myt eller verklighet..

Transkript

1 Behöver vi innovation?!? Bild 1 Forskningsdebatten myt eller verklighet.. Bild 2 1

2 Myt 1, Innovation är ett buzzword och inte så viktigt Innovation är helt avgörande för tillväxt, jobb och konkurrenskraft! Det är sedan länge vetenskapligt bevisat att innovation, i meningen nya produkter, processer, organisationslösningar etc., är grunden för tillväxt och utveckling. Hur länder stimulerar och stödjer innovation är därför avgörande för dess tillväxt och utveckling. Här avgör konkurrens mellan länder värdeskapandets lokalisering. Myt 2, Samverkansforskning leder till lägre vetenskaplig kvalitet Universitet-företagspublikationer har högst genomsnittskvalitet! Det finns många olika typer av samverkansforskning, med olika typer av samverkansparter. Men, sampubliceringar mellan näringsliv och akademi har i genomsnitt högre kvalitet än rena universitetspubliceringar, dvs. de representerar vetenskaplig excellens. Myt 3 Samverkansforskning är stöd till företags produktutveckling Oftast handlar det om behovsmotiverad grundforskning! Samverkansforskning kan vara av olika slag, beroende på parter och sammanhang. Oftast handlar det om avancerad problemlösning som kräver ny vetenskap. Ofta handlar det om forskning för att utveckla möjliga tillämpningsriktningar, som också ger vetenskapliga framsteg. Ibland beställer företag direkt problemlösning Bild 3 Myt 4 Excellenta universitet prioriterar enbart inomvetenskapligt Excellenta universitet har bäst samverkan med företag och samhälle! Olika universitet och forskningsinstitut har olika roller och olika specialiseringar, men världens bästa universitet har också bäst utvecklad företagssamverkan. Myt 5 Inomvetenskapliga prior. leder till vetenskapliga genombrott Radikala genombrott hämmas av spårbunden peer review! Peer review är en viktig och effektiv kvalitetsmekanism som främjar vetenskaplig utveckling inom relativt väldefinierade områden. Men, det konserverar inriktningen och hindrar radikalt nya idéer och radikala nya upptäckter. (Hollingsworth) Myt 6 Nobelprisforskning står i motsats till samverkansforskning De samvarierar och stärker varandra! Samverkansforskning ger externa impulser, extern kompetens och kan främja radikalt nya idéer, som kan ge nobelprisgenombrott. Genombrottsforskning kan, och gör det förr eller senare, ge upphov till innovationer och värdeskapande i företag och samhälle som förändrar utvecklingen starkt Bild 4 2

3 Myt 7 Inomvetenskaplig grundforskning leder till innovationer De är ineffektiva som innovationsprocesser men viktiga långsiktigt! Nya vetenskapliga rön som genereras via inomvetenskapligt motiverad grundforskning används i innovationsprocesser. Men, de är ineffektiva som innovationsprocesser: de leder inte säkert till innovation, det tar lång tid till innovation, resultaten hamnar inte säkert här. Myt 8 Universitetsuppfinningar leder till innovationer Universitetens viktigaste innovationsbidrag är inte uppfinningar utan kompetens! Forskningsresultat kan och ger inte sällan upphov till uppfinningar som kan och ibland leder till innovationer, men det är ett litet bidrag till innovationsutvecklingen. Kompetens för problemlösning och problemorientering inom relevant, ofta nya områden för forskning och innovation är ett avsevärt större innovationsbidrag. Myt 9 Externfinansieringen av UoH-forskning har ökat kraftigt Universitetens har i flera decennier fått ca 50% av statens anslag i basanslag! Universiteten i Sverige har under flera decennier fått basanslag motsvarande ca 50% av statens totala anslag. EU:s FoU-tillväxt har ökat externfinansieringen något. Men, viktigaste orsaken till den upplevda externfinansieringen hos forskarna är att de blivit många fler, utan fasta tjänster etc. en managementfråga för RK och UoH. Myt 10 Större universitet och institutioner är mest kreativa Kreativiteten och genombrotten är inte positivt korrelerad med storlek! Vetenskaplig forskning om forskning visar att det snarast varit en negativ korrelation i USA. Variationen och heterogeniteten i systemet har varit viktigast. Autonomi, konkurrens och ledarskap för de viktigaste produktionsenheterna i forskningssystemet är de viktigaste faktorerna. (Hollingsworth) Bild 5 Utan innovation ingen långsiktig konkurrenskraft Bild 6 3

4 Forskning och Innovation en investering i framtiden Research Innovation Inspel till FoI proppen Bild 8 4

5 Trender Globalisering och internationalisering Innovationsprocessernas utveckling Samhällsutmaningar Bild 9 Trender Globalisering och internationalisering Nya tillväxtmarknader Näringslivets utlandsberoende i relationer och ekonomi ökar kraftigt Den starka koncentration av FoU i ett fåtal företag i Sverige har förändrats och minskat Sverige måste vara ett attraktivt land för kompetensförsörjning och innovationsutveckling Bild 10 5

