1. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) U

Transkript

1 Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet 1. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e- post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e-postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U av av av 165 Ett resultat som är ytterst otillfredsställande och till och med oacceptabelt i tider då det ställs allt högre krav på öppenhet och service från offentliga organisationer. Med ett kontaktcenter så bör det här resultatet kunna förbättras avsevärt ganska snabbt. Dessutom är förhoppningen att medvetenheten avseende kommunikation ska öka i hela organisationen under de kommande åren vilket ska bidra till förståelsen för snabb kommunikation även via mail. Publicering i Kolada under maj. Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

2 2. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U av av av 169 Resultatet är utan tvekan under all kritik. Det ger bara ytterligare tyngd åt den beslutade satsningen att införa ett kontaktcenter som sannolikt mycket snabbt kommer att ge betydligt mer positiva resultat i kommande mätningar. Publicering i Kolada under maj. Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

3 3. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U av av av 151 Mycket glädjande resultat. Här är det självklart att vi alltid ska ha toppresultat även framöver. Service och bemötande är extremt viktiga parametrar när det gäller kompetenser för den personal som ska jobba i vårt kontaktcenter. Publicering i Kolada under maj. Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

4 4. Informationsindex för kommunens webbplats U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla)\n. Kolada U av av av 290 Falun ligger precis i mitten i det här avseendet, vilket är en liten besvikelse med tanke på vår nya webbplats som bygger helt på det användarvänliga Funka-konceptet. Däremot har brister redan identifierats och håller till stor del redan på att åtgärdas, vilket ska leda till bättre resultat framöver. Publicering i Kolada under maj. Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se

5 Förskola 5. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Antalet inskrivna barn/årsarbetare är högre än alla jämförbara grupper. Vi kan se att vår kurva - har stigit och vårt resultat i detta har försämrats. En viss osäkerhet finns hur andra kommuner redovisar kringresurser t.ex. specialpedagoger finns inte med i vår redovisning. Satsningarna i vår budget har varit att sänka barnantalet per avdelning, därför har mindre resurser kunnat läggas på att minska antalet barn/ anställd. Mätning den 15/10. Publicering i mars följande år. Ulrika Forsell, tel: e-post: ulrika.forsell@falun.se

6 6. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Kostnadsökningarna från 2010 till beror på satsningar gällande personal och lokaler. Den uppåtgående trenden de senaste åren ser ut att ha mattats av. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Ulrika Forsell, tel: e-post: ulrika.forsell@falun.se

7 Grundskola 7. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisning, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U av av av 193 Andelen elever i Falun som uttrycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mera, är större än i övriga länet och i övriga kommuner. Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor fortsätter att stiga efter det lägre resultatet. Förklaringen till detta kan antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december. Maria Sundström, tel: e-post: maria.sundstrom@falun.se

8 8. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U av av av 36 Andelen elever i Falun som uttrycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mera, är större än i övriga länet och i övriga kommuner. Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor fortsätter att stiga efter det lägre resultatet. Förklaringen till detta kan antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december. Maria Sundström, tel: e-post: maria.sundstrom@falun.se

9 9. Elever åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) U Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). Kolada N av av av 242 Från att tidigare ha haft ett tydligt bättre resultat än jämförbara kommuner ligger nu Faluns resultat på ungefär samma nivå som dessa. Resultatet mellan skolenheter varierar, vilket tyder på att vi behöver arbeta för större likvärdighet. Grundskolan fortsätter utvecklingsarbetet mot likvärdighet, stöd och stimulans. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september. Maria Sundström, tel e-post maria.sundstrom@falun.se

