Storstadsregionjämförelse 2015 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Storstadsregionjämförelse 2015 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm"

Transkript

1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

2 Innehållsförteckning Inledning 4 Storstadsområdena och dess indelning 4 GR:s regionalpolitiska utbildningsmål Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommun- och landstingsdatabasen 4 Om redovisningen 5 Storstadsregionjämförelse resultat 6 1. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt 6 2a Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) 6 2b Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) 7 2c Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 7 2d Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet, hemkommun, andel (%) 8 Sammanfattning behörighet 8 3. Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev * 8 4. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 9 5. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 9 6. Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) 10 7a Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM), andel (%) 10 7b Gymnasieelever på IV-program, andel (%) 11 8a Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) * 11 8b Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) * 12 9 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) 13 10a Invånare år som deltar i kommunal vuxenutbildning, andel (%) 13 10b Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%). SFI och vuxenutbildning, kommunal eller annan regi* 14 Definitioner och förklaringar 15 Storstadsområdenas kommuner 15 Nyckeltal 16 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt (N17500) 16 Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) (N15426) 16 Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) (N15427) 16 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (N15428) 16 Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) (N15405) 16 Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) (N17897) 17 Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM) enl. GY11, andel (%) (N17803) 17 Gymnasieelever på IV-program, andel (%) (N17892) 17 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) (-2014) (N17404) 17 Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) (N18891) 17 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev (N15006) 17 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005) 17 Invånare totalt, antal (N01951) 18 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) (N17474) 18

3 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) (N17475) 18 Invånare år, andel (%) som deltar i komvux,

4 Inledning I GR Utbildnings årliga regionjämförelse jämförs utbildningssektorn i Göteborgsregionen med de andra två storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Tio områden med koppling till GRs regionalpolitiska utbildningsmål har valts ut och nyckeltal har hämtats från Kommun och landstingsdatabasen (Kolada) i första hand och kompletterats med nyckeltal från Skolverket. Storstadsområdena och dess indelning Den indelning i storstadsområden som används är gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) i syfte att möjliggöra relevanta jämförelser. Detta givet att man beaktar de skillnader som finns gällande till exempel struktur, storlek och förutsättningar. SCB har valt att kalla dem, och vilket även görs i denna rapport. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av till exempel befolkning, boende, byggande, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegrepp även i internationella statistiköversikter. Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen och i ökad grad anpassa den till rådande samverkansformer. kom därefter att överensstämma med Stockholms läns totalt 26 kommuner och kom att omfatta Göteborgsregionens 13 kommuner. inbegriper 12 kommuner sedan år Kommun- och landstingsdatabasen Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) som bildades 2006 av staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Basen tillhandahåller nyckeltal inom kommunala och landstingsdrivna verksamheter, däribland skola, vård och omsorg. Möjlighet ges att följa utvecklingen över tid samt att göra jämförelser mellan olika kommuner och landsting med fokus på kostnader, omfattning och kvalitet. Kolada har över 3000 nyckeltal för kommuner och landsting vilka huvudsakligen bygger på officiell statistik, till exempel från SCB och Skolverket. - Det finns så kallade Utvecklingsnyckeltal, det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en säkrad årlig produktion av data. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex. från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt i Kolada. - Vägda medeltal, som behövs för att ta fram ett individbaserat regiongenomsnitt (till skillnad från ett värde som speglar en genomsnittlig kommun), saknas för vissa nyckeltal. I det fall som berör rapporten har vägning skett med hjälp av regionernas invånarantal, på samma sätt som det oftast skedde i den gamla Kommundatabasen. Detta gäller nyckeltal 4, 8a, 8b samt 10a. - Talen publiceras i heltal alternativt med en decimal. I rapporten får de tal som redovisas med en decimal behålla decimalen och de som presenterats i heltal presenteras i heltal. - Från läsåret 2011/2012 ändrades behörighetsreglerna till gymnasieskolan genom att behörighetsreglerna till de studieförberedande- och yrkesförberedande programmen skiljer sig åt. I denna storstadsregionjämförelse kommer gymnasiebehörighet presenteras ämnesvis för tidsintervallen

