Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatet ur ett Faluperspektiv

Transkript

1 Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Resultatet ur ett Faluperspektiv

2 Nr Nyckeltal Sid nr Din kommuns tillgänglighet 1 Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 3 U00412 Kolada nummer Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) 4 U U Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 6 U Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid 7 nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Huvudbibliotekets öppethållande utöver på vardagar, 8 timmar/vecka Trygghetsaspekter i din kommun 7 U U U U Nöjd Region-Index - Trygghet 11 U Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 12 U Barn per årsarbetare i förskolan, antal (oavsett regi) 13 N11102 Din delaktighet och kommunens information 12 Nöjd Inflytande-Index Helheten 14 U Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 15 U Informationsindex för kommunens webbplats 16 U00415 Din kommuns effektivitet 15 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 17 N Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 18 U N N N Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 22 N Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev 23 N Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) 24 U U U Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 27 N Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 27 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 28 Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 29 Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare Din kommun som samhällsutvecklare 28 U U U N Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 32 U Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 33 N Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 34 U Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 35 N Nöjd Region-Index Helheten 36 U Nöjd Medborgar-Index Helheten 37 U Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % 38 N U

3 Din kommuns tillgänglighet 1. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e- postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00412 Andelen som fått svar på e-post inom två dagar har ökat från 81 % till 89 % vilket är något bättre än snittet för undersökta kommuner och medelsvarstiden är c:a 3 timmar på besvarade brev vilket är betydligt bättre än snittet av undersökta kommuner som var 5 timmar. Förskola, grundskola, handläggare gällande gator & vägar och handikappomsorgen har i 2016 års undersökning svarat till 100 % inom två arbetsdagar. Innehållet gällande kontaktuppgifter i e-postfrågorna har dock försämrats mot tidigare år vilket innebär avsändaruppgifter som enbart består av för- och efternamn eller ännu färre uppgifter. Kontaktuppgifterna bör följa en och samma mall och innehålla information om för- och efternamn, befattning, förvaltning, kommun, adress, telefonnummer, mailadress och hemsida. När det gäller svarkvalitet i e-postmeddelandena finns också mer att önska, exempelvis hänvisning till hemsidan, erbjudande att ringa kommunen eller annan för mer information och då med telefonnummer samt eventuella telefontider, bifogande av länk eller tips och idéer om något som inte direkt efterfrågats. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 3

4 2. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00413 Av de som fått svar på sin fråga har 45 % nått fram till huvudväxeln inom 60 sekunder vilket är något under snittet för undersökta kommuner. Vid väntan upp till 120 sekunder på svar av huvudväxeln har ytterligare 12 % av frågorna kunnat besvaras, vilket totalt sett ger ungefär samma svarsfrekvens som snittet för undersökta kommuner. Förbättringen mot föregående år kan hänföras till de verksamheter som kommit in i det nya kontaktcentret som gator, vägar och bygglovsfrågor. Vi ligger dock fortsatt dåligt till inom andra verksamheter. Kvaliteten på svaren till frågorna har förbättrats betydligt mot föregående år från 34 % 2015 till 59% i 2016 års mätning och är i nivå med riksgenomsnittet. Även informationen runt frågorna har varit god och i nivå med genomsnittet. Förbättringen kan även här hänföras till de verksamheter som kommit in i det nya kontaktcentret som gator, vägar och bygglovsfrågor men även förskola och kultur o fritidsfrågor har förbättrats. Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 4

5 3. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00414 Fortsatt gott bemötande av vår personal. Personalen representerar kommunen i varje samtal som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför betydelsefullt. Varje medarbetare är ansiktet utåt och varje samtal bör spegla den professionalism och det servicetänkande som vi vill skall förknippas med vår kommun. Kraven på bemötande har skärpts gentemot tidigare år och därför ej jämförbara. Fr.o.m baseras resultatet på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån fyra nivåer; mycket god, god, medelgod och dålig. Varje svar på mycket god ger 3 poäng, god ger 2 p, medelgod 1p och dålig 0p. Poängen summeras och divideras med maximalt möjlig poäng. Det som redovisas här är andel av maxpoäng i procent. Falun klarar medelvärdet för alla kommuner. Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 5

