Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga

Transkript

1 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Utbildning Förskola 1. Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal KKiK Definition Kolada (N11102) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Publicering i Kolada: April Falu kommun arbetar för att minska antalet barn per årsarbetare för att ge förutsättningar till bättre måluppfyllelse i förskolan samt att skapa en hållbar arbetsmiljö för alla i verksamheten, både barn och pedagoger. Kompletterande nyckeltal: N11010 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, verksamhetschef förskola, tel: , e-post: ainileena.niva@falun.se

2 2. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn KKiK Definition Kolada (N11008) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Publicering i Kolada: Augusti Kostnaden per inskrivet barn i förskola i Falun är jämförbar med liknande kommuner sedan två år tillbaka. Den kommunala förskolan arbetar med att möta alla barns olikheter och utmana dem efter deras individuella förutsättningar så att alla känner sig inkluderade. Andra områden i fokus är arbetsmiljö samt ökad delaktighet för vårdnadshavare, barn och pedagoger. Ökade resurser förväntas öka måluppfyllelsen inom dessa områden. Kompletterande nyckeltal: N Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, verksamhetschef förskola, tel: , e-post: ainileena.niva@falun.se

3 Utbildning Grundskola 3. Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Definition Kolada (N15419) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris). Publicering i Kolada: September Diagrammet visar att andelen eleven som uppnår kunskapskraven i den kommunala grundskolan är högre än i jämförelsegrupperna. Däremot kan utläsas av tabellen nedan att resultaten försämrats i förhållande till tidigare år. Precis som tidigare skiljer resultatet mellan pojkar och flickor, till flickornas fördel. Det är utmanande och viktigt att öka detta resultat, framförallt att eleverna ska uppnå gymnasiebehörighet. Grundskolan har medvetet arbetat med fokus på att ytterligare utveckla undervisningen att ännu mer upplevas som meningsfull och motiverande för eleverna, där digitaliseringen av undervisningen är en betydelsefull del. Parallellt med det arbetar grundskolan gemensamt förebyggande och hälsofrämjande, med särskilt stort fokus att främja skolnärvaro för alla elever. Personella resurser inom elevhälsan har tillsatts lokalt och ett utökat samarbete mellan elevhälsa och lärare/pedagogisk personal utvecklas alltmer. Flera satsningar med kollegialt lärande genomförs i organisationen, och bedöms vara framgångsrikt för verksamheten. Trots det något nedslående resultatet så kommer grundskolan att hålla fast vid dessa fokusområden och satsningar. Elevresultatet kan anses vara gott i förhållande till resurser kopplade till undervisningen om jämförelse görs med andra kommuner. till nyckeltalet: Flera av skolans nyckeltal resultat-nyckeltal från Kolada baseras på en annorlunda urvalsgrupp 2016 jämfört med tidigare och senare år (elever med okänd bakgrund exkluderades 2016 i ett försök att kompensera statistiken för asylsökande elever). För att kunna jämföra statistiken över tid har därför värdet 2016 uppdaterats till resultatet för urvalsgruppen "samtliga elever". Siffran som visas i Kolada är därför annorlunda än ovanstående siffra för Andel elever i åk.9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever. Källa: Skolverket/SIRIS 2017 Totalt 81,1% 76,9% 76,2% 79,4% 73,8% Flickor 80,0% 77,0% 79,0% 83,9% 76,5% Pojkar 82,0% 76,0% 74,0% 75,3% 71,8% Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

4 4. Kostnad för kommunal grundskola kr/elev Definition Kolada (N15008) Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Skillnaden mellan Falu kommun och liknande kommun fortsätter att öka. Från 5570kr/elev (2015) till 6374kr/elev (2016). Om Falu kommun under 2016 skulle legat i samma nivå som liknande kommun kostnadsmässigt skulle det behövas tillsättas 30 miljoner för den kommunala grundskolan åk 1-9. Det är glädjande att Falu kommuns grundskola kan leverera en förhållandevis god kvalitet (betygsresultat/trygghet/trivsel) till en betydligt lägre kostnad än jämförelsegruppen liknande kommun. Frågan kvarstår dock om det är hållbart över tid att grundskoleverksamheten förblir, jämförelsevis, så pass slimmad. Kommande rekryteringsbehov, skollokalers skick och en utbyggd digitalisering kommer att kräva ekonomiska åtgärder. Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