5 Om redovisningen Nyckeltalen redovisas i linjediagram, tabell och i tillhörande kommentar. I kommentarerna görs ingen analys av bakomliggande förklaringar utan syftet är att lyfta fram tendenser i siffermaterialet. Läsaren får därefter tolka materialet men bör ha i åtanke att det finns många andra variabler som kan vara aktuella att studera för att tolka varför det ser ut som det gör i de tre storstadsregionerna. Exempelvis på sådana variabler kan vara skattekraft, befolkningens utbildningsbakgrund, personer med utländsk bakgrund etc. Linjediagrammen avspeglar främst hur de inbördes relationerna mellan storstadsregionerna har förändrats över tid. För att tydliggöra relationerna mellan storstadsregionerna är nollpunkten i de flesta fall utlämnad på Y-axeln. Rapporten ger en indikation och överblick hur de tre storstadsregionernas utbildning och skolområde skiljer sig från varandra I tabellen till vänster utesluts nollpunkten på Y-axeln och intervallet är mellan Genom att använda ett mindre intervall blir det tydligare för läsaren att utläsa skillnader mellan storstadsregionerna. I det högra diagrammet har Y-axeln ett intervall mellan vilket resulterar i att det blir svårare att utläsa skillnaderna. För att kunna göra rättvisa jämförelser används ett vägt medelvärde för antalet invånare inom respektive region. De redovisade värdena anger vad som gäller för en genomsnittlig invånare, till skillnad från ett ovägt medelvärde som skulle ha återspeglat värdena i en regiongenomsnittlig kommun. Kostnader presenteras i löpande priser. Det löpande priset skiljer sig från det fasta genom att det uttrycker ett värde som inte är rensat för värdeförändringar, som till exempel inflation. Samtliga nyckeltal utgår från ett hemkommunperspektiv, det vill säga de berör samtliga folkbokförda elever, oavsett huvudman, i de berörda kommunerna.

6 Andel (%) Meritpoäng Storstadsregionjämförelse 2015 Storstadsregionjämförelse resultat Nedan presenteras nyckeltal med tillhörande kommentar. I kommentarerna görs inga värderingar utan syftet är endast att konstatera hur läget ser ut nu och vilka förändringar som skett i de tre regionerna under ett femårs-tidsintervall (i de fall det finns uppgifter för fem år). 1. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt ,7 215,5 215,4 218,2 219,9 214,5 213,8 218,9 219,9 224,6 222,2 222,8 222,6 226,6 231,3 har genomgående ett högre genomsnittligt meritvärde än de andra två storstadsregionerna. har ökat sitt genomsnittliga meritvärde med än. 2a Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) ,3 86,3 85,3 85,7 84,5 84,1 83,5 84,8 83,9 84,3 86,8 86,3 86,2 86,6 87,2 har en nedåtgående trend gällande elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, med ett trendbrott har en svagt uppåtgående trend från 2013 och har

7 Andel (%) Andel (%) Storstadsregionjämförelse 2015 ökat med 0,4 procentenheter sedan och ligger i paritet med varandra, där har 0,2 % fler behöriga. 2b Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) ,5 87, ,3 86,1 86,1 85,4 86,6 85,7 85,8 88,3 87,8 88,1 88,2 88,5 Förhållandet mellan storstadsregionerna gällande andel elever som är behöriga till det estetiska programmet följer antalet behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet. Något mindre nedgång kan noteras för gällande estetiska programmet jämfört med ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet. och ligger i paritet med varandra, där har 0,3 % fler behöriga. 2c Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) ,3 88,6 88,1 88,3 86,9 86,8 86,5 87,7 86,7 86,6 89,3 88,7 89,2 89,1 89,1 Även elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram följer föregående diagram, där ökar något mindre än i föregående program.. och ligger i paritet med varandra, där har 0,3 % fler behöriga.

