Kottlasjön, utredning

Transkript

1 1 (1) ANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Ulla Bejrum Sms TN/2011:401 Kottlasjön, utredning Kottlasjön ligger i Långängen-Elfviks naturreservat som förvaltas av tekniska förvaltningen. I skötselplan för reservatet finns anvisningar som styr förvaltningens arbete med Kottlasjön. Lidingö stad, tekniska förvaltningen i samarbete med miljöoch stadsbyggnadsförvaltningen, följer kontinuerligt utvecklingen i sjön genom provtagningar, inventeringar och utredningar. Den här utredningen är en teknisk utredning. Den siktar särskilt in sig på riktlinjerna i skötselplanen om att riklig vattengenomströmning eftersträvas och högt vattenstånd. Den behandlar alltså inte primärt sjöns vattenkvalitet även om vattnets kvalitet hänger samman med genomströmning och vattenstånd. Kottlasjöns vattenkvalitet behandlas i utredningen Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Vattenkvalitén bedöms för närvarande som så god att några åtgärder inte behöver vidtas. Åtgärder som beskrivs i den här utredningen är alltså för närvarande inte aktuella. De är i stället exempel på åtgärder av teknisk karaktär som kan vara tänkbara om behov skulle uppstå i framtiden. Dessutom har denna utredning behandlat vissa detaljer såsom system för avläsning av vattenstånd och situationen vid Breviksbadet. Breviksbadet omsätter relativt stora mängder vatten som går ut till avloppsnätet och vidare till Käppala reningsverk via en pumpstation. Utredningen kommenterar detta och föreslår fortsatt utredning. Tekniska förvaltningen har därför gjort ett platsbesök vid badet och förvissat sig om att hanteringen sker på ett betryggande sätt. Det är vår förhoppning att denna och andra utredningar som görs om Kottlasjön ska bidra till att bygga på kunskapsläget och ge en beredskap inför framtiden. Utredningar om sjön finns att läsa på stadens hemsida Med vänlig hälsning Tekniska förvaltningen, enhet projekt och utredning Ulla Bejrum Landskapsarkitekt

2 KOTTLASJÖN UTREDNING

3 1(10) Innehållsförteckning: 1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 2 MARK- OCH VATTENOMRÅDEN VID KOTTLASJÖN 2 3 BEFINTLIGT DAG- OCH SPILLVATTEN 3 4 BEFINTLIG ÖVRIG TILLFÖRSEL AV VATTEN 4 5 BEFINTLIG NIVÅMÄTNING 4 6 BERÄKNING DAGVATTEN 5 7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 6 8 KOSTNADSBEDÖMNING 9 9 SLUTSATS 9 Bilaga Nr 1: Plan, befintligt avrinningsområde för dagvatten Nr 2: Plan, tillförsel av vatten Nr 3: Sektioner, syresättning och vattentillförsel

4 2(10) 1 Bakgrund och syfte Kottlasjön ligger på södra Lidingö, ca 3,5 km från Lidingö centrum mellan bostadsområdena Stockby, Skärsätra, Brevik och naturreservatet Långängen-Elfvik. Kottlasjöns vattenkvalitet mäts årligen. Sammanställning av mätningar i sjön finns redovisade i Rambölls rapport "Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön" daterad Evt har på uppdrag av Lidingö stad utfört en teknisk utredning om Kottlasjön. Syftet med utredningen är att beräkna och klarlägga möjligheterna att återskapa ursprunglig vattenomsättning samt förutsättningar för att skapa ökad syresättning i sjön Kottlasjön 1 avser foto på första sidan. 2 Mark- och vattenområden vid Kottlasjön Kottlasjön är ca 25 ha stor och omgärdas av villabebyggelse i sydväst, väst och norr samt i öst av naturmark. Sjön är under både sommar- och vintertid ett viktigt rekreationsområde med ett livligt nyttjande av promenadstråk och badplatser. Under vintern nyttjas sjön för skridsko- och skidåkning. Stockbysjön, med en sjöyta på ca 2,7 ha, har sitt utlopp i Kottlasjön. Vatten från Stockbysjön rinner via Stockbyån, ca 300 meter, ut i Kottlasjöns nordvästra del. Kottlasjön har sitt utlopp i Mölnaån i södra änden av sjön. Båda sjöarna är förhållandevis grunda, Kottlasjöns största djup är ca 6 meter och Stockbysjöns ca 2 meter. I norr finns även ett våtmarksområde med Långängskärret. Kottlasjöns medeldjup är knappt 3 meter och sjön har en omsättningstid på ca 2 år. I Kottlasjöns naturliga nederbördsområden, ca 263 ha, har terrängen en varierad topografi som bitvis är starkt kuperad. Området består av sjöar, stränder och

