Verksamhetsnyckeltal. Övergripande verksamhet. 1. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) av 142

Transkript

1 Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet 1. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e- postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U av av av 160 Rejäl uppryckning för Faluns del, men sedan stagnation och tillbakagång jämfört medelvärdet för deltagande kommuner. Publicering i Kolada under maj. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se

2 2. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U av av av 162 Viss förbättring från och framåt, men långt under medelvärdet. Här finns stor förbättringspotential. Publicering i Kolada under maj. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se

3 3. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U av av av 160 När telefonkontakt väl uppstår med handläggare är bemötandet mycket bra trots viss nedgång. Publicering i Kolada under maj. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se

4 4. Informationsindex för kommunens webbplats Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla)\n. Kolada U av av av 290 En uppåtgående trend men långt till de bästa kommunerna som har över 90 procent. Webben är ett av kommunens viktigaste ansikte utåt! Publicering i Kolada under maj. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se

5 Förskola 5. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal U Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Antalet inskrivna barn/årsarbetare är högre än alla jämförbara grupper. Vi kan se att vår kurva - har stigit och vårt resultat i detta har försämrats. En viss osäkerhet finns hur andra kommuner redovisar kringresurser t.ex. specialpedagoger finns inte med i vår redovisning. Satsningarna i vår budget har varit att sänka barnantalet per avdelning, därför har mindre resurser kunnat läggas på att minska antalet barn/ anställd. Mätning den 15/10. Publicering i mars följande år. Ulrika Forsell, tel: e-post: ulrika.forsell@falun.se

6 6. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Kostnadsökningarna från 2010 till beror på satsningar gällande personal och lokaler. Den uppåtgående trenden de senaste åren ser ut att ha mattats av. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Ulrika Forsell, tel: e-post: ulrika.forsell@falun.se

7 Grundskola 7. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisning, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U av av 192 Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de varierat så mycket under de år som mätningarna gjorts. Undersökningarna har under kvalitetsarbetet fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att frågorna diskuterats bland lärare och skolledningen. Uppmärksamheten kring frågorna har troligen haft betydelse för att förbättra resultaten. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december. Tomas Olsson, tel: e-post: tomas.olsson@falun.se

8 8. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U av av 192 Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de varierar så mycket under de år som mätningarna har gjorts. Undersökningarna har genom kvalitetsarbetet fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att frågorna diskuterats bland lärare och skolledningen. Uppmärksamheten kring frågorna har troligen haft betydelse för de förbättrade resultaten. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december. Tomas Olsson, tel: e-post: tomas.olsson@falun.se

9 9. Elever åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). Kolada N av av av 236 Från att tidigare haft resultat som legat en bra bit över rikets liknande kommuner, så har resultatet fortsatt sjunka och ligger nu enbart strax över liknande kommuners resultat. Relativt stora förändringar i lärarnas nationella uppdrag har genomförts under senare år. Faluns grundskolor har varit tidigare i detta förändringsarbete och vi bedömer att tålamod och uthållighet är en av de viktigaste faktorerna i arbetet. De förväntade positiva effekterna tar tid. Resultaten mellan olika skolar är relativt varierande, vilket tyder på att vi behöver jobba för ökad likvärdighet. Grundskolorna fortsätter arbetet mot ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september. Tomas Olsson, tel: e-post: tomas.olsson@falun.se

10 10. Elever i åk.9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Faluns resultat har sjunkit rejält från föregående år och ser man tillbaka till år 2011 är fallet dramatiskt. I jämförelse med övriga dalakommuner ligger Falun fortfarande högt. Resultatförbättringar i Faluns grundskola kommer underifrån och återfinns i lägre årskurser: Årskurs 6 och 7 uppvisar förhållandevis goda resultat. En möjlig tolkning är att de effekter som kommer av det systematiska förbättringsarbetet vad gäller undervisningens kvalitet ger effekt, men enbart långsiktigt. Grundskolorna i Falu kommun behöver vara uthålliga i det utvecklingsarbete som påbörjats, men också höja siktet för att säkerställa att alla elever får rätt utmaningar och stimulans i lärandet. Publicering i Kolada under september. Mätning i samband med skolavslutning. Tomas Olsson, tel: e-post tomas.olsson@falun.se