10 10. Elever i åk.9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) U Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Faluns resultat forsätter att sjunka, även om försämringstakten minskat något i jämförelse med hur det såg ut mellan och. Faluns resultat ligger fortfarande högt i jämförelse med övriga kommuner i Dalarna. En viss resultatförbättring vad gäller Faluns grundskolor visar sig i de lägre årskurserna. Förväntningen är att det tydliga systematiska förbättringsarbetet på olika nivåer i verksamheten på lång sikt ska ge effekt. Grundskolan behöver hålla kvar gemensamt fokus på de utvecklingsområden som påbörjats, och se hur dessa på olika sätt kan samspela i skolformen och på skolenheterna. Publicering i Kolada under september. Mätning i samband med skolavslutning. Maria Sundström, tel e-post maria.sundstrom@falun.se

11 11. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Nedgången från 2009 till 2010 beror på sparkraven och att vissa hyreskostnader lyftes bort från grundskolan. Personaltätheten vad gäller lärare har succesivt ökat sedan 2010, vilket påverkar kostnadskurvan och från 2010 ingår även en ökning av lokalkostnaderna i kostnadsutvecklingen. Ht 2009 genomgick grundskolan (och förskolan) en förändring från decentraliserad organisation, i form av fem skoldistrikt, till en centralisering där grundskolan blev samlad under ett paraply. Sedan 2010 ligger den kommunala grundskolan i Falun lägre i kostnadsnivå än samtliga jämförelsegrupper. Differensen mellan Falun och liknande kommuner har ökat från till medan kostnadsnivån i Falun jämfört med Dalarnas län och alla kommuner är oförändrad. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Tomas Olsson, tel: e-post: tomas.olsson@falun.se

12 12. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt U Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 283 Efter att meritvärdet kraftigt ökade har det återigen sjunkit något, men är högre än års nivå. Noterbart är att variationen av meritvärdet är mycket stor för Faluns del under den tidsperiod som presenteras. Går man ner på skolenhetsnivå, så upptäcks stora variationer, vilket gör att likvärdighetsfrågan aktualiseras även här. Resultatet för Faluns och Dalarnas läns grundskolor är i stort sett lika för Däremot har Faluns resultat återigen blivit sämre än liknande kommuner och alla kommuner. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september. Maria Sundström, tel e-post maria.sundstrom@falun.se

13 Gymnasieskolan 13. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 2010 måste slutbetyget omfatta kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 var första året som elever tog examen enligt den nya läroplanen GY 11 och den nya betygsskalan. De nya kraven för slutbetyg har inneburit att andelen elever med grundläggande behörighet har sjunkit i hela landet. Falun har en högre andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola vilket kan förväntas med hänvisning till kommunens socioekonomiska struktur. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

14 14. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) Antal i kommunen foklbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av 290 Andelen elever som kommit in på sitt förstahansval sjunker fr.o.m i hela landet, förutom i Falun. Detta torde bero på att antalet ungdomar till gymnasieskolan minskar samtidigt som programutbuden och antal platser per program inte minskats. återfinns Falun nära jämförelsegrupperna som en konsekvens av minskat programutbud. Publicering i Kolada under mars. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

15 15. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) U Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara: Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen? Svårt för ungdomar att få jobb? Utbildingar som inte möter branschernas behov? Publicering i Kolada under maj. Jonatan Block, tel: e-post: jonatan.block@falun.se

16 16. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IVprogrammet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket. Kolada N17404 och N av av av 289 Skolorna har systematiskt utvecklat uppföljning av elever som riskerar att inte nå målen i kurserna med externa anpassningar och särskilt stöd. Tidig signal både till rektor och lärare följs upp i åtgärdsprogram. Utvecklat samarbetet med branscher för att bättre kunna utbilda elever inom yrkesprogrammen. Rangordning för Falu kommun går inte att genomföra då detta rä en sammanslagning av två separata nyckeltal. Till kommande rapporter kommer data finnas på ett nyckeltal. Rangordning kommer då vara möjlig. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

17 17. Kostnad för kommunal gymnasieskola, (Enl. Skolverket), kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB. Kolada N av av av 232 Kostnadsutvecklingen i den kommunala gymnasieskolan i jämförelse med tidigare år är nu lägre. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