5 3(10) våtmarker, brukad jordbruksmark och skogklädda områden med delvis gammal skog. Nivån i sjön regleras med en fördämning i sjöns utlopp. Våtmarken Västra Långängskärret med vattenyta på ca 4 ha har ett naturligt nederbördsområde på ca 31 ha. Långängskärret dammregleras och avtappas till Kottlasjön. Kottlasjön, Stockbysjön och Långängskärret med omgivande naturmark ingår i Långängen-Elfviks naturreservat. Bild nr 2: Stockbysjön, vy norrut. Bild nr 3: Utlopp i Mölnaån, vy sydöst. 3 Befintligt dag- och spillvatten Från Kottlasjöns västra del finns inget dagvattenutsläpp till sjön. De dagvattenledningar som finns inom västra delen av Kottlasjöns naturliga nederbördsområde (totalt ca 19,5 ha) leder dagvatten i riktning västerut från sjön till annan recipient (Lilla Värtan). Vattenmängden har beräknats till ca m³/år och innebär en reducering av tillrinningen till sjön på ca 11 % per år. I östra änden av sjön leds dagvatten från körbanor, parkeringsplatser och naturmark i området Brevik till sjön via en reningsanläggning. Sedimenteringsanläggningen har som uppgift att rena dagvattnet från föroreningar och näringsämnen. Bild nr 4: Dagvattenrening vid Gåshagavägen, vy västerut.

6 4(10) Även från Käppala (ca 6,2 ha) i östra änden av sjön leds dagvatten från en del av sjöns naturliga nederbördsområde till annan recipient. Det handlar här om ca m³/år motsvarande 4 % av sjöns tillrinning. Spillavloppsledningar från fastigheter vid Kottlasjön är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet och belastar inte sjön. Befintligt avrinningsområde för dagvatten, se bilaga nr 1. 4 Befintlig övrig tillförsel av vatten Vatten från Långängskärret dammregleras och avtappas till Kottlasjön enligt föreskrifter för naturreservatet. I östra änden av sjön ligger Breviksbadet, ett utomhusbad öppet sommartid. Badbassänger tappas enligt uppgift från Lidingö stad på vatten till spillvattennätet som har sin lågpunkt i området. En pumpstation pumpar sedan spillvattnet upp till Gåshagaleden. Vid överbelastning/driftstopp i pumpstationen kan nödbrädd ske till dagvattenreningsanläggningen. En häftig tappning från badet kan vara en sådan situation då överbelastning kan inträffa. Enligt uppgift från Lidingö stad har dock detta ej inträffat. Bild nr 5: Breviksbadet, vy västerut. 5 Befintlig nivåmätning 2 st. anordningar för vattennivånmätning finns idag i Stockbysjön och Kottlasjön. Mätarna är analoga peglar som visar nivå enligt ett gammalt höjdsystem RH00. Mätarna är placerade vid en brygga i Stockbysjöns västra del samt vid dammen vid Kottlasjöns utlopp.

7 5(10) Bild nr 6: Bef nivåmätning Stockbysjön. Bild nr 7: Bef nivåmätning i Mölnaån 6 Beräkning dagvatten En analys av dagvattenavrinningen i nederbördsområdet har utförts på årsbasis med nederbördsbelastning enligt SMHI på 600 mm/år från år Årsnederbörd år 2010 enligt SMHI:s statistik