11 11. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev U Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Nedgången från 2009 till 2010 beror på sparkraven och att vissa hyreskostnader lyftes bort från grundskolan. Personaltätheten vad gäller lärare har succesivt ökat sedan 2010, vilket påverkar kostnadskurvan och från 2010 ingår även en ökning av lokalkostnaderna i kostnadsutvecklingen. Ht 2009 genomgick grundskolan (och förskolan) en förändring från decentraliserad organisation, i form av fem skoldistrikt, till en centralisering där grundskolan blev samlad under ett paraply. Sedan 2010 ligger den kommunala grundskolan i Falun lägre i kostnadsnivå än samtliga jämförelsegrupper. Differensen mellan Falun och liknande kommuner har ökat från till medan kostnadsnivån i Falun jämfört med Dalarnas län och alla kommuner är oförändrad. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Tomas Olsson, tel: e-post: tomas.olsson@falun.se

12 12. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 280 steg meritvärdet för Faluns grundskolor kraftigt. Föregående år låg Falun under jämförbara kommuner, övriga dalakommuner och under kommungenomsnittet. I år är rangordningen tillbaka så som det sett ut sedan Kombinationen av höjda meritvärden och sjunkande andel elever med godkända betyg i alla ämnen tyder på minskad likvärdighet och ökad segregering, både mellan skolor och inom skolor. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september. Tomas Olsson, tel: e-post: tomas.olsson@falun.se

13 Gymnasieskolan 13. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 2010 måste slutbetyget omfatta kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 var första året som elever tog examen enligt den nya läroplanen GY 11 och den nya betygsskalan. De nya kraven för slutbetyg har inneburit att andelen elever med grundläggande behörighet har sjunkit i hela landet. Falun har en högre andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola vilket kan förväntas med hänvisning till kommunens socioekonomiska struktur. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

14 14. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) U Antal i kommunen foklbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av 290 Andelen elever som kommit in på sitt förstahansval sjunker fr.o.m i hela landet, förutom i Falun. Detta torde bero på att antalet ungdomar till gymnasieskolan minskar samtidigt som programutbuden och antal platser per program inte minskats. återfinns Falun nära jämförelsegrupperna som en konsekvens av minskat programutbud. Publicering i Kolada under mars. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

15 15. Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av 290 I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara: Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen? Svårt för ungdomar att få jobb? Utbildingar som inte möter branschernas behov? Publicering i Kolada under maj. Jonatan Block, tel: e-post: jonatan.block@falun.se

16 16. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) U Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IVprogrammet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket. Kolada N av av av 289 Andelen elever på Introduktionsprogrammet (tidigare IV) har ökat från och det innebär att fler elever än tidigare inte klarar av att fullfölja sin utbildning inom 4 år. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

17 17. Kostnad för kommunal gymnasieskola, (Enl. Skolverket), kr/elev U Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB. Kolada N av av av 232 Kostnadsutvecklingen i den kommunala gymnasieskolan i jämförelse med tidigare år är nu lägre. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

18 18. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket.\n Kolada N av av av 290 Mot bakgrund av den socialekonomiska strukturen i Falu kommun är det förklarligt att betygspoängen ligger relativt högt. Den kommunala gymnasieskolan i Falun har också en hög andel behöriga lärare. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december. Johan Svedmark, tel: e-post: johan.svedmark@falun.se

19 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 19. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv år U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. under 65 år med beslut enligt SoL och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Efter att ha haft en relativt hög kostnadsnivå från har en normalisering skett. Det finns inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner. Förändring av hanteringen inom personlig assistans bedöms ha haft störst betydelse för förändringen av kostnaderna från. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

20 20. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) U Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Fram t.o.m. år 2003 förekommer även personer 65 år och äldre i uppgiften om antal personer med verkställda beslut enligt LSS. Detta antal är dock förhållandevis litet och påverkar nyckeltalet marginellt. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Kolada N av av av 290 Invånare mellan 0-64 år med insatser enligt LSS har sedan 2010 minskat den uppgående trenden. Sedan 2010 har Falu kommun utökat antalet LSS-handläggare från 2,25 årsarbetare till dagens 6, samt arbetat med utbildning och handledning för gruppen. Rättssäkerheten har därmed höjts. Publicering i Kolada under februari. Pia Pousette, tel: e-post: pia.pousette@falun.se