5 Tala: muntlig uppgift Läsa: berättande text Läsa: faktatext Enskild högläsning Enskilt textsamtal Skriva: berättande text Stavning och interpunktion Skriva: faktatext Antal elever Muntlig kommunikation Mönster i talföljder och geometriska mönster Förståelse för räknesätt Positionssystemet Enkla problem Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area Skriftliga räknemetoder Överslagsräkning Huvudräkning och likhetstecknets betydelse 5. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) KKiK Definition Kolada (N15474) Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i svenska alt. svenska som andraspråk + andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i matematik, dividerat med 2. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB. Publicering i Kolada: November Andelen elever som har deltagit i och klarat samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och matematik är lägre än jämförelsegrupperna och tappet jämfört med föregående år är större än för liknande kommuner. av resultat på delproven visar att Falun ligger över rikets snitt i matematik-delproven Mäta, jämföra, uppskatta längd, area och omkrets och Överslagsräkning och över riket i de två delproven i svenska som rör läsning. Matematik-delprovet skriftliga räknemetoder är ett av områdena som utmärker sig negativt detta läsår. Resultaten inkluderar samtliga huvudmän inom Falu kommun. För de kommunala skolorna baseras styrkor och utvecklingsområden på varje skolenhets utvärdering och analys av resultaten. Enkätresultat visar att elever i de lägre årskurserna i högre grad än i de högre upplever undervisningen som meningsfull och stimulerande, ändå är det av största betydelse att arbeta med lust att lära även med elever i de lägre årskurserna för att uppnå ökad måluppfyllelse i kärnämnen. Inom Falu grundskola genomförs för tredje året i rad satsningen Läslyftet, ett projekt som har genomförts på många skolor och förväntas ha haft betydelse för språk- och kunskapsutveckling på både kort och lång sikt. Även det obligatoriska bedömningsstödet i svenska och matematik för åk 1 som infördes HT2016 är ett betydelsefullt verktyg för att ha koll på undervisningen och elevernas kunskapsutveckling och förväntas ge effekt på resultaten på nationella prov i åk.3 inom några år. till nyckeltalet: Nyckeltalet fokuserar på andel elever som klarat samtliga delprov, och tar inte hänsyn till andel elever som klarat respektive delprov. Exempel: Om 50 av 100 elever missar ett delprov vardera så visas samma andel klarat (50%) som om 50 av 100 elever missar samtliga delprov, trots att de elever som klarade alla delprov utom ett rimligare har en större chans att nå kunskapskraven i det aktuella ämnet än de elever som missade alla delproven. Tabellen visar andel elever i åk.3 i Falun som klarade respektive delprov för samtliga huvudmän i Falu kommun, samt jämförelse med riket (källa: SIRIS, Skolverket). Andel elever som klarat respektive delprov i Ma, Sv/Sva, åk /17, samtliga huvudmän Matematik Falun ,7 94,8 90,8 91,9 86, ,8 93,3 87,6 Riket 94,3 95,3 92,8 96,5 87,5 93,1 79,6 89,2 91,1 Svenska Falun ,9 97,4 96,2 94,5 97,3 87,7 89,4 89,4 Riket 98 95,9 94,7 96, ,5 90,9 91,8 Svenska som andraspråk Falun 61 91,3 73,9 77,3 74,5 80, ,6 82,6 Riket 91,5 76,5 74,5 85,7 89,1 81, Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

