Forskning ForMAr FrAMTiDEn

Transkript

1 Forskning FORMAR FRAMTIDEN

2 GRAFISK FORM Utbildningsdepartementet FOTO Colourbox ARTIKELNR U LADDA NER PDF från regeringens webbplats

3 Förord Världen genomgår en genomgripande förändring. En rad nya aktörer träder fram i det globala landskapet. Nordamerika och Europa utmanas på en rad områden - handel, produktion, tillväxt, forskning och utveckling inte minst av länder i Asien. Att fler länder tar plats i världsekonomin, att fler människor därigenom får njuta av välståndets frukter, är i grund och botten mycket positivt. Globaliseringen är en stark kraft för att bekämpa fattigdom och öka välståndet. Men samtidigt ställer den oss svenskar och européer inför en utmaning. Hur ska vi bygga en framtid för jobb och välfärd? Jag är övertygad om att ett viktigt svar på den frågan är en storsatsning på kunskap från förskola till forskning. Kunskap är viktigt också för sin egen skull. Den flyttar fram det mänskliga vetandet, den spränger intellektuella gränser, den bildar och berikar både människor och samhällen. Vi har ett ansvar för att slå vakt om det klassiska bildningsidealet. En forskningsberedning med uppgift att fungera som rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor har funnits sedan Regeringen fattade beslut om beredningens nuvarande sammansättning i oktober förra året. Beslutet innebar också att beredningens uppdrag breddades till att också ta fram analyser och underlag. Till ledamöter i beredningen utsågs Maria Anvret, Marie S Arwidsson, Mats Benner, Li Bennich-Björkman, Andreas Bergh, Edna Graneli, Jan Nygren, Göran Sandberg, Lisa Sennerby Forsse, Jan-Eric Sundgren, Birgitta Stymne och Harriet Wallberg-Henriksson. Ledamöterna presenteras närmare i slutet av rapporten. I beredningens överläggningar har också Peter Honeth, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, deltagit. Beredningens sekretariat har ut-gjorts av Mats Johnsson, ämnesråd, och Anders Johnson, politiskt sakkunnig. Regeringens forsknings- och innovationsproposition 2008 innebar ett historiskt resurslyft för svensk forskning. Under fyra år ökar anslagen med procent. Sverige är nu ett av de länder i världen som satsar mest offentliga resurser på forskning. Men arbetet med att stärka svensk forskning måste fortsätta är det dags att presentera en ny forskningsproposition. Vilken inriktning bör den ha? Denna rapport från forskningsberedningen ska ses som ett inspel i debatten inför den kommande forskningspropositionen. Ett viktigt underlag till rapporten har utgjorts av det arbete som det av regeringen tillsatta Globaliseringsrådet har genomfört.

4 Forskningsberedningens ledamöter är eniga i sina rekommendationer. Som statsråd kan jag i Forskningsberedningen inte binda mig i frågor som kan bli föremål för regeringens ställningstagande. Jag vill tacka samtliga ledamöter i Forskningsberedningen och beredningens sekretariat för väl utfört arbete. Tobias Krantz Högskole- och forskningsminister Forskningsberedningens ordförande

5 Innehåll Inledning 4 En forskande omvärld 7 Forskningen i Sverige 11 Utmaningar för svensk forskning 19 Förslag till åtgärder 25 Ledamöterna i regeringens Forskningsberedning 37

6 Inledning Globaliseringen ställer världens länder och företag inför stora utmaningar. Hoten mot miljö och klimat samt en ökad risk för pandemier fordrar internationella lösningar. Den demografiska utvecklingen, i form av en åldrande befolkning i den rika världen och en snabb befolkningsökning i många fattiga länder, ställer stora krav på politisk framsynthet och långsiktighet. Den militära hotbilden från kalla kriget har ersatts med nya hot i form av terrorism och kärnvapenspridning, vilket påkallar politiskt nytänkande. Inom alla dessa områden kan forskningen bidra till bättre beslutsunderlag. Företag i allt fler branscher utsätts för en tuffare internationell konkurrens. Kunskap är vår tids viktigaste konkurrensfaktor. En utbyggd forskning av hög kvalitet är därför en viktig investering i framtiden. Forskning och utbildning bidrar till en högre kunskapsnivå, nya varor, tjänster och processer som ger fler jobb, ökad välfärd och tillväxt. Större delen av produktivitetstillväxten i OECD-länderna kan enligt OECD 1 förklaras av kunskapsmässiga, tekniska och organisatoriska framsteg. Avkastningen på FoU-investeringar i näringslivet beräknas ligga på en nivå mellan 20 och 30 procent medan den samhällsekonomiska avkastningen på dessa investeringar uppskattas till procent. Avkastningen på statligt finansierad forskning i OECD-länderna har bedömts uppgå till mellan 20 och 50 procent. 2 Det svenska forskningssystemet måste anpassas i riktning mot högre kvalitet och till att i högre utsträckning vara ett stöd för näringslivets och andra samhällssektorers behov av kvalificerad forskning och kunskap. Att medicin, naturvetenskaplig och teknisk forskning ofta kan ha en direkt nytta för näringslivet och andra samhällssektorer är uppenbart för de 1 OECD, The Knowledge-based Economy 1996, OCDE/GD(96)102 2 Forskning, innovation och samhälle ett sammanflätat system i snabb omvandling Benner, Diaco, Edqvist, IVA Forskning formar framtiden

