UPPDRAGSLEDARE. Helen Eklund UPPRÄTTAD AV
|
|
- Fredrik Andersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 UPPDRAG Västra Nedsjön Tillståndsansökan vattenuttag UPPDRAGSLEDARE Helen Eklund DATUM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson Svar på yttrande från Länsstyrelsen, daterat Länsstyrelsen har i sitt yttrande, daterat , bland annat framfört följande: Då sökanden inte har regleringsrätten för Nedsjö os bör ansökan förtydligas med en beskrivning av hur hydrologiska förhållanden, årstidsvariationer i flöden och nivåer m.m. i Mölndalsån och V. Nedsjön påverkas om tappningsstrategin för Nedsjö os inte ändras. Inlämnad ansökan har inte innefattat en beskrivning av hur hydrologiska förhållanden påverkas om ett utökat vattenuttag sker baserat på nuvarande tappningsstrategi. Huvudanledningarna till detta är följande: För att säkra mot översvämningar samt för att trygga vattentillgången i nedströms liggande sjöar och samhällen har Mölndals Kvarnby, som innehar regleringsrätten vid Nedsjö os, redan förändrat tappningsstrategin. De börnivåkurvor som föreslagits i ansökan samt ingående utredningar är därför nu gällande och de tappningsstrategier som tillämpats tillbaka i tiden kommer således inte bestå i framtiden. Det sökta, ökade vattenuttaget är således inte orsaken till att en ny tappningsstrategi har etablerats. Historisk tappningsstrategi har ändrats vid flertalet tillfällen och den har inte heller strikt efterföljts. Vidare har förändringar skett i utloppskanalen (iläggning av sten utförd av fiskeriintressen mm), vilket medfört att mätning av utgående flöde/tappningen inte varit korrekt. Det medför att registrerade flöden i loggböcker mm inte är korrekta (utan överskattade). Därför blir det mycket svårt att analysera och framförallt jämföra påverkan av ett utökat vattenuttag baserat på historisk tappningsstrategi. Kommentarer kring historisk regleringsstrategi Regleringsmetod Historiskt har regleringen vid dämmet vid Nedsjö os skett manuellt. Vattenstånd och tappning har kontrollerats vid platsbesök och inrapporterats till Vattenkontrollanten, varefter lucköppning, vid bedömt behov, har justerats. Innan dämmet byggdes om till en reglerlucka under mitten av 1990-talet skedde regleringen genom användandet av sättar, fyrkantiga stockar som staplades ovanpå varandra. Detta är en mycket arbetskrävande metod och innebar att flödesjusteringar utfördes med relativt stort tidsavstånd. Även efter övergång till reglering med en lucka har justering av tappningen skett med kraftigt varierande intervall. Därtill har förändringar i -14 S w e co Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm J o na ta n Lar s so n Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) MW Fax g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx jonatan.larsson@sweco.se 1 (16)
2 utloppskanalen, dels till följd av hindrande växtlighet, dels beroende på att fiskeriintressenter har lagt stora stenar och tvärgående mindre trösklar i utloppskanalen, medfört att aktuell tappning har överskattats. Nu är dämmet automatiserat och fjärrstyrs tillsammans med övriga dämmen i Mölndalsån från en gemensam driftcentral av Göteborg Park- och Natur. Detta innebär att det nu finns helt andra förutsättningar att reglera Nedsjöarna efter vald regleringsstrategi genom att responsen på kraftig nederbörd, längre torrperioder etc. blir betydligt snabbare än vad den varit. Tillsammans med prognossystem kommer regleringen kunna ske betydligt mer proaktivt. Regleringsstrategi under gången tid Nedsjöarna har reglerats under hundratals år. Syftet med regleringen har varit kraftändamål för kvarnar, sågverk och vattenkraftverk. Regleringsrätten för Nedsjöarna innehas av Mölndals Kvarnby. Gällande regleringsbestämmelse anger att reglering får ske fritt mellan sänkningsgränsen +0,30 m och dämningsgränsen +3,15 m, lokalt system. Gällande vattendom anger vidare att ett flöde om minst 0,4 m 3 /s ska tappas, förutom under delar av nätter och söndagar/helger, då 0-tappning är tillåten. Räknat på en vanlig arbetsvecka motsvarar detta en medeltappning av ca 0,25 m 3 /s. Den höga tappningen under vardagar var föranledd av att flödet skulle vara tillräckligt för att driva de vattenverk, kvarnar, kraftverk m.m. som nyttjade vattenflödet. I praktiken har dock inte möjligheten till 0-tappning utnyttjats på många 10-tals år. Noteras bör att den frivilligt valda mintappningen om 0,4 m³/s under all tid är mycket hög och motsvarar hela 40 % av medelvattenföringen och är ca 2,7 gånger högre än den naturliga medellågvattenföringen, som annars ofta används som mintappning från reglerade sjöar. Fram till slutet av 1970-talet utnyttjades årligen en stor del av det tillåtna regleringsintervallet på sammantaget 2,85 m för att dels säkerställa erforderliga vattenuttag till industrier och Mölndals kommun, dels för att optimera driften av ett vattenkraftverk i Mölndal, Papyrus nedre. Från 1980-talet har regleringen normalt hållit sig inom ett intervall om 1 m eller mindre. År 1993 fick Göteborgs kommun tillstånd att utnyttja Mölndalsån/Rådasjön som reservvattentäkt. Det magasin som skulle säkerställa att kommunen även under lågflödesperioder kunde ta ut upp till 2,1 m 3 /s, eller upp till totalt 5 milj.m 3, vid varje uttagstillfälle, var Nedsjöarna. VBBVIAK, numera Sweco, utförde en hydrologisk utredning angående Nedsjöarna för att säkerställa att vattnet i sjöarna skulle räcka till för framtida reservvattenuttag för Göteborg och vattenuttag för industrier och Mölndals kommun, samt att utföra regleringen så att risken för översvämningar vid högflöden skulle begränsas. Utredningen mynnade ut i ett förslag att nivåer över +2,20 m skulle användas för att ha magasineringskapacitet att vid stora nederbördstillfällen kunna magasinera hela nederbörden, förutom mintappning, för att undvika översvämningar nedströms Nedsjöarna. Under romläggning på hösten skulle sjön hållas lägre, +2,0 eller lägre, för att därefter åter höjas så att romen med säkerhet skulle ligga under vatten fram till romkläckningen på våren. Regleringsstrategin har allt sedan dess varit att säkerställa; lovgivna vattenuttag för industrier och Mölndals kommun, 2 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
