Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna

Transkript

1 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 1. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år Definition Kolada (N25003) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättn. under 65 år med beslut enligt SoL och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser samtlig regi. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Efter att ha haft relativt höga kostnader från så skedde en normalisering av kostnaderna Det finns i grunden inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner. Den enskilt största orsaken till de sänkta kostnadsnivåerna för personlig assistans från 2012 var att egen regiverksamheten lades ut på entreprenad. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: , e-post: jonas.hampus@falun.se

2 2. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) Definition Kolada (N28890) Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Fram t.o.m. år 2003 förekommer även personer 65 år och äldre i uppgiften om antal personer med verkställda beslut enligt LSS. Detta antal är dock förhållandevis litet och påverkar nyckeltalet marginellt. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Publicering i Kolada: April Trenden visar nu att invånare mellan 0-64 år med LSS insatser ökar och följer trenden i riket. Falu kommun har ökat antalet LSS handläggare och verkställande handläggare till 8.0 årsarbetare samt jobbat med utbildning, nätverkande med övriga kommuner i länet och handledning. Rättssäkerheten i handläggningen av LSS insatser har därmed höjts. Kontaktperson: Christina Lans, tel: , e-post: christina.lans@falun.se

3 3. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl LSS 9.9, medelvärde Definition Kolada (U28418) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt LSS. Avser alla påbörjade LSS-insatser avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: Falu kommun arbetar aktivt med att utöka antalet boendeplatser, eftersom behovet av bostäder ökar. I jämförelse med liknande kommuner IFO är ledtiden mellan beslut och verkställighet fortfarande relativt låga. För 2016 kan noteras att det finns en indikation på att trenden är att verkställigheterna kan öka även i Falun. Vid redan befintliga servicebostäder har antalet lägenheter utökats, där så varit möjligt. I februari 2017 öppnades ett nytt boende och ytterligare ett boende p öppnar under hösten 2017 Trenden visar på att antalet ansökningar avseende boende enl LSS 9.9 ökar. I vilken grad detta kommer att motverka indikationen att verkställigheterna ökar på grund av brist på tillgängliga boenden får följas över tid. Kontaktperson: Christina Lans, tel: , e-post: christina.lans@falun.se

4 4. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde Definition Kolada (U28420) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson). Avser alla påbörjade LSSinsatser avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: Falu kommun har många brukare med beslut på kontaktperson. Tillgången på uppdragstagare har också varit relativt god. Det har dock blivit allt svårare med rekryteringen av uppdragstagare trots de insatser som har gjorts med annonsering, informationskvällar och uppsökande verksamhet/information till studenter på Högskolan. En tydlig trend är att det finns ett minskat antal intresserade uppdragstagare. Samverkan/samarbete har inletts med verkställande handläggare för kontaktperson enl. SoL för att gemensamt jobba för rekrytering av uppdragstagare/kontaktpersoner. Kontaktperson: Christina Lans, tel: , e-post: christina.lans@falun.se

5 5. Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl 21, en gång/månad, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel mm, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till så många individuellt anpassade aktiviteter i veckan som hen önskar, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl , andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) KKiK Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) 69 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 88 Falun 75 Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Enheter enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo, andel (%) Alla kommuner (ovägt medel) Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) Falun Liknande kommuner LSS, Falun, Definition Kolada (U28423) Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, % ger 2p, % ger 3p, % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt Publicering i Kolada: Januari Falun fortsätter att behålla höga poäng avseende kvalitetsaspekter. Det blir viktigt att bevaka den sänkning som visar sig efter 2016 för att kunna bedöma om det är resultatet av en variation, brister i inrapportering, korrigering av tidigare fel inrapportering eller en trend som behöver analyseras och åtgärdas. Kontaktperson: Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