7 flesta. Även humaniora och samhällsvetenskaper är nödvändiga för att vi ska förstå vår samtid och för att kunna analysera olika företeelser och förändringar i samhället. Det gäller inte minst för genomgripande omvärldsförändringar som globaliseringen, informationsrevolutionen och framväxten av ett mångkulturellt samhälle. Grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete OECD har angett följande definitioner inom FoU-området: 3 Grundforskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Tillämpad forskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsarbete är en verksamhet som systematiskt och metodiskt utnyttjar forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av sådana som redan existerar. Grundforskningen och den tillämpande forskningen kan ofta hämta inspiration från varandra. Även resultat från grundforskning får praktiska tillämpningar av stor betydelse. Grundforskningen får en stor del av sina frågeställningar från den tillämpade forskningen. Sverige kan inte vara en framgångsrik forsknings- och innovationsnation utan stark grundforskning och Sverige kan inte ha ett framgångsrikt näringsliv utan såväl stark grundforskning som stark tillämpad forskning. Ett annat sätt att indela forskningsverksamhet är i forskarinitierad forskning respektive behovsmotiverad forskning. Forskarinitierad forskning är ofta, men inte alltid, grundforskning. Behovsmotiverad forskning kan vara både grundforskning och tillämpad forskning. Förutom att den forskarinitierade forskningen har ett egenvärde är den också en förutsättning för en framgångsrik behovsmotiverad forskning. Den behovsmotiverade forskningen kan i sin tur visa på nya problemställningar och är en inspiration för den forskarinitierade forskningen. Polariseringen mellan grundforskning och tillämpad forskning och mellan forskarinitierad respektive behovsmotiverad forskning är därför olycklig. Universitet och högskolor måste vara öppnare för näringslivets och andra samhällssektorers önskemål om behovsmotiverad forskning. Samarbeten med näringslivet är en källa för både finansiering och nya idéer snarare än ett hot mot möjligheterna att bedriva forskarinitierad forskning. Den forskarinitierade forskningens resultat behöver i högre utsträckning utvecklas och kommersialiseras. 3 Frascatimanualen OECD 2002, kontinuerligt uppdaterad sedan 1963 Forskning formar framtiden 5

8 Jag är speciellt glad över att vi skapat samsyn kring behovet av mer forskning som till större del utgår från näringslivets behov. Det är nödvändigt för att behålla och även stärka svensk industris konkurrenskraft på en global marknad. Marie S Arwidson 6 Forskning formar framtiden

9 En forskande omvärld Ett vanligt mått på forskningskvalitet är dess citeringsgrad, mätt som antal citeringar per artikel dividerat med det genomsnittliga antalet citeringar för varje forskningsområde summerat för alla artiklar inom området. Detta mått är inte problemfritt och det täcker inte in alla aspekter av kvalitetsbegreppet, vilket beredningen återkommer till senare i rapporten. Men framförallt då det gäller internationella jämförelser av grundforskning kan citeringsgraden ge en indikation på hur ett land står sig kvalitetsmässigt. Världen Världens forskningslandskap förändras mycket snabbt. I många länder ökar de riktade statliga avsättningarna för FoU. Detta är speciellt tydligt i Asien där länder som Indien, Kina, Sydkorea och Taiwan på tio år flerfaldigat sina forskningsinsatser. Ökningen är mycket större än befolkningstillväxten under samma tid. Speciellt snabb har utvecklingen varit i Sydkorea. Även Japan har ökat sina satsningar och planerar ytterligare ökningar under de närmaste åren. Antal artiklar, N och T EU, Natur USA, Natur Asien, Natur EU, Teknik USA, Teknik Asien, Teknik Källa: Web of Science, Vetenskapsrådet Forskning formar framtiden 7

10 USA har alltid varit den stora FoU-nationen och är fortfarande det land som alla mäter sig mot. Men i USA har forskningsvolymen i stort sett legat konstant sedan 1980-talet. Asien är nu ifatt USA sammantaget avseende publicering av artiklar. Inom naturvetenskap och teknik utförs där nu mer forskning än i USA och lika mycket forskning som i Europa. Satsningarna i Asien är mycket selektivt inriktade mot tillämpbara resultat och till stor del mot näringslivet. De sker huvudsakligen inom naturvetenskap och teknik. Fysik och kemi står tillsammans för hälften av Kinas totala produktion av artiklar mot en sjättedel i Sverige. Dessa satsningar kan ge det asiatiska näringslivet ökade konkurrensfördelar gentemot Europa och USA. Inom samhällsvetenskap och humaniora är de asiatiska satsningarna däremot i det närmaste försumbara. 4 Kvalitetsmässigt, mätt som antal citeringar, är USA fortfarande ledande. Det totala antalet citeringar av kinesiska artiklar har exempelvis ökat avsevärt långsammare än antalet artiklar. 5 Teknikvetenskap Astronomi Kemi Fysik Geovetenskap Sverige EU USA Kina Matematik ICT Lantbruksvetenskap Biovetenskap Medicin Annan livsvetenskap Psykologi Källa: National Science Board, Web of Science Samhällsvetenskap Procent av det egna landets totala antal publicerade artiklar Europa Även Europa har satt ökat fokus på forskningsfrågor i samband med Lissabon-målet att EU ska avsätta motsvarande 3 procent av BNP för FoU. Denna målsättning har fått de flesta länderna inom unionen att öka sina statliga avsättningar för FoU. I samband med den ekonomiska krisen har några länder gjort neddragningar, men hittills är de få. 6 4 Web of Science, Vetenskapsrådet 5 Science and Engineering Indicators 2010, National Science Foundation 6 OECD samt kontakter med forskningsministerier i Europa 8 Forskning formar framtiden

11 Från Europa publiceras cirka 35 procent fler artiklar än från USA och från Asien. Övervikten gentemot USA är tydligast inom naturvetenskap och teknik. Men även inom andra ämnen publiceras fler artiklar från Europa än från USA. Inom medicin ligger Europa något högre än USA. Inom humaniora och samhällsvetenskap produceras cirka 50 procent fler artiklar från Europa än från USA. När det gäller kvalitet mätt i antal citeringar är det globalt sett endast Danmark, Nederländerna och Schweiz som har lyckats prestera forskning som är lika högt citerad som USA. De stora europeiska forskningsländerna, Frankrike, Storbritannien och Tyskland, ligger en bra bit efter USA avseende kvalitet. Detsamma gäller för Sverige. EU:s ramprogram har som en viktig målsättning att öka näringslivets konkurrenskraft. Ramprogrammen har ökat de europeiska samarbetena. Svenska forskare har nu fler samarbeten med forskare i Europa än i USA, vilket inte var fallet för 20 år sedan. Det är naturligtvis bra, men europeiska samarbeten får inte helt ersätta samarbeten med andra delar av världen. Även samarbetena med USA har dock ökat, men inte lika snabbt som de europeiska samarbetena. Framtida ramprogram kommer att innehålla större medel än tidigare. Samtidigt tyder mycket på att de får ändrade inriktningar och mer kommer att stimulera direkta samarbeten mellan medlemsländerna. Fokusering och prioritering kommer troligen att bli tydligare i kommande ramprogram. Forskning formar framtiden 9

12 Det här är första gången som regeringen tar fram en långsiktig plan för forskningen i vårt land. Ska Sverige fortsätta ha kunskap som en konkurrensfördel internationellt krävs det inte bara pengar utan en strategi som sträcker sig långt över mandatperioderna. Det här är viktigt inte bara för oss på universiteten utan för hela den svenska välfärden, industrin och vår internationella konkurrenskraft. Harriet Wallberg-Henriksson 10 Forskning formar framtiden

13 Forskningen i Sverige Näringslivet Det är framförallt näringslivets satsningar som gör att Sverige är en stor forskningsnation. Näringslivet sysselsätter 80 procent av alla personer i Sverige som arbetar med forskning och utveckling. 7 Huvuddelen av näringslivets FoU-investeringar görs i form av utvecklingsarbete. Näringslivets stora forskningssatsningar kommer från ett fåtal företag, vilket gör Sverige som nation mycket sårbar. Om något eller några av de mest FoU-intensiva företagen avsevärt minskar sina satsningar i Sverige kommer den goda svenska rankningen i internationella jämförelser att sjunka. Staten Statens avsättningar är också omfattande och bland de högsta i Europa. Men trots dessa satsningar har flera jämförbara länder, som avsatt mindre offentliga resurser för FoU, haft en kvalitetsökning mätt med citeringar under de senaste 25 åren medan Sverige har legat konstant, cirka 10 procent över ett internationellt genomsnitt. Orsaken till detta måste klargöras. Statens anslag har under en följd av år varit i det närmaste konstanta. Här kan ligga en förklaring till att kvaliteten inte har ökat. Men jämförbara länder som har ökat sina citeringar har gjort detta utan ökad finansiering. Det antyder att Sveriges kvalitetsproblem är en fråga om organisation och ledarskap lika mycket som en fråga om ekonomi. Knappt hälften av den statliga finansieringen ges som direkta anslag till universitet och högskolor (UoH). Ytterligare en fjärdedel fördelas huvudsakligen till UoH via externa forskningsfinansiärer. En övervägande del av detta avser grundforskning. Resterande medel finansierar FoU inom olika myndigheter eller används för myndigheters uppdrag. Den största delen av dessa medel avser försvarets FoU. Behovsmotiverad forskning sker inom UoH, vid andra myndigheter som utför forskning samt vid industriforskningsinstitut. Samarbeten mellan discipliner Många av vår tids stora utmaningar, till exempel ökad risk för pandemier, global ohälsa, miljöförstöring och hot om en global uppvärmning, måste mötas genom internationell forskningssamverkan och samarbete mellan olika discipliner. 7 SCB, FoU inom företagssektorn 2007 samt preliminära siffror för 2008 respektive SCB, FoU inom universitets- och högskolesektorn 2007 Forskning formar framtiden 11

14 Svensk miljö- och klimatforskning, som både är omfattande och av hög kvalitet, involverar flera områden såsom biologi, kemi, medicin, samhällsvetenskaper och teknik. Sverige kan här ge viktiga bidrag till lösningen av olika globala miljöproblem. I Sverige finns även en bra energirelaterad forskning. Svenska styrkeområden Statlig forskningsfinansiering är i huvudsak baserad på forskarinitierade projekt. Detta har fått som resultat att forskningssatsningarna sker brett och täcker många områden. Dock finns några områden som är speciellt omfattande. Vetenskapsrådet ger bland annat stort stöd till områden som rådet kategoriserar inom grupperna Cell- och molekylärbiologi, Nervsystemet samt Mikrobiologi och infektion inom biovetenskap och medicin, Ekologi och biodiversitet, Halvledarfysik, elektronik, elektroteknik och fotonik samt Signaler och system inom naturvetenskap och teknik. 8 För dessa områden görs satsningar såväl i form av projektstöd och forskartjänster som genom särskilda excellenscentersatsningar. Däremot har dessa insatser inte alltid inneburit att de i internationell jämförelse är högt citerade. Exempelvis citeras såväl området Biokemi och molekylärbiologi som områdena Neurovetenskap och Immunologi lägre än världsgenomsnittet. 9 Det finns dock flera grundvetenskapliga områden där svenska forskningsresultat är internationellt mycket konkurrenskraftiga. Vetenskapsrådet har, i en studie över forskning som citeras bland de 1 procent högst citerade, lyft fram några sådana. 9 Dessa områden är dock små och omfattar i flertalet fall endast någon eller några forskare. Orsaken till att de är så framstående är huvudsakligen individrelaterat snarare än systemrelaterat. De största områdena, mätt i finansiering eller antal publikationer och citeringar, finns bland medicin, naturvetenskap eller teknik. Dessa områden är ofta kostsamma och inriktade på att publicera sig internationellt. Svensk medicinsk forskning har under lång tid varit framstående. De många registren och biobankerna har gett svenska forskare ett stort underlag för medicinsk forskning. Tillgång till register och biobanker är en styrka för den svenska läkemedelsindustrin tillsammans med nära kontakter med en bred och framstående medicinsk forskning, inte minst som rekryteringsunderlag för sin egen forskning. De områden som uppvisar högst kvalitet, mätt som antalet citeringar, finns huvudsakligen inom natur- och teknikvetenskaperna. Inom speciellt teknikvetenskaperna finns flera områden som har nära samverkan med näringslivet. Inom humaniora och samhällsvetenskap görs forskningen oftare i mindre grupper och utan större utrustning. Publicering av resultat sker i större utsträckning i monografier och i nationella tidskrifter. Det är därmed svårare 8 Vetenskapsrådets årsredovisning Den svenska produktionen av högt citerade vetenskapliga publikationer, Vetenskapsrådets lilla rapportserie 1: Forskning formar framtiden