3 erforderligt reservvatten för Göteborgs kommun för att vid behov kunna ta reservvatten från Mölndalsåsystemet när vattenkvaliteten i Göta älv är dålig, så långt möjligt medverka till att reducera översvämningar i Mölndalsåsystemet genom neddragning av tappningen till minimum tills den akuta översvämningsrisken försvunnit, samt slutligen ta så stor hänsyn som möjligt till sjöarnas miljöförhållanden, främst fisk och sjöfågel. Det praktiska sättet för uppfyllandet av denna strategi har varierat något med den person som varit regleringsansvarig. Under 2000-talet har nivån i sjöarna hållits något högre än under tidigare år med jämnare reglering, främst med hänsyn till miljöförhållanden. I Figur 1 visas historiska vattenståndsnivåer tillsammans med börnivåer enligt senast gällande driftrutin innan börnivåerna förändrades till de som föreslagits i den nu aktuella ansökan. Börnivåerna enligt Figur 1 bygger på förutsättningen att, under perioder då det förekommer risk för stora flöden och möjlig översvämning nedströms Nedsjöarna, nivån i sjöarna hålls så lågt att det går att magasinera tillrinningen under högflödesperioden. Under vår och del av sommar eftersträvas ett högre vattenstånd för fågelliv och för att vattenståndet i Västra Nedsjön ska hållas så högt att det blir ett fritt lopp upp till Buasjöns nivå, men även ur rekreationssynpunkt samt för att det ska finnas tillräckligt vatten för ett reservvattenuttag även under en lång torrvädersperiod. Börnivåerna har följts främst under sommar och tidig höst. Det saknas dock hydrologiska förutsättningar att hålla vattenståndet lågt ända fram till slutet av april för att därefter höja vattenståndet ett par decimeter. Detta är endast möjligt under år med en sen och måttligt stor vårflod. Normala år räcker inte tillrinningen till för en sådan höjning, varför börnivåerna inte heller normalt har följts under vinter och vår. 3 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
4 Figur 1. Börnivåer enligt Mölndal Kvarnbys föregående driftrutin jämfört med historiska uppmätta vattenstånd. Förtydligande av påverkan av ett ökat råvattenuttag För att tydligare särskilja effekten av ett utökat vattenuttag har nya beräkningar med den nu använda regleringsmodellen genomförts. I dessa har ett uttag av 75 l/s i enlighet med denna ansökan jämförts med att inte ha något uttag alls ifrån sjön. Härigenom kan effekten av att öka råvattenuttaget under den numera antagna regleringsstrategin lättare studeras. Idag finns tillstånd för att ta ut 10,5 l/s från sjön, men eftersom uttaget i praktiken varit betydligt lägre och inte utnyttjats under en längre tid så jämförs här med ett nolluttag. Vid modellering med den nya regleringsstrategin och större vattenuttag används en dataserie som erhållits från SMHI med tillrinningen till Nedsjöarna för åren Dataserien är så lång att den väl täcker upp flera olika tillrinningsscenarior som i framtiden kan uppträda, och serien innefattar år med såväl låg som hög årsmedelvattenföring. Under långa torrperioder då mintappning tillämpas innebär ett vattenuttag om 75 l/s en extra avsänkning av sjöarna om ca 2 cm/månad, jämfört med om inget vattenuttag hade skett. Nedsjöarna regleras primärt efter en börkurva för vattenstånd, vilken modifieras med en årskurva med en varierad stor tappning under året. Grovt innebär detta att under perioder med större tappning än mintappning blir flödet ut från Nedsjöarna till följd av det ökade vattenuttaget 4 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
5 ca 0,075 m 3 /s lägre än det annars skulle varit om vattenuttaget inte hade ökats. I medeltal över åren minskar tappningen med 7,5 %. För att studera skillnaden mellan ett uttag om 0 l/s och 75 l/s har sex år valts ut; 1989 och 1996 (år med låg medeltillrinning), 1995 och 2002 (år med medeltillrinning nära medelvattenföringen) samt 1999 och 2006 (år med hög medeltillrinning). Tillrinning för de utvalda åren framgår av Figur 2 nedan. Figur 2. Beräknad tillrinning till Nedsjöarna enligt SMHIs dataserie som använts vid regleringsmodelleringen. Utvalda år markerade i rött (torrår), grönt (medelår) och blått (blött år). Åren 1989 och 1996 innefattade längre perioder med låg tillrinning. Medelflödet ut från Nedsjöarna var dessa år 0,59 m³/s respektive 0,57 m³/s, vilket innebär att mintappningen således motsvarar ca 70 % av medeltillrinningen dessa år. Resultatet av regleringsmodelleringen för dessa två år framgår av Figur 3 och Figur 4. I dessa figurer kan utläsas skillnaden mellan de olika stora vattenuttagen. Den tid då tillrinningen och vattenståndet är så lågt att tappningen begränsas till mintappning blir för 1989 ca sex månader utan vattenuttag. Med ett vattenuttag om 75 l/s ökar den med ca 10 dygn. För 1996 blir perioden med mintappning hela 10 månader och ökar endast med ca 7 dygn vid det större uttaget. Sammantaget visar detta på högst marginella skillnader i mintappningsperioder. Det större vattenuttaget medför att sjön under dessa långa perioder med låg tillrinning sänks av till en lägre nivå än om inget vattenuttag görs. För 1989 innebär det extra vattenuttaget ca 10 cm större avsänkning, och för 1996 ca 16 cm. 5 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
6 Figur 3. Beräkningsresultat för vattenstånd (blått) och tappning (rött) för uttag om 75 l/s (mörkt) jämfört med inget uttag (ljust) för tillrinning under Figur 4. Beräkningsresultat för vattenstånd (blått) och tappning (rött) för uttag om 75 l/s (mörkt) jämfört meds (ljust) för tillrinning under Åren 1995 och 2002 är två år där medeltillrinningen är mycket nära medeltillrinningen över hela dataserien; 1,0 m³/s för båda åren. Resultatet för dessa två år framgår av Figur 5 och Figur 6. Även om dessa år har en högre medeltillrinning innefattar de perioder med lägre tillrinning som innebär att tappningen dras ner till mintappning under längre perioder. För 1995 sker detta under knappt två månader utan vattenuttag, och med vattenuttag blir perioden knappt 10 dagar längre. Sjöns avsänkning blir knappa 5 cm större innefattar två perioder där tappningen dras ner till mintappning. Perioderna med mintappning blir under båda dessa år enbart enstaka dagar längre med vattenuttag, och avsänkningen blir som mest ca 5 cm större. 6 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
7 Figur 5. Beräkningsresultat för vattenstånd (blått) och tappning (rött) för uttag om 75 l/s (mörkt) jämfört med inget uttag (ljust) för tillrinning under Figur 6. Beräkningsresultat för vattenstånd (blått) och tappning (rött) för uttag om 75 l/s (mörkt) jämfört med inget uttag (ljust) för tillrinning under Åren 1999 och 2006 är två år där medeltillrinningen över året är hög, ca 1,5 m³/s respektive ca 1,6 m³/s. Resultatet av regleringsmodelleringen för dessa två år framgår av Figur 7 och Figur 8. För 1999 är medeltillrinningen högre än normalt till följd av perioder med hög tillrinning spridda över året, varför enbart mycket korta perioder med mintappning inträffar. Skillnaden i beräknad tappning och vattenstånd mellan 0 l/s och 75 l/s råvattenuttag är därför mycket liten börjar med mycket låg tillrinning, men då snösmältningen kommer igång i slutet av mars stiger vattennivån snabbt och när den nått börnivån för vattenstånd ökar även tappningen snabbt. Vidare innebar 2006 en höst med mycket hög tillrinning, vilket orsakade stora problem med översvämningar längs hela Mölndalsån. Dessa översvämningshändelser är anledningen till mycket av de åtgärder som genomförts och planeras på flera platser längs Mölndalsån, och där även regleringen av Nedsjöarna ingår om en åtgärd. Vid dessa långa perioder av hög 7 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
8 tillrinningen blir skillnaden i beräknad tappning och vattenstånd mellan 0 l/s och 75 l/s råvattenuttag mycket liten. Figur 7. Beräkningsresultat för vattenstånd (blått) och tappning (rött) för uttag om 75 l/s (mörkt) jämfört med inget uttag (ljust) för tillrinning under Figur 8. Beräkningsresultat för vattenstånd (blått) och tappning (rött) för uttag om 75 l/s (mörkt) jämfört med inget uttag (ljust) för tillrinning under Effekterna på vattenståndsvariationen i Nedsjöarna med och utan råvattenuttag redovisas i Figur 9 uttryckt som frekvensdiagram. Därvid har den lägre börnivån för vattenstånd som redovisas i underlaget för denna ansökan använts för att redovisa skillnaderna mellan de olika vattenuttagen. Som framgår av diagrammet blir skillnaden mellan de olika vattenuttagen helt försumbar under perioder med höga flöden, max och 90-percentil. För medelflöden blir skillnaden i vattenstånd som mest under sensommaren och början av hösten med en skillnad på ca 5 cm. Under långa torrperioder ökar skillnaden mellan de båda vattenuttagen från att under torrperioder under vintern vara enstaka centimetrar till att under sensommar/tidig höst kunna bli ca 12 cm var 10:e år. Jämföras kan att den allra lägsta vattenståndsnivån med denna reglering, +155 cm, är ca 10 cm högre än den lägsta uppmätta vattenståndsnivån under perioden (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
9 Figur 9. Frekvensdiagram för vattenståndet i Nedsjöarna med ett vattenuttag på 75 l/s jämfört med inget uttag baserat på den lägre börnivån för vattenstånd redovisad i denna ansökan. Effekterna på tappningen från Nedsjöarna med eller utan råvattenuttag redovisas i Figur 10. Tappningen från sjön styrs dels primärt av hur mycket aktuellt vattenstånd avviker från börnivåkurvan för vattenstånd, dels sekundärt av börkurva för tappning under året. Ju mer vattenståndet avviker från börnivån, desto större avvikelse blir tappningen i relation till det börvärde för tappning som gäller under den aktuella årstiden. Av diagrammet framgår att skillnaderna i tappning blir mycket små för medelflöden och lägre flöden. Avvikelserna, om än mycket små, blir som störst när tappningen avviker som mest från det aktuella börvärdet för tappning. Denna effekt är uppenbar vid stora flöden. Ett frekvensdiagram summerar flöden med en viss återkomsttid, 90-percentil motsvarar t.ex. var 10:e år. Det innebär att det är många olika händelser som sammantaget ger frekvenskurvorna. När vattenståndet i samband med kraftig nederbörd ökar i Nedsjöarna blir effekten på tappningen olika beroende på var vattenståndet ligger när högflödesperioden börjar. Detta kan ge olika snabb respons på den större tillrinningen till Nedsjöarna och medföra att tappningen vid enstaka tillfällen skiljer en del mellan de olika vattenuttagen. Denna skillnad har dock ingen praktisk betydelse. Sammanfattningsvis visar beräkningarna på mycket små skillnader i tappningen från Nedsjön för ett vattenuttag på 75 l/s relativt inget uttag alls. 9 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
10 Figur 10. Frekvensdiagram för tappning från Nedsjöarna med ett vattenuttag på 75 l/s jämfört med inget uttag baserat på den lägre börnivån för vattenstånd redovisad i denna ansökan. Svämskogen i Risbohult naturreservat Det oreglerade avrinningsområdet till svämskogen i Risbohult, nedströms Västra Nedsjön är ca 8,2 km² räknat till områdets nedströmsdel och 6,1 km 2 räknat till områdets uppströmsdel. Naturreservatet och avrinningsområdet redovisas i Figur 11. Avrinningen i området uppskattas på årsbasis till ca 17 l/s,km 2. Det medför en total avrinning i avrinningsområdet mellan Nedsjö os och Ryahed på ca 140 l/s på årsbasis. Av detta flöde tillförs ca 75 % (104 l/s) av avrinningen till Mölndalsån uppströms svämskogen i Risbohult och resten utmed svämskogssträckan. En specialstudie av det erforderliga flöde i Mölndalsån som krävs för att orsaka översvämningen av svämskogen i Risbohult har utförts genom en förhöjd tappning från Nedsjöarna (bilaga till MKB i ansökan). Vid kalibrering av dämmets utloppskanal tappades under en period 3,9 m³/s och vid detta tillfälle noterades en översvämning av skogen. Det kan därför baserat på detta försök fastslås att det erfordras ett flöde vid Risbohult om knappt 4 m 3 /s för att erhålla den efterfrågade översvämningen, eftersom kalibreringen utfördes under relativt torra förhållanden, dvs. med liten tillrinning från det oreglerade avrinningsområdet. Utdragen ovan från 1989 och 1996 redovisar maximal historisk tappning om ca 2,5 m³/s. Den tappning som är registrerad av Mölndals Kvarnby har så långt möjligt justerats i efterhand baserat på kalibreringar som utförts 2007 och Under åren (där det finns data 10 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
11 för dämmet) hade 233 av 8968 dagar (2,6 %) en tappning överstigande 4 m³/s. Hälften av åren, 12 av 25 år, har ingen dag med större tappning än 4 m³/s, och nästan hälften av åren, 11 av 25 år, har ingen dag med större tappning än 3 m³/s. Så stor tillrinning nedströms Nedsjön som över 1 m 3 /s är ovanlig, varför man kan sluta sig till att flödet vid Risbohult inte överstigit gränsen för översvämning in i svämskogen mer än i medeltal vartannat år. Utifrån detta kan sägas att skogen inte rimligen får sin karaktär av svämskog enbart genom översvämning av högt tappningsflöde från Nedsjö dämme och inte heller av flöde från det oreglerade avrinningsområdet uppströms Risbohult. Rimligen spelar därför ytavrinning och grundvattentillrinning från de angränsande högre liggande markerna inom Risbohultområdet en avgörande roll för skogens återkommande översvämning/blötläggning. I Mölndalsåns dalgång finns isälvssediment, se Figur 11. Det är avsatt av en isälv som hade ungefär samma sträckning som den nuvarande Mölndalsån. Över isälvssedimentet finns älvgrus som är avsatt efter istiden. Dalgången omges av relativt branta sluttningar både mot norr och mot söder och inom dessa områden utgörs geologin främst av morän. Berg i dagen förekommer frekvent inom området, vilket tyder på att moränens mäktighet är relativt liten. I svackor i moränområdena finns organiska jordarter. Grundvattenströmningen i avrinningsområdet sker i isälvsavlagringen i riktning mot väster. Grundvattenmagasinet i isälvsavlagringen står i hydraulisk kontakt med Mölndalsån och grundvattennivån följer sannolikt nivån i ån. Grundvattenströmning sker även från dalgångens sidor i riktning mot ån. Infiltrationskapaciteten i morän är i allmänhet låg, vilket medför att i samband med riklig nederbörd sker en relativt snabb avrinning från områden med morän och berg i dagen speciellt när marken är mättad. Det bildas då många små utströmningsområden och bäckar. Detta bidrar, tillsammans med stora flöden i Mölndalsån, till situationer med översvämning inom Risbohult. Det ökade vattenuttaget från Västra Nedsjön påverkar över huvud taget inte frekvensen av översvämningstillfällen vid svämskogen. Den reglering som nu har fastlagts kommer inte att minska antalet tillfällen eller varaktighet av större flöden. Snarare kommer antalet tillfällen att öka något. Detta till följd av att under högflödesperioder, som riskerar att ge översvämningar längre nedströms i Mölndalsån, kommer tappningen att reduceras till mintappning. När den aktuella högflödesperioden är över kommer tappningen åter att öka till sannolikt 4 m 3 /s eller högre för att sänka vattenståndet i Nedsjöarna och tappa ur sjöarna mer än vad som tidigare kunde göras. Detta för att inte riskera att det vid en ny högflödesperiod inte finns marginal att minska tappningen från Nedsjön utan att riskera att få en översvämning i Nedsjöarna eller att nivån når över dämningsgränsen och dämmet måste öppnas helt. Denna typ av reglering var inte möjlig att genomföra med den vattendom som reglerade tappningen från Nedsjöarna fram till år Den nya vattendomen var en förutsättning för den för Mölndalsån översvämningsskyddande reglering av Nedsjöarna som nu har genomförts. 11 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
12 Figur 11. Geologiska förhållanden och avrinningsområdets avgränsning nedströms Nedsjö os samt utbredning av Naturreservatet Risbohult. Den streckade linjen avgränsar avrinningsområdet uppströms Risbohult. SGU Klassificering av kvalitetsfaktorer enligt ramdirektivet för vatten Nedsjöarna Den enda anläggning som sker i vatten i Västra Nedsjön är nedläggning av en överföringsledning för råvatten och två intagsledningar. Såväl överföringsledningen som intagsledningarna kommer så långt tekniskt möjligt att utföras genom borrning under sjöns botten. Entreprenörer som utför borrningar har vidtalats och har varit på plats vid Bocköhalvön, som har de för borrning mest komplicerade förhållandena med friktionsmaterial och en hel del stenar. Beskedet så här långt är att det även för intagsledningarna ska vara fullt möjligt att genomföra ledningsförläggningen genom borrning. För överföringsledningen kommer sammanfogning ske av ledningar som borras från var sin landanslutningspunkt genom att ledningarna leds upp ovan botten på en kortare sträcka på djupt vatten. Denna åtgärd medför ingen som helst miljöskada. 12 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
