Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Transkript

1 Kommunens kvalitet i korthet

2 Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är det öppet?... 4 Hur länge måste man vänta?... 5 Trygghet... 6 Medborgarna om hur trygga de känner sig i kommunen... 6 Antal vårdare i hemtjänsten... 6 Antal barn per förskolepersonal... 7 Delaktighet och information... 7 Hur bra fungerar hemsidan?... 7 Hur lätt är det att komma till tals?... 8 Kostnadseffektivitet... 8 Förskola och skola... 8 Särskilt boende Hemtjänst Grupp- och serviceboende enligt LSS Socialtjänstens ungdomsarbete Samhällsutveckling Arbetstillfällen och företagande Folkhälsa Miljö Medborgarna om som bostadsort... 14

3 Dnr 3/14 Inledning Kommunens kvalitet i korthet är ett jämförelseprojekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan Den fullständiga rapporten finns på SKL:s hemsida (länk) Målet är att visa hur effektivt medborgarnas skattemedel används och vilken kvalitet kommunen levererar på sin service. Man kan jämföra resultaten med kommunens tidigare resultat inom samma område eller med de andra cirka 240 kommunerna som är med i undersökningen. Måtten är inriktade på ett medborgarperspektiv, alltså hur långa väntetider vissa verksamheter har eller vad saker och ting kostar och vad man får för sina pengar. s kommun har varit med i undersökningen sedan Antalet kommuner ökar varje år och det kan göra att ett resultat som är bra ett år är mindre bra i jämförelse med de andra nästa år, och självklart tvärtom. Resultat för s kommun Resultaten från Kommunens kvalitet i korthet är indelade i fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Kostnadseffektivitet Samhällsutveckling Så här läser du resultaten Kommunernas resultat delas in i fyra grupper. Hur s kommuns resultat är i jämförelse med övriga kommuner markeras genom att använda olika färger. Bästa gruppen Näst bästa gruppen Näst sämsta gruppen Sämsta gruppen För varje resultat redovisas också snittet för riket (alla deltagande kommuner).

4 Dnr 4/14 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt eller svårt det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunen öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av det som erbjuds? Här mäts också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade under, eller kort sagt hur snabbt man får hjälp. Att få svar på en enkel fråga Hur många får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar? Hur många får svar på en enkel fråga till en handläggare via telefon? Hur många uppfattar att de har fått ett gott bemötande när de ställt en enkel fråga via telefon? 70 % 89 % 84 % 47 % 60 % 46 % 89 % 99 % 94 % Tillgänglighetsundersökningen utförs av ett externt företag som under en period skickar e-post till kommunens centrala e-postadresser och ringer samtal till handläggare via kommunens växel. De gör också en bedömning över hur trevligt bemötande man får. Jämfört med har s kommun förbättrat sig i alla tre måtten. Att 99 % gott bemötande bara får en gul markering beror på att fler än 25 % av kommunerna har uppnått 100 % Hur länge är det öppet? Öppettider utöver vardagar 8-17 på bibliotek. Öppettider utöver vardagar 8-17 på återvinningsstation. 16 timmar 16 timmar 14 timmar 19 timmar 19 timmar 12 timmar

5 Dnr 5/14 Dessa siffror visar hur många timmar som de kommunala verksamheterna har öppet på kvällar och helger. Det visar då hur stor möjlighet allmänheten har att nyttja de kommunala verksamheterna utöver kontorstid. Kkik mäter även öppettiderna i simhall, men har inget värde på detta mått eftersom Hjortensbergsbadet var stängt för ombyggnad. Övriga öppettider ligger över rikssnittet, bland de 25 % bästa. Hur länge måste man vänta? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskolan har fått sin plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fick plats i förskolan på det datum de önskat? Hur lång är väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 43 % 39 % 65 % 47 dagar 36 dagar 23 dagar 33 dagar 38 dagar 57 dagar 17 dagar 23 dagar 16 dagar s servicekvalitet som det mäts i kkik när det gäller att möta efterfrågan av plats i förskolan är inom den sämsta fjärdedelen i landet. Alla har fått plats inom garantitiden 4 månader, men övriga kommuner har varit bättre på att tillgodose ett önskat placeringsdatum. Väntetiden till erbjudande om lägenhet i särskilt boende är en dryg månad i genomsnitt. Måttet inkluderar den tid som åtgår för utredning och beslut. En del personer har fått plats på kortare tid än 38 dagar, en del har fått vänta längre. Andelen som fått vänta mer än 90 dagar är i 8 %, betydligt lägre än genomsnittet för alla kommuner som är 21 %.