6 4. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U11401 Alla kommuner ska kunna erbjuda plats på förskola inom fyra månader från dess att ansökan till förskolan kommer in. Falu kommun uppfyller detta krav. Ovanstående statistik visar att andelen barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum har ökat jämfört med 2011 och Statistiken för Falun för 2012 och 2013 baseras på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 6

7 5. Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Genomsnittligt antal dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U11402 Medelvärdet för antal dagar som barn har väntat på plats i förskola, jämfört med önskat datum, inkluderar ansökningar där plats önskas inom kortare tid än fyra månader. Ju färre barn som ingår i urvalet, desto mer påverkas medelvärdet av enskilda ansökningar. Statistiken för Falun för 2012 och 2013 baseras på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 7

8 6. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen. Kolada U23401 Falun har i jämförelse med andra kommuner en relativt låg andel vård- och omsorgsboenden. Detta gör att det vid ansökningsanhopningar uppstår längre väntetider än vad som är önskvärt. Det är dock inte i den omfattningen att det leder till viten på grund av resursbrist. Vi följer den av fullmäktige antagna boendeplanen för äldreomsorgen. Den revideras och tas upp för förnyat fastställande vartannat år. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se 8

9 7. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U31402 Vid jämförelse med liknande kommuner IFO visar det sig att väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd ökat från 12 till 14 dagar. 14 dagar är fortfarande betydligt lägre än liknande kommuner IFO där väntetiden i genomsnitt är 28 dagar. Endast Uddevalla, en av Faluns sju jämförelsekommuner, har en lägre väntetid (12 dagar). En anledning till att väntetiderna är markant lägre i Falun än i jämförbara kommuner kan handla om att mottagningsfunktionen handläggning har specialiserats mot ett arbeta som handlar om att bedöma biståndsrätten i första hand. Detta frigör tid vilket leder till hög tillgänglighet vad avser förmågan att ta emot nybesök. Den korta väntetiden gör att servicenivån är hög. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se 9

10 8. Bibliotekets öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka Antal timmar per vecka som kommunens bibliotek har öppet utöver tiden på vardagar. Kommunen gör en undersökning via en genomgång av öppettider för biblioteket under en veckas tid vid normal period under året (dvs. semestermånader och storhelger undantas från undersökningen). Skiftar öppettiderna under normalperioden får ett genomsnitt av normaltid räknas ut på årsbasis. Om kommunen har fler bibliotek räknas det bibliotek med längst öppettid, men om man medvetet anordnat tiderna för att öka tillgängligheten så att de kompletterar varandra så får man redovisa dessa hopslagna. Öppettider för meröppna bibliotek ska räknas in i undersökningen. Meröppna bibliotek = obemannade bibliotek med full normal service utom personalstöd. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U09403 Falu stadsbibliotek har öppet 17 t/v utöver 8-17 på vardagar. Det är alltså öppet några timmar längre på kvällarna och på lördagar och söndagar. Öppettiderna är anordnade för att göra biblioteket tillgängligt för så många som möjligt. Falu stadsbibliotek hör till de 24 bibliotek i Sverige som har öppet fler än 60 t/v under vinterhalvåret. Om man tittar på besökssiffrorna kan man se att timmen mellan 18 och 19 samt öppettiden på söndagar är minst välbesökt. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: Karin Hane, tel: e-post: karin.hane@falun.se 10