8 6(10) Dagvattenberäkningar har utförts med följande avrinningskoefficienter: Bostadsområden: 0,35 Skogsområden: 0,10 Våtmarksområden: 0,05 Sjö: 1,0 Dagvattenmängder Områdestyp Skärsätra 19,5 ha Käppala 6,2 ha Långängskärret 31 ha # Hela befintliga nederbördsomr. 263 ha Bostadsområden Skogsområden Våtmarksområden Sjö Dagvattenmängd (m³/år) Område där dagvatten leds till annan recipient än Kottlasjön. # Långängskärret har ingen direkt påverkan på Kottlasjön utan avtappas genom dammreglering. Har därför ej summerat i hela områdets totala mängder. Kottlasjöns vattenvolym har beräknats till m³ utifrån en yta på 24,9 ha och ett medeldjup på 3 meter. Nederbördsmängd enligt tabell ovan ger då att sjön har en vattenomsättning på 2 år. Genom bebyggelse och ändrad avledning av dagvatten har tillrinningen till Kottlasjön reducerats med ca 15 %. En återställning av dagvatten från de bebyggda områdena i Skärsätra och Käppala kan ge en ökad årsvolym till sjön på m³ och skulle öka vattenomsättningen med från 2 år till 1,8 år. I beräkningarna ovan har ej tappning av Långängskärret medräknats. 7 Åtgärdsförslag Nedan föreslås tänkbara tekniska åtgärder för att vid framtida eventuella behov förbättra vattenkvaliteten i Kottlasjön. 7.1 Återföring av dagvatten I västra och östra delen av Kottlasjöns naturliga nederbördsområde leds delar av dagvattnet från Kottlasjön till annan recipient. Områdena är ca 19,5 respektive 6,2 ha stora. Med en ombyggnad av dagvattenledningsnätet kan man återföra detta dagvatten till Kottlasjön. I en uppskattad bedömning av nederbördsmängder enl. pkt 6, kan man med denna åtgärd tillföra ytterligare m³/år vatten till Kottlasjön. Detta vatten kan i viss mån innehålla föroreningar och näringsämnen. Det kan därför vara nödvändigt att rena dagvattnet t.ex. på liknande sätt som idag genomförs på östra sidan av sjön.

9 7(10) Bild nr 8: Dagvattenutlopp nordväst Klarbärsvägen. 7.2 Tillförsel av vatten Enligt uppgift från Lidingö stad utförs avtappning från vattentornet i Käppala för att öka vattenomsättningen och i samband med rengöring av tornet. Vattnet från vattentornet ca 3000 m³ töms idag i en dagvattenledning med utlopp i naturmark nordväst om Klarbärsvägen. Tappvattnet kan utgöra ett tillskottsvatten till Kottlasjön. Då krävs en anslutande ledning till sjön. En ny ca 500 meter lång ledning kan anläggas för detta ändamål. För att få en rimlig kostnad kan åtgärden samordnas med en eventuell ombyggnad av dagvattennätet. Tillförsel av dricksvatten från vattenledningsnätet skulle kunna kompensera för den reducering av vattentillförseln via dagvatten som redovisas, se ovan pkt 7.1. I väster skulle dricksvatten kunna tillföras från en vattenledning med diameter 300 mm segjärn i Kottlavägen. I öst från en vattenledning 150 mm segjärn i Gåshagavägen, se karta bilaga 2. Denna typ av tillförsel förekommer i Långsjön, Huddinge kommun, och i sjön Trekanten i Stockholm. Här handlar det dock om sjöar med starkt påverkade förhållanden. För att bedöma vilket möjligt flöde som kan tas ut från ledningsnätet har trycket i ledningsnätet uppskattats till mvp. Från V300 i Kottlavägen bedöms ca 200 l/s kunna tas ut samt vid V150 i Gåshagavägen bedöms ca 50 l/s kunna tas ut. Om man tänker sig ett dagsuttag på 2 timmar blir volymen ca 1800 m³/dygn eller m³/år vid uttag varje dag i ett år. Vattenförluster till sjön på grund av dagvattenavledning har beräknats till ca m³/år och skulle alltså teoretiskt kunna kompenseras med tillförsel av dricksvatten. Förbrukningskostnaden är 13,67 kr/ m³ vilket skulle innebära en årlig kostnad på ca kronor. Vattenledningsvatten kan i viss mån även ge behövligt syre till sjöns bottenvatten. En förutsättning för vattenuttag är att det finns tillräcklig kapacitet att återfylla vattenledningsnätet. För att minska risken för påverkan för övriga vattenabonnenter kan ett tänkbart scenario vara att uttaget av färskvatten sker nattetid när förbrukningen är som lägst. Denna åtgärd kräver en vidare studie av vattenledningsnätet. Exempel på hur vattentillförsel kan utformas visas i bilaga 3.

