Övergripande nyckeltal

Transkript

1 Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N av av av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun de senaste sex åren på 0,6-0,7 procent årligen mattades av förra året och var endast 0,2 procent. Inflyttningen till kommunen minskade jämfört med tidigare år från c:a personer till personer samtidigt som utflyttningen var personer. Positivt var födelseöverskottet på 126 personer vilket var 82 st. fler än. Publicering i Kolada under februari.

2 2. Åldersstruktur, Invånare Liknande kommuner Dalarnas län, ovägt Alla kommuner, Falun övergripande medel ovägt medel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 0-6 år ,2% ,8% ,5% ,4% 7-15 år ,9% ,8% ,6% ,9% år ,6% ,4% 827 4,4% ,4% år ,8% ,5% ,2% ,9% år ,5% ,7% ,6% ,8% år ,9% ,1% ,4% ,1% år ,8% ,8% ,9% ,4% ,4% ,8% ,2% ,1% Totalt % % % % Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N Källa: SCB Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Falun har en högre andel unga personer mot jämförande kommuner och lägre andel äldre än liknande kommuner och dalakommunerna. Publicering i Kolada under februari.

3 3. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel (%) U Förvärvsarbetande invånare, per åldersgrupp Falun Liknande kommuner, övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel år 17,3 16,6 21,9 21,1 19,1 18,3 20,7 19, år 57,9 58,2 64,0 64,3 64,1 64,3 62,3 62, år 77,2 78,0 77,0 76,8 77,0 77,3 76,3 76, år 87,8 87,7 86,6 86,5 85,9 86,0 85,5 85, år 85,9 86,2 84,3 84,6 84,0 84,5 82,8 83, år 73,2 73,3 69,2 69,6 69,0 69,7 68,6 69,0 Andel år 79,7 80,0 79,4 79,6 79,1 79,5 78,5 78,5 Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N Källa: SCB Falun har lägre andel förvärvsarbetande i åldern år än jämförande kommuner. Detta tyder på att Falun har större andel studerande eftersom även arbetslösheten i åldersgruppen år är låg i Falun 6,6 % mot 8,0 som är snittet för Dalarnas län och 9,2 % och 9,1 % för Liknande kommuner respektive Alla kommuner. Publicering i Kolada under december.

4 4. Arbetslöshet mars månad, (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N av av av 290 Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Mätning i mars, publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se

5 5. Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. Antal personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N av av av 290 Falun har högre långtidsarbetslöshet än snittet för Dalarnas kommuner. Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se

6 6. Skatteintäkter kommunen, kr/inv. Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. Fr.o.m. överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. Faluns högre skatteintäktsnivå kan delvis förklaras av att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Publicering i Kolada under mars.

7 7. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostade ca 80 procent (50 procent ) mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten och att skid-vm drog upp kostnaderna. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg är fortsatt högre än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även, då individoch familjeomsorg kostade kr/invånare i Falun och kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Projekt pågår för att vända trenden gällande kostnaderna inom individ- och familjeomsorg. Inom politisk verksamhet och inom särskilt riktade insatser har Falun lägre kostnader än riket och övriga länet. Däremot är skillnaden mindre om man jämför med liknande kommuner. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder är ungefär som liknande kommuner. Publicering i Kolada under juni.

8 8. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad, (%) Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom gymnasieskolan 9,1 %, individ- och familjeomsorg 16,4% och äldreomsorgen 8,4 %. Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bröts och är nu på väg nedåt 16,4 % mot 17,2 % förhoppningsvis fortsätter den trenden. Grundskolan har lyckats hålla en låg kostnad -5,3 %. För gymnasieskolan har kostnadsavvikelsen ökat mellan men minskade till 9,1 % (12,3 % ). Förskola och skolbarnomsorg ligger ungefär på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar, 1,7 %. När det gäller äldreomsorgen så minskade kommunens nettokostnadsavvikelse till 8,4 % (9,2 % ). Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Publicering i Kolada under juni.

9 9. Soliditet inklusive pensionsåtagande, kommun (%) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt balanserat resultat, -23,4% (-27,4 ), vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 % för att klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Publicering i Kolada under juni.

10 10. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv. Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren 2012 och beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Under år har kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser totalt sett inte ökat. Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas. Publicering i Kolada under juni. Anders Malmqvist, tel: e-post: anders.malmqvist@falun.se

11 11. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N av av av 278 Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringsutgifter och påverkas resultaten för Faluns del positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning mnkr per år. Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet 2012 då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år. För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden. Publicering i Kolada under juni.

12 12. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv. Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 19 % de senaste fem åren. Moderbolaget Falu Stadshus AB:s lösen av en koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB vilka finansierats genom lån. Se även kommentar till Nyckeltal 31 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser. Publicering i Kolada under juni. Anders Malmqvist, tel: e-post: anders.malmqvist@falun.se

13 13. Nöjd Region-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och\leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U av 54 Medborgarna känner sig relativt trygga i Falu Kommun. var första året som Falun var med undersökningen. Publicering i Kolada under maj.

14 14. Nöjd Inflytande-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande\över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U av 54 Undersökningen har endast gjorts 2007 och för Faluns del, svårt att dra några slutsatser om detta. Publicering i Kolada under maj.

15 15. Nöjd Medborgar-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal.se för mer information. Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter\sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U av 54 Undersökningen har endast gjorts 2007 och för Faluns del, svårt att dra några slutsatser om detta. Publicering i Kolada under maj.

16 16. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 290 Falun ligger i paritet med övriga dalakommuner, men borde ligga högre med tanke på de ambitioner som kommunen har och det arbete som bedrivs avseende demokratiarbete. Uppenbarligen är Falubornas upplevelse att det arbete som bedrivs inte kommer dem till del, eller också känner de inte till det. Här behöver övervägas hur känslan av delaktighet blir tydlig för Faluborna när det gäller demokratiarbetet och hur det kan ske mer tydligt på det lokala planet. Utifrån det resonemanget så finns dessutom en kommunikativ relevans. Känslan av delaktighet påverkas sannolikt också av hur öppen kommunen upplevs ur olika aspekter, inte minst kommunikativt där det sker ett omfattande arbete med förflyttning till digitala kanaler och medvetna strategier avseende webb och sociala medier som förhoppningsvis ger genomslag i kommande mätningar. Ett kommande kontaktcenter kommer med största sannolikhet att vara en av de viktigaste faktorerna för ett bättre resultat framöver vad gäller just delaktighetsindex, i synnerhet om ett kontaktcenter kopplas till en medveten strategi där centret upplevs som kommunens vardagsrum som blir en plats för både medborgardialoger och större informationsmöten. Publicering i Kolada under maj. Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

17 17. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 189 Falu kommun har ett politiskt beslut om att under perioden så ska de ekologiska livsmedelsinköpen öka till 15 procent. Sedan har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Detta har resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska produkter som resulterat i ökningen enligt diagrammet. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats från att tidigare fråga på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. Det nya upphandlingssättet är att fråga på specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter vid enskilt tillfälle osv. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att kunna svara på anbudet och för oss som arbetar med livsmedelsanbudet kunna lägga mer tid på respektive produkt. I Falu kommuns nya miljöprogram är målet att uppnå 40 procent ekologiska livsmedelsinköp till år Publicering i Kolada under november. Katarina Lindberg, tel: e-post: katarina.lindberg@falun.se