11 Trygghetsaspekter i din kommun 9. Nöjd Region-Index Trygghet Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada: U00405 Falun är sedan länge en kommun som de flesta känner sig förhållandevis trygga i. Dalarna som län har i många undersökningar varit bland de län i landet som upplevs som tryggast. Att den upplevda tryggheten i Dalarna nu sjunkit kan också påverka den upplevda tryggheten i Falun. Falun ligger fortsatt bland de kommunerna med lägst andel anmälda brott bland i storlek jämförbara kommuner i landet. I BRÅs trygghetsundersökning lyfts att det under senare år skett en ökning av t ex sexualbrott i landet. I gruppen flickor och unga kvinnor år kan man se en tydlig ökning av andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott. Samma åldersgrupp uppger även en ökad otrygghet på olika platser som t.ex. sitt bostadsområde. Oavsett om de själva utsatts för brott eller inte. Detta kan också gälla i Falun, där vi i tidigare undersökningar gällande skolelever kunde se en tydlig skillnad i upplevd trygghet mellan flickor och pojkar. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: e-post: ulrika.gustafsson-lindberg@falun.se 11

12 10. Personalkontinuitet, antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14- dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndagsöndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U21401 Falu Kommun har sedan flera år heltidsavtal för medarbetarna där rörlighet mellan enheterna har uppmuntrats, en effekt är att det blir fler personer runt kund vilket vi nu arbetar för att minska bl.a. genom att ta del av det arbete som gjorts i Sundsvalls kommun och hemtjänstgruppen i Skönsmon. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se 12

13 11. Barn per årsarbetare i förskolan, antal (oavsett regi) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Kolada N11102 Ovanstående statistik baseras på alla förskolor i Falu kommun, oavsett regi. Antal barn per årsarbetare minskar för både Falun och samtliga jämförelsegrupper. Detta är i linje med skolverkets rekommendationer om antal barn per årsarbetare. Nyckeltalet avser grundbemanning, och nyckeltalet påverkas av olika kommuners strategi för vikariehantering. I Faluns kommunala förskolor har särskilda medel nu tilldelats för att öka personaltätheten, dvs minska antalet barn per årsarbetare. Mätning och publicering i Kolada under april. Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 13

14 Din delaktighet och kommunens information 12. Nöjd Inflytande-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande\över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00408 Ett oroande resultat som visar att det finns väldigt mycket att göra när det gäller arbetet med insyn och inflytande inom Falu kommun. Här krävs en mängd insatser. Bland annat kommer kommunens kommunikationskontor att inleda ett strategiskt arbete tillsammans med vår demokratifunktion i syfte att få fler Falubor att känna engagemang och möjlighet att göra sina röster hörda. Arbetet med insyn är oerhört viktigt. Kommunen strävar efter maximal öppenhet utifrån de lagar och regler som vi har att rätta oss efter. Vi ska jobba strategiskt för att, i Falu kommuns olika kanaler, berätta om det arbete som bedrivs på ett ärligt och rakt sätt och även lyfta de verksamheter som är viktiga att få vetskap om men som sällan uppmärksammas i media. Flera svåra mediaärenden under året har säkerligen också påverkat resultatet här. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 14

15 13. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U00416 Falun låg i 2015 års mätning i paritet med övriga dalakommuner, men har tappat en del enligt mätningen Det är utan tvekan bekymmersamt med tanke på de ambitioner som kommunen har och det arbete som bedrivs avseende demokratifrågor. Uppenbarligen upplever faluborna att det arbete som bedrivs inte kommer dem till del, eller också känner de inte till det. Det är dock glädjande att mycket tyder på att siffrorna kommer att ändras till nästa år. Det måste vara vår absoluta ambition. Ett stort antal insatser planeras och ska bedrivas under 2017 mellan kommunens demokratisamordnare och kommunikationskontor vilket på olika sätt ska leda till ökat engagemang och ökad känsla av delaktighet hos Faluborna. Kommunens Kontaktcenter som nu håller på att utvecklas alltmer ska också bidra till bilden av ökad tillgänglighet och delaktighet. Mätning och publicering i Kolada under maj Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 15

16 14. Informationsindex för kommunens webbplats Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla). Kolada U års index är betydligt högre än motsvarande siffra året innan vilket sannolikt är en effekt av förbättringsarbeten som gjorts under året och som har fått effekt. Falu kommun ska ligga högt i det här avseendet, inte minst med tanke på att webbplatsen bygger på det användarvänliga så kallade Funka-konceptet. Arbetet med att utveckla webbplatsen kommer att fortsätta under 2017 vilket bör leda till ännu bättre resultat för nästa mätning. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 16