21 21. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS 9.9, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt LSS. Avser alla beslut om LSS-insats avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 62 Falu kommun arbetar aktivt med att utöka antalet boendeplatser, eftersom behovet av bostäder ökar. Vid redan befintliga servicebostäder har antalet lägenheter utökats, där så varit möjligt. I augusti öppnades en ny gruppbostad och därmed kunde sex beslut från - verkställas. Publicering i Kolada under november. Pia Pousette, tel: e-post: pia.pousette@falun.se

22 22. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson). Avser alla beslut om LSS-insats avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 114 Falu kommun har många brukare med beslut på kontaktperson. Tillgången på uppdragstagare har också varit relativt god. Två handläggare arbetar del av sin tid med rekrytering av kontaktpersoner. Svårigheten ligger i att rekrytera kontaktpersoner till personer med komplexa funktionsnedsättningar och där kontaktpersonen behöver specialkunskaper. Här kan det ta tid att hitta rätt person. Publicering i Kolada under november. Pia Pousette, tel: e-post: pia.pousette@falun.se

23 Ekonomiskt bistånd 23. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) U Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N av av av 282 Jämfört med liknande kommuner följer Falun samma utveckling sedan på ungefär samma nivå samt sjunkande kostnad från. Andelen långvarigt bistånd hänger ihop med tillgången till arbetsmarknads- och arbetsrehabiliterande stödåtgärder förutom tillgången på arbeten för grupper med fel, låg eller ingen utbildning. Dessa grupper saknar ofta annan ersättning i form av a-kassa eller sjukpenning. Falun har även en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd enligt nyckeltal 69. Det långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

24 24. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl. flyktinghushåll), kr/hushåll U Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N av av av 283 Vi följer samma trend som liknande kommuner med stigande kostnader men på en lägre nivå. sker ett trendbrott för Falun då kostnaden minskar. En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd. Högre kostnader per hushåll kan förklaras av lägre andel egna inkomster i hushåll vilket är fallet för stora grupper som helt saknar annan ersättning, ex vis a-kassa och ersättningar vid arbetsmarknadsåtgärder. Tidigare års s.k. försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga kostnader för försörjningsstöd och lägre kostnader från staten, ex vis ersättningar för arbetsmarknadsåtgärder eller ersättningar från Försäkringskassan och tvärtom och att detta skiljer sig åt mellan kommunerna. Enligt öppna jämförelser har Falun en stor andel arbetslösa utan ersättning. Det gäller i ännu högre utsträckning för unga vuxna år samt personer med flyktingbakgrund. I målgruppen har även funnits en relativt hög andel utan avslutade gymnasiestudier vilket försämrat anställningsbarheten och bidragit till långvarigt försörjningsstöd. Enligt nyckeltal 3 har Falun en något lägre andel förvärvsarbetande i åldersgruppen år än liknande kommuner. Hyreskostnaderna utgör generellt en stor andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd per hushåll vilket kan skilja sig åt mellan kommunerna. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

25 25. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv år U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12. Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun ligger högre jämfört med jämförbara kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år. Falun har en högre andel arbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Se även kommentarer för övriga nyckeltal för ekonomiskt bistånd. Kan även eventuella demografiska skillnader påverka resultatet? Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

26 26. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 168 Alla ansökningar är inte akuta för dagen. Många invånare har framförhållning och kontaktar socialförvaltningen i god tid. Vissa perioder kan dock låg personaldimensionering innebära väntetider på grund av exempelvis vakanser. Falun har haft betydligt kortare väntetider jämfört med alla kommuner fram till och har fortfarande kortare väntetider än liknande kommuner. Långa väntetider hänger ofta ihop med personaldimensionering samt komplexiteten på ärendena. Publicering i Kolada under februari. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

27 27. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) U Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Visar att det är en relativt sett hög andel kommuninvånare som vid något tillfälle har behov av att ansöka om ekonomiskt bistånd på grund av låga inkomster som tangerar eller ligger under socialbidragsnormen. Andelen har i princip varit oförändrad sedan Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