6 6. Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser) KKiK Definition Kolada (N15543) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven (betyg A-E) i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår. För dessa elever anges kommunen där de går i skolan som hemkommun. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Källa: Skolverket och SCB. Publicering i Kolada: Oktober Det är positivt att Falun ligger på en högre nivå än genomsnittliga värden för liknande och alla kommuner för andelen elever med minst betyget E i alla ämnen som eleven läser, men sänkningen jämfört med föregående år är givetvis oroväckande. Andelen pojkar som inte uppnådde kunskapskraven i flera ämnen ökade från 2016 till 2017 medan motsvarande siffra för flickor minskade. Inom det jämförda tidsintervallet var skillnaden mellan Falun och alla/liknande kommuner som högst 2013 och den skillnaden höll i sig även när eleverna i den årskullen (födda -00) slutade i årskurs nio. Detta resultat kan tolkas som att goda kunskapsresultat i de lägre årskurserna bäddar för fortsatta goda resultat i de högre årskurserna för samma elevgrupp. Information till nyckeltalet: Nyckeltalet startade 2013 i samband med nya läroplanen (Lgr 11) när elever i årskurs 6 började få betyg. Nyckeltalet avser alla elever folkbokförda i Falu kommun och visar resultat för elever på både kommunala och fristående skolor. Kompletterande nyckeltal: N Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor, andel (%) N Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) N Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) N Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) N Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

7 7. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Definition Kolada (N15505) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Publicering i Kolada: September Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk.9 i Faluns kommunala skolor är högre än för jämförelsegrupperna. I tabellen nedan tydliggörs åter skillnaden mellan resultaten för flickor och pojkar. I vissa ämnen är det många elever där höga betyg är mer vanliga än i andra ämnen, och motsvarande för låga betyg. Precis som vad gäller alla dessa resultat som presenteras här är det en generell bild av grundskolan (och i vissa fall den kommunala grundskolan), vilket gör att resultaten lyfts fram i den gemensamma ledningsgruppen i grundskolan, och utifrån det följs upp och analyseras på skolenhets och gruppnivå. I grafen nedan visas meritvärde 17 ämnen för samtliga elever, uppdelat på flickor och pojkar. Källa: Kolada SIRIS/Skolverket (2016, 2017) Meritvärde 17 ämnen Samtliga elever 214,3 221,1 216,8 Flickor 224,3 242,6 232,4 Pojkar 204,4 201,2 205,0 Information till nyckeltalet: Flera av skolans nyckeltal från Kolada baseras på en annorlunda urvalsgrupp 2016 jämfört med tidigare och senare år (elever med okänd bakgrund exkluderades 2016 i ett försök att kompensera statistiken för asylsökande elever). För att kunna jämföra statistiken över tid har därför värdet 2016 uppdaterats till resultatet för urvalsgruppen "samtliga elever". Siffran som visas i Kolada är därför annorlunda än ovanstående siffra för Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

8 8. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Indikator Definition Kolada (N15436) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Publicering i Kolada: September KKiK (N15428) Gymnasiebehörighet prioriteras högt och bedöms vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att förhindra socialt utanförskap samt att i framtiden ha möjlighet till eventuell vidareutbildning och möjlighet till ett arbete som upplevs meningsfullt. Att den kommunala grundskolan når ett högre resultat än övriga jämförelsegrupper är positivt, men resultatet är inte tillräckligt bra. Ett medvetet arbete genomförs och leds av rektorerna på 7-9-skolorna (F-9-skolorna) med strukturerad uppföljning och konkreta planer på individnivå. till nyckeltalet: Flera av skolans nyckeltal från Kolada baseras på en annorlunda urvalsgrupp 2016 jämfört med tidigare och senare år (elever med okänd bakgrund exkluderades 2016 i ett försök att kompensera statistiken för asylsökande elever). För att kunna jämföra statistiken över tid har därför värdet 2016 uppdaterats till resultatet för urvalsgruppen "samtliga elever". Siffran som visas i Kolada är därför annorlunda än ovanstående siffra för Gymnasiebehörighet, Falu grundskola (kommunal), Källa: Kolada (2015, 2017), SIRIS/Skolverket (2016) Gymnasiebehörighet Flickor 85,3% 89,0% 83,2% Pojkar 83,7% 80,7% 79,8% Kompletterande nyckeltal: N Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se

9 Utbildning Gymnasium 9. Kostnad för kommunal gymnasieskola, hemkommun, kr/elev Definition Kolada (N17007) Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, övriga kostnader. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti KKiK (N17005) Kostnaden för kommunal gymnasieskola i Falun kan här bara jämföras med sex av sju liknande kommuner då en kommuns uppgifter saknas. Jämförelse med alla kommuner samt Dalarna 2016 är ännu inte möjlig pga saknade uppgifter från flera kommuner. Baserat på denna preliminära jämförelse ökade kostnaden för kommunala gymnasieskolan i Falun långsammare än för liknande kommuner och förväntas fortsatt ligga på en lägre nivå än samtliga jämförelsegrupper. Kompletterande nyckeltal: N Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: , e-post: johan.svedmark@falun.se