6 Dnr 6/14 Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har försämrats från orange till röd, den sämsta fjärdedelen. Fler hushåll än tidigare har behövt försörjningsstöd och verksamheten har haft stor personalomsättning. 64 % har väntat mer än 14 dagar, vilket även det är betydligt sämre än genomsnittet för alla kommuner. Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i? En upplevd känsla är ganska svår att mäta, men trygghet kan till exempel vara att känna igen den som knackar på när hemtjänsten kommer eller att inte ha alltför stora grupper barn på varje förskolepersonal. Medborgarna om hur trygga de känner sig i kommunen Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? SCB frågar i medborgarundersökningen bland annat om hur trygga medborgarna känner sig i kommunen. Resultatet presenteras som ett där värden över 55 tolkas som att medborgarna är nöjda (mycket nöjd = 75, godkänt = 40). Män känner sig något tryggare än kvinnor (män 60, kvinnor 53). Minst trygga känner sig ungdomar år ( 49), mest trygg är man i medelåldern ( 62). Läs mer i rapporten från SCB. länk Antal vårdare i hemtjänsten Hur många olika vårdare från hemtjänsten besöker en äldre person under 14 dagar? 16 vårdare 16 vårdare 15 vårdare Måttet är ett genomsnitt för de personer som har hjälp minst två gånger varje dag. s resultat har pendlat mellan 15 och16, hela tiden något över riksmedelvärdet.

7 Dnr 7/14 Antal barn per förskolepersonal Hur många barn per personal är det planerat för i kommunens förskolor? 5,3 barn 5,2 barn 5,4 barn Hur många barn per personal är det faktiskt i kommunens förskolor? 4,3 barn 4,6 barn 4,3 barn Faktisk närvaro mäter antalet närvarande barn (inte sjuka eller lediga) jämfört med motsvarande mätning för personalen. Skillnaderna mellan sätten att mäta visar en ganska hög frånvaro. Antalet inskrivna barn (5,2 barn/personal) är betydligt högre än antalet närvarande (4,3 barn/personal). Antalet närvarande barn har stigit till 4,6 per närvarande vuxen, vilket är bland den sämsta fjärdedelen i riket. Delaktighet och information Måtten handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati samt om kvaliteten på kommunens webbplats. Hur bra fungerar hemsidan? Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? () Kraven att uppfylla för att kommunens hemsida ska bedömas som bra har blivit högre för varje år. Årets resultat innebär att s hemsida mycket väl håller ställningarna jämfört med andra kommuner.

8 Dnr 8/14 Hur lätt är det att komma till tals? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 76 % 76 % 55 % Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Delaktighets mäter hur kommunen underlättar för invånarna att komma i kontakt med politiker och lämna synpunkter, på eget initiativ eller i medborgardialoger. s värde ligger högt över genomsnittet, bland den bästa fjärdedelen. Medborgarnas uppfattning som den mäts i SCB:s medborgarundersökning är inte lika bra, under 40 tolkas som inte godkänt. Detta är inget ovanligt resultat, genomsnittet för alla kommuner är marginellt högre. Kostnadseffektivitet Frågor om kommunens kostnadseffektivitet handlar om hur mycket medborgarna får för pengarna vad gäller skolan, särskilt boende, hemtjänst samt grupp- och serviceboende enligt LSS. Förskola och skola Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? (tusental kr) 133,5 141,1 130,8 Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Andel elever med minst godkänt) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 95 % 94 % 93 % 62 % 69 % 70 % 86,2% 87,0% 85,2%

9 Dnr 9/14 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Andelen elever som är nöjda. Vad kostar ett betygspoäng? (Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till andra?) Hur stor andel av de elever som bor i kommunen fullföljer gymnasiet inom 4 år? Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer gymnasiet? (tusental kr) 81 % 75 % 75 % 376 kr 385 kr 375 kr 80,1% 82,4% 78,6% 22,0 19,7 25,8 Kostnaden per inskrivet barn är hög jämfört med riket. En extern utredning har visat att de detta bland annat beror på brister i den ekonomiska styrningen samt små marginaler för enheter med få barn eller många barn i allmän förskola. Resultaten i årskurs 6 är höga och i fortfarande över rikssnitt, men en marginell försämring jämfört med föregående år. Resultaten i svenska (96 %) och engelska (96 %) är på samma nivå som föregående år. I matematik är resultatet sämre (90 %) än föregående år. Resultatet i svenska som andraspråk (79 % godkända) är något oroande. Resultaten för årskurs 3 är sämre än rikssnitt. Andel som klarat samtliga delprov är lågt. Andel godkända på nationella ämnesproven är i matematik 67 %, svenska 72 %. Andelen elever som går ut grundskolan och är behöriga för nationellt program i gymnasiet ligger högre än rikssnittet, men det är oroande att andelen är så låg. 13 av 100 av ungdomarna i som slutar grundskolan har inte behörighet till något gymnasieprogram. Eleverna i årskurs 5 och 8 svarar i en enkät om sin attityd till skolan. Resultatet har sjunkit något och är nu lika med rikssnittet. Eleverna i såväl årskurs 5 som 8 är minst nöjda med undervisningens utformning. Få elever anser att skolarbetet är så motiverande att det gör dem nyfikna på att lära sig mer. Eleverna i årskurs 5 är mest tillfreds med att lärarna hjälper till med skolarbetet om det behövs. I årskurs 8 är eleverna mest tillfreds med tryggheten på skolan. I kostnad per betygspoäng ställs alla kostnader (exklusive lokaler) som kommunen har mot hur höga betyg eleverna får. Här ingår även de kommunala bidrag som lämnas till friskolor. Ju fler elever som har höga betyg

10 Dnr 10/14 till bibehållen kostnad, ju bättre effektivitetsvärde får man. ligger något under rikssnitt, det vill säga har något högre kostnad. När det gäller elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år ligger resultatet över rikssnittet. Siffran innefattar samtliga ungdomar som är folkbokförda i kommunen, även de som studerar hos fristående huvudman eller i annan kommun. Det sista måttet beräknar kommunens kostnad för gymnasieskolan gånger andelen elever som inte fullföljer sin utbildning. Låga kostnader och få avhopp ger lägre värde vilket innebär en högre effektivitet. s värde har förbättrats och ligger nu inom den bästa fjärdedelen, framförallt på grund av att så många elever fullföljer sin utbildning. Särskilt boende Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? (tusental kr) Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende. 61 % 64 % 66 % % 78 % 83 % Måttet kvalitetsaspekter visar hur stor andel av ett antal kvalitetskriterier som uppfylls inom särskilt boende för äldre i. Resultatet är något lägre än rikssnittet. Möjligheten till internetuppkoppling, möjligheten att påverka TVkanalutbudet, utbudet av gemensamma aktiviteter och möjligheten till parboende, är de faktorer som drar ner helhetsresultatet. Mycket gott betyg får istället när det gäller möjligheten till nattmål och möjligheten att påverka vilken tid man går upp på morgonen respektive lägger sig på kvällen. Liksom tidigare år har en betydligt lägre kostnad per brukare än övriga kommuner. Det kan tyckas kostnadseffektivt, men sett till utfallet på nästföljande mått, skulle man kunna dra slutsatsen att de låga kostnaderna har en baksida i form av lägre nöjdhet bland brukarna Andelen nöjda boende enligt Socialstyrelsens enkät är lägre än förra året och lägre än rikssnittet. Tydligast är skillnaden inom nöjdhet med aktiviteter och med möjligheten att komma ut.

11 Dnr 11/14 Hemtjänst Vilket omsorgs- och serviceutbud har kommunens hemtjänst att erbjuda? Vad kostar hemtjänsten i kommunen per vårdtagare? (tusental kr) Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med den hemtjänst de erhåller? 67 % 64 % 65 % % 91 % 91 % Måttet serviceutbud visar hur stor andel av ett antal kvalitetskriterier som uppfylls inom särskilt hemtjänsten i. Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänsten ligger i nivå med rikssnittet. s hemtjänst har jämförelsevis låga kostnader per vårdtagare. I motsats till rikssnittet har kostnaden heller inte ökat mellan 2013 och. Nöjdheten inom hemtjänsten har succesivt minskat från ett mycket högt värde 2012 (96 %) till att nu ligga i nivå med rikssnitt. Det höga värdet 2012 kan härledas till att andelen av beviljad tid som faktiskt utfördes i vårdtagarens hem ökade stort efter att kommunen införde Lagen om valfrihet. Grupp- och serviceboende enligt LSS Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? 90 % 80 % 82 % Måttet visar hur stor andel av ett antal kvalitetskriterier som uppfylls inom LSSboende i. Resultatet ligger i nivå med rikssnittet. Flertalet ingående parametrar får ett bra resultat. Däremot är det en som sticker ut tydligt negativt, nämligen förekomst av hot och våld. På endast 32 % av boendena har det inte förekommit hot eller våld mot brukare under de senaste sex månaderna. Avseende detta ligger vi bland de sämre i landet.

12 Dnr 12/14 Socialtjänstens ungdomsarbete Andelen ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats eller utredning inom socialtjänsten. 82 % 73 % 78 % Måttet mäter om socialtjänstens insatser varit så effektiva att barnet eller den unge inte kommer tillbaka för ny utredning/insats inom ett år. s resultat har sjunkit från över till under rikssnitt. Samhällsutveckling Måtten för samhällsutveckling är en blandning av mått som kommunen själva kan påverka och mått som beror på sådant som är utanför kommunens kontroll men som också är viktiga för samhällsutvecklingen. Arbetstillfällen och företagande Andelen förvärvsarbetande mellan år. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel % Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Företagsklimat enligt öppna jämförelser, (Insikt). 80,2% 80,0% 78,5% 4,1 % 4,0 % 4,2 % 4,7 5,5 4, Den del av invånarna som förvärvsarbetar representerar den största delen av skattebasen. Förändringarna över tid avseende detta mått är ytterst marginella. Andelen invånare som fick ekonomiskt bistånd ( socialbidrag ) var något förbättrat jämfört med året innan trots att försörjningsstödet ökade mycket

13 Dnr 13/14 mellan åren. Anledningen till ökningen var nämligen inte ett ökat antal hushåll utan på längre bidragstider och större hushåll. Andel vuxna med långvarigt bistånd (10-12 månader under året) försämrades från 31,4 % till 36 %. Antalet nya företag per 1000 invånare är högre än och högre än genomsnitt i riket. Nyföretagandet i s kommun ökade med 15,4 % mellan och, vilket kan jämföras med nyföretagandet i landet som helhet som ökade med 3,6 %. I det nya måttet om företagsklimat är lägre än rikssnitt. I rankingen från Svenskt Näringsliv kan följande noteras: Det sammanfattande omdömet om hur nöjd man som företagare är med klimatet är för betyg 3,33 och för betyg 3,32, det vill säga likvärdig bedömning. Samma jämförelse avseende politikers sammanfattande omdöme är för betyg 3.56 och för betyg 4,06. Alltså är det här det finns en nedgång i betygsättningen. Samtidigt som har ökat företagens nöjdhet marginellt (bibehållen) så har nöjdheten totalt i Sverige ökat något mer. Folkhälsa Hur högt är sjukpenningtalet bland kommuns invånare? 8,8 dagar 9,4 dagar 10,5 dagar Måttet ger en bild av hur invånarna mår. Sjukpenningtalet är det genomsnittliga antalet dagar kommunens invånare i åldrarna år är sjukskrivna per år. Siffrorna visar att sborna är mindre sjukskrivna än rikssnittet. Sjukpenningtalet ökar i, men inte lika mycket som i riket. Differensen i års rapport är 0,9 dagar, året innan var den 0,3. Miljö Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor andel av kommunens bilar är miljöbilar? 51 % 51 % 39 % 24,7% 20,9% 33,5 %

14 Dnr 14/14 Hur stor är andelen ekologiska livsmedel? 24 % 43 % 25 % Resultaten visar att sborna är klart över rikssnittet vad gäller återvinning av hushållsavfall. Införande av en styrande taxa förväntas ge en fortsatt positiv utveckling. Från den 1 maj började kommunens nya fordonsavtal för personbilar och lätta lastbilar att gälla. I avtalet finns krav på miljöbilar enligt senaste miljöbilsdefinitionen 2013, vilket innebär att andelen miljöbilar kommer börja öka igen. Tidigare fordonsavtal med miljöbilsdefinitionen från 2009 gjorde att majoriteten av fordonen som köpts in eller leasats under inte uppfyller aktuell definition, varför andelen miljöbilar minskat. Kommunens mål med att öka andelen ekologiska livsmedel ger resultat och nu har kommunen en klart högre andel ekologiska livsmedel än rikssnittet. De nya avtalen för måltider och inköp av livsmedel kommer att medföra att måttet stiger ytterligare. Medborgarna om som bostadsort Hur upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att bo på? Nöjd region i SCB:s medborgarundersökning (NRI) mäter hur medborgarna ser på sin kommun som en plats att leva och bo på. s resultat är 59, vilket tolkas som att medborgarna är nöjda. (godkänd = 40, nöjd = 55, mycket nöjd = 75). Mest nöjd är man med det kommersiella utbudet ( 65), fritidsmöjligheterna (62), kommunikationerna (61) och tryggheten (57). Mindre än nöjd är man med bostäder (54), utbildningsmöjligheter (53) och arbetsmöjligheter (51). Index har minskat något sedan förra undersökningen, är i nivå med riksgenomsnittet, men lägre än för jämförbara kommuner (lika stora).