17 Din kommuns effektivitet 15. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11008 Kostnaden för förskola ligger på samma nivå som liknande kommuner, något som också visas av förskolans låga avvikelse från borde-värdet (den strukturårsjusterade standardkostnaden). Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 17

18 16. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15455 Nyckeltalet är ett medelvärde av genomsnittlig andel elever som svarat positivt på de frågor som bestämts av SKL, fråga 1-7 nedan. Fråga 8-12 är Faluns egna frågor och kan ej jämföras med andra kommuner. Nedan syns resultaten från de enskilda frågorna. Frågorna har besvarats av 74% av eleverna i kommunala skolor i Falun. Trygghet och kunskapslust har lyfts fram som två viktiga frågor i grundskolans arbete. Andel elever i åk.8 som svarat positivt på frågan om den upplevda tryggheten har minskat något från 2015 till Elevernas upplevda kunskapslust har ökat markant från 2015 till 2016, och ökningen är mycket stor jämfört med Förklaringen till detta kan antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Åk Trygghet 96% 94% 96% 93% Kunskapslust 40% 49% 56% 66% Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 18

19 17. Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever i årskurs 6 med lägst betyg E i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår. För dessa elever anges kommunen där de går i skolan som hemkommun. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Källa: Skolverket och SCB. Kolada N15543 Det är positivt att andelen elever med minst betyget E i alla ämnen har ökat för elever folkbokförda i Falun jämfört med föregående år, men det är inte ett tillräckligt bra resultat. Grundskolan behöver arbeta med uppföljning och utveckling av undervisningen och fortsätta att sätta fokus på de processer som enligt forskning är framgångsfaktorer för att eleverna minst ska nå lägsta kunskapskraven. Mätning och Publicering i Kolada under november Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 19

20 18. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i svenska alt. svenska som andraspråk + andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i matematik, dividerat med 2. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB. Kolada N15474 Andelen elever som har deltagit i och klarat samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk respektive matematik är på samma nivå i Falun som för övriga jämförelsegrupper. Nedan visas andel elever i åk.3 i Falun som klarade respektive delprov, samt jämförelse med riket (källa: SIRIS, Skolverket). Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 20

21 19. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15428 Andelen elever i åk.9 med behörighet till gymnasiet sjunker kontinuerligt i hela landet. Mellan 2013 och 2015 minskade gymnasiebehörigheten i Falun i en snabbare takt än för jämförelsegrupperna låg Falun högre än samtliga jämförelsegrupper. Fr.o.m är urvalsgruppen i Koladas nyckeltal ovan ändrad och inkluderar nu inte elever med okänd bakgrund. Resultaten 2016 kan bara jämföras med andra, inte med tidigare år. Nedan visas en jämförelse för samtliga elever (inkl. elever med okänd bakgrund) och samtliga huvudmän över tid. Gymnasiebehörighet, samtliga huvudmän, Falun, inkl. okänd bakgrund. Källa: SIRIS, Skolverket Gymnasiebehörighet 89,0% 87,9% 86,5% 85,6% 86,2% (samtliga elever) Flickor 88,3% 86,6% 88,2% 86,7% 89,8% Pojkar 89,6% 89,2% 84,4% 84,5% 82,8% Pågående åtgärder för att öka gymnasiebehörigheten i kommunala skolor redovisas under nyckeltalet Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%), Kolada nyckeltal N Mätning och publicering i Kolada under september/ oktober Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 21

22 20. Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan som med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. Kolada N17461 Falun håller fortsatt en hög rankning i jämförelse med andra kommuner, placering 41 av 290 kommuner 2016 jämfört med placering Den totala andelen elever folkbokförda i Falun med examen eller studiebevis inom fyra år ökade något från 2015 till Den största ökningen återfinns i gruppen män på yrkesprogram, se tabell nedan. Nyckeltalet är tillgängligt fr.o.m Examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun Samtliga program Totalt 77,3% 77,6% Kvinnor 84,3% 77,5% Män 71,5% 77,8% Yrkesprogram Totalt 76,1% 85,0% Kvinnor 80,6% 78,5% Män 72,9% 88,0% Högskoleförberedande program Totalt 89,3% 87,4% Kvinnor 92,7% 89,2% Män 85,9% 85,4% Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se 22