10 10. Sökande till gymnasieskola intagna på 1:a handsval, andel (%) Definition Kolada (N17898) Antal i kommunen foklbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Publicering i Kolada: Mars Falun har ökat andelen intagna på förstahandsval sedan 2013 och ligger på en högre nivå än samtliga jämförelsegrupper. Inom Gysam, samarbete mellan 11 kommuner, söker alla elever likvärdigt där betyget avgör om eleven får plats på sökt program och skola. Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

11 11. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) Definition Kolada (N17434) Andel av ungdomarna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier eller som var etablerade på arbetsmarknaden år T. Etablerad på arbetsmarknaden är den som är sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad), inte har några händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning samt har haft en arbetsinkomst som inte understiger en gräns som är olika för varje år beroende på den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen. År 2014 var gränsen för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden kr. Studerande avser både högskolestudier och annan studiemedelsberättigad utbildning som t.ex. komvux eller folkhögskola. Källa: SCB och Skolverket. Publicering i Kolada: Juni Fler unga har antingen kommit i jobb eller fortsatt studera efter gymnasiet. Falun ligger nu över alla jämförelser. Detta är en viktig del i att minska utanförskapet och att förbättra folkhälsan i kommunen. Kontaktperson: Jonatan Alamo Block, tel: , e-post: jonatan.alamo.block@falun.se

12 12. Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal Indikator Definition Kolada (U40421) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal ungdomar som går grund- och gymnasieskolan och som haft feriejobb/praktik. Exkl sommarvikarier i ordinarie verksamhet. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - Det har skett en förbättring i antalet ungdomar. Vi ska dock komma ihåg att elevkullarna har växt under dessa år, så att ökningen är något mindre än den angivna. Kontaktperson: Jonatan Alamo Block, tel: , e-post: jonatan.alamo.block@falun.se

13 13. Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) KKiK Indikator Definition Kolada (N17461) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan som med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December Andelen elever med examen inom fyra år har ökat både på yrkesprogram och högskoleförberedande program och Falun ligger markant bättre till än jämförbara kommuner. Nyckeltalet speglar resultatet för alla gymnasieelever folkbokförda i Falu kommun, oavsett gymnasieskolans huvudman. En förklaring till det kommunala gymnasiets höga andel elever med examen tros vara resultat av är det strukturerade goda arbete som lärare genomför, bland annat i samarbete med det lokala näringslivet och Högskolan Dalarna. Examen inom 4 år, hemkommun Samtliga program Totalt 77,3% 77,6% 79,8% Kvinnor 84,3% 77,5% 81,4% Män 71,5% 77,8% 78,4% Yrkesprogram Totalt 76,1% 85,0% 87,0% Kvinnor 80,6% 78,5% 87,2% Män 72,9% 88,0% 86,9% Högskoleförberedande program Totalt 89,3% 87,4% 90,3% Kvinnor 92,7% 89,2% 92,3% Män 85,9% 85,4% 88,0% Kompletterande nyckeltal: N Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) N Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) N Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) N Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

14 14. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Definition Kolada (N17530) Antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med behörighet till universitet/högskola inom 4 år dividerat med antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan. Fr.o.m ingår inte elever som tagit examen i svenska utlandsskolor. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December Gymnasieelever på högskoleförberedande program förväntas nå grundläggande behörighet till universitet och högskola medan det är ett tillval för elever på yrkesprogram. Cirka 30% av eleverna i Faluns kommunala gymnasier har en annan hemkommun än Falun. En djupare analys av den höga andelen elever med behörighet till universitet och högskola har inte gjorts, men de studieresultat som presteras idag är resultatet av ett systematiskt lärararbete som pågått i flera år förstärkt med vilja att engagera och skapa lust att lära för varje elev. Grundläggande behörighet universitet/högskola, högskole förberedande program, kommunala skolor Totalt 88,3% 86,5% 88,2% Kvinnor 92,2% 88,4% 87,1% Män 84,6% 83,8% 90,0% Kompletterande nyckeltal: N Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) N Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