18 18. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt U Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket.\n Kolada N av av av 290 Skolorna har systematiskt utvecklat uppföljning av elever som riskerar att inte nå målen i kurserna med externa anpassningar och särskilt stöd. Tidig signal både till rektor och lärare följs upp i åtgärdsprogram. Lärarna har fördjupat sig i och arbetar med formativ bedömning på skolorna, eleverna tar i den formativa bedömningen ett stort ansvar för sitt eget lärande. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

19 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 19. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. under 65 år med beslut enligt SoL och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Efter att ha haft en relativt hög kostnadsnivå från har en normalisering skett. Det finns inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner. Förändring av hanteringen inom personlig assistans bedöms ha haft störst betydelse för förändringen av kostnaderna från. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

20 20. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Fram t.o.m. år 2003 förekommer även personer 65 år och äldre i uppgiften om antal personer med verkställda beslut enligt LSS. Detta antal är dock förhållandevis litet och påverkar nyckeltalet marginellt. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Kolada N av av av 290 Invånare mellan 0-64 år med insatser enligt LSS har sedan 2010 minskat den uppgående trenden. Sedan 2010 har Falu kommun utökat antalet LSS-handläggare från 2,25 årsarbetare till dagens 6, samt arbetat med utbildning och handledning för gruppen. Rättssäkerheten har därmed höjts. Publicering i Kolada under februari. Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

21 21. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS 9.9, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt LSS. Avser alla beslut om LSS-insats avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 62 Falu kommun arbetar aktivt med att utöka antalet boendeplatser, eftersom behovet av bostäder ökar. Vid redan befintliga servicebostäder har antalet lägenheter utökats, där så varit möjligt. I augusti öppnades en ny gruppbostad och därmed kunde sex beslut från - verkställas. Statistik för Falun saknas. Publicering i Kolada under november. Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

22 22. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson). Avser alla beslut om LSS-insats avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 114 Falu kommun har många brukare med beslut på kontaktperson. Tillgången på uppdragstagare har också varit relativt god. Två handläggare arbetar del av sin tid med rekrytering av kontaktpersoner. Svårigheten ligger i att rekrytera kontaktpersoner till personer med komplexa funktionsnedsättningar och där kontaktpersonen behöver specialkunskaper. Här kan det ta tid att hitta rätt person. Publicering i Kolada under november. Christina Lans, tel: e-post: christina.lans@falun.se

23 Ekonomiskt bistånd 23. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N av av av 282 Jämfört med liknande kommuner följer Falun samma utveckling sedan på ungefär samma nivå samt sjunkande kostnad från. Andelen långvarigt bistånd hänger ihop med tillgången till arbetsmarknads- och arbetsrehabiliterande stödåtgärder förutom tillgången på arbeten för grupper med fel, låg eller ingen utbildning. Dessa grupper saknar ofta annan ersättning i form av a-kassa eller sjukpenning. Falun har även en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd enligt nyckeltal 69. Det långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

24 24. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl. flyktinghushåll), kr/hushåll Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N av av av 283 Vi följer samma trend som liknande kommuner med stigande kostnader men på en lägre nivå. sker ett trendbrott för Falun då kostnaden minskar. En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd. Högre kostnader per hushåll kan förklaras av lägre andel egna inkomster i hushåll vilket är fallet för stora grupper som helt saknar annan ersättning, ex vis a-kassa och ersättningar vid arbetsmarknadsåtgärder. Tidigare års s.k. försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga kostnader för försörjningsstöd och lägre kostnader från staten, ex vis ersättningar för arbetsmarknadsåtgärder eller ersättningar från Försäkringskassan och tvärtom och att detta skiljer sig åt mellan kommunerna. Enligt öppna jämförelser har Falun en stor andel arbetslösa utan ersättning. Det gäller i ännu högre utsträckning för unga vuxna år samt personer med flyktingbakgrund. I målgruppen har även funnits en relativt hög andel utan avslutade gymnasiestudier vilket försämrat anställningsbarheten och bidragit till långvarigt försörjningsstöd. Enligt nyckeltal 3 har Falun en något lägre andel förvärvsarbetande i åldersgruppen år än liknande kommuner. Hyreskostnaderna utgör generellt en stor andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd per hushåll vilket kan skilja sig åt mellan kommunerna. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