8 Kronor/elev Andel (%) Storstadsregionjämförelse d Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet, hemkommun, andel (%) ,7 84,3 83,6 84,1 83,2 82,7 82,8 83,7 82,6 83,7 85, ,1 85,3 86,4 Gällande elever som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet ligger på en högre nivå än de andra storstadsregionerna. har en något högre andel än Sammanfattning behörighet har mellan 2,2 (yrkesprogram) och 3,2 (naturvetenskap- och teknik) procentenheter fler behöriga elever än. har mellan 0,3 procentenheter färre behöriga (estetiska och yrkesprogram) och 0,5 procentenheter högre behöriga (naturvetenskap- och teknik). har en nedåtgående trend, med ett trendbrott 2014, medan har en uppåtgående trend och har en förhållandevis rak trend. 3. Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev * Kostnaderna för eleverna i grundskolan har ökat över tid för samtliga storstadsregioner. har en något avtagande ökning i kostnader, medan de andra två storstadsregionerna har liknande kostnadsökningar.

9 Betygspoäng Storstadsregionjämförelse 2015 Kostnadslägets förändringar över tid kan vara svår att värdera då periodens värdeförändringar så som inflation, inte har rensats bort. * Då lokalkostnader inte längre särredovisas i Kolada är detta ett nytt nyckeltal jämfört med föregående år, där lokalkostnader exkluderades ur sammanställningen. 4. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 14,6 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 14,0 13,9 13,8 13,7 13, ,3 14,2 14,2 14,1 14,1 14,1 14,1 14,1 14,1 14,0 14,5 14,4 14,4 14,2 14,2 Samtliga storstadsregioner har en nedåtgående trend gällande betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, där variationen mellan högsta och lägsta värdet under femårsperioden ligger inom 0,5 procentenheter. 5. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 har högst kostnader för sin gymnasieskola, medan har en avtagande ökning gällande kostnader för gymnasieskolan. har ca 5 % lägre kostnader per elev än och ca 15 % lägre kostnader än Stor- Malmö.

10 6. Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) 42,0 40,0 38,0 36,0 34,0 32,0 30,0 28, ,0 31,6 31,9 32,9 33,9 30,3 31,5 31,9 31,7 31,9 37,6 38,1 38,4 38,5 39,5 har under den senaste femårsperioden runt 6 % fler elever som går i fristående gymnasieskolor jämfört med de andra storstadsregionerna. Skillnaden mellan andelen elever som går i fristående gymnasieskolor i jämfört med har minskat något de senaste två åren. och Stor- Stockholm har en svagt uppåtgående trend gällande elever i fristående gymnasieskolor, medan ligger i paritet med föregående år. 7a Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM), andel (%) 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8, ,6 12,3 9,6 11,1 12,2 20,2 14,2 10,7 10,9 11,5 17,6 12,7 10,4 10,6 11,5 Från att ha varit en kraftig nedgång i antalet gymnasieelever på Introduktionsprogrammet i de tre storstadsregionerna kan ett trendbrott skönjas efter har gått från att ha färre elever på Introduktionsprogrammet än de andra till att ha fler de senaste två åren.

11 7b Gymnasieelever på IV-program, andel (%) 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, ,2 2,7 1,2 9,6 3,9 3,3 8,3 4,0 3,8 Samtliga storstadsregioner hade en nedåtgående trend gällande elever på IVprogrammen, fram till dess avslut 2012, där minskningen är störst i. Observera att IM-program och IV-program till viss del överlappade varandra under 2011 och a Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) * 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64, ,2 74,9 72,8 73,8 68,4 70,3 har en högre andel elever som uppnår behörighet till universitet och högskola efter tre års gymnasieutbildning än de andra två storstadsregionerna. Den största skillnaden är gentemot, där det skiljer sig 4,6 procentenheter.

12 *Nytt nyckeltal som ersätter Grundläggande behörighet till universitet och högskola (andel (%) av invånare 20 år, folkbokförd i kommun), då detta nyckeltal utgått. 8b Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) * 38,0 36,0 34,0 32,0 30,0 28,0 26,0 24,0 22,0 20, ,8 36,3 28,9 29,9 26,1 27,1 har en högre andel elever som uppnår behörighet till universitet och högskola efter tre års gymnasieutbildning på yrkesförberedande program än de andra två storstadsregionerna. Den största skillnaden är gentemot, där det skiljer sig 9,2 procentenheter. *Nytt nyckeltal som ersätter Grundläggande behörighet till universitet och högskola (andel (%) av invånare 20 år, folkbokförd i kommun), då detta nyckeltal utgått.