10 8(10) Bild nr 9: Kottlasjön vid Kottlavä, vy österut Bild nr 10: Kottlasjön vid Gåshagav, vy västerut 7.3 Syresättning Vatten i Kottlasjön kan syresättas med utrustning bestående av en pump som blandar vatten med syre från luften ovan vattenytan. Det syresatta vattnet pumpas sedan till önskat djup. Några alternativa lösningar för detta beskrivs i bilaga 3. Syresättningsutrustning av märke Svenska Anlager AB 7.4 Reglering av avtappning från Breviksbadet Kapaciteten på avloppspumpstationen invid Breviksbadet bör studeras för att utreda om pumparna klarar den ökade belastningen som en alltför hastig avtappning av badet kan utgöra. För att säkerställa en till avloppsnätet anpassad avtappning av badbassängerna vid Breviksbadet föreslås till exempel installation av en handmanövrerad strypventil med lägesindikering i en brunn eller ventilkammare.

11 9(10) 7.5 Nivåmätare Befintliga nivåmätare (peglar) är i dåligt skick och föreslås bytas till nya i höjdsystemet RH2000. Peglarna placeras på samma ställen som idag. Befintlig nivåmätare i Stockbysjön byts ut till en ny analog pegel. Befintlig analog nivåmätare placerad vid dammregleringen i Mölnaån föreslås bytas ut till en digital nivåmätare. Strömförsörjning till en digital mätare kan fås genom kabel eller via batteridrift. En digital mätare kan anslutas till Lidingö stads VA-övervakningssystem via kabel eller modem. Mätdata kan lagras i stadens datasystem. Mätdata kan även redovisas för allmänheten via stadens hemsida. 8 Kostnadsbedömning Kostnad för åtgärdsförslagen har översiktligt bedömts enligt nedan: Åtgärd Kostnad # Kommentar Återföring av dagvatten m ledningsbyggnad i gatumark. Dagvatten reningsanläggning Osäker kostnad, val av metod påverkar Tillförsel vatten m ny vattenledning i grönområde och sjö, exkl. tillfört vatten. Syresättning Utrustning typ Svenska Anlager AB (avser provperiod) Övrig åtgärd Kostnad # Kommentar Avtappning från Breviksbadet Inkl brunn/kammare med strypventil Nivåmätare st analog, 1 st digital exkl datalagring # Kostnader inkl projektering/byggadministration samt oförutsedda kostnader på 15 % vardera och redovisade i SEK exkl moms. 9 Slutsats Av föreslagna åtgärder så bedöms följande snabbt kunna genomföras: Byte av befintliga nivåmätare. Kapacitetsutredning för avloppspumpstationen vid Gåshagavägen. Montering av strypventil vid Breviksbadet. Åtgärden med ökad syresättning av sjön enligt pkt 7.3 är intressant att studera vidare. Möjligheten att titta på referensprojekt och ev. hyra en syresättningsutrustning bör utredas. En testperiod i Kottlasjön kan ge indikation om metoden ger några positiva effekter. Med hänsyn till vinteraktiviteter på sjön bör beaktas att både syresättning och tillförsel av dricksvatten kan påverka isbildningen i sjön. Förslaget med återföring av dagvatten som idag leds från Kottlasjöns naturliga nederbördsområde kräver ytterligare utredning. Med en etappvis ombyggnad av dagvattennätet kan effekterna av ombyggnaderna optimeras. T.ex. leds större delen av

12 10(10) det västra delområdet idag ner till parken vid Kottlavägen och sedan vidare västerut. En utloppsledning till Kottlasjön samt komplettering med en dagvattenreningsanläggning kan vara en fördelaktig delåtgärd. Åtgärder som innebär ombyggnad av dagvattenledningar i gatan bedöms som relativt dyra. Om förutsättning ges för samordning av andra åtgärder som ombyggnation av gatan eller omläggning av spill- och vattenledningar kan det ge möjlighet till att få en bättre ekonomi i förslaget. Vid tillförsel av dricksvatten av är det tveksamt om det är realistiskt med stora uttag från vattenledningsnätet med hänsyn till den höga kostnaden för dricksvatten. Ulrika Eriksson Granskat: Stefan Eriksson

13

14

15