6 Vård och omsorg om personer med missbruksproblem 6. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Definition Kolada (N35001) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för missbrukarvård vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Avser samtilg regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Trenden är att Falun närmar sig övriga kommuner vad gäller kostnaden. Faluns kostnad sjunker medan övriga kommuner har en ökande trend. Även om kostnaderna sjunker så är det fler komplicerade ärenden som kräver vård enligt LVM (Lagen om Vård av Missbrukare) vilket är betydligt dyrare än placeringar enligt Socialtjänstlagen. Kontaktperson: Åsa Johansson tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

7 7. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Definition Kolada (N35002) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för institutionsvård vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Falun har sedan 2007 legat på en högre kostnadsnivå jämfört med övriga jämförelsekommuner. Kostnaden sjönk från 2009 fram till 2012 då kostnaden steg dramatiskt. Därefter sjönk kostnaderna kraftigt under 2013 för att hamna på samma nivå som liknande kommuner och alla kommuner låg Falun kostnadsmässigt under alla kommuner samt Dalarnas kommuner men något över liknande kommuner. En stor del av kostnaden avser institutionsvård enligt LVM (vård utan samtycke) på SIS institutioner (statens) vilket är kostnadsdrivande. Kostnaden uppgår till kr/ dygn. Kontaktperson: Åsa Johansson tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

8 8. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv Definition Kolada (N35011) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd som avser boende, indiv. behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Även här är trenden att Faluns kostnad sjunker och närmar sig övriga kommuner. Alla kommuner ökar sina kostnader vilket alltså är motsatt Faluns trend. Kontaktperson: Åsa Johansson tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

9 Ekonomiskt bistånd 9. Arbetslöshet mars månad, (%) Definition Kolada (N00919) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Publicering i Kolada: Aprl Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner under senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Här behöver vi sätta in proaktiva insatser för att försäkra kompetensförsörjningen framgent för vårt näringsliv. Får inte företag tag på rätt kompetens hindras tillväxten. Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se

10 10. Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. Definition Kolada (N00955) Antal personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Publicering i Kolada: April Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se

11 11. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) Definition Kolada (N31810) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Oktober Jämfört med liknande kommuner följer Falun samma utvecklingsnivå som det sett ut sedan Andelen långvarigt bistånd hänger ihop med tillgången till arbetsmarknads- och arbetsrehabiliterande stödåtgärder förutom tillgången på arbeten för grupper som står långt från arbetsmarknaden på grund av låg utbildningsbakgrund, sociala hinder, funktionshinder med mera. Dessa grupper saknar ofta annan ersättning i form av a-kassa eller sjukpenning. Falun har enligt nyckeltal 87 (U Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel %) en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd och det långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden. Försörjningsenheterna arbetar kontinuerligt med att utveckla arbetssätt och hitta metoder i samverkan med Arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet som på ett bra sätt stödjer och hjälper personer med långvarigt biståndsberoende att nå egen försörjning och självständighet. Arbetsmarknadsinsatser har i princip saknats för målgruppen i Falun. Från och med hösten 2016 sker samverkan med ESF - projektet Framgången (AIK) vilket innebär att personer med ekonomiskt bistånd får stöd att komma i självförsörjning. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

12 12. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Definition Kolada (N31006) Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa:Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB). Publicering i Kolada: Oktober Falun börjar avvika från den trend som liknande kommuner visar men ligger fortfarande på en något hög nivå En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd, men också av att de hushåll som är aktuella för försörjningsstöd i högre grad saknar egna inkomster i form av andra ersättningsformer som till exempel a-kassa och ersättningar vid arbetsmarknadsåtgärder. Tidigare års s.k. försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga kostnader för försörjningsstöd och lägre kostnader från staten. Falun har i dessa mätningar visat sig ha färre individer som får ersättning från Försäkringskassa och Arbetsförmedling än vad som är fallet i övriga kommuner i Dalarna. Enligt öppna jämförelser har Falun en stor andel arbetslösa utan ersättning, vilket företrädesvis är unga vuxna år samt personer med flyktingbakgrund och i målgruppen ingår även ungdomar utan avslutade gymnasiestudier. Att inte få möjligheten att lyckas med sina gymnasiestudier kan ofta innebära ett försämrat utgångsläge när det gäller anställningsbarhet och kan därmed bidra till ett långvarigt bidragsberoende. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

13 13. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år Definition Kolada (N31001) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12. Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Falun ligger högre jämfört med liknande kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år 2016, men visar en sjunkande trend sedan Falun har en högre andel långtidsarbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsen, Statistik om ekonomiskt bistånd har demografiska faktorer som befolkningssammansättning, utbildningsnivå och arbetsmarknad tillsammans och var för sig inverkan på det samlade behovet av ekonomiskt bistånd. Andelen invånare med ekonomiskt bistånd kan därför variera mycket mellan olika typer av kommuner. Se även kommentarer för övriga nyckeltal för ekonomiskt bistånd. Minska kostnaderna för försörjningsstöd är en långsiktig prioriterad aktivitet. Socialnämnden har prioriterat området genom projektet FÖSUT (avslutades aug 2016) som framförallt inneburit möjlighet till intensivare samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet och andra myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget. ESF projektet Framgången startade hösten 2016 och målet är att få fler arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete samt att minska utanförskapet. Kostnaden för det ekonomiska biståndet har fortsatt sjunka under 2016 och Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

14 14. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde KKiK Definition Kolada (U31402) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: Falun strävar efter att ha en effektiv hantering av nybesöken med korta väntetider utan att göra avkall på rättssäkerheten, allt för att vara till nytta för faluborna och vara lätta att samarbeta med. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

15 15. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % Definition Kolada (U31805) Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Utgångspunkten är att personen i princip omgående kan börja på ett för denne lämpligt arbete, dvs. det ska inte finnas andra betydande svårigheter som personen måste komma tillrätta med innan ett arbete kan bli aktuellt. Källa Socialstyrelsens Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd. Jämförelsemåttet presenteras inte för de kommuner som har ett bortfall i sin rapportering på mer än 20 %. Publicering i Kolada: Oktober Falun har minskat andelen biståndsmottagare med försörjningshinder och närmar sig nu de nivåer som alla kommuner och liknande kommuner befinner sig på har varit ett turbulent år med stora svårigheter att rekrytera och behålla personal. På grund av detta så har även arbetet att hjälpa biståndstagarna till alternativ försörjning varit problematisk vilket gjort att det finns en viss uppgång Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

16 16. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % Definition Kolada (U31801) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Publicering i Kolada: Oktober Falun ligger vid jämförelse med liknande kommuner högst när det gäller andel vuxna med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd enligt 2016 års mätning. Falun ligger även högre vid jämförelse med alla kommuner. Faluns högre siffror kan bero på att det funnits brister när det gäller gemensam målsättning i kommunen kring målgruppen och en otydlighet i ansvarsfördelning mellan de olika huvudmännen vilket har försvårat samverkan mellan t.ex. landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. Kommunala arbetsmarknadsinsatser har saknats för personer från 25 år. En väl fungerande samverkan på individnivå kräver dessutom tillräckliga personalresurser vilket också varit en svårighet. ESF-projektet Framgången svarar mot behoven när det gäller verkningsfulla insatser för målgruppen men än så länge i otillräcklig omfattning. En kraftig utökning av projekt Framgångens kapacitet sker under 2018 vilket förväntas minska denna kategori betydligt. Övriga kommuner har sannolikt satsat på kommunala insatser långt tidigare vilket även omvärldsspaningen visar. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

17 17. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) KKiK Definition Kolada (N31807) Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Oktober Även här närmar sig Falun övriga kommuner. Anledningen kan vara en mer gynnsam arbetsmarknad med lägre arbetslöshet. Under året 2015 utökades även personaldimensioneringen inom försörjningsenheterna och projekt Fösut inleddes. Under 2016 startade även projekt Framgången vilket ska hjälpa biståndstagare till annan försörjning än ekonomiskt bistånd. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

18 18. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Definition Kolada (U31804) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Publicering i Kolada: Oktober Falun har en tydligt vikande trend under senare år förmodligen på grund av en positiv arbetsmarknad. När det gäller målgruppen unga vuxna har också kommunen vissa arbetsmarknadsåtgärder att erbjuda. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

19 19. Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Indikator Definition Kolada (U31462) Andel (%) personer som inte återkommit till försörjningsstöd inom ett år efter avslutat försörjningsstöd. Återaktualisering avser endast formell ansökan. Avser försörjningsstöd som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: Falun har ett utfall som är något lägre än liknande kommuner. Under 2015 och senare var omsättningen av personal markant vilket gjorde att kontinuitet och erfarenhet minskade vilket i sin tur gjorde att arbetet med att få biståndstagarna i egen försörjning påverkades negativt. AIK har 2016 startat ett större projekt (Framgången) med ESF-pengar, tillsammans med socialförvaltningen, för att i stort sett alla som uppbär ekonomiskt bistånd ska få möjlighet att bli självförsörjande och inte bli beroende av ekonomiskt bistånd. Rimligtvis borde detta projekt påverka återaktualiseringarna i positiv riktning, dvs färre som kommer tillbaka, och utfallet börjar synas redan 2017 och bör få full effekt under Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: , e-post: asa.johansson@falun.se

20 20. Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv Indikator Definition Kolada (N31800) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal invånare totalt 31/12 dividerat med Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Publicering i Kolada: Oktober Även här närmar sig Falun övriga kommuner med en vikande kostnadstrend. Anledningen kan dels vara en mer gynnsam arbetsmarknad med lägre arbetslöshet. Under året 2015 utökades även personaldimensioneringen inom försörjningsenheterna och projekt Fösut inleddes. Även projekt Framgången som startade 2016 bör resultera i att antal hushåll sjunker kraftigt då fler kommer ut i annan försörjning än ekonomiskt bistånd. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: e-post: asa.johansson@falun.se

21 Äldreomsorg, hemtjänst 21. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) KKiK Definition Kolada (U21468) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober Faktorer som påverkar helhetsbilden i hemtjänsten Bra bemötande och förtroende från personalen och att hänsyn tas till äldres egna åsikter och önskemål. Ett område som är viktigt är att personalen utför sina arbetsuppgifter bra. Utvecklingsområden Den upplevda ensamheten är ett område som det behöver inhämtas mer kunskap om. Det är angeläget att förbättra inflytandet över och möjlighet att påverka de tider man får hjälp på. Vi behöver bli tydligare med informationen om vart man vänder sig med synpunkter. Kontaktperson: Leif Ekman, tel: e-post: leif.ekman@falun.se

22 22. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Definition Kolada (N21890) Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst. Fr.o.m exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Maj Falun har en hög andel invånare 65+ som är beviljade hemtjänst och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en låg andel invånare 65+ i särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till Det har dessutom varit en politisk medveten strategi att bevilja tidiga insatser för att förebygga och därmed fördröja inflytt/behov av vård- och omsorgsboende. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

23 23. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Definition Kolada (N21009) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal invånare /12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti I jämförelse med andra kommuner har Falun en hög andel av befolkningen 65 + som har hemtjänst. Det har varit en långsiktig politisk ambition att arbeta med tidiga insatser och möjliggöra kvarboende i ordinärt boende så länge som möjligt. Antalet äldre och den satsning som kommunen gjort på hjälp i hemmet är förklaringen till den höga kostnadsnivån. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

24 24. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare KKiK Definition Kolada (N21010) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m så avser antal personer med beviljad hemtjänst ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året, och personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad räknas inte som brukare här. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Maj Under 2016 implementerades nya riktlinjer för biståndsbedömning som har påverkat volymen hemtjänst. Vid sidan av detta pågår ett kontinuerligt och fortlöpande arbete med att öka effektiviteten genom åtgärder som ökar andelen av den arbetade tiden som går till kund. Mindre justeringar av ekonomistyrning som tillämpas för hemtjänsten har genomförts och bedöms ha givit hemtjänsten bättre förutsättningar att påverka sin kostnadsutveckling. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

25 25. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde KKiK Definition Kolada (U21401) Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14- dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: Falu Kommun har sedan flera år heltidsavtal för medarbetarna där rörlighet mellan enheterna har uppmuntrats, en effekt är att det blir fler personer runt kund vilket vi nu arbetar för att minska. Detta är ett ständigt pågående arbete. Falun arbetar med kvarboendeprincipen vilket gör att vi hjälper personer med höga omvårdnadsbehov, som sin tur leder till att kunden kan få träffa fler personer. Några åtgärder är att kontaktpersonerna lägger sina scheman mot varandra och att enheterna har delats upp i mindre grupper så att kunderna får färre medarbetare omkring sig. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

26 26. Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng KKiK Definition Kolada (U21431) Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal som handlar om omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal får man antingen maximalt 1, 2 eller 3 poäng. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Publicering i Kolada: Januari Falun har under många år arbetat med ökat brukarinflytande och kundens delaktighet. Det betyder att utföraren och kunden tillsammans kommer överens om hur den beviljade insatsen ska utföras så som städning och tvätt. Kunden blir beviljad en total tid per månad som man förfogar över. Förbättringsområden finns gällande erbjudande av dagverksamhet som endast sker på vardagar och stöd och rådgivning till invånare 65+ med syn- och hörselskada. Kontaktperson: Leif Ekman, tel: e-post: leif.ekman@falun.se

27 27. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Definition Kolada (U21462) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober Utfallet visar på att det generellt, och i jämförelse med andra kommuner, finns en hög grad av inflytande och påverkansmöjlighet i särskilt boende. Utfallet är i linje med den värdegrund som verksamheten ska präglas av och är något som verksamheterna hela tiden utvecklar och förbättrar. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

28 Äldreomsorg, särskilt boende 28. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) KKiK Definition Kolada (U23471) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober Faktorer som påverkar helhetsbilden i särskilt boende Att personalen ger ett bra bemötande och våra kunder har förtroende för personalen. De äldre känner trygghet på sitt äldreboende och att det är lätt att få kontakt med personalen. Utvecklingsområden Ensamheten upplevs som stor och är ett förbättringsområde. Tillgång till läkare behöver bli bättre. Information om tillfälliga förändringar samt hur och vart man lämnar sina synpunkter behöver förbättras. Vi behöver fortsätta se över utemiljön på våra boenden för att underlätta möjligheten att komma ut. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

29 29. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Definition Kolada (N23890) Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Fr.o.m så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Maj Falun har länge haft en relativt låg andel invånare 65+ som är beviljade vård- och omsorgsboende och detta förklarats av att Falun i ungefär motsvarande grad har en hög andel invånare 65+ inom hemtjänsten. Detta börjar nu förändras beroende dels på att relationen mellan platser och antalet 65+ varierar över tid och dels på att övriga kommuner generellt minskar sin andel särskilt boende. Vår ambition är att bibehålla den nivå vi haft de senaste 6 åren. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

30 30. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ Definition Kolada (N23005) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal invånare /12. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och befolkningsstatistik. Publicering i Kolada: Augusti Sedan 2008, då verksamheten konkurrensutsattes genom en så kallad kvalitetsupphandling med fastpris, så har kostnaderna för särskilt boende varit jämförelsevis låga. Den uppåtgående trend som nu kan ses från 2013 följer utvecklingen i jämförelsegrupperna och är kopplat till ökade kostnader för, i första hand, personal men också varor och tjänster. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