15 15. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor Definition Kolada (N17491) Summa betygspoäng för elever som avslutat från gymnasium i kommunal regi i kommunen under året dividerat med antal elever som avslutat från gymnasium i kommunal regi i kommunen under året. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December Den genomsnittliga betygspoängen för elever på Falu kommunala gymnasium fortsätter att ligga över snittet för samtliga jämförelsegrupper. Någon djupare analys till varför Faluns betygssnitt är så högt har inte gjorts, men en god tradition av systematiskt arbete i lärarlagen tros vara förklaringen till att undervisningen håller hög klass. En annan förklaring till det goda resultatet tros vara personalens engagemang för varje elev och fokuset på varje elevs lust att lära. Nedan (se tabell) syns ett fördjupat underlag över den kommunala gymnasieskolans betygspoäng som visar att både elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program har höjt betygspoängen efter avslutad utbildning under Betygspoäng efter avslutad utbildning, kommunala skolor Samtliga program Totalt 14,6 14,3 14,7 Kvinnor 15,0 14,8 15,2 Män 14,1 13,7 14,2 Yrkesprogram Totalt 13,3 13,1 13,2 Kvinnor 13,8 13,7 13,8 Män 13,0 12,6 12,8 Högskoleförberedande program Totalt 15,5 15,2 15,6 Kvinnor 15,7 15,4 15,7 Män 15,3 14,7 15,4 Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

16 Stöd, vård, omsorg och behandling 16. Barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av barn och unga med insats, (%) Indikator Definition Kolada (N33809) Antal barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats dividerat med antal barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats eller placerad i heldygnsomsorg. Fr.o.m endast barn/unga med fullständigt personnummer. Källa: Registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsens insamling av öppenvårdsinsatser för barn och unga, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober/November Falun sticker ut jämfört med liknande kommuner. Det antas bero på en medveten satsning på att jobba med öppna insatser för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Samtidigt har det även tydliggjorts att öppna insatser ska föregås av en behovsprövning vilket gjort att fler barn och unga har behövt genomgå en behovsprövning för att få tillgång till öppna insatser vilket även förklarar uppgången från 2014 till Samtidigt har ett utvecklingsarbete påbörjats med att se över i vilken mån bistånd för öppenvård beviljas. Utvecklingsarbetet Tillsammans för varje barn (tidigare Skottlandsmodellen) syftar även till att utveckla tidiga insatser i samhället, något som på sikt bör leda till att fler får rätt hjälp i rätt tid och på så sätt minskar antalet barn i behov av biståndsprövad öppenvård. Enligt uppgifter i Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister 2016 så ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga. Psykisk ohälsa hos barn i åldern år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, år, är ökningen närmare 70 procent. Omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män i riket har någon form av psykisk ohälsa. Motsvarande siffra för unga kvinnor i riket är 15 procent. I Falun är motsvarande siffra för unga pojkar år 11 procent och för unga kvinnor 17 procent. Ökningen av den psykiska ohälsan kan vara en av orsakerna till att orosanmälningarna om barn som far illa ökar markant i Falun. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: , e-post: magnus.nordahl@falun.se

17 17. Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Indikator Definition Kolada (U31803) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal barn i kommunen. Barn avser personer under 18 år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Publicering i Kolada: Oktober Från 2014 minskar andelen barn, dock med en (tillfällig?) ökning under 2016 som antas bero på personalbrist och hög personalomsättning vilket påverkat kontinuiteten att hjälpa biståndstagare till alternativ försörjning. Minskningen som ändå finns antas dels bero en mer gynnsam arbetsmarknad med lägre arbetslöshet samt att under 2015 utökades även personaldimensioneringen inom försörjningsenheterna och att projekt Fösut inleddes. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: e-post: asa.johansson@falun.se

18 18. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Definition Kolada (N33021) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för alla öppna insatser för barn och unga 0-20 år, dividerad med antal invånare 0-20 år den 31/12. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Förklaringen till de jämförelsevis höga kostnaderna för öppna insatser är en medveten satsning där kommunfullmäktige tillförde socialnämnden ekonomiska resurser år 2013 till den egna öppenvården. Detta för att verka för fler hemmaplanslösningar för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: , e-post: magnus.nordahl@falun.se