28 28. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Kolada U av av av 279 Falun ligger högre än jämförbara kommuner. Sedan 2011 minskar dock antalet mer än övriga kommuner. De flesta arbetsmarknadsinsatser (praktik, studievägledning etc.) till målgruppen innebär inte att de får möjlighet till annan ersättning än ekonomiskt bistånd. De flesta i målgruppen är inte kvalificerade till a-kasseersättning eller andra ersättningar som förutsätter en tidigare inkomst av arbete. För att nå en snabbare nedgång krävs insatser från arbetsmarknadsparterna som innebär att målgruppen får möjlighet till lön eller andra ersättningar än ekonomiskt bistånd. Falun har sedan tidigare en hög andel i målgruppen som saknar gymnasieutbildning vilket förmodligen påverkar antalet unga med ekonomiskt bistånd. Publicering i Kolada under november. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

29 29. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 176 Från har antalet återaktualiseringar ökat igen. En anledning synes vara att uppföljningar av insatser och placeringar inte varit möjliga att genomföra p.g.a. större antal vakanser inom personalgrupperna och hög personalomsättning inom framförallt myndighetsgrupperna inom barn och familjesektionen. En omorganisation har genomförts från inom myndighetsgrupperna vilket också bidragit till att arbetssätt, rutiner och uppföljningar varit under uppbyggnad och inte fungerat fullt ut. Den psykiska ohälsan hos barn och unga kan även kompletteras med andra problemområden som alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet mm vilket ställer än högre krav på vilka insatser som behövs för varje individ. Publicering i Kolada under november. Ove Stenberg tel: e-post: ove.stenberg@falun.se

30 30. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Utgångspunkten är att personen i princip omgående kan börja på ett för denne lämpligt arbete, dvs. det ska inte finnas andra betydande svårigheter som personen måste komma tillrätta med innan ett arbete kan bli aktuellt. Källa Socialstyrelsens Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd. Jämförelsemåttet presenteras inte för de kommuner som har ett bortfall i sin rapportering på mer än 20 %. Kolada U av av 284 Falun har betydligt större andel arbetslösa än övriga kommuner. Utvecklingen från följer dock övriga kommuner med en ökande andel. Andelen i Falun var år 56,3 procent, endast en kommun (Trelleborg) av 8 jämförelsekommuner låg högre. Som jämförelse kan även nämnas grannkommunen Borlänge (ej jämförelsekommun) som hade en andel på 37,5 procent. Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder (såväl Arbetsförmedlingens som kommunala) till målgruppen tycks vara lägre i Falun jämfört med många andra kommuner. Falun har även (haft) lägre personalkostnader än jämförbara kommuner, d.v.s. lägre dimensionering av socialsekreterare inom försörjningsenheterna. Tidigare studier har visat att samband finns mellan tillräcklig dimensionering till handläggning, stöd och samverkansresurser på individnivå och lägre kostnader för ekonomiskt bistånd. Av öppna jämförelser kan man också se ett samband när det gäller andra liknande kommuner. Publicering i Kolada under november. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

31 31. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarig ekonomiskt bistånd, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Kolada U av av 262 Falun har en högre andel mycket långvariga biståndsmottagare jämfört med övriga kommuner. En del av den gruppen finns sannolikt även på arbetsförmedlingen utan att erbjudas några insatser (kod 14). Andelen mycket långvariga biståndshushåll har stor betydelse för den totala kostnaden av ekonomiskt bistånd. Personer som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden under lång tid har stora svårigheter att ta sig in utan adekvata insatser på arbetsmarknads- och rehabiliteringsområdet. Enligt KPB (kostnad per brukare) för uppgår antalet ytterfall, d.v.s. hushåll med totala årskostnader på över 100 tkr till 231 st vilket motsvarar 12,9 procent och 38 % av det totala utbetalda ekonomiska biståndet. Publicering i Kolada under november. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

32 32. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för institutionsvård vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun har sedan 2007 legat i en högre kostnadsnivå jämfört med övriga jämförelsekommuner. Kostnaden sjönk från 2009 fram till då kostnaden steg dramatiskt. Därefter sjönk kostnaderna kraftigt under för att hamna på samma nivå som liknande kommuner och alla kommuner. Genom KPB framgår att de kommuner som har mer insatser i öppenvård istället har lägre insatser i form av institutionsvård. Även här fanns en skillnad i personalkostnader där Falun låg under genomsnittet. Kommuner med högre personalkostnader har ofta lägre institutionskostnader även om det också finns undantag. Från och med beslutades om personalförstärkning med en handläggare. Under hade antalet ytterfall (över 300 tkr) minskat med 20 personer till 27. Den totala kostnaden för institutionsvård beror på andel vårddygn och vårddygnskostnaden. Vid vård utan samtycke (tvångslagstiftning LVM o LVU) måste kommunerna använda de statliga SIS institutionerna där dygnskostnaden ligger på en betydligt högre nivå än HVB hem. Dygnskostnaden är där ca 3500/ dygn för LVM resp. ca 4500 kr/ dygn och uppåt för LVU. Andelen placeringar på SIS hem har stor betydelse för kostnaden. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