13 Om det trots allt visar sig att bottenförhållandena är svårare med mycket stenar eller andra hinder kan det bli aktuellt att lägga ledningen på botten där bottendjupet är så stort att ledningen inte riskerar att vara en fara för fritidsbåtar. Närmast land kommer ledningen i så fall att grävas ner. En grävskopa gräver en ledningsgrav i botten och lägger sedimentet/jordmaterialet vid sidan av ledningsgraven. Efter nedläggningen av ledningen läggs sedimenten tillbaka över och bredvid ledningen. Ledningar som ligger ovan botten förankrade med betongvikter, medför enbart att det blir en något större andel av hårdbotten i sjön, vilket måste betraktas såsom ur ekologisk synpunkt gynnsamt. Nedläggning av en ledning på botten skadar inte heller den aktuella botten. Det sår på botten som uppkommer inom en remsa på i storleksordningen 5 m bredd till följd av grävning och nedläggning av en ledning medför endast en temporär skada. Enstaka år efter att nedläggningen på botten är avslutad kommer bottenlevande organismer att migrera in i det aktuella bottenområdet och vass och annan växlighet återetablerar sig. Åtgärderna med nedläggningen av ledningarna påverkar inte klassningen av någon av alla de kvalitetsfaktorer som anges i ramdirektivet för vatten. Åtgärderna har heller inte någon som helst påverkan på förutsättningarna att i framtiden uppnå god ekologisk status, detta eftersom ledningarna även för det fall att de till en skulle komma att ligga över botten inte har någon påverkan på de kvalitetsfaktorer som avgör klassningen. Uttaget av vatten sker genom en specialkonstruktion som innebär att vattnet sugs horisontellt mot intaget med en hastighet av endast ca 2 cm/s, vilket är så lågt att risken för att fisk eller organismer sugs in i intaget är mycket liten. Vattenuttaget i sig förändrar inte vattenomsättning och uppehållstider i sjön under de tider då sjön saknar temperaturskiktning. För sjöns hydrologi har det ingen praktisk betydelse om allt vatten lämnar sjön genom dess ordinarie utlopp eller om en liten del, ca 7 % i medeltal, istället lämnar sjön genom en intagsledning. Under främst sommaren, men även i viss grad under en isvinter, sker vattenintaget under temperatursprångskiktet i sjön. Detta för att få ett kallt vatten och som inte påverkas av algblomning eller annan växtlighet eller till ytvattnet tillförda föroreningar från land. Vattenuttaget ger teoretiskt ett litet bidrag till sänkning av språngskiktet i slutet av sommaruppvärmningen. Effekten jämfört med värmeinblandningen i vattenytan och omblandningen av ytvattnet av kraftigare vindar är dock mycket liten. Vattenkvaliteten i sig i djupvattnet påverkas inte av att en liten del av denna vattenvolym leds bort från djupvattnet. Effekterna av ett vattenuttag, därtill tidvis under ett temperatursprångskikt, påverkar inte nuvarande klassning av någon av alla de kvalitetsfaktorer som anges i ramdirektivet för vatten. Inte heller påverkar det förutsättningarna för att uppnå god ekologisk status. Mölndalsån Redovisningarna av flödesförändringar i Mölndalsån till följd av vattenuttaget visar att perioderna med mintappning endast kommer att förlängas med ett fåtal dygn även under långa torrvädersperioder. Därvid bör beaktas att denna mintappning medför ett flöde som är nära tre 13 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
14 gånger så hög som medellågvattenföringen under oreglerade/naturliga förhållanden. Naturen längs Mölndalsån är anpassad till denna höga lågvattenföring och minflödet kommer inte att sänkas till följd av det ansökta vattenuttaget. Högvattenföringar så stora att de ger översvämningar i svämskogen i Risbohult kommer inte att minska i frekvens och varaktighet utan snarare öka något genom den förbättrade möjligheten att med anpassad reglering av Nedsjöarna så långt möjligt undvika översvämningar längre ner längs Mölndalsån. Arbetena med nedläggning av ledningar i Västra Nedsjön kommer inte att ge märkbara grumlingar av vattnet i Mölndalsån, åtminstone inte nedströms Kvarndammen, se redovisning nedan. De åtgärder som utförs i Västra Nedsjön, dels i form av vattenarbeten dels i form av vattenuttag ur sjön, påverkar inte klassningen av någon av alla de kvalitetsfaktorer som anges i ramdirektivet för vatten. Åtgärderna har heller inte någon som helst påverkan på förutsättningarna att i framtiden uppnå god ekologisk status, då åtgärderna inte har någon påverkan på de kvalitetsfaktorer som avgör klassningen. Försiktighetsmått vid nedläggning av ledning Att använda spolning för nedläggning av ledningar under botten är över huvud taget inte aktuellt. Av hittills framkomna besked är det heller inte troligt att någon del av ledningarna kommer behöva grävas ner där vattendjupet är för litet för att medge läggning direkt på botten. Skulle trots allt grävning bli aktuellt som läggningsmetod, kommer denna metod i så fall rimligen endast att användas vid Bocköhalvön. Grävning nära landfästena vid Bocköhalvön sker i bottenmaterial som till största delen består av friktionsmaterial. Grumling till följd av dessa arbeten blir högst måttliga och några speciella försiktighetsåtgärder kan inte anses erforderliga. Metoden för nedgrävning av ledningssträckningar som möjligen kan bli aktuella har redovisats ovan och i den Tekniska Beskrivningen i Ansökan. En eventuell nedgrävning av överföringsledningen i det grundare området i överföringsledningens västligaste del betraktas idag som osannolik genom att de geotekniska förutsättningarna för borrning är så gynnsamma med finkorniga sediment. Skulle trots allt grävning användas som metod för ledningsnedläggningen så innebär det grävning i relativt lösa sediment. Även om grävningen sker med en kortare förflyttning av massorna genom att de läggs i en sträng längs ledningsgraven blir det en markant grumling vid själva muddringplatsen. Ett sätt att minska spridningen av partiklar mot sjöns utlopp är att tappningen från sjön sänks till mintappning under den tid på dygnet som arbetena sker. Genom att utskovsluckan i Nedsjö dämme fjärrstyrs är detta en mycket enkel, men även effektiv åtgärd. Att begränsa mudderspridningen genom t.ex. användande av siltgardiner är egentligen endast praktiskt rimligt närmast stranden där ledningen går ut i stort sett vinkelrätt mot stranden och därmed tvärs de lokala strömmarna i sjön. Siltgardin kan här läggas på ena sidan av ledningsgraven. Längre ut från stranden böjer ledningen av och kommer att ligga i 14 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
15 längsriktningen av det smalare parti av sjön som leder mot sjöns utlopp. Inom detta område blir det mycket komplicerat att använda siltgardin och knappast motiverat ur miljösynpunkt, eftersom den övervägande delen av de upprörda sedimenten kommer att avsättas inom ett relativt begränsat avstånd från grävningen. Mintappning från sjön medför mycket svaga strömmar mot utloppet. I praktiken kommer därför de aktuella vindförhållandena att avgöra om partikelspridningen sker mot utloppet eller in mot sjöns huvudvattenmassa. Totala sedimentationen på bottnarna inom influensområdet för denna avsättning är så liten att den inte kan påverka växt- och djurlivet på botten. Den skyddsåtgärd som bör komma i fråga är att minska tappningen från Nedsjön under arbetstid då det eventuellt pågår grävning i sjön i den del som ligger närmast sjöns utlopp. Denna åtgärd innesluts i det allmänna villkoret, utförande i huvudsaklig överensstämmelse med.... Länsstyrelsen har ställt frågan om flodpärlmusslor inom Natura 2000-området vid Risbohult skulle kunna påverkas av grumligt vatten. Av ovanstående redogörelser framgår att det är föga sannolikt att det kommer att ske några grävningar i Västra Nedsjön i finsediment. Även om så trots allt skulle bli fallet medför försiktighetsåtgärden med mintappning under pågående grävningar, samt att det finns sedimentationsbassänger dels i västra Nedsjön mellan grävningsplatserna och utloppet och dels i Kvarndammen mellan Västra Nedsjön och Risbohult. Den grumling som i så fall skulle kunna nå Risbohultsområdet kommer att vara så ringa att den inte rimligen är mätbar och än mindre kunna ha någon som helst påverkan på flodpärlmusslorna. Förbättring av fiskväg Nuvarande fiskväg är utformad efter de riktlinjer som dåvarande Fiskeriverket förordade i början av 1990-talet. Fisktrappan utgörs av ett antal kamrar anpassade efter att nivåskillnaden mellan de olika kamrarna i normalfallet ska vara ca 30 cm. Fisktrappan har inte fungerat tillfredsställande. Ett av problemen har varit och är att luckan till inloppet till den första kammaren används för reglering av flödet genom trappan. Detta medför att det blir ett mycket större fall mellan sjön och denna första kammare jämfört med efterföljande kammare. Avsikten är dock att denna lucka ska vara fullt öppen, förutom när trappan behöver ställas av för översyn. Lucka är således en avstängningslucka och inte en reglerlucka. Idag är målsättningen för fiskvägar med trappor att fallet mellan de olika kamrarna inte bör vara större än ca 15 cm. Kommunen är därför beredd att förbättra funktionen på den befintliga fisktrappan genom att förlänga den till dubbla längden och därmed dubbelt så många kamrar. Härigenom minskas fallet mellan de olika kamrarna till önskvärda 15 cm. Om trappan, liksom den befintliga, ska utformas som en kombination av dels hål genom tvärväggarna i den övre delen av trappan och dels överfallskanter i den nedre delen av trappan, eller om hela trappan ska ha sidospalter mellan kamrarna, kommer att utredas ytterligare. Många fiskvägar byggs idag som omlöp, dvs. en liten bäck som leder vattnet från sjön och ner i ån förbi dammanläggningen. I detta fall skulle en sådan anläggning bli högst komplicerad och 15 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
16 kräva stor tillsyn och underhåll genom att vattenståndet i sjön varierar kraftigt. Härigenom skulle det behövas två a tre olika inlopp till omlöpet som leder in vattnet på olika avstånd från omlöpets längsta lopp. Detta för att undvika att skapa strypningar som ger stora fallförluster i omlöpets inlopp. Sådana fall i omlöpets inlopp skulle ta bort de positiva effekterna av att omlöpet i övrigt har goda förutsättningar för fiskvandring. 16 (16) MW g:\uppdrag\härryda\ västra nedsjön\pm gällande reglering och flöden_slutdok.docx
BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merBILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL
14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merPM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön
Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright
Läs merGällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Läs merUnderlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD
Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD Magasineringsresurser DG Nedsjöarna (28 Mm 3 ) Mölndal Stensjön/Rådasjön (1.3 Mm 3 ) Landvettersjön (0.9 Mm 3 ) SG Q kap Ca 25-27 m 3 /s Hydrologiska data Sjöar
Läs merBilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun
Bilaga 6 Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun 2013-11-04 Upprättad av: Jonas Bermin Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Patrik Lissel Innehåll 1 Inledning
Läs merBlåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla
Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING
Läs merPåverkan på befintliga broar över Mölndalsån för översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke
Uppdragsnummer 1311702 Påverkan på befintliga broar över Mölndalsån för översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke Bilaga 7 Göteborg 1 (10) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg,
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merPM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND
PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit
Läs merPotentiella förbättringar av fiskväg vid utloppet av Västra Nedsjön.
