. Generellt kan nämnas att det föreslagna skyddsområdet med dess skyddszoner utgår från att båda Nedsjöarna utgör en sammanhängande enhet i vattensystemet och med beräknade rinntider därför är likvärdiga i skyddssynpunkt. Den primära och den sekundära skyddszonen innefattar därför båda sjöarna, det närmaste området intill båda sjöarna och de större inflödena till dessa. Den tertiära zonen omfattar större delen av avrinningsområdet för sjöarna (undantag bl.a. del av avrinningsområdet som ligger i Alingsås kommun). Placering av ett vattenintag i Östra Nedsjön skulle medföra att Västra Nedsjön och dess avrinningsområde, baserat på Naturvårdsverkets handbok, skulle erhålla lägre eller inga restriktioner genom vattenskyddsföreskrifter. Detta eftersom Västra Nedsjön ligger nedströms i systemet och att ett vattenintag placerat i Östra Nedsjön således inte påverkas av Västra Nedsjön och dess avrinningsområde. Vissa partier i anslutning till norra och östra delarna av Västra Nedsjön med avrinningsområde skulle dock troligen inkluderas i ett skyddsområde för Östra Nedsjön. Anledningen till detta är att influensområdet till de respektive sjöarna gränsar till varandra och att en skarp gräns är svårdragen.

21 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Samhällsbyggnad och teknisk försörjning En placering av vattenuttaget i Västra Nedsjön respektive Östra Nedsjön kommer att ge olika nyttor och kostnader. Några av dessa är oberoende av placeringen medan andra följer med valet av placering av råvattenintaget Anläggande Oberoende av placeringen av råvattenintaget krävs att ett nytt vattenverk och att en ny intagsledning anläggs. Ett råvattenintag i Östra Nedsjön medför dock längre ledningsdragning, en ny pumpstation, markanspråk och ökade utredning- och projekteringsinsattser, vilket resulterar i en stor kostnadsökning. Vidare kommer processen med en ny vattentäkt delvis behöva göras om, vilket medför en kraftig försening av utbyggnaden av dricksvattenförsörjningen i kommunen Drift och underhåll Oberoende av var råvattenintaget placeras kommer justering av kemiska parametrar i vattenverket att krävas Miljötillsyn och skydd Placering av råvattenintaget i Västra Nedsjön innebär sannolikt att ett större vattenskyddsområde etableras. Detta medför i sin tur högre tillsynskrav än om råvattenintaget placerades i Östra Nedsjön. Det ska dock nämnas att oberoende av intagets placering kommer vattenskyddsområdet beröra Bollebygds kommun och vissa tillsynsobjekt kommer att återfinns inom denna kommun. Vidare innebär ett större vattenskyddsområde, i alla fall i teorin, ett ökat skydd av vattenresursen VA-huvudman En placering av råvattenintaget i Östra Nedsjön medför att Härryda kommun ej har egen rådighet över vattenresursen. 4.3 Rekreation och friluftsliv Som framgår av både översiktsplanen, naturvårdsplanen och strandskyddsföreskrifter finns ett stort intresse och behov av naturskydd i området. Både genom kommunen och regionen, via bland annat länsstyrelsen, lyfts området och Nedsjöarna tillsammans med Mölndalsåns vattensystem upp som en värdefull tillgång som är skyddsvärd. Placeringen av uttagspunkten av råvatten för dricksvattenproduktion har därför inte någon direkt inverkan på denna bedömning. Att använda Nedsjöarna som dricksvattentäkt med tillhörande vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter kommer istället att gå hand i hand med det övriga skyddsbehovet av området och sjöarna. Detta är inte avsikten med ett vattenskyddsområde men kommer att tillsammans med övriga skyddsåtgärder att bidra till ett höjt rekreationsvärde för området och sjöarna.

22 22 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 4.4 Befolkningsutveckling Det framgår av både Göteborgsregionens kommunalförbund och den kommunala planen att aktuellt område är i tillväxt och har en potential att växa ytterligare. I översiktsplanen har Hindås avgränsats som utvecklingsområde, med utbyggnadsområden som ska räcka för en fortsatt befolkningsökning med ca 1,5 % per år under de närmaste åren. En etablering av Nedsjöarna som huvudvattentäkt kommer inte att begränsa förutsättningarna för etableringar i området. En säkrad vattenförsörjning bidrar snarare till en möjlig fortsatt befolkningsutveckling. 4.5 Infrastruktur Trafik Hindås är utpekad som en expansionsort och med Boråsvägen/Göteborgsvägen, lokaltåget, samt närheten till motorvägen (riksväg 40) och väg 549 som förbinder Hindås med E20 och Partille är läget attraktivt för pendling. Även Landvetter flygplats ligger mitt i kommunen och är riksintresse för kommunikationer. Förutom detta finns ett antal kommunala och privata vägar i området kring Nedsjöarna. Att nyttja Nedsjöarna som huvudvattentäkt med tillhörande skyddsområde och skyddszoner medför inga direkta konsekvenser för trafikinfrastrukturen jämfört med befintliga förutsättningar VA och dagvatten Enligt Härryda Vattenförsörjningsplan så är skydd av Västra Nedsjön av hög prioritet. Den Västra Nedsjön, men även andra delar av Mölndalsåns vattensystem, är där utpekade som intressanta framtida vattentäkter. Västra Nedsjön har också högt skyddsvärde enligt Avloppsförsörjningsplanen. Skyddsvärda vattenresurser i kommunen framgår av figur 9. Avloppsförsörjningsplanen föreslår utbyggnad av kommunalt VA för samtliga områden med enskilda spillvattenanläggningar inom de närmaste tio åren. För att skydda Västra Nedsjön klargör man att det också viktigt att dagvatten renas. Restriktioner finns om att nya bostäder därför inte bör planeras i dessa områden. I vissa av utvecklingsområden utanför detaljplanen ska enligt översiktsplanen inga nya bostäder tillåtas innan detaljplan upprättats. En användning av Nedsjöarna som huvudvattentäkt med tillhörande skyddsområde och skyddszoner kommer därför inte att påverka detta med ytterligare restriktioner. Den regionala och kommunala utvecklingen är styrd av de kommunala planbestämmelserna och genom en etablering och utbyggnad av Nedsjöarna som vattentäkt med tillhörande reningsverk kommer därför att vara ett steg i att förverkliga planerna oavsett placering av vattenintaget.

23 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 23 Figur 9 Vattenresurser med skyddsbehov Mölndalsåns vattensystem. 4.6 Näringsverksamhet Restriktioner beroende på var i skyddsområdet man befinner sig kommer att påverka vissa verksamheter medan andra inte berörs alls. Att få restriktioner i sin verksamhet kan inverka negativt i form av minskade intäkter och ökade utgifter. Att bilda ett vattenskyddsområde innebär bland annat att vissa markägares eller verksamhetsutövares möjligheter att fortsätta driva sin verksamhet kan begränsas. Verksamheter kan få verksamhetsförbud om riskerna med verksamheten är för stor eller så kan restriktionerna vara för stora för att fortsätta med verksamheten utan kraftiga förändringar. Även nya krav på förbättrad rening av industriavlopp och dagvatten från verksamheter kan komma tillsammans med skärpning av verksamheternas egna skyddsåtgärder för att undvika utsläpp och risker för förorening av vattentäkten.