23 21. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (Värde) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17005 Nyckeltalet avser hemkommun. Kostnadsutvecklingen i den kommunala gymnasieskolan har sedan 2014 gått rejält nedåt i jämförelse med andra kommuner. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada under september Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se 23

24 22. Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, % ger 2p, % ger 3p, % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Kolada U28423 Falun fortsätter att behålla höga poäng avseende kvalitetsaspekter. Det blir viktigt att bevaka den sänkning som visar sig för 2016 för att kunna bedöma om det är resultatet av en variation, brister i inrapportering, korrigering av tidigare fel inrapportering eller en trend som behöver analyseras och åtgärdas. Mätning och publicering i Kolada under januari Kontaktperson: Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se 24

25 23. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U33400 Andelen ungdomar år som inte återaktualiseras ligger vid 2016 års mätningar på 55 %, vilket vid jämförelse med 2015 (78 %) innebär att det är betydligt fler ungdomar som återaktualiserats och att nivån på återaktualiseringar 2016 är den högsta sedan mätningarna infördes år I detta fall avser återaktualisering bara formella utredningar. Efter avslutade utredningar och/eller insatser kan oro finnas, men risken är inte så påtaglig att det finns lagliga skäl att inleda formella utredningar. Måttet säger därmed inte något om hur stor andel ungdomar mellan år som återkommit till socialtjänsten via nya orosanmälningar. Viktigt är att notera också, speciellt vad avser gruppen år, att måttet enbart säger något om graden av återaktualisering utifrån den del av socialförvaltningen de haft insatser från. Detta innebär att de kanske inte står på egna ben utan på grund av organisatoriska förhållanden blivit återaktualiserade eller är föremål för insatser hos någon annan enhet inom socialtjänsten. Vid jämförelse med liknande kommuner IFO visar det sig att Falun ligger högst vad gäller återaktualiseringar andel i (%). En djupare analys av varför andelen ungdomar har ökat så kraftigt är naturligtvis på sin plats för att kunna göra en bedömning om socialförvaltningen tillhandahåller rätt insatser för målgruppen. En del i förklaringen kan även vara att personalomsättningen har varit hög vilket inneburit många vakanser under perioden vilket kan ha påverkat kvaliteten på insatserna. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel , e-post: magnus.nordahl@falun.se 25

26 24. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U21468 Faktorer som påverkar helhetsbilden i hemtjänsten Bra bemötande och förtroende från personalen att hänsyn tas till äldres egna åsikter och önskemål. Ett område som tas är att personalen utför sina arbetsuppgifter bra. Utvecklingsområden Den upplevda ensamheten är ett område som det behöver inhämtas mer kunskap om. Det är angeläget att förbättra inflytandet över och möjlighet att påverka de tider man får hjälp på. Vi behöver bli tydligare med informationen om vart man vänder sig med synpunkter. Mätning sker i regel under april/maj och publiceras i oktober/november Kontaktperson: Leif Ekman, tel: e-post: leif.ekman@falun.se 26

27 25. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N21010 Även om vi har en något högre andel kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än andra kommuner så blir det inte synligt i det här diagrammet. Det beror på att vi också försöker arbeta förebyggande genom att tillämpa förenklad handläggning för hemtjänstinsatserna städ, tvätt och hemhandling för dem som är 80 år och äldre. Detta gör att genomsnittskostnaden ändå hamnar inom det normala blev det fel i inrapporteringen av statistiken nationellt. Där av hacket i diagrammet. Ett kontinuerligt och fortlöpande arbete pågår med att öka effektiviteten genom åtgärder som ökar andelen av den arbetade tiden som går till kund. En förändring av den ekonomistyrning som tillämpas för hemtjänsten ska genomföras och bedöms kunna ge hemtjänsten bättre förutsättningar att påverka sin kostnadsutveckling. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under september Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se 27