Bilaga 4 UPPDRAG Västra Nedsjön Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1311670000 UPPDRAGSLEDARE Helen Eklund UPPRÄTTAD AV Peter Rivinoja, Sweco Environment Lars Pettersson, TerraLimno gruppen AB DATUM 2015-02-13 Potentiella
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merMölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Läs merSamrådsmöte med allmänheten - Tillståndsansökan för vattenuttag ur västra Nedsjön
Plats: Hindåsgården, Hindås Samrådsmöte med allmänheten - Tillståndsansökan för vattenuttag ur västra Nedsjön 2013-04-08 Närvarande: Härryda kommun Vatten och avfall Miljö- och hälsoskydd Thord Lundin
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merRAPPORT. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen MÖLNDALS KVARNBY GBG VATTENSYSTEM
MÖLNDALS KVARNBY Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen UPPDRAGSNUMMER 1321069 KOMPLETTERING, REGLERINGSSTUDIE M.M. GBG VATTENSYSTEM JONATAN
Läs merLundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd
Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars
Läs merUmeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs merChecklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merUtredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat
Stockholm 2008-04-11 PM Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat Bakgrund och syfte Bällstaån är ett kraftigt modifierat vattendrag som rinner genom kommunerna
Läs merSödra Infarten Detaljplan Etapp 1
Halmstads Kommun, Fastighetskontoret Södra Infarten Detaljplan Etapp 1 Malmö 2016-05-13 Datum 2016-05-13 Uppdragsnummer 61450827962-007 Utgåva/Status Mark Rodger Axel Sahlin Patrik Gliveson Uppdragsledare
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merS we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen
Tidans vattenförbund Tidan kompletterande beräkning - schaktning Uppdragsnummer 2156059000 Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar Joakim Holmbom, Anders Söderström 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan
Läs merKonsekvenser för flora, fauna och friluftsliv
Vänerns reglering Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv Anna Koffman Elisabeth Lundkvist Mova Hebert Maria Thorell Ny reglering! Kommer detta gynna oss? 1 Syfte Utreda konsekvenser för arter, habitat,
Läs merPM - KONCEPTFÖRSLAG 2011-10-18 BILAGA 3
PM - KONCEPTFÖRSLAG 2011-10-18 BILAGA 3 BILAGA 3 STYRSTRATEGIER FÖR MÖLNDALSÅN SAMMANFATTNING Mölndalsåns olika delar har under de senaste decennierna drabbats av ett relativt stort antal översvämningar.
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merKOMPLETTERANDE PM MÖLNDALS STAD. Skyfallsutredning för Stadsdelen Pedagogen Park UPPDRAGSNUMMER
UPPDRAGSNUMMER 1321759000 MÖLNDALS STAD Skyfallsutredning för Stadsdelen Pedagogen Park Figur 1: Förändrat vattendjup efter klimatanpassning för en skyfallssituation inom detaljplaneområdet, Stadsdelen
Läs merÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM PM HYDRAULISKA BERÄKNINGAR. Försättsblad Hydrauliska beräkningar.docx
ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM 2016-12-01 4.3.3 PM HYDRAULISKA BERÄKNINGAR Försättsblad Hydrauliska beräkningar.docx R:\5656\2015\10217114\3_Projektering-Utredning\R1\Dokument\PM\R1_Hydrauliska beräkningar_öva.docx
Läs merPM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken
1(5) PM Hydrologi Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 2011-02-24 Utredning för detaljplan för fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig:
Läs merUtredningsrapport om AVBÖRDNINGSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VID SJÖN VÄRINGENS UTLOPP
Utredningsrapport om AVBÖRDNINGSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VID SJÖN VÄRINGENS UTLOPP mark marin & Örebro 019 611 9130 APRIL 2003 Ingenjörsbyrå Örebro 2003-04-04 Länsstyrelsen i Örebro län Väringen mpo03061
Läs merPrognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder
Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2
Läs merHÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER
PM HÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER Stationsvägen Kyrkvägen Backa pstn Elisabet Sterner Ida Torstensson Göteborg Uppdragsnummer 1311295 SWECO Gullbergs Strandgata
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merSAKEN Ansökan om ändring av tappningsbestämmelser vid Nedsjö os i Hindås, Härryda kommun.
Sid 1 (38) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1747-08 2009-04-29 meddelad i Vänersborg SÖKANDE Mölndals kvarnby, 852000-0442 c/o Thomas Ericsson Posthornsgatan 3 431 66 Mölndal SAKEN Ansökan om ändring
Läs merRAPPORT BILAGA A. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen MÖLNDALS KVARNBY
BILAGA A RAPPORT MÖLNDALS KVARNBY Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen UPPDRAGSNUMMER 1321069 KOMPLETTERING NR 2, REGLERINGSSTUDIE, KLASSIFICERING
Läs mer1. Upphäva bevattningsförbudet från och med
Tn 1474/2017 Tekniska nämnden Upphävande av bevattningsförbud Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 23 mars 2017 att införa ett bevattningsförbud att börja gälla den 10 april 2017. Tekniska förvaltningen
Läs merGöta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merPM BILAGA 1 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andreasson UPPRÄTTAD AV. C-G Göransson
UPPDRAG Stensjö dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE Mats Andreasson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson DATUM 2012-12-27, Mölndalsån - Fördelning av flödet i Grevedämmet nedströms Stenjöns utlopp dagens
Läs merÅrsrapport Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela.
2012-01-20 Årsrapport 2013 Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela. Sjön Grumlan utanför Vetlanda låg på en kritisk nivå
Läs merRAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder
RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder 2014-01-14 Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av
Läs merFrågor och svar om bevattningsförbud och uttag av bevattningsvatten ur vattendrag och sjöar
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND PM RÄTTAD VERSION Frågor och svar om bevattningsförbud och uttag av bevattningsvatten ur vattendrag och sjöar Jan Olof Sundby och Markus Hoffmann, LRF Vad menas med bevattningsförbud
Läs merDagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
Läs merÅrsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merÖversvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merUnderlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
Läs merPROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN
PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766
Läs merHalmsjön vid förlängning av bana 3
TB del I, Bilaga 3.7 Swedavia, Stockholm-Arlanda Airport Halmsjön vid förlängning av bana 3 PM avseende hydrologiska förhållanden i Halmsjön Kalmar den 28 mars 2011 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merHydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merPM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR
UPPDRAG Div. konsulttjänster UPPDRAGSNUMMER 13001315-900 UPPDRAGSLEDARE Linnea Larsson UPPRÄTTAD AV Hamed Tutunchi DATUM GRANSKAD AV Linnea Larsson Inledning Detta PM ska ligga som planeringsunderlag för
Läs merÅrstastråket etapp 3 Översvämning
Årstastråket etapp 3 Översvämning 2018 Uppdragsnr: 13000425 Daterad: Reviderad: PM Översvämningsytor Årstastråket etapp 3 2018 Handläggare: Gudrun Aldheimer, Madelene Drougge, Vitorino Carvalho Gonçalves
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merPM Infiltrationstest vid Barkarby station. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station
PM Infiltrationstest vid Barkarby station Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Titel: PM Infiltrationstest vid Barkarby Konsult: Tyréns AB Författare: Anders Hamnö, Julia Holm
Läs merDagvattenanalys detaljplan Megaliten
217-2-17 1 (5) Dagvattenanalys detaljplan Megaliten Syfte och avgränsning Structor har genomfört en översiktlig geohydroliogisk utredning PM Megaliten. Bedömning av risk för påverkan på Natura 2- området
Läs merSvanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark
-14 UPPDRAG Svanå 2:58 FO UPPDRAGSNUMMER 11000685-700 UPPDRAGSLEDARE Per Crona UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark Bakgrund och
Läs merVAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING
VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING 2019-04-12 VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUND Jokkmokks kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Östra Strandgatan 24 903 33 Umeå Besök: Norra Skeppargatan
Läs merPM BILAGA 4 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. Andreas P Karlsson, C-G Göransson
UPPDRAG Stensjö dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV Andreas P Karlsson, C-G Göransson DATUM, rev. 2013-01-25 Mölndalsån Kritiska vattennivåer mellan Mölndals centrum
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren
UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen
Läs merKlimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merDagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05
Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merDammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merStorfallet konsekvensutredning
Skellefteå Kraft AB Storfallet konsekvensutredning Påverkan på vattenintag vid utrivning av damm Uppdragsnr: 105 17 36 Version: Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare:
Läs merVeckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer
m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merTill Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen
Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Mål nr. M 4278-13, Valdemarsviks kommuns ansökan om tillstånd till efterbehandlingsåtgärder inom f.d. bruksområdet i Gusum på fastigheten Gusum 13:1, Valdemarsviks
Läs merVäg 796, bro över Indalsälven i Lit
GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:
Läs merGatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj. Mats Andréasson, SWECO, Göteborg mats.h.andreasson@sweco.se
Gatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj Mölndalsån ett helhetsgrepp Översvämningsproblematik Samarbete över kommungränser Moderna tekniska lösningar Ekonomiskt stöd från MSB Andres Kutti,Gatukontoret
Läs merRedovisning kompletterande dagvattenutredningen
UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från
Läs merPM BILAGA 2 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. CG Göransson
UPPDRAG Rådasjön Stensjön - Grevedämmet UPPDRAGSNUMMER 1321069 UPPDRAGSLEDARE Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV CG Göransson DATUM 2011-10-13, rev. 2013-01-25 HYDRAULISK UTREDNING FÖR STRÄCKAN RÅDASJÖN - STENSJÖN
Läs merDAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov
Läs merDelångersån och Svågan
Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merFöljder av 1933 års vattendom
Följder av 1933 års vattendom Lite bilder och kommentarer om hur 1933 års vattendom slår i Strålsnäs när vattenflödet överstiger 28 m 3 /s. Bilderna är från trädgården i Villa Solvik belägen i södra änden
Läs merÖversvämningsutredning Lekarydsån
Alvesta kommun Översvämningsutredning Lekarydsån Sträckan Stråken till Huseby Uppdragsnummer Stockholm 2009-01-09 12700047 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen
Läs merSKYFALLSUTREDNING. PM 1(8) Rev. UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson. Delges: André Berggren
PM 1(8) UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson Delges: André Berggren SKYFALLSUTREDNING Detaljplan för bostäder vid Långströmsgatan inom stadsdelen Biskopsgården i Göteborg Bakgrund
Läs merIndalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merÖversiktligt PM Geoteknik
Översiktligt PM Geoteknik Örnäs Upplands Bro Kommun Geoteknisk utredning för planarbete Örnäs, Upplands Bro kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt PM Geoteknik Uppdragsnamn Örnäs 1:2 m.fl. Upplands
Läs merHYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun
HYDROGEOLOGISK UTREDNING Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun 2016-05-30 HYDROGEOLOGISK UTREDNING Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun KUND Norrköpings kommun KONSULT WSP Environmental
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merÖversiktligt geotekniskt PM
-14 UPPDRAG 52510 Södra staden etapp 2 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg DATUM UPPDRAGSNUMMER 2293229000 UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg Översiktligt geotekniskt 1 (6) S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,
Läs merBilaga 2.4 Analys av flödesmätning
Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merDagvattenutredning Brofästet Öland Mörbylånga kommun. 2014-04-28 Rev 2014-05-12. Upprättad av: Johanna Persson och Robert Eriksson
Dagvattenutredning Brofästet Öland 2014-04-28 Rev 2014-05-12 Upprättad av: Johanna Persson och Robert Eriksson Granskad av: Johanna Persson och Robert Eriksson RAPPORT Dagvattenutredning Brofästet Öland
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs mer