25 25. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12. Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun ligger högre jämfört med jämförbara kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år. Falun har en högre andel arbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Se även kommentarer för övriga nyckeltal för ekonomiskt bistånd. Kan även eventuella demografiska skillnader påverka resultatet? Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

26 26. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 169 Vid jämförelse med liknande kommuner IFO visar det sig att väntetiden i Falun (12 dagar) är markant lägre än i jämförbara kommuner. Den kommun som ligger närmast Falun avseende väntetider är för 2015, Järfälla och Sundbyberg där väntetiden är nästan den dubbla (22 dagar). Falun ligger till och med lägre än alla kommuner, ovägt medel (16 dagar). En anledning till att väntetiderna är markant lägre i Falun än i jämförbara kommuner kan handla om att mottagningsfunktionen handläggning har specialiserats mot ett arbeta som handlar om att bedöma biståndsrätten i första hand. Detta frigör tid vilket leder till högtillgänglighet vad avser förmågan att ta emot nybesök. Den korta väntetiden gör att servicenivån är hög. Publicering i Kolada under februari. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

27 27. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Visar att det är en relativt sett hög andel kommuninvånare som vid något tillfälle har behov av att ansöka om ekonomiskt bistånd på grund av låga inkomster som tangerar eller ligger under socialbidragsnormen. Andelen har i princip varit oförändrad sedan Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

28 28. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Kolada U av av av 279 Falun ligger högre än jämförbara kommuner. Sedan 2011 minskar dock andelen mer än övriga kommuner. De flesta arbetsmarknadsinsatser (praktik, studievägledning etc.) till målgruppen innebär inte att de får möjlighet till annan ersättning än ekonomiskt bistånd. De flesta i målgruppen är inte kvalificerade till a-kasseersättning eller andra ersättningar som förutsätter en tidigare inkomst av arbete. För att nå en snabbare nedgång krävs insatser från arbetsmarknadsparterna som innebär att målgruppen får möjlighet till lön eller andra ersättningar än ekonomiskt bistånd. Falun har sedan tidigare en hög andel i målgruppen som saknar gymnasieutbildning vilket förmodligen påverkar antalet unga med ekonomiskt bistånd. Publicering i Kolada under november. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

29 29. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 176 Andelen ungdomar år som inte återaktualiseras ligger vid 2015 års mätningar på 78 %, vilket vid jämförelse med (75 %) innebär att det är något färre ungdomar som återaktualiseras hos socialtjänsten efter avslut. Att andelen återaktualiserade ungdomar år minskar kan tyda på att barn-och familjesektionen har blivit lite bättre på att pricka rätt med de insatser som de erbjudit målgruppen. Det kan också handla om att barn-och familjesektionen blivit lite bättre på att arbeta med ungdomarnas motivation till förändring så att de själva hittar vägar i livet som gör att kontakten med socialtjänsten kan avslutas. Återaktualisering avser dock i detta fall bara formell utredning varvid måttet inte säger något om hur stor andel ungdomar år som återkommit till socialtjänsten via ny orosanmälan efter att utredningar och/eller insatser avslutats och där oron är befogad men risken inte är så påtaglig att det finns lagliga skäl att inleda formell utredning. Viktigt är också att notera, speciellt vad avser gruppen år att måttet enbart säger något om graden av återaktualisering inom det område de avslutas ifrån, vilket innebär att de kanske inte står på egna ben utan på grund av organisatoriska förhållanden blivit återaktualiserade eller är föremål för insatser hos någon annan enhet inom socialtjänsten. Vid jämförelse med liknande kommuner IFO ligger vi på en relativt likartad nivå när det gäller graden av återaktualisering för målgruppen. Fem av sju jämförelsekommuner 2015 har siffror som visar att andelen ungdomar som inte återaktualiseras ligger mellan 76-78%. I Falun återaktualiseras 22 % av ungdomarna mellan år medan motsvarande grad för den kommun (Järfälla) som ligger bäst till är 16 %. Den kommun som har högst andel återaktualiserade ungdomar år är Haningen där 31 % av ungdomarna i åldern år återaktualiseras efter avslutad insats. Publicering i Kolada under november. Therese Eriksson tel: e-post: therese.eriksson@falun.se

30 30. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Utgångspunkten är att personen i princip omgående kan börja på ett för denne lämpligt arbete, dvs. det ska inte finnas andra betydande svårigheter som personen måste komma tillrätta med innan ett arbete kan bli aktuellt. Källa Socialstyrelsens Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd. Jämförelsemåttet presenteras inte för de kommuner som har ett bortfall i sin rapportering på mer än 20 %. Kolada U av av av 284 Falun ligger vid jämförelse med liknande kommuner IFO i topp när det gäller vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet. Endast en av jämförelsekommunerna för ligger högre (Kristianstad, 55.5%). Falun ligger även högre än alla kommuner, ovägt medel (48.2 %). Siffrorna är dock lite osäkra enligt Kolada på grund av bortfall. Förutom arbetslöshet finns det andra enskilda faktorer som har betydelse för det ekonomiska biståndet som t.ex. skattekraft. Det är inte helt klarlagt hur sambandet ser ur. En analys av Faluns siffror avseende arbetslöshet och skattekraft visar att arbetslösheten (6.6 ) är lägre än i Sverige i genomsnitt (8.0) och att skattekraften i Falun är hög. En annan anledning till Faluns siffror kan vara att det varit svårt att hitta vägar för att bygga upp en bra samverkan mellan olika aktörer såsom t.ex. socialförvaltningen, kommunens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen. Ett bra arbete har påbörjats kring att hitta bättre former för samverkan genom socialförvaltningens projekt FÖSUT. Det ska därför bli intressant att följa utvecklingen kring detta nyckeltal då tanken är att detta ska leda till att fler får rätt insatser, i rätt tid och på rätt sätt. Publicering i Kolada under november. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

31 31. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarig ekonomiskt bistånd, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Kolada U av av av 283 Falun (22.8%) ligger vid jämförelse med liknande kommuner IFO (20.7 %) bland de kommunerna med högst andel vuxna med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd enligt års mätning. Falun ligger även högre vid jämförelse med rikets alla kommuner, ovägt medel (15.9 %). Siffrorna på det här området är enligt Kolada något osäkra på grund av bortfall. Faluns högre siffror kan bland annat bero på att det funnits brister när det gäller gemensam målsättning kring målgruppen och en otydlighet i ansvarsfördelning vilket har försvårat samverkan mellan olika aktörer som t.ex. landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. En välfungerande samverkan på individnivå kräver dessutom tillräckliga personalresurser vilket också varit en svårighet. Det ska bli intressant att följa utvecklingen av detta nyckeltal under de kommande åren då försörjningsenheterna inom ramen för ett projekt har förstärkt personalresurserna och där ett av delmålen handlar om samverkan med andra aktörer. Arbetsmarknadsenheten har nyligen beviljats projektmedel för att kunna arbeta mer målinriktat med bidragsmottagare via projektet Framgång, vilket bör ge resultat även för försörjningsenheterna utveckling avseende vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd. En annan anledning kan vara att förändringar i socialförsäkringssystemet eller i arbetsmarknadspolitiken gör att människor hamnar i kläm vilket kan få en direkt konsekvens för biståndstidens längd. Kommunen som har det yttersta ansvaret för att den enskilda får det stöd och den hjälp som hen behöver får nu ta ansvar för ett problem som inte har sin grund i social problematik. Det s.k. Försörjningsmåttet visar att det är färre personer i Falun som får del av det generella stödsystemet från andra myndigheter än vad som är fallet för andra kommuner. Publicering i Kolada under november. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

32 32. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för institutionsvård vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun har sedan 2007 legat i en högre kostnadsnivå jämfört med övriga jämförelsekommuner. Kostnaden sjönk från 2009 fram till då kostnaden steg dramatiskt. Därefter sjönk kostnaderna kraftigt under för att hamna på samma nivå som liknande kommuner och alla kommuner. Genom KPB (kostnad per brukare) framgår att de kommuner som har mer insatser i öppenvård istället har lägre insatser i form av institutionsvård. Även här fanns en skillnad i personalkostnader där Falun låg under genomsnittet. Kommuner med högre personalkostnader har ofta lägre institutionskostnader även om det också finns undantag. Från och med beslutades om personalförstärkning med en handläggare. Under hade antalet ytterfall (över 300 tkr) minskat med 20 personer till 27. Den totala kostnaden för institutionsvård beror på andel vårddygn och vårddygnskostnaden. Vid vård utan samtycke (tvångslagstiftning LVM o LVU) måste kommunerna använda de statliga SIS institutionerna där dygnskostnaden ligger på en betydligt högre nivå än HVB hem. Dygnskostnaden är där ca 3500 kr/ dygn för LVM resp. ca 4500 kr/ dygn och uppåt för LVU. Andelen placeringar på SIS hem har stor betydelse för kostnaden. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

33 33. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för missbrukarvård vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N av av av 290 Kostnadsökningen fram till och med hänger ihop med höga kostnader för institutionsvård. Under ökade istället kostnader för köpt öppenvård. Sedan har kostnaden minskat men ligger högre än övriga kommuner. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

34 34. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd som avser boende, individ. Behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N av av av 290 Under ökade köpt öppenvård utifrån målsättningen att minska kostnaderna för institutionsvård. Under fortsatte kostnaden att öka. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

35 35. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för alla öppna insatser för barn och unga 0-20 år, dividerad med antal invånare 0-20 år den 31/12. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Fram till år hade Falun kostnader för öppna insatser som i stort sett låg på samma nivå som övriga kommuner i Sverige. En större politisk satsning med 10 mkr gjordes på förebyggande insatser år. Detta medförde motsvarande ökade kostnader och sämre nyckeltal i jämförelse med andra kommuner. Avsikten med satsningen var/är att förstärka det förebyggande arbetet och förhindra eller minska antal placeringar på HVB-hem och familjehem. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Magnus Nordahl tel: e-post: magnus.nordahl@falun.se

36 36. Vårddygn i familjehem, antal/inv år Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N av av av 290 Antal vårddygn har ökat till nya nivåer under de senaste 6-7 åren. Troligen beror det på den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. En ökning av antal orosanmälningar om barn som far illa kan även ses de senaste åren som kan komplettera bilden av ökningen av den psykiska ohälsan i samhället och ökande antal barn som behöver placeras utanför hemmet. En annan faktor är även en medveten styrning från placering på HVB-hem till placering på familjehem för att minska kostnaderna och tiden för placeringen. Publicering i Kolada under februari. Magnus Nordahl tel: e-post: magnus.nordahl@falun.se