28 26. Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal som handlar om omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal får man antingen maximalt 1, 2 eller 3 poäng. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Kolada U21431 Falun har under många år arbetat med ökat brukarinflytande och kundens delaktighet. Det betyder att utföraren och kunden tillsammans kommer överens om hur den beviljade insatsen ska utföras så som städning och tvätt. Kunden blir beviljad en total tid per månad som man förfogar över. Förbättringsområden finns gällande erbjudande av dagverksamhet som endast sker på vardagar och stöd och rådgivning till invånare 65+ med syn- och hörselskada. Mätning och publicering i Kolada under november/december Kontaktperson: Leif Ekman, tel: e-post: leif.ekman@falun.se 28

29 27. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U23471 Faktorer som påverkar helhetsbilden i särskilt boende Att personalen ger ett bra bemötande och våra kunder har förtroende för personalen. De äldre känner trygghet på sitt äldreboende och att det är lätt att få kontakt med personalen. Utvecklingsområden Ensamheten upplevs som stor och är ett förbättringsområde. Tillgång till läkare behöver bli bättre. Information om tillfälliga förändringar samt hur och vart man lämnar sina synpunkter behöver förbättras. Vi behöver fortsätta se över utemiljön på våra boenden för att underlätta möjligheten att komma ut. Mätning och publicering i Kolada under oktober Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se 29

30 28. Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom särskilt boende (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, % ger 2p, % ger 3p, % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Kolada U23432 För att höja nöjdheten behöver vi arbeta med att ge våra kunder möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet och möjlighet att påverka tv-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokalen. Vi behöver också förbättra antalet aktiviteter såväl vardag som helgdag och erbjuda tid till egna aktiviteter för kund. Få närstående till avlidna erbjuds eftersamtal från kommun eller landsting. Mätning och publicering i Kolada under oktober Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se 30

31 29. Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m så avses ett månadssnitt under året av individstatistiken hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Kolada N23009 Sett över en fyraårsperiod har Faluns kostnadsutveckling inom detta område varit mycket återhållsam i jämförelse med andra kommuner. Det visar på att den ständigt pågående förbättringen och effektiviseringen av verksamheten har fungerat under dessa år. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under september Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se 31

32 Din kommun som samhällsutvecklare 30. Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare i kommunen. Baseras på data från första halvåret och räknas upp gånger två som en prognos för helåret. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer. Färgriktning: höga värden gröna. Kolada U00901 Faluns mål är att varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Falun har ett diversifierat näringsliv vilket gör oss mindre sårbara vid konjunktursvängningar. Kommunen arbetar aktivt med att förbättra förutsättningarna för företagande och har ett nära samarbete med exempelvis Nyföretagarcentrum och Dalarnas Sciencepark. Kommunen agerar sig också i Ung Företagsamhet på olika sätt samt att vi sedan ett antal år tillbaka erbjuder Roligaste sommarjobbet (RS) till ungdomar i kommunen. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 32

33 31. Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N00914 Falun ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har Falun haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga Falun ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Kurvan påverkas starkt av att Falun och Dalarna är först ut i landet med generationsväxlingen. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Lars Jonsson, tel: e-post: lars.jonsson@falun.se 33

34 32. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U07409 Sedan har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Inom respektive kommun har sakkunniga personer utsetts för ett gemensamt arbete med utvecklingen kring livsmedelsfrågor vilket resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats där man i tidigare upphandlingar frågade på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. I det nya upphandlingsförfarandet är livsmedelupphandlingen delad i specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att svara på anbudet. Det har även gett sakkunnig möjlighet att lägga mer fokus på respektive produkt. I Falu kommuns nya miljöprogram är målet att andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 40 procent år Inom Falu kommuns skolor och förskolor så har arbetet med ekologiska livsmedel kommit betydligt längre än inom omvårdnad och äldreomsorg. Diagrammet ger en helhetsbild för kommunen men den verkliga andelen ekologiskt inom skola/förskola är 30 % och inom omvårdnad/äldreomsorg 16 %. Mätning och publicering i Kolada under november. Kontaktperson: Katarina Lindberg, tel: e-post: katarina.lindberg@falun.se 34

35 33. Sjukpenningstalet bland kommunens invånare, antal dagar Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N00938 Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron stadigt ökat. Samtliga ohälsomått pekar mot en fortsatt ökad sjukfrånvaro i såväl Falun, liknande kommuner, länet och riket. Kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro än män. Det totala antalet sjukpenningdagar per person i Falun låg 2015 på 10,6 dagar (jmf 9,6 dagar 2014), Skillnaden mellan riket och Falun 2015 var 0,8 dagar (jmf 0,9 dagar 2014). Det totala antalet sjukpenningdagar bland kvinnor i Falun ökade från 13, till 15 dagar Vi ser samma ökningstakt i sjukpenningtalet för män däremot så är antalet dagar i snitt betydligt lägre bland män. Några av Försäkringskassans förklaringar till den nuvarande uppgången i sjukpenningtalet: De förändrade sjukersättningsreglerna 2008 med borttagande av tidsbegränsad sjukersättning och striktare regler har lett till att fler blir kvar med sjukpenning istället för sjukersättning. Sjukskrivningslängden bland anställda ökar sedan 2013 oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. Ökad sysselsättning bidrar till ökningen eftersom antalet som potentiellt kan bli sjukskrivna blir fler. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9 dagar i december Insatserna handlar om: Att hälso- och sjukvården i arbetet med sjukskrivningar måste få ett fokus på arbetsåtergång. Att arbetsgivare tar ansvar för att hitta lösningar på arbetsplatserna som underlättar arbetsåtergång. Att arbetsförmedlingens verksamhet som måste förstärka möjligheterna till omställning där detta krävs för att bryta en pågående sjukskrivning. Mätning och publicering i Kolada under april Kontaktperson: Cecilia Berg, tel: e-post: cecilia.berg@falun.se 35

36 34. Nöjd Region-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och\leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00402 Det är glädjande att Faluborna i allmänhet upplever att de är trygga i kommunen och en av faktorerna som ligger bakom är sannolikt ett medvetet arbete när det gäller säkerhet och trygghet. Att tryggheten trots allt är lägre enligt 2016 års undersökning jämfört med 2014, är oroande. Möjligen kan det kopplas till lägre polisiär närvaro som det rapporterats om mycket under året i media. Mätning och publicering i Kolada under juni. Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 36

37 35. Nöjd Medborgar-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal.se för mer information. Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter\sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00401 Även här borde resultatet vara betydligt bättre. Flera svåra mediaärenden under 2016 har sannolikt påverkat resultatet och det har varit komplicerat att i media nå ut med information som har balanserat upp bilden. Strävan är att ligga betydligt högre upp i kommande undersökningar. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 37

38 36. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31807 Nyckeltalet visar att det är en relativt hög andel kommuninvånare som vid något tillfälle har behov av ekonomiskt bistånd på grund av låga inkomster som tangerar eller ligger under socialbidragsnormen. Andelen har i princip varit oförändrad sedan 2010 men andelen invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd har sjunkit något Minskade kostnader för försörjningsstöd är en långsiktig prioriterad aktivitet. Socialnämnden har prioriterat området genom projektet FÖSUT som framförallt inneburit möjlighet till intensivare samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet och andra myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen,, försäkringskassan och landstinget. Vidare startar ett ESF projekt i kommunen, "Framgången". Arbetssättet i FÖSUT projektet kommer att användas i ESF projektet. Målet i Framgången är att få fler arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete samt att minska utanförskapet. Deltagarna rekryteras ur gruppen "försörjningsstödstagare på grund av arbetslöshet" samt "arbetssökande med förhinder". Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson: Therese Eriksson, tel: e-post therese.eriksson@falun.se 38