15 att utifrån ovanstående nyckeltal finna de viktigaste områdena och göra internationella jämförelser av omfattning och kvalitet. För dessa områden behöver andra kvalitetsmått tas fram. Men andelen forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som publicerar i internationella tidskrifter har ökat och inom många områden sker nu publicering på både engelska och svenska. Men inte minst inom de humanistiska ämnena kan språket i sig vara en del av forskningsobjektet, vilket motiverar andra val. Unika svenska förhållanden som offentlighetsprincipen, den historiska traditionen av en centraliserad statsmakt med omfattande dokumentation, de välordnade arkiven, registerdata (till exempel finns unika data över svenska väljare och val alltsedan 1950-talet) och folkbokföringen, gör att svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning empiriskt har betydande fördelar. Institutet för näringslivsforskning (tidigare Industriens Utredningsinstitut) har sedan 1970-talet byggt upp en databas över svenska företags utländska direktinvesteringar som är internationellt unik och har utgjort underlag för många avhandlingar. Forskningsinfrastruktur Regeringen gör nu flera stora satsningar på forskningsinfrastruktur, bland annat ESS och Max IV-synkrotronen i Lund, biobanksinitiativet samt SciLifeLab-satsningen i Stockholm och Uppsala. Satsningen på European Spallation Source (ESS) blir den största forskningsinfrastruktursatsningen någonsin i Sverige. ESS har redan fått stor uppmärksamhet i Europa och synliggjort Sveriges satsningar på forskning. Den färdiga anläggningen kommer att bli ett internationellt centrum för neutronbaserad forskning. Många utländska forskare kommer att besöka anläggningen och bidra till att ytterligare internationalisera svensk forskning. Sverige har mycket forskning baserad på synkrotronljus, både inom akademi och inom näringslivet. Satsningen på nästa generations synkrotronljusanläggning, Max IV, ger svenska forskare en anläggning i världsklass. Den kommer även att ytterligare öka intresset hos utländska forskare att göra experiment och forska i Sverige. Stockholm och Uppsala tillhör Europas största forskningsregioner inom biovetenskap med omfattande forskning både inom universitet och högskolor och i näringslivet. Den gemensamma satsningen på SciLifeLab kommer att öka regionens och landets konkurrenskraft inom biovetenskap. Dessa satsningar på infrastruktur för forskning bidrar till positiva effekter på svensk forskning och svensk ekonomi. Forskningen inom områden av relevans för satsningarna liksom de internationella kontakterna kommer att öka. Utländska forskare kommer att söka sig till Sverige i ännu större utsträckning än i dag. Svenska samarbeten med dessa blir en naturlig följd av att de förlägger delar av sin forskning hit. Deras vistelser i Sverige kommer vidare att ge arbetstillfällen för att täcka forskarnas efterfrågan av varor och tjänster. Konstruktionen av anläggningarna kommer även att generera många Forskning formar framtiden 13

16 arbetstillfällen inom bygg- och servicesektorerna och öppna möjligheterna för högteknologiska företag att konkurrera om leveranser av precisionsinstrument. Det är vidare sannolikt att många företag kommer att etablera FoU-enheter i anslutning till dessa forskningscentra. Men sådana effekter sker inte med automatik. Miljöerna i sin helhet måste vara attraktiva. Förutom satsningen på dessa laboratorier måste motsvarande satsningar göras på de områden som blir användare av anläggningarna. Forskningspolitiken under 2000-talet Genom den forskningspolitiska propositionen 2000 ökade resurserna för forskning med 1,3 miljarder kronor Dessa medel var i stor utsträckning riktade till särskilda områden, fördelade via forskningsfinansiärerna. I samband med propositionen 2005 ökade resurserna med 2,34 miljarder kronor Denna gång utpekade regeringen inte några specifika forskningsområden utöver de övergripande områdena medicin, teknik och miljö. Satsningen på medicin fördubblade Vetenskapsrådets anslag för sådan forskning. Efter propositionen 2005 identifierades ett antal områden för samfinansiering med näringslivet under fem år. Även om beloppen var små genererade de motsvarande satsningar från näringslivet. Under åren ökas nivån på forskningsanslagen med fem miljarder kronor; det är en ökning av lärosätenas statliga forskningsmedel med procent. Sverige är efter denna satsning ett av de länder i världen som avsätter mest offentliga resurser till forskning och utveckling i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Sveriges offentliga satsningar på FoU överstiger nu en procent av BNP. 10 Propositionen 2008 innehöll två satsningar för kvalitetsökning. De direkta anslagen för forskning och forskarutbildning ökades med 1,55 miljarder kronor. Denna summa, tillsammans med 10 procent av tidigare anslag (cirka 1,1 miljarder kronor), tillförs utifrån en kvalitetsrankning baserad på externa bidrag, antal artiklar och citeringar. Dessa medel omfördelas årligen så att de lärosäten som lyckas öka sin kvalitet utifrån de uppsatta kriterierna tillförs allt större andelar av de omfördelade anslagen. Omvänt kommer lärosäten som faller sämre ut att stimuleras att koncentrera sina satsningar till de områden där de har en högkvalitativ forskning för att kunna konkurrera om anslagen. En annan kvalitetsreform var satsningen på strategiska områden. Drygt 1,8 miljarder kronor per år tillförs för satsningar på områden där de lärosäten som utpekats ska bygga upp en forskningsmiljö med mål att leda den internationella forskningsfronten. 10 Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50, bet 2008/09:UbU4, rskr 2008/09:160) 14 Forskning formar framtiden

17 Utbildning och forskning vid universitet och högskolor För att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, såväl inom forskningen som inom näringslivet, måste de svenska lärosätena kunna erbjuda akademisk utbildning inom alla områden och bedriva högkvalitativ forskning. De studenter som utbildas utgör rekryteringsunderlag för näringslivet. Högskolorna har en viktig uppgift i att erbjuda utbildningar utanför de traditionella akademiska orterna och dessa har också fått många studieovana att välja akademiska studier. När det gäller forskning sker en expansion och specialisering bland högskolorna utifrån områden där de har en konkurrensfördel, baserat på några områden där de visar excellens eller där de har samarbeten med företag i regionen. Större universitet har möjligheter att ha ett bredare utbud av forskning och har därmed större chanser att få fram excellens. Därför behövs båda dessa delar av det svenska forskningssystemet. Vinnova har gjort en jämförelse mellan universitet och högskolor avseende möjligheterna att attrahera externa medel, dels sammantaget, dels från forskningsråd. De tio största universiteten fick ungefär samma andel av de externa, konkurrensfördelade medlen som högskolorna. Däremot fick de tio största universiteten en större andel (>94 procent) av bidragen från forskningsråden FAS, Formas och Vetenskapsrådet. 11 Avseende produktion av vetenskapliga resultat råder det i stort sett en linjär funktion mellan produktion av vetenskapliga artiklar och intäkter. Den totala produktiviteten för ett lärosäte är således i stort sett oberoende av storlek. Intäkter (mnkr) 3500 LU KI 3000 UU GU SLU SU UmU KTH 1500 LuTU MittU Linné ÖU 0 Chalmers LiU Antal artiklar Källa: Web of Science, Vetenskapsrådet 11 VINNOVA-nytt 2007:4 sid Forskning formar framtiden 15

18 När det gäller kvalitet baserat på citeringar är det tydligt att de större universiteten ligger bättre till. Alla de stora universiteten har en genomsnittlig citeringsgrad cirka procent över världsgenomsnittet. Den jämförelsevis högre rankningen för Stockholms universitet beror huvudsakligen på många citeringar av dess naturvetenskap. Genomsnittliga antal citeringar per artikel/medelantalet citeringar per område 1,30 1,25 SU 1,20 1,15 1,10 1,05 ÖU SLU Chm KTH UmU GU UU LU KI 1,00 LiU Källa: Web of Science, Vetenskapsrådet 0,95 Mitt LuTU 0,90 KdU 0,85 Linné 0,80 0 Antal artiklar Möjligheten för högskolorna att vara internationellt konkurrenskraftiga ligger främst i att satsa på områden där de har en konkurrensfördel. De flesta högskolor har gjort sådana satsningar och har något eller några områden som uppvisar hög kvalitet. Det kvalitetssystem som introducerades i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2008 kan bidra till att ytterligare utveckla denna profilering. Även de ökade möjligheterna för högskolor att examinera forskarutbildade kommer att bidra till att dessa kan stärka sin forskningskvalitet. Samverkan med näringslivet Staten gör omfattande satsningar på grundforskning inom områden som är viktiga för näringslivet. Några av de största områdena, Biokemi (inkluderande Biokemi och biofysik, Bioteknik samt Biokemisk struktur och metabolism), Cell- och molekylärbiologi samt Kondenserade materiens fysik och Materialvetenskap, överlappar väl med de högteknologiska storföretagens 16 Forskning formar framtiden

19 forskningsinriktningar. 12 Humanistlaboratorier som bygger på humanistisk databehandling samt kognitionsvetenskap är andra exempel på områden där offentligt finansierad forskning är av betydelse för svenska företag. I samband med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2008 gjordes flera prioriteringar bland annat utifrån näringslivets behov av kompetens och forskningsresultat, exempelvis då 24 strategiska forskningsområden utpekades. Satsningarna på dessa områden är avsedda att utföras vid lärosätena och det är nu deras uppgift att upprätthålla god samverkan med näringslivet i utformningen av forskningen. De stora företagen står för en betydande del av det svenska näringslivets FoU-investeringar. Detta betyder dock inte att de svenska småföretagens satsningar skulle sakna betydelse. Räknat som andel av BNP ligger svenska småföretag ganska bra till, med avsättningar uppgående till 0,49 procent av BNP, vilket är samma andel som Danmark och Österrike och strax efter Belgien och Finland med 0,50 procent. Korea ligger bäst till inom OECD med 0,56 procent av BNP. Sverige ligger på en delad fjärdeplats inom OECD. 13 Industriforskningsinstitut Sverige har förhållandevis få industriforskningsinstitut och instituten har i internationell jämförelse haft en låg finansiering för egen kompetensuppbyggnad. Detta har varit orsaken till att de under perioden tillförs ökade anslag. En viktig roll för instituten är att bidra till näringslivets konkurrenskraft och öka dess samverkan med universitet och högskolor. Särskilt för de mindre och medelstora företagen är samverkan med instituten en viktig länk till den akademiska forskningen. De har därmed en viktig roll i det svenska innovationssystemet. En stärkt institutssektor betyder en större arbetsmarknad och fler karriärvägar för ingenjörer och tekniskt forskarutbildade. Det betyder också fler beställningar och uppdrag till de tekniska högskolorna och fler och större forskningsprojekt med större engagemang för fler företag. 12 Vetenskapsrådets årsredovisning Små företags FoU, Vinnova och OECD STI Scoreboard 2009 Forskning formar framtiden 17

20 Att Forskningsberedningen slår fast att högskolorna är en viktig del av den högre utbildningen, att innovationsfrågorna lyfts fram och att beredningen diskuterar och problematiserar kvalitetsbegreppet inom forskningen, är några saker som jag tycker är värda att notera. Jan Nygren 18 Forskning formar framtiden

21 Utmaningar för svensk forskning Globaliseringen Globaliseringen innebär mer av möjligheter än av hot, såväl för svensk forskning som för svenska företag. Att befolkningsrika länder som bland annat Indien och Kina genomgår en snabb ekonomisk utveckling och etablerar sig som viktiga aktörer på världsmarknaden och inom forskningssamfundet är bra, både för dem själva och för redan utvecklade länder som Sverige. Sveriges andel av den totala forskningen i världen kommer att minska när den totala forskningsvolymen i världen växer. Detta är i sig inget problem men kvaliteten på svensk forskning måste vässas för att även fortsatt vara konkurrenskraftig. Det är även viktigt att man både i näringslivet och akademin följer utvecklingen inom nya forskningsnationer och ständigt är beredda på att inleda nya samarbeten. Många av de stora utmaningarna för forskningen gäller problemställningar som är mest framträdande i tredje världen, såsom fattigdomsrelaterade sjukdomar, livsmedelsproduktion och klimatförändringar. Inom nuvarande forskningsfinansiering finns alltför få kontakter mellan Sidas forskningssatsningar och dem som görs inom det nationella systemet. Kvalitet Kvalitet på forskning är svår att mäta. Citeringar är ett sätt, antalet patent möjligen ett annat. Men det behövs fler mått som visar hur ofta forskningsresultat används av andra och förs vidare i samhället. Via citeringar ges ett mått på synligheten bland andra forskare. Andra faktorer som behöver ingå i ett kvalitetsmått är dess påverkan på samhället och i hur stor utsträckning resultaten kommer till kommersiell nytta. Men dessa är svårare att mäta. Avseende publikationer så är den svenska produktionen omfattande. Mätt i citeringar har dock flera med Sverige jämförbara länder i vår nära omvärld utvecklats bättre. 14 De högst citerade forskningsområdena står för en mindre andel av Sveriges totala antal citeringar än vad som är fallet i Danmark, Nederländerna och Schweiz. 14 I dessa länder finns dessutom fler områden än i Sverige där forskningen tillhör de 10 procent mest citerade. Eftersom det produceras färre högciterade artiklar från Sverige tyder det på att det finns färre världsledande forskare här. 14 Den svenska produktionen av högt citerade vetenskapliga publikationer, Vetenskapsrådets lilla rapportserie 1:2010 Forskning formar framtiden 19

22 Av de tio största områdena i Sverige avseende antalet publikationer finns bara ett som delvis också tillhör de högst citerade, nämligen materialvetenskap. 15 Av de övriga nio är det endast fyra som är högre citerade än världsgenomsnittet. Citeringarna för det största svenska området, biokemi och molekylärbiologi, ligger under världsgenomsnittet. Detta tyder på att satsningarna inte är tillräckligt fokuserade. De omfattande svenska satsningarna inom universitet och högskolor samt via forskningsfinansiärerna på de tio största områdena har alltså endast i hälften av fallen lett till internationell konkurrenskraft med detta mått och endast ett av dessa har delar som är internationellt ledande. När det gäller patent som ett kvalitetsmått är det svårt att få officiell statistik över patent som härrör från den akademiska forskningen, delvis beroende på att de svenska forskarna genom lärarundantaget äger sina idéer. Lärosätena för därför inte detaljerad statistik över hur stor andel av deras forskning som kommer till nytta i samhället. Men det finns data som visar att Sverige har relativt sett få högskolepatent i internationellt perspektiv. Inräknas samarbetet med näringslivet förefaller det dock som om Sverige ligger bra till, möjligtvis även bättre än USA. 16 Näringslivets FoU och samverkan med universitet och högskolor Dagens förhållandevis stora satsningar på FoU i näringslivet är ingen garanti för att dessa fortsätter i framtiden. Möjligheten att attrahera företagens FoU beror på hur attraktivt ett land är för forskningssatsningar jämfört med andra länder. När andra länder bygger upp starka kunskapskluster inom områden av relevans för svenska företag kommer dessa länder att bli allt mer attraktiva för lokalisering av FoU. Därför är det viktigt att svenska statliga forskningssatsningar fortsätter att öka, att infrastrukturen byggs upp och att det sker inom områden som är viktiga både för forskningsintensiva företag och för de som har begränsad egen FoU. Några av de strategiska områden som utpekades i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen var helt inriktade på näringslivets behov men huvuddelen valdes utifrån akademiska prioriteringar. I framtida val av strategiska forskningsområden behöver diskussioner föras redan på ett tidigt stadium med universitet och högskolor, finansiärer samt näringslivet och andra samhällssektorer som kan dra nytta av forskningsresultaten. Generellt kan konstateras att universitet och högskolors kontakter med näringslivet är alltför svag och detta gäller delvis även inom områden som är av stort intresse för näringslivet. 15 Den svenska produktionen av högt citerade vetenskapliga publikationer, Vetenskapsrådets lilla rapportserie 1: Hans Lööf, Kungl. Tekniska högskolan och Academic Patenting in Europe: New Evidence from the KEINS Database Francesco Lissoni, Patrick Llerena, Maureen McKelvey, Bulat Sanditov, RIDE/IMIT Working Paper No Forskning formar framtiden

23 Förutom satsningar på forskningsområden av relevans för näringslivet behövs också goda förutsättningar för entreprenörskap och företagande. Detta gäller speciellt för Sverige, som internationellt sett har lågt nyföretagande och få företag som växer. Detta ger ett starkt beroende av de få stora internationella företagen för sysselsättning och välstånd. Industriforskningsinstituten har en viktig roll för att skapa en länk mellan akademisk forskning och näringslivet. Detta är speciellt viktigt för industrisektorer, som inte har så omfattande egen FoU. De internationella storföretagens lokalisering av sin FoU hänger delvis samman med var huvudkontoren ligger. En viktig orsak till näringslivets stora FoU-satsningar är att Sverige har varit säte för ovanligt många internationella företags huvudkontor. Ur forskningssynpunkt är det angeläget att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land för internationella huvudkontor. Även Globaliseringsrådet påpekade detta och gav några förslag på hur detta kan åstadkommas. 17 Utbildning År 2006 hade drygt 30 procent av befolkningen i Sverige i åldern år en akademisk utbildning. I Danmark är motsvarande siffra 35 procent, i USA mer än 40 procent och i Kanada över 50 procent. Drygt 2 procent av svenskarna tar en doktorsexamen, vilket är högt i internationell jämförelse. Motsvarande gäller för Danmark och detta överträffas inom OECD endast av Schweiz och Portugal. 18 Mer än hälften av de svenska doktorerna examineras inom naturvetenskap och teknik, med en övervikt för teknik, vilket också är högt i internationell jämförelse. Trots detta är andelen som väljer teknik och naturvetenskap för låg. Nyligen presenterade den av regeringen tillsatta Teknikdelegationen sitt betänkande. 19 Bakgrunden till att delegationen tillsattes var det under lång tid sjunkande intresset och de sjunkande resultaten inom naturvetenskap och teknik, som riskerar att hota Sveriges framtida konkurrenskraft och välstånd. Lärarutbildning och lärarfortbildning fungerar inte tillfredsställande för matematik, naturvetenskap och, i synnerhet, teknik. Detta har fått till följd att det finns många obehöriga lärare och lärare med gamla kunskaper inom dessa områden. Vidare har högskolan en alltför liten rekryteringsbas eftersom alltför få elever slutför gymnasieskolan med tillräcklig behörighet och tillräckliga förkunskaper för att studera vidare inom områdena. Teknikdelegationen föreslår att regeringen tillsätter och leder en nationell kommission med särskilt fokus på Sveriges utveckling inom matematik, 17 BORTOM KRISEN, Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin, Globaliseringsrådets slutrapport, Ds 2009:21 18 Education at a Glance 2009, OECD 19 Vändpunkt Sverige ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT, SOU 2010:28 Forskning formar framtiden 21

24 naturvetenskap och teknik. Denna kommission ska ansvara för en strategi, följa upp dess olika delar samt främja arbetet på det politiska planet och mobilisera de centrala aktörer som kan bidra. Högskolor Närheten till en högskola är viktig för att locka studenter, speciellt från mindre studievana miljöer. Här gör de nya lärosätena en viktig insats. Närhet till ett lärosäte är också viktig för företagens kontakter med akademin. Detta gäller särskilt för de mindre företagen. Det är svårt att få ut FoU och innovationsfrågor till små och forskningsovana företag och Sverige behöver fler mindre företag som satsar på FoU. Allt detta talar för att de nya lärosätena ska ha goda villkor som tar hänsyn till samhällets alla aspekter. När nya universitet inrättades på och 70-talen öppnades möjligheterna för duktiga unga forskare vid de äldre lärosätena att få forskningstjänster och professurer. Nya starka forskningsgrupper skapades och flera starka svenska områden fick sin inledning som resultat av dessa satsningar. Även dagens satsningar på de nya högskolorna och universiteten har möjliggjort för många yngre forskare att etablera nya områden. Med rätt förutsättningar är det möjligt att dessa satsningar på sikt kommer att ge samma goda effekt. Autonomi Detaljeringsgraden i de statliga regelverken har bakbundit lärosätena på ett sätt som har gjort det svårt för dem att göra egeninitierade kvalitetssatsningar, att bedriva vissa former av internationella samarbeten, att samverka med näringslivet och att arbeta enligt lokala eller regionala förutsättningar. Det är viktigt att högskolan har möjlighet att utöva sin tredje uppgift; att sprida sin kunskap även utanför lärosätets väggar och att vara en motor för innovation och nytt företagande. Den tilltagande globaliseringen och strävan att höja kvaliteten i utbildning och forskning är betydelsefulla argument för ökad autonomi. Men i ett upplyst samhälle ligger det också ett speciellt värde i att universitet och högskolor fungerar som en arena för kritisk debatt och reflektion, där invanda föreställningar kan ifrågasättas. Reformeringen mot mindre statlig detaljstyrning och tydligare ledarskap måste därför fortsätta. Forskarnas karriärvägar Yngre forskare som väljer att satsa på en akademisk karriär måste i dag vara beredda på att under många år leva under osäkra ekonomiska villkor. De flesta tjänster är tidsbegränsade och i stor utsträckning uppbundna till undervisning. Forskningsbidragen är små och tidsbegränsade. Dessa villkor fungerar avskräckande och många forskarbegåvningar går förlorade för den akademiska forskningen. 22 Forskning formar framtiden

25 Forskning formar framtiden 23

26 Jag tycker satsningen på de bästa unga forskarna är ett trendbrott som kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av svensk forskning. Göran Sandberg 24 Forskning formar framtiden

27 Förslag till åtgärder Svensk forskning står inför många utmaningar. De flesta industrialiserade länder gör nu stora investeringar i FoU. Forskningsfronten rör sig därmed mycket snabbare än tidigare. Sverige måste delta i denna utveckling. Forskningsberedningen föreslår nedan ett antal åtgärder för att öka den svenska konkurrenskraften. Bygg ut forskningen i Sverige Sverige måste fortsätta att tillhöra de länder som avsätter mest resurser för FoU. Finansieringen behöver öka minst i takt med ökningarna i våra konkurrentländer för att svensk forskning ska kunna vara internationellt konkurrenskraftig även i framtiden. Framtida förstärkningar av forskningen måste göras både på forskarinitierad forskning och på behovsmotiverad forskning, speciellt inom områden av stor strategisk betydelse för samhället. Finansiärer har haft en tendens att göra liknande satsningar samtidigt. Under några år har de flesta externa finansiärer satsat på starka forskningsmiljöer och excellenscentra. Detta har varit framgångsrika satsningar men flera av dessa starka miljöer har haft mer medel än de kunnat förbruka medan andra har fått nålpengar som inte räckt för att utveckla en stark miljö även om forskningen har haft hög kvalitet. Det är viktigt att finansiärerna i ökad utsträckning samordnar sina insatser så att inte alla finansiärer gör liknande satsningar samtidigt. När några satsar på starka forskningsmiljöer behöver andra satsa på enskilda projekt, rekryteringsanställningar eller starka forskare. Skapa tydliga drivkrafter för kvalitet Svensk forskning måste stärkas på fler sätt än enbart finansiella. Trots att forskningen vid universitet och högskolor till cirka hälften finansieras med konkurrensutsatta medel har svensk forsknings kvalitet, mätt som antalet citeringar, minskat relativt jämförbara länder. De områden där svensk forskning leder forskningsfronten är små och de stora svenska områdena är i flera fall mindre citerade än världsgenomsnittet. Regeringen bör införa tydligare kvalitetsdrivande åtgärder baserade på fler kriterier än citeringar. Ett ökat fokus på forskningsresultatens användning i samhället och på kopplingen till utbildning är önskvärt. Den omfördelning av anslagen för forskning och forskarutbildning som inleddes 2009 bör fortsätta och omfatta en större andel av anslagen. Dock bör systemet för kvalitetsmätning utvecklas inför ytterligare omfördelningar. Forskning formar framtiden 25

28 Forskningsfinansiärerna bör samverka för att bli effektivare och garantera att forskning av hög kvalitet får tillräcklig finansiering för att fortsätta. De bör tydligare fånga forskning i gränsområden mellan olika forskningsinriktningar. De bör i högre utsträckning satsa på forskning med hög risk men med stor potential om den lyckas. Stärk innovationskraften i svensk forskning Innovationer i alla dess former går inte att kommendera fram. Idéerna som skapar värde kan uppstå på många olika sätt. Fyra centrala funktioner för att en innovation ska komma till stånd är att det finns kunskap (ny kunskap från t.ex. forskning eller kombination av befintlig kunskap), drivna entreprenörer som ser möjligheterna, institutioner (regelverk) som möjliggör och stimulerar innovationer samt att det finns resurser att ta innovationerna ända fram till att det finns kunder som vill betala. För att öka förutsättningarna för fler innovationer i Sverige behöver kontakterna öka mellan forskare, entreprenörer/företag och kunder. Men det behövs också specifika insatser inom dessa kategorier. Att forska fram ny kunskap räcker inte. Resultaten måste efterfrågas och spridas i samhället för att forskning som investering ska komma till nytta i form av innovationer och kommersialisering, vilket på sikt kan ge ökad tillväxt. Kommande europeiska ramprogram för forskning och innovation kommer ännu tydligare än nu att inriktas på de stora samhällsutmaningarna för Europa, att skapa ökad konkurrenskraft och välstånd liksom att hantera klimat- och miljöhot. Det är viktigt att Sverige förbereder sig väl för att kunna spela en viktig roll i ramprogrammen. Under det svenska ordförandeskapet för Europeiska unionen 2009 etablerades Kunskapstriangeln som begrepp och som uttryck för en högt ställd ambition att stärka innovationskraften i Europa. Tanken med Kunskapstriangeln är att tydligare länka samman utbildning, forskning och innovation. Sverige och Europa behöver en mer samlad innovationspolitik. Arbetet med att ta fram en ny strategi (Europe 2020) för att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi har en tydlig inriktning på innovation. Det finns åtgärder i denna riktning som kan vidtas på europeisk nivå; det gäller bland annat utformningen av de kommande ramprogrammen. Men samtliga länder, däribland Sverige, har egna viktiga hemläxor att göra, vilka till viss del bör synkroniseras med det som görs på EU-nivå. Under de senaste åren har flera åtgärder vidtagits för att öka innovationskraften i svensk utbildning och forskning. Innovationskontor har inrättats vid ett antal universitet i landet och det kvalitetssystem för forskning som har införts premierar lärosäten som är skickliga på att attrahera externa resurser bland annat från näringslivet. Det senare kommer att öka drivkrafterna för att stärka samverkan och öka kontaktytorna mellan akademin å ena sidan och näringslivet å den andra. Men regeringen måste följa utvecklingen och vara beredd på att införa fler åtgärder för att öka samverkan mellan forskningen vid lärosäten och i näringslivet. 26 Forskning formar framtiden

29 Demonstrationsanläggningar är ofta nödvändiga för att avgörande genombrott ska komma till stånd. Dessa bör delas upp i sådana som har tillämpning inom dagens industriella system och deras utveckling och sådana som är inriktade mot helt nya tillämpningar. Staten måste ta ett huvudansvar för den senare typen. När man rör sig i innovationssystemet från inledande och kanske rent grundläggande forskning i laboratorier, via pilotförsök över till fullskalig demonstration och sedan till slutlig produktifiering, ökar kostnaderna dramatiskt. Det är viktigt att det finns väl etablerade finansieringsvägar för denna typ av satsningar. Modellen att välja ett antal strategiska forskningsområden bör utvecklas. För framtida val av områden behövs fortsatt fokus på näringslivets behov i val av områden samt ökad samverkan med näringslivet i finansiering och genomförande av satsningarna. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin IVA driver sedan hösten 2009 projektet Innovation för tillväxt med visionen att Sverige ska bli världens bästa miljö för innovationer. Även detta arbete är relevant för val av strategiska forskningsområden. De strategiska satsningarna ska ses som en angelägenhet för forskningsdiscipliner över hela det vetenskapliga fältet, medicin, naturvetenskap och teknik såväl som humaniora och samhällsvetenskap. Många viktiga samhälleliga utmaningar klimathotet och den förändrade demografin, för att ta två exempel kräver också insatser inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Stärk institutssektorn Industriforskningsinstitutens roll som länk mellan akademisk forskning och näringslivets behov av forskningsresultat måste stärkas. De nuvarande instituten har nära samverkan med näringslivet och bidrar till att forskningsresultat, både från institutens egen forskning och den vid universitet och högskolor, tillämpas i näringslivet. Utarbeta en strategi för investeringar i forskningens infrastruktur Staten har inlett satsningar på flera större infrastrukturer för forskning under de senaste fyra åren: ESS, Max IV, SciLifeLab och biobanker. Dessa satsningar innebär ett viktigt tillskott för svenska forskare och innebär dessutom att Sverige blir mer attraktivt för utländska forskare. Satsningen på ESS ger en möjlighet att utveckla nya styrkeområden inom svensk forskning. Regeringen måste fånga detta tillfälle att delta i utvecklingen av ett nytt forskningsfält, vilket blir följden av placeringen i Sverige av en anläggning med en intensitet som aldrig tidigare funnits i Europa. Sverige får med denna en chans att delta i att leda den internationella forskningsfronten. Forskning formar framtiden 27

30 The European Strategy Forum for Research Infrastructure (ESFRI) har tagit fram en lista över aktuella projekt inom Europa. Vetenskapsrådet har anmält intresse för cirka 20 av dessa projekt. Rådets medel för infrastruktur måste öka så att satsningarna kan genomföras. Dessutom behöver även forskningen inom de områden som får tillgång till dessa satsningar stärkas finansiellt. Vetenskapsrådet bör ges i uppdrag att utarbeta en strategi för investeringar och utnyttjande av forskningens infrastruktur i samarbete med industrin. Vidareutveckla systemet med innovationsupphandling Med innovationsupphandling, eller teknikupphandling, kan produkter efterfrågas som ännu inte finns på marknaden. Detta är endast möjligt om beställaren, eller en beställargrupp, har potential till stora inköp av den utvecklade produkten. Offentlig innovationsupphandling i form av teknikupphandling har under lång tid varit ett viktigt verktyg i Sverige för att sporra innovation och tillväxt. Exempel som ofta nämns är Televerkets beställningar till LM Ericsson och Vattenfalls till ASEA. Många av världens mest innovativa produkter och system har tagits fram genom innovationsupphandling. Frågor som behöver diskuteras vidare är en generell kompetenshöjning, ökad medvetenhet om vikten av innovationsupphandling samt områden där innovationsupphandling kan stimulera näringslivets produktutveckling. En samverkan mellan offentliga och privata finansiärer av stora projekt kan ge ökade finansiella möjligheter och en tillräckligt stor marknad för produkter för att göra det ekonomiskt möjligt att utveckla dessa. Det ställer dock mycket höga krav på de offentliga beställarna att identifiera och formulera behov så att innovation och förnyelse kan uppstå. Det är också viktigt att upphandlingarna genomförs på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen eller innebär otillåtna företagsstöd. Öka satsningarna på wild cards inom forskningen I Sverige finns inte tillräckliga möjligheter att finansiera riskfyllda projekt. Forskningsråden är alldeles för försiktiga och ger hellre stöd till dem som finns i huvudfåran och finansiärerna är inte särskilt benägna att acceptera misslyckanden. De amerikanska National Institutes of Health (NIH) avsätter exempelvis närmare fem procent av sina medel för wild cards. Ett av de senaste exemplen är Transformative Research Projects Program. Något liknande bör prövas i Sverige. Förutom möjligheten till riskfyllda projekt måste en akademisk miljö även ha plats för obekväm forskning som utmanar existerande föreställningar och forskningsteorier. Dessa satsningar bör göras av alla forskningsfinansiärer. De bör successivt öka sina avsättningar för att efter några år avsätta cirka fem procent av sina medel för finansiering av riskprojekt med osäker prognos men med stor 28 Forskning formar framtiden