19 19. Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år Definition Kolada (N33801) Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem (inkl. jour- och nätverkshem) dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Fr.o.m endast barn/unga med fullständigt personnummer. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Oktober/November Falun har färre vårddygn i jämförelse med andra kommuner. Det antas bl.a. bero på den medvetna satsningen på öppenvård 2013 för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: , e-post: magnus.nordahl@falun.se

20 20. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år Definition Kolada (N33800) Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Fr.o.m endast barn/unga med fullständigt personnummer. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Oktober/ November Falun har färre vårddygn i jämförelse med andra kommuner. Det antas bl.a. bero på den medvetna satsningen på öppenvård 2013 för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: , e-post: magnus.nordahl@falun.se

21 21. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) KKiK Definition Kolada (U33400) Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: var ett turbulent år för socialförvaltningen i Falun. Det var extraordinär hög personalomsättning och många tjänster som socialsekreterare och chefer var vakanta. Det kan antas vara en anledning till att återaktualiseringarna under 2016 blev fler än normalt. För 2017 har siffrorna kraftigt förbättrats. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: , e-post: magnus.nordahl@falun.se

22 Kultur- och fritidsverksamhet 22. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år Definition Kolada (N09811) Antal barnbokslån under året dividerat med antal barn 0-17 år 31/12. Totalt utlån av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga. Avser endast folkbibliotek (skolbibliotek ingår inte). Källa: Kungliga biblioteket och SCB. Publicering i Kolada: Maj Barnens användning av folkbiblioteket är ett prioriterat mål i bibliotekslagen och i bibliotekssektionens uppdrag står att biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Ett av bibliotekssektionens mål är också att barns och ungas läsande ska öka jämfört med idag. För att nå det målet genomförs flera aktiviteter, såsom 6-årsvisningar för alla barn, bokbussbesök till förskolor, BVC-visningar för alla samt bokprat för skolklasser. Vår nya bokbuss möjliggör att vi kan öka besöken på kommunens förskolor så att de yngsta barnen får ökad tillgång till litteraturen. Den togs i bruk våren 2017 så den har dock inte haft inverkan på siffrorna från Eftersom man redan kan se en försiktig ökning mellan 2015 och 2016 är det troligt att trenden håller i sig när vi ser resultaten av ett års bruk av bokbussen. Kontaktperson: Karin Hane, tel: e-post: karin.hane@falun.se

23 23. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) Definition Kolada (U09810) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal elever som under året deltagit i musik- eller kulturskola dividerat med antal invånare 7-15 år. Kulturskolerådet samt SCB. Publicering i Kolada: Maj Möjligheten att nå alla elever i kommunen har i Falun varit begränsad eftersom den pedagogiska verksamheten varit placerad utanför centrala Falun i lokaler som inte varit ändamålsenliga. I och med färdigställandet av etapp 1 av ombyggnationen av Kulturhus tio14 är verksamheten fr.o.m. oktober 2017 placerad i nyrenoverade och anpassade lokaler i centrala Falun. Den nya placeringen innebär dock fortfarande restid för pedagogerna som ska ta sig ut till landsbygden för att träffa de elever som är för unga för att själva ta sig in till centrum. De nya ändamålsenliga lokalerna med väl anpassat teknikstöd och specialbyggda lokaler som klarar såväl miljö- som arbetsmiljömässiga krav ger goda förutsättningar att bedriva mera verksamhet och till högre kvalitet än tidigare. De möjliggör också undervisning i större grupper. Genom den nya centrala placeringen kommer också ett utökat samarbete med andra kulturaktörer såväl amatörer som professionella - i Falun att möjliggöras som i ett längre perspektiv dessutom kommer att kunna utökas. Lokalerna är också anpassade för att stödja det starka kultur- och föreningsliv som Falun präglas av genom att lokalerna är tillgängliga mellan kl och Innan etapp 2 av ombyggnaden av Kulturhus tio14 har genomförts saknas möjlighet att vidareutveckla den verksamhet som bedrivs för funktionsnedsatta. Kulturskolan gedigna verksamhet inom dansområdet kan inte heller utökas eller förändras eftersom det för närvarande inte finns tillgång till ändamålsenliga lokaler eller lokaler som är centralt placerade. Det saknas också mindre publika lokaler samt en yta med möjlighet till förtäring där människor från olika kulturer och kulturyttringar kan mötas. Kontaktperson: Margareta Krantz Sewerin, tel: e-post: margareta.krantz.sewerin@falun.se