24 24 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Tabell 2 Samlad redovisning av effekterna för utvalda samhällsintressen av ett råvattenintag i Västra Nedsjön respektive Östra Nedsjön samt en samlad bedömning avseende nytta och kostnad där ett råvattenintag i Östra Nedsjön jämförs mot det planerade intaget i Västra Nedsjön. Samlad nytta- och kostnadsbedömning för råvattenintag i Nedsjöarna Samhällsintressen Råvattenintag i Västra Nedsjön Råvattenintag i Östra Nedsjön Samlad bedömning för råvattenintag i Östra Nedsjön jämfört med intag i Västra Nedsjön Samhällsbyggnad och teknisk försörjning Anläggande Drift och underhåll Miljötillsyn och skydd Krävs nytt vattenverk och ny intagsledning Projekteringsunderlag och tillståndsutredning klara Krävs nytt vattenverk och ny intagsledning Ökade utredning- och projekteringskostnader Krävs inga nya markanspråk (servitut) Krävs markanspråk (servitut) Kortare ledningsdragning, krävs ingen ny pumpstation Krävs justering av kemiska parametrar i vattenverk Större vattenskyddsområde som medför högre tillsynskrav Större vattenskyddsområde som medför högre skydd av vattenresursen Vattenskyddsområdets utbredning medför tillsynsobjekt i annan kommun Krävs markanspråk (servitut), lång ledningsdragning, anläggande av en ny pumpstation Krävs justering av kemiska parametrar i vattenverk Mindre vattenskyddsområde som medför lägre tillsynskrav Mindre vattenskyddsområde som medför lägre skydd av vattenresursen Vattenskyddsområdets utbredning medför tillsynsobjekt i annan kommun VA-huvudman Egen rådighet över vattenresursen Ingen egen rådighet över vattenresursen Nytta Kostnad Nytta och kostnad oberoende av råvattenintagets placering Nytta och kostnad oberoende av råvattenintagets placering Kostnad oberoende av råvattenintagets placering Nytta och kostnad oberoende av råvattenintagets placering Rekreation och friluftsliv Rekreation och friluftsliv påverkas minimalt från rådande förhållanden Rekreation och friluftsliv påverkas minimalt från rådande förhållanden Nytta och kostnad oberoende av råvattenintagets placering

25 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 25 Befolkningsutveckling Säkrad vattenförsörjning, vilket möjliggör en fortsatt befolkningsutveckling Säkrad vattenförsörjning, vilket möjliggör en fortsatt befolkningsutveckling Nytta och kostnad oberoende av råvattenintagets placering Infrastruktur Trafik Trafikinfrastrukturen påverkas minimalt från rådande förhållanden VA och dagvatten Styrs av regionala och kommunala planbestämmelser och påverkas ej av placering av råvattenintag Trafikinfrastrukturen påverkas minimalt från rådande förhållanden Styrs av regionala och kommunala planbestämmelser och påverkas ej av placering av råvattenintag Nytta och kostnad oberoende av råvattenintagets placering Nytta och kostnad oberoende av råvattenintagets placering Näringsverksamhet Näringsverksamhet kan komma att påverkas av restriktioner i samband med etablering av vattenskyddsområde Ett större vattenskyddsområde berör fler verksamheter Näringsverksamhet kan komma att påverkas av restriktioner i samband med etablering av vattenskyddsområde Ett mindre vattenskyddsområde berör färre verksamheter Hög nytta Låg nytta Låg kostnad Hög kostnad

26 26 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 5 Samlad bedömning En ny vattentäkt är nödvändig för Härryda kommun och stora värden har satsats på att säkra vattenförsörjningen i kommunen. Kommunen utreder möjligheten att nyttja Nedsjöarna som kommunal vattentäkt, parallellt med huvudvattentäkten Finnsjön, och ett förslag till vattenskyddsområde har tagits fram baserat på ett råvattenintag i Västra Nedsjön. I samband med samrådsprocessen framkom frågan varför inte en utredning gjorts om en alternativ intagsplats i Östra Nedsjön. Mot bakgrund av detta har en konsekvensanalys av alternativa intagsplatser från Östra och Västra Nedsjöarna för dricksvattenförsörjning genomförts. Vattentäkter och framtida vattenresurser måste skyddas, varför ett vattenskyddsområde skall inrättas och innefatta det område som har en påverkan på en vattentäkt eller vattenresurs. Konsekvensen av ett vattenskyddsområde som är förlagt i förhållande till ett råvattenintag i Nedsjöarna kommer genom skyddsföreskrifterna att ge upphov till restriktioner. I och med skyddsföreskrifterna kommer tillstånd för vissa åtgärder att krävas och förbud att läggas för vissa åtgärder inom skyddsområdet. Konsekvenserna av ett vattenintag i Östra Nedsjön skulle troligen resultera i att Västra Nedsjön och dess avrinningsområde påfördes lägre restriktioner genom vattenskyddsföreskrifter jämfört med rådande förslag. Vissa områden i anslutning till norra och östra delarna av Västra Nedsjön med avrinningsområde skulle dock troligen inkluderas i ett skyddsområde för Östra Nedsjön. Nedsjöarna ingår som en del av Mölndalsåns vattensystem och är utpekade som värdefulla framtida vattenresurser. Nedsjöarna ingår i Rådasjöns avrinningsområde och fungerar som vattenmagasin till denna. Rådasjön är regionalt skyddsvärd dels som huvudvattentäkt för Mölndals kommun dels som reservvattentäkt åt Göteborgs stad. Nedsjöarna utgör därför redan idag en viktig och skyddsvärd vattenresurs som indirekt försörjer människor med rent vatten och som är en del av reservvattentäkt åt ytterligare personer. Ett vattenskyddsområde i Nedsjöarna medför alltså att ett viktigt steg tas i den för hela regionen så viktiga dricksvattenförsörjningsfrågan. Konsekvensen av en placering av råvattenintaget i Västra Nedsjön eller Östra Nedsjön blir därför underordnat intresset för båda sjöarna och dess avrinningsområde som vattentäkt, avrinningsområde till en annan vattentäkt och som framtida vattenresurs. Avrinningsområdet

27 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 27 och sjöarna kommer därför med stor sannolikhet att inkluderas i ett vattenskyddsområde oavsett var intaget är placerat. Ekonomiskt kommer ett ändrat beslut och en flytt av råvattenintaget till Östra Nedsjön medföra en kraftig försening och fördyrning. Många av de fasta kostnaderna i upprättandet av en ny vattentäkt, placering av ett råvattenintag och konstruktion av ett vattenverk kommer inte nämnvärt att förändras. Det är de tillkommande arbetena som kommer av en förändrad plan och placering av intagsplatsen som blir fördyrande. Kommunen kommer utöver behov av nya utredningar få ökade kostnader av längre ledningsdragning, servitut, rådighet över mark och vatten, pumpstationer och projekteringskostnader. Att avbryta processen och starta ett arbete för att förlägga vattentäkten i Östra Nedsjön kommer också att medföra en kraftig försening av projektet. Härryda kommun är i behov av en ny vattentäkt och om inte behovet täcks kan i längden utbyggnad och expansionen i kommunen försenas eller avstanna. Med tanke på de restriktioner som kommer av ett vattenskyddsområde för kommuninnevånarna, verksamheter och boende i Hindås kan det tyckas att en förläggning av vattenintaget till Östra Nedsjön borde göra en stor skillnad. Men, bortsett från att båda Nedsjöarna är viktiga vattenresurser, kommer området i stort runt sjöarna dock oförändrat att vara under restriktioner som gäller generellt. Medborgare har enskilt en skyldighet att värna om naturen och utöver detta finns redan långtgående restriktioner i vad som får göras i närområdet genom bland annat strandskyddsförordning och skyddsvärd natur mm enligt miljöbalken. Som slutsatts kan konstateras att de tre övergripande konsekvenserna av en placering av vattentäkten och råvattenintaget i Östra Nedsjön i förhållande till det föreslagna alternativet blir: Ökad kostnad för kommunen i form av anläggnings- och projekteringskostnad. Troligen lägre restriktioner för Hindås samt större delen av Västra Nedsjön och dess avrinningsområde i och med en utbredning av ett vattenskyddsområde endast i anslutning till Östra Nedsjön. Nedsjöarna utgör en kommunal och regional skyddsvärd vattenresurs som skall skyddas.

28 28 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 6 Referenser Utredning och underlag avseende ny vattentäkt i Härryda kommun Råvattenkontroll - Krav på råvattenkvalitet. Svenskt Vatten, 2008 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket, 2011 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken). NSF 2003:16 Klimat- och sårbarhetsutredningen. SOU 2007:60 Klimatförändringarnas inverkan på de allmänna avloppssystemen. Svenskt Vatten, M134, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. Svenskt Vatten, M135, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. Havs och Vattenmyndigheten, 2012 Remissyttrande över förslag till riksintresse för dricksvattenförsörjning, Härryda kommun. COWI AB, 2013 Beslutsunderlag för framtida vattenförsörjning i Härryda kommun. SWECO, ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun, Vattenförsörjningsplan Härryda kommun. SWECO, 2009 Naturvårdsplan Härryda kommun, Avloppsförsörjningsplan Härryda kommun Förslag till regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013

29 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 29 Regionala underlag för områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i Västra Götalands län, Länsstyrelsen VG, Miljöbalken. SFS 1998:808 Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Bollebygds kommun. Länsstyrelsen Västra Götaland, Konsekvensanalys steg för steg, handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys för Naturvårdsverket, Mölndals kommuns Översiktsplan och Avloppsplan Ersättning vid bildande av Vattenskyddsområde. Lan Le Huong, Examensarbete Göteborgs Universitet, 2012 Miljömålsportalen Konsekvensanalyser. Naturvårdsverket, Skyddad Natur kartmaterial över skyddade områden i Sverige, Strandskydd en vägledning för planering och prövning, Naturvårdsverket och Boverket, Handbok 2009:4, Utgåva 2, Februari 2012

30 30 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Bilaga 1. Regelverk kring skydd av dricksvatten Miljöbalkens portalparagraf (1 kap 1 ) anger att balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken (3 kap 1 ) och plan- och bygglagen (PBL) (2 kap 2 ) anger också att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Där står också att företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Olika intressen kommer därför med i avvägningen om skydd av en vattenresurs. Det kan vara såväl bevarande- som exploateringsintressen, men också till exempel mellan olika exploateringsintressen. Vattenskyddsområde 7 kap, 21. Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grundeller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. 22 För ett vattenskyddsområde skall länsstyrelsen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Om det behövs, får länsstyrelsen eller kommunen föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas. Kommunen har med andra ord rätt och skyldighet att inrätta de föreskrifter som behövs för att uppnå syftet. I det här fallet är det att skydda en vattentäkt på kort och på lång sikt. Vattenskyddsföreskrifterna som gäller inom vattenskyddsområdet ansluter till miljöbalkens restriktionsnivå och de belyser och ställer specifika krav på det som inte är specificerat i miljöbalken. Vattenskyddsföreskrifternas krav kan därför inte vara mildare än miljöbalkens minimikravnivå, de kan och brukar dock göras strängare för att uppnå sitt syfte. Med stöd av 7:e kapitlet i miljöbalken utgör vattenskyddsområden, liksom övriga liknande skyddande områden (naturreservat, strandskyddsområden, miljöriskområden, kulturreservat m.fl.) därför en grund för den kommunala planeringen. Även branchorganisationen Svenskt Vatten markerar tydligt vikten av att råvaran till vårt viktigaste livsmedel, dricksvatten, håller en hög kvalitet och att dricksvat-

31 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 31 tenintresset lyftas in i kommunens planarbete där vattenförsörjningsplaner och VAplaner utgör viktiga underlag till en översiktsplan. För att säkerställa att vattenkvaliteten inte försämras är Vattenskydd ett viktigt instrument för att skydda grundvatten, sjöar och vattendrag, vilka används vid produktion av dricksvatten. De poängterar också att även uppströmsarbete är ett viktigt verktyg för att hålla en hög kvalitet på råvatten och därmed dricksvattnet. Strandskydd finns reglerat i Svensk lagstiftning, miljöbalken 7 kap, och gäller i hela Sverige. Lagen stärker allemansrätten vid vatten. Syftet är att alla ska kunna komma ner till stranden och inte bara den som äger mark men strandskyddet skyddar även växt- och djurlivet. Naturliga stränder fångar dessutom upp övergödande ämnen som annars förstör vattendrag, sjöar och hav. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300 meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. Strandskyddet är väl i paritet med vad som får och inte får göras i ett vattenskyddsområde. Enligt 29 kapitlet miljöbalken, 2 står att bland annat "För brott mot områdesskydd döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. i ett biotopskyddsområde bedriver en verksamhet eller vidtar någon annan åtgärd som kan skada naturmiljön och som är förbjuden enligt 7 kap. 11 andra stycket, 2. i ett strandskyddsområde uppför en byggnad eller vidtar någon annan åtgärd som är förbjuden enligt 7 kap. 15, eller 3. orsakar en skada eller en risk för skada på eller annan olägenhet för de miljövärden som avses att skyddas i en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat, ett djur- och växtskyddsområde, ett vattenskyddsområde eller ett område som omfattas av ett interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 genom att olovligen uppehålla sig i området eller där olovligen uppföra bebyggelse, stängsel eller upplag, utföra schaktning, muddring, uppodling, markavvattning, täkt, plantering eller avverkning, utöva jakt eller fiske, eller använda bekämpningsmedel. Enligt Härryda ÖP råder utökat strandskydd utmed båda sjöarna och enligt Lst VG finns ett förslag till beslut om utökat strandskydd i Bollebygds kommun där Länsstyrelsen överväger, med stöd av 7 kap 14 miljöbalken (1998:808) att förordna att de sjöar som anges nedan omfattas av utvidgat strandskydd av angiven omfattning, 300 meter, från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Riksintresse: Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse enligt miljöbalkens tredje kapitel. I Sverige finns runt riksintressen för kulturmiljövården. Närmare 200 ligger i Västra Götalands län.

32 32 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna Områdena kring sjöarna har i sin helhet pekats ut som riksintresse för friluftsliv, och vissa delar har även pekats ut som riksintresse för naturvård i förhållande till såväl djurlivet som allmänhetens rekreationsupplevelser. I dessa kan det även finnas stora värden i att större områden med ett antal sjöar och/eller sjösystem som ligger tätt och där det finns möjlighet att röra sig fritt mellan sjöarna, exempelvis Härskogen på gränsen mellan kommunerna Lerum, Härryda, Alingsås och Bollebygd. Området har stort värde och är lättillgängligt från flera tätorter och har bland annat höga värden för fågellivet. Stora delar av området omfattas av landskapsbildsskydd. Enligt Lämsstyrelsen är det av stor vikt att områdets upplevelsevärden, fågelvärden och värden för det rörliga friluftslivet värnas. Många av de värden som beskrivs ovan handlar om vikten av att bevara områden både nu och för framtiden. Länsstyrelsen ser därför till exempel starka skäl till att besluta om utvidgade strandskyddsområden som har en betydande storlek och inte delas upp i mindre områden eftersom de då tappar i värde. Bebyggelse ger ofta upphov till övergödande utsläpp. Ny bebyggelse som placeras nära vattnet med sina utsläpp medför en risk för ökade framtida näringshalter i våra sjöar till följd av mindre självrening jämfört med ny bebyggelse som placeras längre från vattnet. Ökade utsläpp av övergödande ämnen är ett hot mot vattenkvaliteten samt mot de arter som gynnas, eller till och med är beroende, av oligotrofa förhållanden. Ett utvidgat skydd, exempelvis strandskydd och som riksintresse kan vara nödvändigt för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet och motverka ökade utsläpp i ekologiskt känsliga områden. Länsstyrelsen i Västra Götaland har lagt ett förslag på Riksintresse för dricksvattenförsörjning där influensområdet för de utpekade riksintressena omfattar delar av Härryda kommun. Hur eventuella restriktioner som kommer med ett sånt fastställande ser ut eller om detta blir av vet man inte i dagsläget. Förslaget är på remiss till de berörda parterna. EU-lagstiftning: I och med att Sverige är med i EU har lagstiftningen som berör dricksvatten sin grund i EG-direktiv. Livsmedelsverkets arbete inom dricksvattenområdet styrs främst av Dricksvattendirektivet (98/83/EG), och Naturvårdsverkets arbete med vattenskydd styrs främst av Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). EU:s ramdirektiv för vatten, "vattendirektivet", syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk status till år 2015 eller år En bärande princip är att inget vatten får försämras. Kartläggning och analysen har gett underlag till fastställande av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Havs- och Vattenmyndigheten övertagit en stor del av Naturvårdsverkets arbete med söt- och havsvattenanknutna frågor. Myndigheten ansvarar för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag där ett delmål berör dricksvattenskydd. Myndigheten har centralt tillsynsansvar för frågor närliggande dricksvattenområdet som skydd av dricksvattenförekomster, vattenskyddsområden och dricksvattentäkter. Miljömålen: Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.

33 Konsekvensbedömning av alternativa intagsplatser för råvatten i Nedsjöarna 33 Miljömål levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, utvinner dricksvatten och vattenkraft. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jord- och skogsbruk. Generationsmålet. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och skall ge möjlighet till ett "flergenerationsperspektiv". Generationsmålets ger också en förutsättning för fortsatt arbete med en hållbar dricksvattenförsörjning och ett skydd av våra framtida vattenresurser. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljöpolitiken ska bland annat fokusera på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna.