Förskola, grundskola, handläggare gällande gator & vägar och handikappomsorgen har i 2016 års undersökning svarat till 100 % inom två arbetsdagar.

Transkript

1 Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet 1. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e- postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00412 Andelen som fått svar på e-post inom två dagar har ökat från 81 % till 89 % vilket är något bättre än snittet för undersökta kommuner och medelsvarstiden är c:a 3 timmar på besvarade brev vilket är betydligt bättre än snittet av undersökta kommuner som var 5 timmar. Förskola, grundskola, handläggare gällande gator & vägar och handikappomsorgen har i 2016 års undersökning svarat till 100 % inom två arbetsdagar. Innehållet gällande kontaktuppgifter i e-postfrågorna har dock försämrats mot tidigare år vilket innebär avsändaruppgifter som enbart består av för- och efternamn eller ännu färre uppgifter. Kontaktuppgifterna bör följa en och samma mall och innehålla information om för- och efternamn, befattning, förvaltning, kommun, adress, telefonnummer, mailadress och hemsida. När det gäller svarkvalitet i e-postmeddelandena finns också mer att önska, exempelvis hänvisning till hemsidan, erbjudande att ringa kommunen eller annan för mer information och då med telefonnummer samt eventuella telefontider, bifogande av länk eller tips och idéer om något som inte direkt efterfrågats. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

2 2. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00413 Av de som fått svar på sin fråga har 45 % nått fram till huvudväxeln inom 60 sekunder vilket är något under snittet för undersökta kommuner. Vid väntan upp till 120 sekunder på svar av huvudväxeln har ytterligare 12 % av frågorna kunnat besvaras, vilket totalt sett ger ungefär samma svarsfrekvens som snittet för undersökta kommuner. Förbättringen mot föregående år kan hänföras till de verksamheter som kommit in i det nya kontaktcentret som gator, vägar och bygglovsfrågor. Vi ligger dock fortsatt dåligt till inom andra verksamheter. Kvaliteten på svaren till frågorna har förbättrats betydligt mot föregående år från 34 % 2015 till 59% i 2016 års mätning och är i nivå med riksgenomsnittet. Även informationen runt frågorna har varit god och i nivå med genomsnittet. Förbättringen kan även här hänföras till de verksamheter som kommit in i det nya kontaktcentret som gator, vägar och bygglovsfrågor men även förskola och kultur o fritidsfrågor har förbättrats. Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

3 3. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00414 Fortsatt gott bemötande av vår personal. Personalen representerar kommunen i varje samtal som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför betydelsefullt. Varje medarbetare är ansiktet utåt och varje samtal bör spegla den professionalism och det servicetänkande som vi vill skall förknippas med vår kommun. Kraven på bemötande har skärpts gentemot tidigare år och därför ej jämförbara. Fr.o.m baseras resultatet på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån fyra nivåer; mycket god, god, medelgod och dålig. Varje svar på mycket god ger 3 poäng, god ger 2 p, medelgod 1p och dålig 0p. Poängen summeras och divideras med maximalt möjlig poäng. Det som redovisas här är andel av maxpoäng i procent. Falun klarar medelvärdet för alla kommuner. Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

4 4. Informationsindex för kommunens webbplats Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla). Kolada U års index är betydligt högre än motsvarande siffra året innan vilket sannolikt är en effekt av förbättringsarbeten som gjorts under året och som har fått effekt. Falu kommun ska ligga högt i det här avseendet, inte minst med tanke på att webbplatsen bygger på det användarvänliga så kallade Funka-konceptet. Arbetet med att utveckla webbplatsen kommer att fortsätta under 2017 vilket bör leda till ännu bättre resultat för nästa mätning. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

5 Förskola 5. Barn per årsarbetare i förskolan, antal (kommunal förskola) Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11010 Antal barn per årsarbetare minskade jämfört med förra året. Faluns nivå på antal inskrivna barn per årsarbetare ligger fortfarande 0.2 enheter högre än liknande kommuner. Skillnaderna mellan Falun och liknande kommuner har dock minskat sedan 2011 när antal barn per årsarbetare har minskat i Falun och ökat i liknande kommuner. Det är viktigt att komma ihåg att nyckeltalet avser grundbemanning, och nyckeltalet påverkas av olika kommuners strategi för vikariehantering. En viss osäkerhet finns också i hur andra kommuner redovisar kringresurser, till exempel specialpedagoger. Mätning den 15/10. Publicering i mars följande år Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se

6 6. Barn per årsarbetare i förskolan, antal (oavsett regi) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Kolada N11102 Ovanstående statistik baseras på alla förskolor i Falu kommun, oavsett regi. Antal barn per årsarbetare minskar för både Falun och samtliga jämförelsegrupper. Detta är i linje med skolverkets rekommendationer om antal barn per årsarbetare. Nyckeltalet avser grundbemanning, och nyckeltalet påverkas av olika kommuners strategi för vikariehantering. I Faluns kommunala förskolor har särskilda medel nu tilldelats för att öka personaltätheten, dvs minska antalet barn per årsarbetare. Mätning och publicering i Kolada under april. Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se

7 7. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11008 Kostnaden för förskola ligger på samma nivå som liknande kommuner, något som också visas av förskolans låga avvikelse från borde-värdet (den strukturårsjusterade standardkostnaden). Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se

8 8. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U11401 Alla kommuner ska kunna erbjuda plats på förskola inom fyra månader från dess att ansökan till förskolan kommer in. Falu kommun uppfyller detta krav. Ovanstående statistik visar att andelen barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum har ökat jämfört med 2011 och Statistiken för Falun för 2012 och 2013 baseras på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se

9 9. Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Genomsnittligt antal dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U11402 Medelvärdet för antal dagar som barn har väntat på plats i förskola, jämfört med önskat datum, inkluderar ansökningar där plats önskas inom kortare tid än fyra månader. Ju färre barn som ingår i urvalet, desto mer påverkas medelvärdet av enskilda ansökningar. Statistiken för Falun för 2012 och 2013 baseras på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se

10 Grundskola 10. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisning, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15454 Nyckeltalet är ett medelvärde av genomsnittlig andel elever som svarat positivt på de frågor som bestämts av SKL, fråga 1-7 nedan. Fråga 8-12 är Faluns egna frågor och kan ej jämföras med andra kommuner. Nedan syns resultaten från de enskilda frågorna. Frågorna har besvarats av 78% av eleverna i kommunala skolor i Falun. Trygghet och kunskapslust har lyfts fram som två viktiga frågor i grundskolans arbete. Andel elever i åk.5 som svarat positivt på frågan om trygghet är konstant från 2015 till Kunskapslusten har ökat markant sedan 2013, även om årets nivå är något lägre än förra årets. Förklaringen till den generella ökningen i kunskapslust antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Åk Trygghet 95% 93% 96% 96% Kunskapslust 69% 72% 78% 76% Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada november Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

11 11. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15455 Nyckeltalet är ett medelvärde av genomsnittlig andel elever som svarat positivt på de frågor som bestämts av SKL, fråga 1-7 nedan. Fråga 8-12 är Faluns egna frågor och kan ej jämföras med andra kommuner. Nedan syns resultaten från de enskilda frågorna. Frågorna har besvarats av 74% av eleverna i kommunala skolor i Falun. Trygghet och kunskapslust har lyfts fram som två viktiga frågor i grundskolans arbete. Andel elever i åk.8 som svarat positivt på frågan om den upplevda tryggheten har minskat något från 2015 till Elevernas upplevda kunskapslust har ökat markant från 2015 till 2016, och ökningen är mycket stor jämfört med Förklaringen till detta kan antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Åk Trygghet 96% 94% 96% 93% Kunskapslust 40% 49% 56% 66% Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

12 12. Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket Kolada N15419 Från och med 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund ur medelvärdet, och 2016 års genomsnittliga meritvärde kan enbart jämföras med andra grupper, inte med tidigare år (se grafen ovan). Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är högre i Falun än i jämförelsegrupperna. Nedan visas en jämförelse över år, där samtliga elever (inklusive elever med okänd bakgrund) ingår i urvalsgruppen. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat jämfört med föregående år, för flickor och pojkar. Den kommunala grundskolan arbetar ständigt med ett systematiskt kvalitetsarbete, där målet är att samtliga elever skall uppnå målen i alla ämnen. De senaste åren har man också lagt extra vikt vid att undervisningen skall uppmuntra elevernas lust att lära, och ett projekt har nyligen startats för att öka andelen elever som uppnår kunskapskraven i naturvetenskapliga ämnen. Andel elever i åk.9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever. Källa 2016: SIRIS Totalt 81,7% 81,1% 76,9% 76,2% 79,4% Flickor 84,0% 80,0% 77,0% 79,0% 83,9% Pojkar 80,0% 82,0% 76,0% 74,0% 75,3% Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

13 13. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kolada N15008 Sedan 2010 ligger den kommunala grundskolan i Falun lägre i kostnadsnivå än samtliga jämförelsegrupper. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada september Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

14 14. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket Kolada N15505 Den officiella definitionen av meritvärde har ändrats, och numera gäller Skolverkets definition av meritvärde, 17 ämnen. Från och med 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund ur medelvärdet, och 2016 års genomsnittliga meritvärde kan enbart jämföras med andra grupper, inte med tidigare år (se grafen ovan). Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk.9 i Faluns kommunala skolor är högre än för jämförelsegrupperna. I grafen nedan visas meritvärde 16 ämnen från 2012 och framåt, samt meritvärde 17 ämnen för samtliga elever Meritvärde 16 ämnen 207,6 203,4 210,1 207,2 214,1* (samtliga elever) Meritvärde 17 ämnen 214,3 221,1 (samtliga elever) *Från internt betygsdatasystem Procapita/Hypergene, ej officiell statistik Meritvärdet för åk 9 har ökat sedan föregående år. Detta kan kopplas till att fler elever når de högre betygsstegen. En jämförelse på skolformsnivå visar att det generellt sett är i de praktiskt-estetiska ämnena som de högre betygen i större omfattning återfinns. Diskussioner om vad vi kan dra för slutsatser och lärdomar av det sker på central och på skolenhetsnivå. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

15 15. Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever i årskurs 6 med lägst betyg E i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår. För dessa elever anges kommunen där de går i skolan som hemkommun. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Källa: Skolverket och SCB. Kolada N15543 Det är positivt att andelen elever med minst betyget E i alla ämnen har ökat för elever folkbokförda i Falun jämfört med föregående år, men det är inte ett tillräckligt bra resultat. Grundskolan behöver arbeta med uppföljning och utveckling av undervisningen och fortsätta att sätta fokus på de processer som enligt forskning är framgångsfaktorer för att eleverna minst ska nå lägsta kunskapskraven. Mätning och Publicering i Kolada under november Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

16 16. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i svenska alt. svenska som andraspråk + andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i matematik, dividerat med 2. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB. Kolada N15474 Andelen elever som har deltagit i och klarat samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk respektive matematik är på samma nivå i Falun som för övriga jämförelsegrupper. Nedan visas andel elever i åk.3 i Falun som klarade respektive delprov, samt jämförelse med riket (källa: SIRIS, Skolverket). Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

17 17. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15428 Andelen elever i åk.9 med behörighet till gymnasiet sjunker kontinuerligt i hela landet. Mellan 2013 och 2015 minskade gymnasiebehörigheten i Falun i en snabbare takt än för jämförelsegrupperna låg Falun högre än samtliga jämförelsegrupper. Fr.o.m är urvalsgruppen i Koladas nyckeltal ovan ändrad och inkluderar nu inte elever med okänd bakgrund. Resultaten 2016 kan bara jämföras med andra, inte med tidigare år. Nedan visas en jämförelse för samtliga elever (inkl. elever med okänd bakgrund) och samtliga huvudmän över tid. Gymnasiebehörighet, samtliga huvudmän, Falun, inkl. okänd bakgrund. Källa: SIRIS, Skolverket Gymnasiebehörighet 89,0% 87,9% 86,5% 85,6% 86,2% (samtliga elever) Flickor 88,3% 86,6% 88,2% 86,7% 89,8% Pojkar 89,6% 89,2% 84,4% 84,5% 82,8% Pågående åtgärder för att öka gymnasiebehörigheten i kommunala skolor redovisas under nyckeltalet Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%), Kolada nyckeltal N Mätning och publicering i Kolada under september/ oktober Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

18 18. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket Kolada N15436 Andelen elever i åk.9 med behörighet till gymnasiet sjunker kontinuerligt i hela landet. Mellan 2013 och 2015 minskade gymnasiebehörigheten i Falun i en snabbare takt än för jämförelsegrupperna låg Falun högre än samtliga jämförelsegrupper. Fr.o.m är urvalsgruppen i Koladas nyckeltal ovan ändrad och inkluderar nu inte elever med okänd bakgrund. Resultaten 2016 kan alltså bara jämföras med andra, inte med tidigare år. Resultat från samma urvalsgrupp som tidigare (samtliga elever) visas nedan. Där kan vi se ett trendbrott i gymnasiebehörigheten; de senaste årens trend med sjunkande gymnasiebehörighet ser ut att ha stannat upp och att resultatet till och med visar en svag förbättring jämfört med föregående år. Behörighet till gymnasieskolans nationella program, åk.9, samtliga elever, kommunala skolor (Källa: SIRIS, Skolverket) % 89.1% 86.2% 84.5% 84.7% Trots att andelen elever med gymnasiebehörighet har ökat något jämfört med förra året, är det oroande hur stor andel elever som inte har möjlighet att fortsätta sin utbildning på ett gymnasieprogram. Av 2016 års elever i nionde klass saknade 15% behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Gymnasiebehörigheten varierar mellan skolor och varje skolas rektor har utifrån en analys av kvalitetsbokslutet ett mål och en plan för att öka elevers måluppfyllelse och gymnasiebehörighet, baserat på det resultat som skolan visat gällande bedömningar, nationella prov, betyg, enkäter och diskussioner. Varje enskild rektor redovisar sitt resultat och framåtsyftande mål för skolformschef såväl skriftligt som muntligt. Ett arbete är påbörjat för att förenkla utvärderingen av det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och tidigare identifiera elever som riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasiet. Mätning och publicering i Kolada under september/ oktober Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

19 Gymnasieskolan 19. Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan som med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. Kolada N17461 Falun håller fortsatt en hög rankning i jämförelse med andra kommuner, placering 41 av 290 kommuner 2016 jämfört med placering Den totala andelen elever folkbokförda i Falun med examen eller studiebevis inom fyra år ökade något från 2015 till Den största ökningen återfinns i gruppen män på yrkesprogram, se tabell nedan. Nyckeltalet är tillgängligt fr.o.m Examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun Samtliga program Totalt 77,3% 77,6% Kvinnor 84,3% 77,5% Män 71,5% 77,8% Yrkesprogram Totalt 76,1% 85,0% Kvinnor 80,6% 78,5% Män 72,9% 88,0% Högskoleförberedande program Totalt 89,3% 87,4% Kvinnor 92,7% 89,2% Män 85,9% 85,4% Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

20 20. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med behörighet till universitet/högskola inom 4 år dividerat med antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan. Källa: SCB. Kolada N17530 Gymnasieelever på högskoleförberedande program förväntas nå grundläggande behörighet till universitet och högskola medan det är ett tillval för elever på yrkesprogram. Falun ligger bra till i jämförelse med andra kommuner (placering och placering ). Cirka 30% av eleverna i Faluns kommunala gymnasier har en annan hemkommun än Falun. Nyckeltalet är tillgängligt fr.o.m Behörigheten till universitet och högskola hos elever på högskoleförberedande program minskade från 2015 till 2016 för både kvinnor och män, se tabell nedan. Både 2015 och 2016 var andelen som uppnådde grundläggande högskolebehörighet inom 4 år högre för kvinnor än för män. Grundläggande behörighet universitet/högskola, högsk. förberedande prog., kommunala skolor Totalt 88,3% 86,5% Kvinnor 92,2% 88,4% Män 84,6% 83,8% Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

21 21. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) Antal i kommunen folkbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17898 Falun har ökat andelen intagna på förstahandsval sedan 2013 och ligger på en högre nivå än samtliga jämförelsegrupper. Inom Gysam, samarbete mellan 11 kommuner, söker alla elever likvärdigt där betyget avgör om eleven får plats på sökt program och skola. Mätning och publicering i Kolada under mars Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

22 22. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (Värde) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17005 Nyckeltalet avser hemkommun. Kostnadsutvecklingen i den kommunala gymnasieskolan har sedan 2014 gått rejält nedåt i jämförelse med andra kommuner. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada under september Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

23 23. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17500 För både samtliga elever folkbokförda i Falun och elever på den kommunala gymnasieskolan är betygspoängen efter avslutad utbildning 2016 lägre än 2015, men på liknande nivå som För både betygspoäng från kommunala gymnasieskolan och samtliga elever folkbokförda i Falun är nivån högre än jämförande grupper. Nedan (se tabell) syns ett fördjupat underlag över den kommunala gymnasieskolans betygspoäng som visar att minskningen från 2015 års höga nivå syns för såväl yrkeselever och elever på högskoleförberedande program samt kvinnor och män. Den genomsnittliga betygspoängen för kvinnor på högskoleförberedande program har minskat de senaste åren, och en närmare analys krävs för att ta reda på varför, samt vad som krävs för att behålla den höga ranking som denna grupp har haft jämfört med andra kommuner. Under våren 2017 kommer förvaltningen göra en fördjupad analys. Betygspoäng efter avslutad utbildning, kommunala skolor (N17491) Samtliga program Totalt 14,3 14,6 14,3 Kvinnor 15,0 15,0 14,8 Män 13,6 14,1 13,7 Yrkesprogram Totalt 13,2 13,3 13,1 Kvinnor 13,7 13,8 13,7 Män 12,8 13,0 12,6 Högskoleförberedande program Totalt 15,0 15,5 15,2 Kvinnor 15,9 15,7 15,4 Män 14,3 15,3 14,7 Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

24 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 24. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. under 65 år med beslut enligt SoL och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N25003 Efter att ha haft en relativt hög kostnadsnivå från har en normalisering skett Det finns inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner. Förändring av hanteringen inom personlig assistans bedöms ha haft störst betydelse för förändringen av kostnaderna från Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under september Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

25 25. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Fram t.o.m. år 2003 förekommer även personer 65 år och äldre i uppgiften om antal personer med verkställda beslut enligt LSS. Detta antal är dock förhållandevis litet och påverkar nyckeltalet marginellt. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Kolada N28890 Invånare mellan 0-64 år med insatser enligt LSS har sedan 2010 minskat den uppgående trenden. Sedan 2010 har Falu kommun utökat antalet LSS-handläggare från 2,25 årsarbetare till dagens 6, samt arbetat med utbildning och handledning för gruppen. Rättssäkerheten har därmed höjts. Mätning och publicering i Kolada under april Kontaktperson: Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

26 26. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS 9.9, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt LSS. Avser alla beslut om LSS-insats avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28418 Falu kommun arbetar aktivt med att utöka antalet boendeplatser, eftersom behovet av bostäder ökar. I jämförelse med liknande kommuner IFO är ledtiden mellan beslut och verkställighet fortfarande relativt låga. För 2016 kan noteras att det finns en indikation på att trenden är att verkställigheterna kan öka även i Falun. Vid redan befintliga servicebostäder har antalet lägenheter utökats, där så varit möjligt. I februari 2017 öppnas ett nytt boende och ytterligare ett boende planeras öppna under I vilken grad detta kommer att motverka indikationen att verkställigheterna ökar på grund av brist på tillgängliga boenden får följas över tid. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

27 27. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson). Avser alla beslut om LSS-insats avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28420 Falu kommun har många brukare med beslut på kontaktperson. Tillgången på uppdragstagare har också varit relativt god. Det har dock blivit allt svårare med rekryteringen av uppdragstagare under 2016 trots de insatser som har gjorts med annonsering, informationskvällar och uppsökande verksamhet/information till studenter på Högskolan. En tydlig trend är att det finns ett minskat antal intresserade uppdragstagare Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

28 28. Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, % ger 2p, % ger 3p, % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Kolada U28423 Falun fortsätter att behålla höga poäng avseende kvalitetsaspekter. Det blir viktigt att bevaka den sänkning som visar sig för 2016 för att kunna bedöma om det är resultatet av en variation, brister i inrapportering, korrigering av tidigare fel inrapportering eller en trend som behöver analyseras och åtgärdas. Mätning och publicering i Kolada under januari Kontaktperson: Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

29 Ekonomiskt bistånd 29. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31810 Jämfört med liknande kommuner följer Falun samma utvecklingsnivå som det sett ut sedan Andelen långvarigt bistånd hänger ihop med tillgången till arbetsmarknads- och arbetsrehabiliterande stödåtgärder förutom tillgången på arbeten för grupper som står långt från arbetsmarknaden på grund av låg utbildningsbakgrund, sociala hinder, funktionshinder med mera. Dessa grupper saknar ofta annan ersättning i form av a-kassa eller sjukpenning. Falun har enligt nyckeltal 68 en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd och det långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden. Försörjningsenheterna arbetar kontinuerligt med att utveckla arbetssätt och hitta metoder i samverkan med Arbetsförmedling och AME som på ett bra sätt stödjer och hjälper personer med långvarigt biståndsberoende att nå egen försörjning och självständighet. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Therese Eriksson, tel: e-post therese.eriksson@falun.se

30 30. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl. flyktinghushåll), kr/hushåll Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N31006 Falun följer samma trend som liknande kommuner men ligger fortfarande på en något lägre nivå. En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd, men också av att de hushåll som är aktuella för försörjningsstöd i högre grad saknar egna inkomster i form av andra ersättningsformer som till exempel a-kassa och ersättningar vid arbetsmarknadsåtgärder. Tidigare års s.k. försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga kostnader för försörjningsstöd och lägre kostnader från staten. Falun har i dessa mätningar visat sig ha färre individer som får ersättning från Försäkringskassa och Arbetsförmedling än vad som är fallet i övriga kommuner i Dalarna. Enligt öppna jämförelser har Falun en stor andel arbetslösa utan ersättning, vilket företrädelsevis är unga vuxna år samt personer med flyktingbakgrund och i målgruppen ingår även ungdomar utan avslutade gymnasiestudier. Att inte få möjligheten att lyckas med sina gymnasiestudier kan ofta innebära ett försämrat utgångsläge när det gäller anställningsbarhet och kan därmed bidra till ett långvarigt bidragsberoende. Hyreskostnaderna utgör generellt en stor andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd per hushåll och den genomsnittliga hyran för bostad i allmännyttan i Falun ligger bland de högsta i Dalarnas län och bland de högsta när de gäller de sju jämförelsekommuner som Falun jämförs med i Kolada. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Therese Eriksson, tel: e-post therese.eriksson@falun.se

31 31. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12. Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Kolada N31100 Falun ligger högre jämfört med jämförbara kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år, men visar en sjunkande trend sedan Falun har en högre andel långtidsarbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsen senaste nyhetsbrev; Statistik om ekonomiskt bistånd har demografiska faktorer som befolkningssammansättning, utbildningsnivå och arbetsmarknad tillsammans och var för sig inverkan på det samlade behovet av ekonomiskt bistånd. Andelen invånare med ekonomiskt bistånd kan därför variera mycket mellan olika typer av kommuner. Se även kommentarer för övriga nyckeltal för ekonomiskt bistånd. Minska kostnaderna för försörjningsstöd är en långsiktig prioriterad aktivitet. Socialnämnden har prioriterat området genom projektet FÖSUT som framförallt inneburit möjlighet till intensivare samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet och andra myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen,, försäkringskassan och landstinget. Vidare startar ett ESF projekt i kommunen, "Framgången". Arbetssättet i FÖSUT projektet kommer att användas i ESF projektet. Målet i Framgången är att få fler arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete samt att minska utanförskapet. Deltagarna rekryteras ur gruppen "försörjningsstödstagare på grund av arbetslöshet" samt "arbetssökande med förhinder". Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under september Kontaktperson: Therese Eriksson, tel: e-post therese.eriksson@falun.se

32 32. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U31402 Vid jämförelse med liknande kommuner IFO visar det sig att väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd ökat från 12 till 14 dagar. 14 dagar är fortfarande betydligt lägre än liknande kommuner IFO där väntetiden i genomsnitt är 28 dagar. Endast Uddevalla, en av Faluns sju jämförelsekommuner, har en lägre väntetid (12 dagar). En anledning till att väntetiderna är markant lägre i Falun än i jämförbara kommuner kan handla om att mottagningsfunktionen handläggning har specialiserats mot ett arbeta som handlar om att bedöma biståndsrätten i första hand. Detta frigör tid vilket leder till hög tillgänglighet vad avser förmågan att ta emot nybesök. Den korta väntetiden gör att servicenivån är hög. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

33 33. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31807 Nyckeltalet visar att det är en relativt hög andel kommuninvånare som vid något tillfälle har behov av ekonomiskt bistånd på grund av låga inkomster som tangerar eller ligger under socialbidragsnormen. Andelen har i princip varit oförändrad sedan 2010 men andelen invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd har sjunkit något Minskade kostnader för försörjningsstöd är en långsiktig prioriterad aktivitet. Socialnämnden har prioriterat området genom projektet FÖSUT som framförallt inneburit möjlighet till intensivare samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet och andra myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen,, försäkringskassan och landstinget. Vidare startar ett ESF projekt i kommunen, "Framgången". Arbetssättet i FÖSUT projektet kommer att användas i ESF projektet. Målet i Framgången är att få fler arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete samt att minska utanförskapet. Deltagarna rekryteras ur gruppen "försörjningsstödstagare på grund av arbetslöshet" samt "arbetssökande med förhinder". Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson: Therese Eriksson, tel: e-post therese.eriksson@falun.se

34 34. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Kolada U31804 Falun ligger högre än jämförbara kommuner. Sedan 2011 minskar dock andelen mer än övriga kommuner. De flesta arbetsmarknadsinsatser (praktik, studievägledning etc.) till målgruppen innebär inte att de får möjlighet till annan ersättning än ekonomiskt bistånd. De flesta i målgruppen är inte kvalificerade till a-kasseersättning eller andra ersättningar som förutsätter en tidigare inkomst av arbete. För att nå en snabbare nedgång krävs insatser från arbetsmarknadsparterna som innebär att målgruppen får möjlighet till lön eller andra ersättningar än ekonomiskt bistånd. Falun har sedan tidigare en hög andel i målgruppen som saknar gymnasieutbildning vilket förmodligen påverkar antalet unga med ekonomiskt bistånd. Mätning och publicering i Kolada under oktober Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

35 35. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U33400 Andelen ungdomar år som inte återaktualiseras ligger vid 2016 års mätningar på 55 %, vilket vid jämförelse med 2015 (78 %) innebär att det är betydligt fler ungdomar som återaktualiserats och att nivån på återaktualiseringar 2016 är den högsta sedan mätningarna infördes år I detta fall avser återaktualisering bara formella utredningar. Efter avslutade utredningar och/eller insatser kan oro finnas, men risken är inte så påtaglig att det finns lagliga skäl att inleda formella utredningar. Måttet säger därmed inte något om hur stor andel ungdomar mellan år som återkommit till socialtjänsten via nya orosanmälningar. Viktigt är att notera också, speciellt vad avser gruppen år, att måttet enbart säger något om graden av återaktualisering utifrån den del av socialförvaltningen de haft insatser från. Detta innebär att de kanske inte står på egna ben utan på grund av organisatoriska förhållanden blivit återaktualiserade eller är föremål för insatser hos någon annan enhet inom socialtjänsten. Vid jämförelse med liknande kommuner IFO visar det sig att Falun ligger högst vad gäller återaktualiseringar andel i (%). En djupare analys av varför andelen ungdomar har ökat så kraftigt är naturligtvis på sin plats för att kunna göra en bedömning om socialförvaltningen tillhandahåller rätt insatser för målgruppen. En del i förklaringen kan även vara att personalomsättningen har varit hög vilket inneburit många vakanser under perioden vilket kan ha påverkat kvaliteten på insatserna. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel , e-post: magnus.nordahl@falun.se

36 36. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Utgångspunkten är att personen i princip omgående kan börja på ett för denne lämpligt arbete, dvs. det ska inte finnas andra betydande svårigheter som personen måste komma tillrätta med innan ett arbete kan bli aktuellt. Källa Socialstyrelsens Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd. Jämförelsemåttet presenteras inte för de kommuner som har ett bortfall i sin rapportering på mer än 20 %. Kolada U31805 Falun ligger vid jämförelse med liknande kommuner IFO fortfarande i topp när det gäller vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet. Liknande kommuner IFO ligger på ett genomsnitt(41.9 %) som är lägre än Falun (49.9 %). Två av Faluns sju jämförelsekommuner ligger högre än Falun (Kristianstad 54.2 % och Uddevalla 51.5 %). Falun (49.9 %) ligger även högre än alla kommuner, ovägt medel (47.9). Siffrorna avseende alla kommuner ovägt medel är dock osäkra enligt Kolada på grund av bortfall. Förutom arbetslöshet finns det andra enskilda faktorer som har betydelse för det ekonomiska biståndet som t.ex. skattekraft. Det är inte helt klarlagt hur sambandet ser ur. En analys av Faluns siffror avseende arbetslöshet och skattekraft visar att arbetslösheten (6.1 ) är lägre än i Sverige i genomsnitt (7.8) och att skattekraften i Falun är bland de högsta vid jämförelse med liknande kommuner IFO. En anledning till Faluns siffror är högre än liknande kommuner IFO kan vara att det varit svårt att hitta vägar för att bygga upp en bra samverkan mellan olika aktörer såsom t.ex. socialförvaltningen, kommunens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen. Det ska därför bli intressant att följa utvecklingen av det nystartade ESF projektet Framgången som drivs av AME och se på vilket sätt det påverkar nyckeltalen. Vad kan projektet bidra med för att fler individer ska få rätt insats, i rätt tid och på rätt sätt av rätt myndighet. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Therese Eriksson, tel: e-post therese.eriksson@falun.se

37 37. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarig ekonomiskt bistånd, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Kolada U31801 Falun (24.6 %) ligger vid jämförelse med liknande kommuner IFO (19.6 %) högst när det gäller andel vuxna med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd enligt 2015 års mätning. Falun ligger även högre vid jämförelse med alla kommuner, ovägt medel (15.1 %) men här föreligger en osäkerhet avseende siffran på grund av bortfall. Faluns högre siffror kan bero på att det funnits brister när det gäller gemensam målsättning kring målgruppen och en otydlighet i ansvarsfördelning vilket har försvårat samverkan mellan olika aktörer som t.ex. landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. En välfungerande samverkan på individnivå kräver dessutom tillräckliga personalresurser vilket också varit en svårighet. Det ska bli intressant att följa utvecklingen av det projekt (Framgången) som arbetsmarknadsenheten genomför som riktar sig mot socialförvaltningens bidragsmottagare- Framgångens arbete bör ge resultat även för försörjningsenheterna utveckling avseende vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se