33 33. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv. U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för missbrukarvård vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N av av av 290 Kostnadsökningen fram till och med hänger ihop med höga kostnader för institutionsvård. Under ökade istället kostnader för köpt öppenvård. Sedan har kostnaden minskat men ligger högre än övriga kommuner. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

34 34. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv. U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd som avser boende, individ. Behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N av av av 290 Under ökade köpt öppenvård utifrån målsättningen att minska kostnaderna för institutionsvård. Under fortsatte kostnaden att öka. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se

35 35. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv år U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för alla öppna insatser för barn och unga 0-20 år, dividerad med antal invånare 0-20 år den 31/12. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Fram till år hade Falun kostnader för öppna insatser som i stort sett låg på samma nivå som övriga kommuner i Sverige. En större politisk satsning med 10 mkr gjordes på förebyggande insatser år. Detta medförde motsvarande ökade kostnader och sämre nyckeltal i jämförelse med andra kommuner. Avsikten med satsningen var/är att förstärka det förebyggande arbetet och förhindra eller minska antal placeringar på HVB-hem och familjehem. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Ove Stenberg tel: e-post: ove.stenberg@falun.se

36 36. Vårddygn i familjehem, antal/inv år U Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N av av av 290 Antal vårddygn har ökat till nya nivåer under de senaste 6-7 åren. Troligen beror det på den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. En ökning av antal orosanmälningar om barn som far illa kan även ses de senaste åren som kan komplettera bilden av ökningen av den psykiska ohälsan i samhället och ökande antal barn som behöver placeras utanför hemmet. En annan faktor är även en medveten styrning från placering på HVB-hem till placering på familjehem för att minska kostnaderna och tiden för placeringen. Publicering i Kolada under februari. Ove Stenberg tel: e-post: ove.stenberg@falun.se

37 37. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv år U Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N av av av 290 Antal vårddygn har minskat något från år 2010 vilket till stor del beror på en medveten strategi att styra placeringarna till familjehem istället för HVB-placeringar. Ett ökat inflöde av orosanmälningar av allvarlig/mycket allvarlig karaktär angående barn som far illa kan vara en trolig orsak till att placeringarna på HVB-hem börjat öka igen. Dessa ökningar kan i sin tur bl. a. bero på den ökade psykiska ohälsan i samhället. Den psykiska ohälsan hos barn och unga kan även kompletteras med andra problemområden som alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet mm vilket ställer än högre krav på vilka insatser som behövs för varje individ. Publicering i Kolada under februari. Ove Stenberg tel: e-post: ove.stenberg@falun.se

38 Hemtjänst för äldre 38. Nöjd kund-index, hemtjänst (äldreomsorg) helhet Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m.. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U av av av 266 Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under kontinuerlig utveckling. Faluns hemtjänst får ett mycket gott omdöme från brukarna. Det är dock ett litet spann mellan bästa och sämsta resultat kommunerna emellan. Det här resultatet gäller hemtjänsten som helhet och oavsett om det är i kommunal regi eller enskild regi. Det finns inga signifikanta skillnader mellan hemtjänsten som drivs i egen regi eller av någon entreprenörerna. Mätning sker i regel under april/maj och publiceras i oktober/november. Resultatet från är framtaget med en metod för nöjdkund-index som tillämpades av SCB. Från och framåt har en annan enkät från Indikator använts. Även om de bägge resultaten är likvärdiga så har vi valt att lägga samman dem för att ändå ge en bild av utvecklingen. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

39 39. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, antal (%) U Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst. Fr.o.m. exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N av av av 284 Falun har en hög andel invånare 65+ som är beviljade hemtjänst och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en låg andel invånare 65+ i särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till Publicering i Kolada under februari. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