24 24. Nettokostnad fritidsgårdar, kr/ inv Definition Kolada (N09020) Nettokostnad för fritidsgårdar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Avser fritidsverksamhet som bedrivs för barn och ungdom vid fritidsgårdar eller motsvarande, inte fritidshem inom skolbarnsomsorgen. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Falu kommun ligger högre i jämförelse med andra kommuner, länet och riket. Kostnaderna har dock minskat från föregående år till följd av uppsägning av ungdomshuset Arenans lokaler. Anledningar till att kommunen fortfarande ligger högt i jämförelse med andra kommuner i landet är: Kostnader för personal från ungdomshuset Arenan finns fortfarande kvar (de riktar sin verksamhet mot äldre ungdomar). De är idag är anställda på Kulturhuset tio14. Några av fritidsgårdarna bedriver på uppdrag av barn- och utbildningsförvaltningen års verksamhet (öppen fritidsverksamhet). Fördelningen av olika typer av gemensamma kostnader har inte skett fullt ut till den verksamheten, vilket inneburit att kostnadsutfallet blivit högre för den traditionella fritidsgårdsverksamheten. Falu kommun bedriver i två veckor ett för deltagarna kostnadsfritt dagkollo (på en ö i sjön Runn) under sommaren. Då kollot är gratis finns inga intäkter för att täcka delar av den höga båtkostnaden. Kontaktperson: Anki Karlström, tel: e-post: anki.karlstrom@falun.se

25 25. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv Definition Kolada (N09022) Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Falun närmar sig kostnadsmässigt snittet för kommunerna i Dalarnas län vilket i första hand beror på en utökning av kulturbudgeten för kulturskolans nya lokaler och stora scenen i Kulturhuset tio14. Att vi ligger högre än liknande kommuner beror på de stora kostnaderna för Kulturhuset tio14 som tidigare finansierades av Folkets Husföreningen. Kontaktperson: Margareta Krantz Sewerin, tel: e-post: margareta.krantz.sewerin@falun.se

26 26. Nettokostnad musik- och kulturskolan, kr/inv Definition Kolada (N09023) Nettokostnad för musik- och kulturskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser Kommunal kultur- och musikskoleundervisning, till exempel kommunala musikskolan. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en musikprofil eller annan specialisering, t.ex. musikdagis har inte räknats hit utan har förts in på aktuell pedagogisk verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Till följd av investering och utökad ram avseende den kulturpedagogiska verksamheten ökade kostnaderna under 2014 och Se vidare under nyckeltalet Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år. Kontaktperson: Margareta Krantz Sewerin, tel: e-post: margareta.krantz.sewerin@falun.se

27 27. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv Definition Kolada (N09021) Nettokostnad för Idrotts- och fritidsanläggningar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunens idrotts- och fritidsanläggningar såsom idrottsplatser, sporthallar, bad, friluftsoch fritidsanläggningar samt småbåtshamnar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Falun låg i nivå med övriga Dalarna fram till och med utvecklades Lugnet sportcenter med restaurang, företagshotell, fördubbling av omklädningsrumskapaciteten och besökarcenter (Visitors center). Detta resulterade i ökade lokalkostnader som visar sig genom ökningen mellan 2008 och beror ökningen på en engångseffekt där nedskrivning av fastigheten Främby Ridhus (19 mnkr) belastade resultatet är kostnaden i nivå med 2011 igen års ökning beror på ökade kostnader för fastigheter och anläggningar på Lugnet bland annat i samband med skid-vm. Mellan 2015 och 2016 ökar kostnaderna likt hos övriga kommuner med 2,7 procent på grund av allmänt ökad prisnivå. Kontaktperson: Tomas Jons, tel: e-post: tomas.jons@falun.se