37 37. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv år Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N av av av 290 Antal vårddygn har minskat något från år 2010 vilket till stor del beror på en medveten strategi att styra placeringarna till familjehem istället för HVB-placeringar. Ett ökat inflöde av orosanmälningar av allvarlig/mycket allvarlig karaktär angående barn som far illa kan vara en trolig orsak till att placeringarna på HVB-hem börjat öka igen. Dessa ökningar kan i sin tur bl. a. bero på den ökade psykiska ohälsan i samhället. Den psykiska ohälsan hos barn och unga kan även kompletteras med andra problemområden som alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet mm vilket ställer än högre krav på vilka insatser som behövs för varje individ. Publicering i Kolada under februari. Magnus Nordahl tel: e-post: magnus.nordahl@falun.se

38 Äldreomsorg, Hemtjänst 38. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m.. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U av av av 266 Faktorer som påverkar helhetsbilden i hemtjänsten Bra bemötande och förtroende från personalen att hänsyn tas till äldres egna åsikter och önskemål. Ett område som tas är att personalen utför sina arbetsuppgifter bra. Utvecklingsområden Ensamheten upplevs som stor och är ett förbättringsområde. Tillgång till läkare och sjuksköterska kan bli bättre. Dessutom kan vi förbättra inflytandet över att ha möjlighet att påverka tiderna man får hjälp på samt informationen om vart man vänder sig med synpunkter. Mätning sker i regel under april/maj och publiceras i oktober/november. Resultatet från är framtaget med en metod för nöjdkund-index som tillämpades av SCB. Från och framåt har en annan enkät från Indikator använts. Även om de bägge resultaten är likvärdiga så har vi valt att lägga samman dem för att ändå ge en bild av utvecklingen. Leif Ekman, tel: e-post: leif.ekman@falun.se

39 39. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, antal (%) Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst. Fr.o.m. exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N av av av 284 Falun har en hög andel invånare 65+ som är beviljade hemtjänst och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en låg andel invånare 65+ i särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till Publicering i Kolada under februari. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

40 40. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv. 65+ Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal invånare /12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet, d.v.s. rätten och möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt. Vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende kan konstateras att kostnaden är lägre än andra liknande kommuner. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

41 41. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N av av av 278 Även om vi har en något högre andel kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än andra kommuner så blir det inte synligt i det här diagrammet. Det beror på att vi också försöker arbeta förebyggande genom att tillämpa förenklad handläggning för hemtjänstinsatserna städ, tvätt och hemhandling för dem som är 80 år och äldre. Detta gör att genomsnittskostnaden ändå hamnar inom det normala blev det fel i inrapporteringen av statistiken nationellt. Därav hacket i diagrammet. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

42 42. Personalkontinuitet, antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14- dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndagsöndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 196 Falu Kommun har sedan flera år heltidsavtal för medarbetarna där rörlighet mellan enheterna har uppmuntrats, en effekt är att det blir fler personer runt kund vilket vi nu arbetar för att minska. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

43 Äldreomsorg, Särskilt boende 43. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m.. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U av av av 271 Faktorer som påverkar helhetsbilden i särskilt boende Att personalen ger ett bra bemötande och våra kunder har förtroende för personalen. De äldre känner trygghet på sitt äldreboende och att det är lätt att få kontakt med personalen. Utvecklingsområden Ensamheten upplevs som stor och är ett förbättringsområde. Tillgång till läkare behöver bli bättre. Information om tillfälliga förändringar samt hur och vart man lämnar sina synpunkter behöver förbättras. Vi behöver fortsätta se över utemiljön på våra boenden för att underlätta möjligheten att komma ut. Publicering i Kolada under december. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

44 44. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl. SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik t.o.m. 2006, Socialstyrelsens individstatistik fr.o.m Kolada N av av av 283 Falun har en väldigt låg andel invånare 65+ som är beviljade vård- och omsorgsboende och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en hög andel invånare 65+ inom hemtjänsten. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till Publicering i Kolada under februari. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

45 45. Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv. 65+ Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal invånare /12. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och befolkningsstatistik. Kolada N av av av 290 En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet; rätten och möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt. Man kan vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende konstatera att kostnaden är lika eller lägre än andra liknande kommuner. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se