40 40. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv. 65+ U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal invånare /12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet, d.v.s. rätten och möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt. Vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende kan konstateras att kostnaden är lägre än andra liknande kommuner. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

41 41. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N av av av 278 Även om vi har en något högre andel kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än andra kommuner så blir det inte synligt i det här diagrammet. Det beror på att vi också försöker arbeta förebyggande genom att tillämpa förenklad handläggning för hemtjänstinsatserna städ, tvätt och hemhandling för dem som är 80 år och äldre. Detta gör att genomsnittskostnaden ändå hamnar inom det normala blev det fel i inrapporteringen av statistiken nationellt. Därav hacket i diagrammet. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

42 42. Personalkontinuitet, antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14- dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndagsöndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 198 Nycketalet påverkas av en hög andel brukare med stort vårdbehov, heltid till alla och möjligheterna att schemalägga på ett flexibelt sätt. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

43 Särskilt boende för äldre 43. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m.. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U av av av 272 Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under kontinuerlig utveckling. Nöjdheten med Faluns verksamhet inom vård- och omsorgsboende har ökat kraftigt från 2008 och framåt. Orsakerna är bl.a. en ökad tydlighet i vad vård- och omsorgsboendet ska ha för kvaliteter, en medveten satsning på måltidssituationen och aktiviteter och stimulans samt arbetet med riskbedömningar. Det finns inga signifikanta skillnader mellan verksamheter som drivs i egen regi eller av någon entreprenör. Publicering i Kolada under december. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

44 44. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) U Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl. SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik t.o.m. 2006, Socialstyrelsens individstatistik fr.o.m Kolada N av av av 283 Falun har en väldigt låg andel invånare 65+ som är beviljade vård- och omsorgsboende och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en hög andel invånare 65+ inom hemtjänsten. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till Publicering i Kolada under februari. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

45 45. Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv. 65+ N Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal invånare /12. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och befolkningsstatistik. Kolada N av av av 290 En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet; rätten och möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt. Man kan vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende konstatera att kostnaden är lika eller lägre än andra liknande kommuner. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

46 46. Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare N Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m. så avses ett månadssnitt under året av individstatistiken hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Kolada N av av av 285 Sett över en fyraårsperiod har Faluns kostnadsutveckling inom detta område varit mycket återhållsam i jämförelse med andra kommuner. Det visar på att den ständigt pågående förbättringen och effektiviseringen av verksamheten har fungerat under dessa år. Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

47 47. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg måltidsmiljö, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m.. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U av av av 273 Än så länge för lite data för att kunna dra några slutsatser, men det här är en ofta förekommande fråga och finns med för att bygga upp en kunskap om hur det ser ut och därmed kunna utgöra en grund för ett förbättringsarbete. Publicering i Kolada under januari. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

48 48. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv. U Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som medför inläggning på sjukhus, kvinnor och män. Avser genomsnitt för tidsperioden år T-2 till år T. Källa: Socialstyrelsen Patientregistret Kolada U av av av 284 Det här är en ofta förekommande fråga och tyvärr ligger Falun högt i den här statistiken. Ser man på utvecklingen bland alla kommuner så är det en ökande trend från 2007 och framåt. Vi arbetar dock kontinuerligt med fallförebyggande arbete bland dem som omfattas av omvårdnadsförvaltningens verksamheter, men här krävs även insatser från fler aktörer för att nå tillfredställande och heltäckande förbättringar. Publicering i Kolada under januari. Jonas Hampus, tel: e-post: jonas.hampus@falun.se

49 Trafik och Mark 49. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv. U Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N av av av 283 Kostnadsutvecklingen följer övriga kommuner i Dalarna. Dalatrafik har nyligen gått in i ett avtal som ger högre kostnader. Den relativt höga kostnadsnivån jämfört med de andra posterna kan förklaras med en hög servicegrad och att Falun har ett flertal mindre tätorter utspridda i kommunen som leder till att vi servar ett stort geografiskt område i relation till antal invånare i kommunen. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada under juni. Henrik Andersson, tel: e-post: henrik.andersson@falun.se

50 50. Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv. U Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N av av av 290 har vi kommit tillbaka till en relativt normal nivå sett utifrån de senaste 5 åren. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada under juni. Henrik Andersson, tel: e-post: henrik.andersson@falun.se