31 31. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare KKiK Definition Kolada (N23009) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Fr.o.m så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Augusti Utvecklingen av kostnader per brukare i särskilt boende har i jämförelse med jämförelsegrupperna utvecklats på ett mycket positivt sätt. En bidragande orsak är att vi bl.a. har en hög beläggningsgrad vilket innebär att vi nyttjar varje lägenhet optimalt. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

32 32. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Definition Kolada (U23468) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober Måltidssituationen finns med i sektionens och enheternas verksamhetsplaner. Det finns möjligheter att få välja maträtter. Måltidssituationen är ett prioriterat område och en stor del av aktiviteterna inom alla vård- och omsorgsboende. Utfallet av nyckeltalet har varierat genom åren och tittar man på trenden för de lägsta noteringarna så är den svagt uppåtgående. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

33 33. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde KKiK Definition Kolada (U23401) Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: Falun har i jämförelse med andra kommuner en relativt låg andel vård- och omsorgsboenden. Detta gör att det vid ansökningsanhopningar uppstår längre väntetider än vad som är önskvärt. Det är dock inte i den omfattningen att det leder till viten på grund av resursbrist. Vi följer den av fullmäktige antagna boendeplanen för äldreomsorgen. Den revideras och tas upp för förnyat fastställande vartannat år. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

34 34. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv Definition Kolada (N20402) Antal personer som vårdats i slutenvård pga fallskador per 1000 invånare 80 år. Fallolycka definieras genom de yttre orsakskoderna W00-W19, enligt klassifikationen ICD 10 - SE. Avser endast personer vårdades inom sluten vård på grund av fall, d.v.s. som blivit in- och utskrivna från sjukhus. Avser genomsnitt för tidsperioden år T-2 till år T. Källa: Socialstyrelsen Patientregistret Publicering i Kolada: Oktober Här ligger Falun på en besvärande hög nivå. Trots att vi kontinuerligt arbetar med fallförebyggande arbete bland dem som omfattas av omvårdnadsförvaltningens verksamheter så är har det inte varit tillräckligt för att påverka utfallet. Här krävs även insatser från fler aktörer för att nå tillfredställande och heltäckande förbättringar. Under 2016 genomförandes i samverkan mellan omvårdnadsförvaltningen och räddningstjänsten ett förebyggande arbete riktat till personer 75 år och äldre för att förhindra fall- och brandskador. Från andra halvåret 2017 har omvårdnadsförvaltningen en verksamhetsutvecklare med särskilt ansvar för det fallförebyggande arbetet i kommunen. I och med att nyckeltalet tas fram som ett genomsnitt per 3 år så kan det ta tid innan effekterna av insatserna framgår tydligt i nyckeltalet. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

35 35. Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng KKiK Definition Kolada (U23432) Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom särskilt boende (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, % ger 2p, % ger 3p, % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Publicering i Kolada: Januari Falun ligger på hög nivå jämfört med riket och liknande kommuner. För att höja nöjdheten ytterligare behöver vi arbeta med att ge våra kunder möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet och möjlighet att påverka tv-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokalen. Vi behöver också förbättra antalet aktiviteter såväl vardag som helgdag och erbjuda tid till egna aktiviteter för kund. Få närstående till avlidna erbjuds eftersamtal från kommun eller landsting. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

36 36. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Indikator Definition Kolada (U23459) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att personalen på boendet alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober Genom ett långsiktigt arbete med kvalitetskriterier i särskilt boende har verksamheterna fått tydlig vägledning omkring vad som boendet ska ge den enskilde. Detta har sedan förvaltats av verksamheterna, såväl egen regi som entreprenör, på ett konstruktivt och värdeskapande sätt. Resultatet av det arbetet syns i nyckeltalet. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

37 37. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Definition Kolada (U23460) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober Utfallet visar på att det generellt, och i jämförelse med andra kommuner, finns en hög grad av inflytande och påverkansmöjlighet i särskilt boende. Utfallet är i linje med den värdegrund som verksamheten ska präglas av och är något som verksamheterna hela tiden utvecklar och förbättrar. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se