6 Trender Innovationsprocessernas utveckling Ökad komplexitet Ny värdelogik Bredare samverkan kring ny kunskap, nya processer och konstellationer Trender Samhällsutmaningar Hot om de inte adresseras Globala utmaningar har identifierats som en stark drivkraft för efterfrågan av innovationer, EU2020, USA, Efterfrågan på lösningarna skapar affärsmöjligheter för nya innovativa varor, tjänster och processer Bild 12 6

7 Styrkor Svagheter Svenska styrkor och svagheter Globalisering Innovationsutveckling Samhällsutmaningar Forsknings- och utvecklingstradition Naturtillgångar är en tillgång Globalt näringsliv i många sektorer I Sverige finns en stark tradition av att utveckla systemlösningar Early adoptors Väl utbyggd samhällsinfrastruktur Utvecklad samarbetstradition mellan näringsliv och politik och akademi Stor miljömedvetenhet Utvecklade förvaltningar, regelverk och policies Innovationsstrukturerna inte tillräckligt ändamålsenliga Liten hemmamarknad Beroende av ett fåtal stora företag Obalans mellan kunskapsuppbyggnad och nyttiggörande Stagnerande FoUinvesteringar Ökad andel slimmade organisationer Bristande / låg entreprenörskultur Innovativa lösningar i offentlig verksamhet är inlåsta och exploateras inte Det svenska FoI systemet Bild 14 7

8 118 Equivalent to 3.7% of Sweden s GDP for 2008 invested in R&D. 3 European Innovation Global Innovation Global Competitiveness Scoreboard Scoreboard Index 2010/ Switzerland 1. Sweden 1. Switzerland 2. Sweden 2. Switzerland 2. Sweden 3. Finland 3. Finland 3. Singapore GDP 4. Germany 4. Israel 4. USA 5. Great Britain 5. Japan 5. Germany 6. Denmark 6. USA 6. Japan 7. Austria 7. Denmark 7. Finland 8. Luxembourg 8. Korea 8. Netherlands Belgium 9. Canada 9. Danmark 10. Ireland 10. Germany 10. Canada (billion SEK) % of GDP equivalent to annual R&D investment in Sweden 6.5% of state R&D goes to needsdriven R&I Total Swedish R&D 1 Total government R&D 2 Government needs-driven civil R&D 2 VINNOVA s grants to R&I Swedish research and innovation in figures Sources: 1 SCB (forecast for 2008) 2 VINNOVA 3 SCB (forecast for 2008) 4 European Innovation Scoreboard 2008 Comparative analysis of innovation performance & World Economic Forum, Global Competitiveness Report /11/2011 Slide 15 Utvecklingen av näringslivets FoU 8

9 Utvecklingen av statlig FoU 1993 VINNOVA, STEM och Rymd styrelsen 17,8 procent Formas FAS 6,3 procent VINNOVA, STEM och Statsanslag till Rymd UOH + SFO styrelsen 56,1 procent 22,2 procent Vetenskapsrådet 15,3 procent Vetenskapsrådet 20,1 procent 2012 Formas FAS 5,8 procent Statsanslag till UOH + SFO 56,3 procent Total volym: 15,1 miljarder i 2009 års priser Total volym: 24,5 miljarder i 2009 års priser FoU- och Innovationsstöd som andel av totalt företagsstöd i olika länder,

10 EU Horizon 2020 Hög andel akademiskt deltagande och svagt deltagande av SMF. Har de aktörer som är aktiva idag de nödvändiga kontakterna med andra aktörstyper för att kunna bygga konkurrenskraftiga konsortier i framtiden? Relativt liten institutssektor. Prognosen är att instituten med sin kopplande roll mellan grundforskning och användarsidan kommer att få en allt viktigare roll i de framtida EUsatsningarna. Hur klarar de svenska instituten konkurrensen med de stora instituten ute i Europa? Svagt deltagande från offentlig sektor. En förändring mot ett ökat fokus på globala samhällsutmaningar kommer i de alla flesta fall att kräva aktivt deltagande av aktörer från offentlig sektor då dessa ofta är avgörande för ett lyckat utfall, antingen i rollen som reglerare eller som köpare. Framtida EU-program kommer sannolikt att i ökad utsträckning kräva betydligt större samfinansiering från medlemsländerna. Samtidigt kommer de projekt och aktörskonsortier som finansieras troligen att bli betydligt större. Det kommer att ställa andra och betydligt större krav på Sverige att kunna göra strategiska prioriteringar och kraftsamlingar. Slutsatser Vi har en utveckling mot ökat fokus på vetenskaplig exellence där samverkan och nyttiggörande fått lägre prioritet Statlig FoU finansiering måste premiera kvalitet OCH nyttiggörande för att göra Sverige attraktivt att verka i Vi måste hitta nya vägar parallellt med de stora bolagens FoU avd att omsätta kunskap till nya värden Utvecklad roll för UoH, bättre involvera SMF, testbäddar, offentlig innovationsupphandling Med gemensamma mål och tydligare prioriteringar kan vi skapa mer resultat både med avseende på vetenskap som tillväxt Tydligare prioriteringar, samspel nationellt och regionalt, nya samverkansprogram, bättre internationell uppkoppling Bild 20 10