13 9 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 75,0 74,0 73,0 72, ,1 78,7 78,9 78,2 79,3 78,6 77,0 79,0 79,8 80,4 74,9 75,0 75,5 76,4 76,7 Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inklusive IV-programmet har i ökat med 1,1 procentenheter, vilket är den största ökningen bland storstadsregionerna. Samtliga storstadsregioner har en uppåtgående trend gällande elever som fullföljer sin utbildning. 10a Invånare år som deltar i kommunal vuxenutbildning, andel (%) 4,1 3,9 3,7 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2, ,9 3,8 3,4 3,6 4,0 3,5 3,4 3,2 3,1 3,4 3,3 3,4 3,3 3,4 3,9 Andelen invånare som deltar i kommunal vuxenutbildning är större i jämfört med de andra två storstadsregionerna. Trenden går från nedåtgående till att öka i samtliga storstadsregioner med 0,3-0,5 procentenheter mellan 2013 och 2014.

14 10b Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%). SFI och vuxenutbildning, kommunal eller annan regi* 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4, ,8 4,7 5,0 5,5 5,7 4,6 4,7 4,4 4,6 5,5 5,6 5,9 6,0 6,1 6,6 Andelen invånare som deltar i vuxenutbildning är högre i än de andra storstadsregionerna. Det är en ökning för samtliga storstadsregioner efter 2012, där står för den största ökningen med 0,9 procentenheter. * Nytt nyckeltal som kompletterar 10a, vilken exkluderar SFI och vuxenutbildning i annan regi än kommunal.

15 Definitioner och förklaringar Storstadsområdenas kommuner Som storstäder räknas kommuner med en befolkning överstigandes invånare. SCB:s indelning av storstadsområde 13 kommuner 12 kommuner 26 kommuner Ale Burlöv Botkyrka Alingsås Eslöv Danderyd Göteborg Höör Ekerö Härryda Kävlinge Haninge Kungsbacka Lomma Huddinge Kungälv Lund Järfälla Lerum Malmö Lidingö Lilla Edet Skurup Nacka Mölndal Staffanstorp Norrtälje Partille Svedala Nykvarn Stenungsund Trelleborg Nynäshamn Tjörn Vellinge Salem Öckerö Per Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Öståker

16 Nyckeltal De flesta nyckeltalen är hämtade från kommun- och landstingsdatabasen Kolada ( Övriga nyckeltal kommer från Skolverkets jämförelsedatabas ( Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt (N17500) Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) (N15426) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) (N15427) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till estetiska programmet dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (N15428) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet, hemkommun, andel (%) (N15425) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) (N15405) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever folkbokförda i kommunen, oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m omvandlas

17 betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) (N17897) Antal i kommunen folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Avser fristående skolor oavsett i vilken kommun skolan är belägen. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM) enl. GY11, andel (%) (N17803) Antal elever på Introduktionsprogrammet (IM) enligt GY11 dividerat med antal elever inskrivna i gymnasieskola enligt GY11. Nyckeltalet visar endast elever som börjat gymnasieskolan hösten 2011 eller senare varför data år 2011 och 2012 ska beaktas med försiktighet då de inte avser andel av alla elever i gymnasieskolan för dessa år. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen samt läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever på IV-program, andel (%) (N17892) Antal i kommunen folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) (-2014) (N17404) Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) (N18891) Antal i kommunen folkbokförda år som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober, t o m 2008 (läsåret 2008/2009), och kalenderår from Källa: SCB och Skolverket. Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev (N15006) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi.. Källa: SCB och Skolverket. Observera att detta är ett nytt nyckeltal, då nyckeltalet ändrats över tid. Förut har lokalkostnader dragits bort, men då detta inte längre redovisas i Kolada är nyckeltalet modifierat. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket.

18 Invånare totalt, antal (N01951) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) (N17474) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på högskoleförberedande program på gymnasium för 3 år sedan med behörighet till universitet/högskola inom 3 år dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på högskoleförberedande program på gymnasium för 3 år sedan. Källa: SCB. Då måttet grundläggande behörighet till universitet och högskola som andel av invånare 20 år utgått har nyckeltalet ersatts med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter 3-årig gymnasieutbildning. Det finns endast två mätpunkter gällande detta, vilket gör att det är svårt att se trender, men en möjlighet att jämföra med de andra storstadsregionerna finns. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) (N17475) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på yrkesprogram på gymnasium för 3 år sedan med behörighet till universitet/högskola inom 3 år dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på yrkesprogram på gymnasium för 3 år sedan. Källa: SCB. Då måttet grundläggande behörighet till universitet och högskola som andel av invånare 20 år utgått har nyckeltalet ersatts med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter 3-årig gymnasieutbildning. Det finns endast två mätpunkter gällande detta, vilket gör att det är svårt att se trender, men en möjlighet att jämföra med de andra storstadsregionerna finns. Invånare år, andel (%) som deltar i komvux, Jämförelsetal från Skolverket.

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2011 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Av Anders Hemborg, november 2011 Inledning... 3 Storstadsområdena och dess

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Nyckeltal. Barn och utbildningsförvaltningen

Nyckeltal. Barn och utbildningsförvaltningen Nyckeltal Barn och utbildningsförvaltningen Sammanfattning BUN Förskola/fritidshem Kvalitet Resurser Slutsats Antal inskrivna barn/ årsarbetare i förskolan Antal barn/förskoleavd Personal med förskollärarexamen

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018 PM - Resultat i gymnasieskolan Läsåret 2017/2018 Sammanfattning Nynäshamns gymnasium rapporterade 72 avgångselever till UHR 1 läsåret 2017/2018 o 67 avgångselever erhöll en gymnasieexamen o Fem elever

Läs mer

Kommun- och landstingsdatabasen

Kommun- och landstingsdatabasen Vi använder cookies på den här webbplatsen. Mer om Cookies Jag accepterar Kommun- och landstingsdatabasen Vald kommun / landsting: Nynäshamn Öppna jämförelser - Grundskola Resultatnyckeltal lägeskommun

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys

Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys Utveckling över tid kommunala grundskoleindex publiceras nu för 12:e gången. Vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig.

Läs mer

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad grundskola, kr/elev Kostnad hemtjänst & särsk. boende / inv. 65+ Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad Avvikelse (procent) från

Läs mer

Öppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun

Öppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun Öppna jämförelser Grundskola 2018 Östersunds kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett

Läs mer

Öppna jämförelser Grundskola Täby kommun

Öppna jämförelser Grundskola Täby kommun Öppna jämförelser Grundskola 2018 Täby kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett bra

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Förskola 7 6 5 4 3 2 1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5,4

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Grundskola, förskoleklass och fritidshem Grundskola, förskoleklass och fritidshem Nyckeltalen som används är hämtade ur databasen Kolada och är utifrån deras försök att bedöma effektiviteten i framför allt grundskolan. Nyckaltalen hämtas och

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet 2014:2 Stockholm lyfter Sverige men 2 300 saknar behörighet Nära 21 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2013. Länet har bättre resultat jämfört med övriga riket både avseende det genomsnittliga

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Kommun- och landstingsdatabasen

Kommun- och landstingsdatabasen Vi använder cookies på den här webbplatsen. Mer om Cookies Jag accepterar Kommun- och landstingsdatabasen Vald kommun / landsting: Nynäshamn Öppna jämförelser - Gymnasieskola Resultatnyckeltal - Hemkommun

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen Grundskoleförvaltningen Preliminära skolresultat vårterminen 2019 2019-06-20 Innehåll Begreppsförklaringar Viktiga slutsatser Årskurs 1 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Vad händer nu? 2 Preliminära siffror

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513 Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 Diarienummer: 5.1.1-2018:1513 Skolverket Rapport 1 (19) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Elevsammansättningen... 3 Slutbetygen... 7 Betyg... 7 Behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och

Läs mer

A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre å program. Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014

A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre å program. Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre å program Statistiken utgår från hemkommun och inkluderar både kommunala och fristående skolor. Avser läsåret

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Bilaga 2 Jämförelser och verksamhetsmått

Bilaga 2 Jämförelser och verksamhetsmått 1 Jämförelser och verksamhetsmått 15,5 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor 15, 14,5 14, 13,5 13, 12,5 Kommentar: Diagrammet visar betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning.

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2015

SKL:s Öppna jämförelser 2015 1 Bo Gertsson 2015-04-27 27 april 2015 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för nionde året: SKL:s Öppna jämförelser 2015 Grundskola Lägre resultat i Staffanstorps kommun jämfört tidigare

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 1 Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 2015-09-09 Redaktörer för rapporten Peteris Smitmanis, gymnasiechef, Haninge Britt-Marie Lundberg-Björk, gymnasiechef, Tyresö Annica Sterner, Assistent, Tyresö

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10 PM Enheten för utbildningsstatistik 2010-12-20 Dnr 71-2010-4 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik PM Datum: 2017-12-21 Dnr: 2017:01340 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017 PM Skolverket 2 (22) Innehåll Sammanfattning... 3 Betyg och studieresultat

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Preliminärantagningen 2018

Preliminärantagningen 2018 Statistik från Göteborgsregionens gymnasieantagning 2018-04-12 Preliminärantagningen Preliminärantagningen genomförs som en förberedelse inför slutantagningen som sker i juni. Preliminärantagningen ger

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

Preliminärantagningen 2019

Preliminärantagningen 2019 Antagningsstatistik Gymnasieantagningen Datum: 2019-04-09 Preliminärantagningen 2019 Preliminärantagningen Preliminärantagningen genomförs som en förberedelse inför slutantagningen som sker i juni. Preliminärantagningen

Läs mer

HSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex

HSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex HSBs BOSTADSINDEX 3 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBs Bostadsindex... 1 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2011... 7 Poängbedömning...

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen Pojkar 262,9 275,7 Flickor Flickor 268,6 Pojkar 91,3 95,3 228,7 Uppnådda kunskapskrav årskurs 9, andel elever, alla ämnen 93,2 92,3 75,6 84,4 95,6 96,0 Flickor

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014 Utbildningsstatistikenheten 2014-12-18 1 (10) Dnr 2014-12-19: Information har tillkommit (s 3) 2015-01-19: Genomsnittligt betygspoäng (s 6-10) har korrigerats samt antal elever på IB (s.1) Betyg och studieresultat

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET i KORTHET

KOMMUNENS KVALITET i KORTHET KOMMUNENS KVALITET i KORTHET I Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovisas s kommuns resultat inom några viktiga områden som är intressanta för er invånare. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

Öppna jämförelser Grundskola 2018

Öppna jämförelser Grundskola 2018 Öppna jämförelser Grundskola 2018 Förändringar i årets publicering - Fokus på bredare stöd till medlemmarna, Snabbguide och kommunrapporter - Sista året för sammanvägt resultat.. - Nyckeltalssamlingen

Läs mer

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013 . Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2013

SKL:s Öppna jämförelser 2013 1 Bo Gertsson 2013-04-10 I vecka 15/2013 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året: SKL:s Öppna jämförelser 2013 Grundskola Staffanstorps kommun en effektiv grundskolekommun som

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Datum: 2018-12-12 Dnr: 2018:1905 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018 2 (26) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Andel elever som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar om Introduktionsprogram inom GR

Sammanställning av enkätsvar om Introduktionsprogram inom GR PM 2017-10-04 Margaretha Allen Sammanställning av enkätsvar om Introduktionsprogram inom GR För att ge en bild dels av utbudet dels om antalet inskrivna ungdomar på de fem introduktionsprogrammen i gymnasieskolan

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga)

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Gemensam gymnasieregion 2.0 Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Dagens syfte Öka kunskapen om de regionala förutsättningarna och utmaningarna för vår gemensamma gymnasieregion. Två perspektiv:

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 2017 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2017. Syftet är att ge en

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2016 Gymnasieskolan

Södertörns nyckeltal 2016 Gymnasieskolan 1 Södertörns nyckeltal 216 Gymnasieskolan 217-9-1 Redaktörer för rapporten Heléne Rådbrink, Verksamhetschef gymnasiet, Södertälje Lena Henlöv, ledningsstrateg, Södertälje 2 SAMMANFATTNING Tillgång till

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Redovisning av uppdrag om slutbetyg årskurs 9 efter prövning fram till början av augusti

Redovisning av uppdrag om slutbetyg årskurs 9 efter prövning fram till början av augusti Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 1 (9) Redovisning av uppdrag om slutbetyg årskurs 9 efter prövning fram till början av augusti Dnr U2014/3115/S Härmed redovisas den första delen i uppdraget

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Ett treårigt utvecklingsprojekt 2016-2019 MED STÖD AV PROJEKTÄGARE Hur många unga i Stockholms län åker ofta över

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Företagsamheten 2018 Stockholms län Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna Utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en oacceptabelt hög andel som placerar Solna i botten i Stockholm län (placering

Läs mer

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Uppdatering av statistik

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Uppdatering av statistik Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997 2004 Uppdatering av statistik Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997 2004 7 Befolkningsutveckling

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 15/16

Resultatsammanställning läsåret 15/16 Dnr 2016/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 15/16 Tyresö kommunala grundskolor 2016-08-09 Tyresö kommun / 2016-08-09 2 (22) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2016-08-09 3 (22) Innehållsförteckning

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Riksnorm för beräkning av försörjningsstöd samt förändrade boendekostnader 2017

Riksnorm för beräkning av försörjningsstöd samt förändrade boendekostnader 2017 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-12-12 Diarienummer 1858/16 Välfärd Utbildning Avdelning Individ familjeomsorg, funktionshinder Jan Svensson Telefon 031-368 02 99 E-post: jan.svensson@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder Solna Gymnasium Skolan erbjuder Vi tillhandahåller två yrkesförberedande program, el och energiprogrammet med inriktningarna dator och kommunikationsteknik och elteknik, samt barn och fritidsprogrammet

Läs mer

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Analysavdelningen Andreas Sandberg 2007 03 12 INT-31-07-480 Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997 2005 Uppdatering av statistik 2 3 Förord I regleringsbrevet för 2007 fick Integrationsverket

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 16/17

Resultatsammanställning läsåret 16/17 Dnr 2017/BUN 0107 Resultatsammanställning läsåret 16/17 Tyresö kommunala grundskolor 2017-09-05 Tyresö kommun / 2017-09-05 2 (21) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2017-08-03 3 (21) Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner

Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner 217-8-18 1(7) Utbildningsförvaltningen Camilla Åström 476-551 48 Camilla.astrom@almhult.se Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner Som underlag för internbudgetarbetet budget 218,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Reservantagningen 2018

Reservantagningen 2018 Reservantagningen 2018 Statistik över reservantagningens utfall 2018-08-31 /GR:s gymnasieantagning Reservantagningen 2018 Antagningsstatistik/Gymnasieantagningen Datum: 2018-09-03 Reservantagningen 2018

Läs mer

Samtliga månadsanställda jan apr 2018

Samtliga månadsanställda jan apr 2018 208 jan apr 208 Övriga Tillsvidareanställda Kungsbacka 6,5 7,6 7,8 6, Ale 8, 8,3 8,7 6, Härryda 7,5 8,5 8,8 6,2 Partille 7,8 8,5 9,6 3,6 Mölndal 7,7 8,7 9,0 6,4 Alingsås 8, 8,7 8,9 6, Stenungsund 7,7 8,8

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Utbildningsstatistikenheten 2015-12-17 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Våren 2015 slutförde 84 449 1 elever gymnasieskolan. Det är den andra kullen elever som går ut den reformerade

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer