Samrådsmöte med allmänheten - Tillståndsansökan för vattenuttag ur västra Nedsjön

Transkript

1 Plats: Hindåsgården, Hindås Samrådsmöte med allmänheten - Tillståndsansökan för vattenuttag ur västra Nedsjön Närvarande: Härryda kommun Vatten och avfall Miljö- och hälsoskydd Thord Lundin Jessica Sténhoff Victoria Hill Anders Bruce Bollebygds kommun SWECO Stangdell & Wennerqvist Lennart Haglund Helen Eklund CG Göransson Peter Näslund Antal närvarande cirka 100 st, 82 st namn på närvarolista Detta möte mynnar i samrådsredogörelse som ska bifogas tillståndsansökan. s 1(5)

2 Samrådsmöte tillståndsansökan för vattenuttag från västra Nedsjön Thord Lundin, va-chef, hälsar alla välkomna till mötet, drar dagordning och presenterar de närvarande. Peter Näslund inleder med att berätta om tillståndsansökan och den juridiska processen. Synpunkter går bra att lämna ikväll på mötet men även skriftligen via e-post eller post senast 30 april till Härryda kommun. Härryda kommun ska lämna in en tillståndsansökan med samrådsredogörelse och miljökonsekvensbeskrivning, (MKB), till Mark- och miljödomstolen, (MMD). Alla sakägare får ytterligare ett tillfälle att komma med synpunkter, då till MMD som också kallar till huvudförhandling. Förhandlingen sker oftast på plats. Efter huvudförhandling avkunnar domstolen en dom för vattenuttag. Om uttag beviljas lämnas tillstånd med villkor. Processen kan ta cirka sex månader. Helen Eklund beskriver va-försörjningen i kommunen. Härryda kommun behöver mer vatten för att kunna trygga vattenförsörjningen till år Sweco fick i uppdrag att ta fram en vattenförsörjningsplan. Eklund redovisar vilka vatten som har studerats och möjligheten att köpa in vatten. Av flera redovisade alternativ var det bästa alternativet västra Nedsjön på grund av vattentillgången, god kvalitet och för att bygga ihop vattennätet. Kommunfullmäktige beslöt i januari 2013 att arbeta vidare med västra Nedsjön. CG Göransson Det planeras två intag i västra Nedsjön, ett ytintag på cirka 7 meters djup och ett djupintag på 23 meter. Göransson redovisar Mölndalsåns tillrinningsområde med Nedsjöarna högst upp i systemet. Samordnad reglering sker av Mölndalsån. Stora ombyggnationer av regleringen pågår och beräknas bli klara inom några år. Det finns ett tillstånd för tappning av 0,4 m 3 per arbetsdag. Det finns möjligheten att stänga tappningen helt enligt tillståndet, men det nyttjas inte. Härryda avser att ansöka om uttag på 150 liter/sekund. Med avsikt att ta ut 75 l/s i en första etapp. Vid framtida behov finns möjligheten att ta i bruk resten av tillståndet och bygga ut vattenverket för det. SMHI har gett underlag till nederbördsberäkning och höjder på sjön vid exempelvis torrår. Sjön bör ligga på +2,20 m. Övre och nedre nivåerna i sjön ändras inte. FRÅGA från Bollebygdsbo: Räcker vattnet även till Bollebygd? SVAR: Den som söker om vattnet först, får vattendomen. Sänker man miniminivå, går det att ta ut mer. FRÅGA från Bollebygdsbo2: Varför har vissa vattendrag ratats i Härryda kommun, som Härsjöarna? SVAR: Kommunen har tittat på vattenförekomst i tillräcklig mängd av god kvalitet och vill dessutom förstärka dricksvattenförsörjningen i hela kommunen. I framtiden när det inte räcker med vatten från Finnsjön, till Landvetter och Härryda, kan västra Nedsjön även förse västra kommunen med vatten. Ledningsnätet i kommunen kommer att byggas ihop för att undvika att all matning sker från ett håll. Härsjöarna har ett mindre magasin än Nedsjöarna. s 2(5)

3 FRÅGA: På vilken nivå har kommunen tagit upp detta med Bollebygds kommun? SVAR Lennart Haglund, samhällsbyggnadschef i Bollebygds kommun: Frågan har tagits upp i kommunstyrelsen och kommunpolitikerna där. Bollebygd är intresserad av att köpa reservvatten. Helen Eklund, MKB Tillsammans med tillståndsansökan kommer det att lämnas in en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. I den ingår redovisning av vattenprovtagning, vattenkvalitet och undersökningar av flora och fauna. Det finns rikligt med signalkräftor och storlom. Området är ett riksintresse för friluftsliv. Område 1, (västra delen) bottenfauna: Mycket artrik, men inget rödlistad art. Vi planerar att använda tekniken styrd borrning vilket endast ger små konsekvenser och temporära störningar vid anläggandet av ledningen. Vattennivån visades för ett hydrologisk normalår, genomsnittligt år. Under torrperioder kan vattnet sjunka en meter under startnivå. Under extrema torrnivåer som sker cirka vart 100:e år, så sänks nivåerna av snabbare samt miniminivåer blir längre och oftare. Klimatet antyds ge mer nederbörd i framtiden, risken för torrår minskar troligen. FRÅGA: Det är en bra genomgång. Nu undrar jag vilka negativa effekter kan detta ge för boende om några generationer? Får man fortfarande åka skidor? Påverkas privata dricksvattenbrunnar? Enskilt avlopp? SVAR: Vi kan inte se några negativa effekter, då vi vill utöka skyddet av vattnet. Skidåkning går fortfarande bra. Privata dricksvattenbrunnar påverkas inte. Enskilt avlopp påverkas inte mer för att det kommer inom skyddsområde. Enskilda avlopp ska fylla sin funktion oavsett var det ligger. Däremot föreslås det inte vara tillåtet med nyetablering av enskilt avlopp inom primär och sekundär skyddszon. FRÅGA: Vad gör Bollebygds kommun? SVAR: Lennart Haglund, Bollebygds kommun, berättar att de arbetar med en ny översiktsplan (ÖP), vattenförsörjningsplan (VFP) och avloppsförsörjningsplan (AFP). De ser möjlighet att koppla in sig på dricksvattennätet i Härryda kommun och koppla in avloppsvattnet till Ryaverket i Göteborg, via Härryda kommun om Gryaab godkänner det. För cirka ett år sedan började de se över de enskilda avloppen i kommunen. FRÅGA: Varför går det inte att förlänga intagsledningen med 2 km och förlägga intaget i Östra Nedsjön? SVAR: Att lägga intagspunkt i Bollebygds kommun vore kontroversiellt. Härryda vill äga marken och därmed råda över intaget. Dessutom ger det tilläggskostnader med cirka 16-21,5 miljoner kr. Det räcker inte med sugledning på 2 km, en ny pumpstation måste byggas. Det ger heller ingen ökad vattenkvalitet eller mindre vattenskyddsområde för östra Nedsjön. FRÅGA: Varför inte ta vatten ur Rådasjön? SVAR, CG : Vid översvämningarna 2006 ställdes det önskemål om att öka överpumpningen från Rådasjön till Delsjöarna men Göteborg Vatten ville inte på grund av de höga flödena i Mölndalsån ökat föroreningarna i Rådasjön. Ju längre ner i systemet man kommer ökar risken för föroreningar. FRÅGA: Har Härryda kommuns tjänstemän rätt att titta på enskilt avlopp i Bollebygds kommun? s 3(5)

4 SVAR: Anders Bruce svarar, Nej, den tillsynen ligger på Bollebygds miljöenhet. Det är inget ovanligt, snarare tvärtom att vattenskyddsområden ligger i flera kommuner. FRÅGA: Fråga om uttag, vilken relation har den befintliga vattendomen? SVAR: Den som söker vattendom bestämmer målets omfattning. Det är en frivillig överenskommelse om att släppa 0,4 m 3 /dag som miniminivå. Kommunen avser inte att begära ändring av dämnings- och sänkningsgränser. FRÅGA: Hur påverkas sjön vid min-nivå? SVAR: Karta finns. Papyrus körde sjön mycket upp och ner till och med 1970-talet. Formellt sett finns möjligheten kvar, men företaget finns inte kvar. FRÅGA, Anders Olsson, Nedflo: Nivån mars-maj var 3 dm högre. Öringen i Mölndalsån behöver vatten, nu är den en femtedel. Gäddans lekplatser är grunda områden som behöver vatten. SVAR: Nivån ska regleras med förvarning om nederbörd från SMHI. Senaste översvämningen orsakade skador för 100 miljoner. Nu sker åtgärder för 70 miljoner för att förbättra reglering. FRÅGA av Jack Olsson, Mölndals Fiskevårdsområde: Hur ska va-ledningarna mellan östra och västra kommunen dras? SVAR: Thord - En ledningsförrättning avgör vad ledningen läggs, antagligen nära Göteborgsvägen. Vi har gjort en förstudie på ledningsdragningar. De planeras att läggas nära vägen. Det blir två dricksvattenledningar och en spillvattenledning. Vi undviker att lägga ledningar nära Mölndalsån för att få lätt åtkomst för underhåll. FRÅGA, Jack: Öringen leker på hösten. Får man stänga av flödet helt och hållet? SVAR: Nej, inte ur miljösynpunkt med det finns juridisk möjlighet. Det ska finnas tillräckligt med vatten för att skydda lekplatserna. FRÅGA: Vad är Bollebygds dricksvattenbehov i liter/sekund? SVAR, Lennart H: Det är inte klart med Bollebygds huvudvattentäkt, men de planerar en grundvattentäkt och önskar att ha reservvattenförsörjning från Hindås. FRÅGA: Hindås får dricksvatten från Rävlanda idag, blir det från Hindås sen? Rävlandavattnet är mycket bra, blir detta vattnet lika bra? Det luktar från befintlig avloppsledning mellan Hindås och Rävlanda, hur blir det med det? SVAR, Thord: Ja, det blir från Hindås till Hindåsborna och Rävlandaborna. Rävlandavattnet räcker inte i framtiden med den befolkningsökning som prognoserna visar. Befintlig vattendom med maximalt uttag beräknas vara uppnådd år Det blir en tät avloppsledning mellan Rävlanda och Hindås vilket inte kommer att ge lukt. PAUS med kaffe och kaka FRÅGA, från Mölndalsåns representant: Hur är miljöaspekten att ta vatten från Nedsjöarna eller Rådasjön? Tar vi vatten från Nedsjön, blir det 15 sekundliter mindre att släppa i ån (bättre att släppa den mängden direkt i sjön)? SVAR, CG: det finns viss logik i frågan. Vi reglerar sjön efter uttaget. Minimitappningen på s 4(5)

5 0,4 m 3 är stor jämfört med andra domar i reglerade sjöar. 0,3 kbm som högst dubbel låg vattenförning. FRÅGA: Varför kan inte Härryda ta ur Rådasjön? SVAR: Ju sämre vatten desto mer och dyrare rening. Både Mölndal och Göteborg har vattendom på vattenuttag ur Rådasjön och Härryda skulle i den mån det finns vatten kvar få tillgång. Det är för osäkert samt att kvaliteten är lägre. FRÅGA: Kan någon förtydliga 150 l/s i genomsnitt? SVAR: I vattendomen ansöks om ett totalt uttag per år. Totaluttag är det styrande. Vi redovisar hur maximal påverkan kan se ut. Det är förbrukningen som styr uttaget. Vattenverket byggs efter 75 l/s i etapp 1. FRÅGA: Det stora beghovet av vatten finns i Mölnlycke och Landvetter. Varför ta vatten i Hindås och lägga restriktioner i glesbygden? SVAR: Ju längre sträcka vatten transporteras genom bebyggda områden, ger större risk för förorening och vi tappar balansen med ett verk i väst och ett i öst, som är sammankopplat. Antecknat av Victoria Hill s 5(5)