SNÄTTRINGESKOLANS / FRITIDSHEMMENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 SNÄTTRINGESKOLANS / FRITIDSHEMMENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

2 Snättringeskolans / fritidshemmens plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Förskoleklass/Skolbarnomsorg a för planen: Nadja Melander och Lena Granholm Vår vision Vår pedagogiska grundsyn för likabehandling är att alla barn är alla vuxnas ansvar. Snättringeskolan skall vara en trygg och respektfull verksamhet som är fri från diskriminering och kränkande behandling där alla har rätt att bemötas som likvärdiga och unika individer Alla elever ska känna sig trygga i skolan och fritidshemmen Vi på Snättringeskolan strävar i enlighet med läroplanen efter att verkligheten präglas av omsorg om varje individ och syftar till att alla barns förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt att aktivt bekämpa tendenser till trakasserier Alla elever ska känna till att skolan ingriper mot varje form av diskriminering. De ska också veta vem eller vilka de kan vända sig till när de upplever sig kränkta eller diskriminerade. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Barn och elevers delaktighet Barn/elever har inget formellt ansvar i likabehandlingsplanen. Däremot är barn/elevers perspektiv viktigt och barnen/eleverna ska vara delaktiga i arbetet. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande är anpassad efter deras ålder och mognad.

3 Trygghetsvandringar en gång per termin Trygghetsenkät genomförs en gång per termin Kamratstödjarorganisationen Möten i klasserna kring diskrimineringsgrunder och kränkande behandling Samtal om regler i barngrupperna, klassråd och elevråd Klassbarometer Elev-lärar/vuxen samtal, regelbundet Klassens kvalitetsrapport Elevledda utvecklingssamtal Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar ska informeras; via hemsidan, skolråd och föräldramöten Personalens delaktighet All personal har i sina arbetslag arbetat fram plan mot diskriminering och kränkande behandlingsmaterialet utifrån den mall som huvudmannen anvisade. Planen utvärderas årligen och revideras i maj. Antas på första arbetsplatsträffen i augusti. Ansvar: och Trygghetsgruppen Uppföljning av arbetet sker på arbetsplatsträffar och dokumenteras. Ansvar: och pedagoger Årlig utvärdering i slutet av läsåret Ansvar:, Pedagoger och elevrådet Förankring av planen På läsårets första föräldramöte informeras om planen och om att den finns på hemsidan. Varje hem erbjuds ett exemplar. Under första skolveckan då vi arbetar med trygghet och trivsel ska alla lärare/pedagoger gå igenom planen med sina elever samt ta detta enskilt med nyinflyttade elever vid behov. Ansvar; och pedagoger UTVÄRDERING Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vid årlig utvärdering i maj med all personal. Utvärdering på klassråd sedan elevråd i maj. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning och personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen från tidigare års arbete har mynnat ut i de åtaganden vi har under normer och värden i Kvalitetsredovisningen 2009/2010 och arbetsplan 2010/2011; Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Åtagande 2009/2010 Fortsätta arbetet med livskunskap (F) Utveckla arbetet med fadderverksamhet (F+S) Att all pedagogisk personal blir mer synliga och kända för eleverna Att Plan mot diskriminering och kränkande behandling blir levande inslag i vardagen

4 Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Att öka tryggheten Åtgärder Ansvarsbarn Trygghetsvandring Sociogram Samtal varje dag om hur vi har det till exempel vid fruktstunden Gruppstärkande lekar ute och inne Personalen synlig på gården med sina gula jackor Livskunskap Tjejsnack-killsnack Massage Regler, rutiner och normer Elevvård som stående punkt på arbetslagsmöten Uppföljning av åtgärder Uppföljning sker via elevenkät i februari och utvärdering på skolans utvärderingsdag i maj Trygghetsenkät genomförs en gång per termin och utifrån resultat analysera och åtgärda det som kommit fram Åtagande för skolan 2010/2011 Alla elever ska känna sig trygga överallt på skolans område och känna att de kan vända sig till vilken vuxen som helst i skolan som då bemöter dem med respekt Åtgärder Vi arbetar med Livskunskap och Plan mot diskriminering och kränkande behandling i vår vardag. Att alla barn/elever ska känna sig trygga i skolan för att möjliggöra en lyckad lärandeprocess. Att all pedagogisk personal blir mer synliga och kända för eleverna. Att kontinuerligt skapa tillfällen för samtal och diskussion runt trygghetsfrågor. Vid skolstart fokuserar vi på att införliva trivselregler och ordningsregler. Då upprättar vi också, tillsammans med eleverna, regler för klassen. Vi genomför trygghetsvandringar. Arbeta för att öka förståelsen av skillnaden mellan klasskamrat och vän. Trygghet är en stående punkt som behandlas i klassråd veckovis. Kontinuerliga trygghetsenkäter Utveckla samarbetet med Friends. Utveckla Vänskapsveckan. Uppföljning av åtgärder Genomförs i klassen i samband med klassrådet. Muntlig utvärdering av Vänskapsveckan på livskunskapen. Elevenkäten Trygghetsenkäterna 2ggr/år Årets plan ska utvärderas senast

5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi utvärderar vid gemensam personalkonferens med all personal samt att eleverna utvärderar via trygghetsenkät 2ggr/år samt elevenkät 1ggr/år. för att årets plan utvärderas FRÄMJANDE INSATSER Främja likabehandling oavsett kön/områden som berörs av insatsen Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning En jämställd verksamhet där alla kan känna sig delaktiga oberoende av kön Mätning: Trygghetsenkäten, elevenkäten : Pedagoger/lärare Insats Fortbilda (fräscha upp) pedagogerna i genusarbetet Välja material, läroböcker, filmer, högläsningsböcker och aktiviteter med genusperspektivet i åtanke stående punkt vid möten som behandlar elevvård Personalen ska aktivt motverka stereotypa könsroller Livskunskap Andra åtgärder, för den enskilda verksamheten eller generellt Personalen reflekterar över och diskuterar nuvarande förhållningssätt (augustidagarna) Samarbetsövningar, Livskunskap, speciella aktiviteter. Motarbeta sexualiserat språkbruk I undervisningen ta upp t.ex. den bild reklamen ger av kvinnligt och manligt Pedagoger/lärare Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Främja åtgärder etnisk tillhörighet/områden som berörs av insatsen Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Ingen ska känna sig kränkt på grund av sitt etniska ursprung Oavsett etnisk tillhörighet ska alla ha samma rättigheter och möjligheter Alla ska känna sig trygga oavsett var de kommer ifrån Mätning Trygghetsenkät, elevenkät Pedagoger/lärare Insats Livskunskap, SET Personalen ska aktivt motverka all form av diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet Alla arbetar med FN-veckan och alla människors lika värde

6 Andra åtgärder, för den enskilda verksamheten eller generellt Fadderverksamhet Religionsundervisningen lyfter fram dessa frågor.(historia och geografi) Världskarta där vi noterar alla språk som talas på skolan Ta tillvara barnens kulturella ursprung genom dans, lekar, maträtter, språk och litteratur Läsa berättelser om barn/människor i andra länder och deras villkor Pedagoger/Lärare Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Främja åtgärder religion eller annan trosuppfattning/områden som berörs av insatsen Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla ska respekteras oberoende av vilken religion eller trosuppfattning elevens familj omfattas av Inget barn ska känna sig diskriminerat eller trakasserat på grund av religion eller trosuppfattning Insats Livskunskap Önskemål om kost(mat) respekteras Fortbildning för personalen, föreläsningar, studiebesök och diskussioner Föreläsningar för föräldrar Andra åtgärder för den enskilda verksamheten eller generellt Undervisningen: se film, läsa faktaböcker och berättelser om olika länder Kockskola, där personalen tar upp matvanor i olika länder bl.a. p.g.a. tro Pedagogerna/lärarna Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Främja åtgärder funktionshinder/områden som berörs av insatsen Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla barn/elever har samma rättigheter och möjligheter, oavsett funktionshinder att känna sig delaktiga i den dagliga verksamheten Den fysiska miljön ute och inne ska anpassas så att den tillgodoser alla barn/elevers behov Alla barn ska accepteras och respekteras Insats Livskunskap Anpassa den fysiska och psykiska miljön så att den tillgodoser alla individers olika behov Kompetensutveckla personalen, lyfta fram olika osynliga funktionshinder Erbjuda handledning till personalen vid behov Beredskap att ta emot elever med olika funktionshinder Andra åtgärder för den enskilda verksamheten eller generellt Planering av aktiviteter och styrda lekar så att barn med funktionshinder kan delta

7 Inköp av lämpligt material Personalen håller sig uppdaterad vad gäller forskning och information som gäller verksamhetsspecifik problematik Planering av arbetsplatser och inomhusmiljön så att den främjar undervisningen Specialpedagogerna ska vara i verksamheten för att kunna anpassa med åtgärder och hjälpmedel Samtal/undervisning om olika funktionshinder, även osynliga som finns i elevernas närhet Pedagoger/lärare Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Främjande åtgärder sexuell läggning/områden som berörs av insatsen Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla ska accepteras och respekteras utifrån den de är och inte utifrån sexuell läggning Insats Livskunskap Fortbildning av personal (handledning) så att beredskap finns att diskutera dessa frågor Andra åtgärder för den enskilda verksamheten eller generellt I undervisningen ta upp hur olika familjekonstellationer kan se ut i sex och samlevnadsundervisning Pedagogerna diskuterar dessa frågor när de kommer upp(öppet och fördomsfritt) Välja böcker och berättelser som tar upp dessa frågor, även annat material, filmer och till exempel sångtexter Pedagoger/lärare Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Främja åtgärder kränkande behandling/områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Ingen elev ska utsättas för kränkande behandling Inga nedvärderande (sänkande) ord får användas Insats Livskunskap Upplysa, undervisa om vad kränkande behandling kan vara Tydliga regler i verksamheten för vad som är och inte är accepterat Trygghetsgruppens arbete Nolltolerans när det gäller kränkningar Kamratstödjarnas arbete Värdegrundsövningar, arbeta med attityder, elev-vuxen, elev-elev, vuxen- vuxen Rollspel och konflikthantering Pedagoger/lärare

8 Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder Via den årliga verksamhetsutvärderingen Elevenkäterna Klassens kvalitetsredovisning Arbetslagsvis kartläggning Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevenkäter Klassens kvalitetsrapport Trygghetsenkät 2ggr/år Trygghetsvandringar Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att delta i arbetet kring plan mot diskriminering och kränkande behandling i arbetslaget. Information från rektorerna efter Kamratstödjarsmöte Rastvärd Elevvårds tid i arbetslaget Sociogram Resultat och analys Alla avdelningar/arbetslag har gjort en egen nulägesanalys som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Detta är sammanställning som är giltig för hela verksamheten. På elevenkäten framkom att eleverna känner sig trygga i skolan. På självskattningen framkom det att flera elever upplever att det förekommer kränkande behandling mellan elever under raster. Identifierade riskområden är UTE: skolgården, bakom gympasalen INNE: omklädningsrummen i gymnastiksalen, kapprum, matsalskön, korridoren utanför musiksalen. När en kränkande handling skett, görs skyndsamt en kartläggning där alla parter har möjlighet att komma till tals.

9 KARTLÄGGNING Aktivitet Personalen ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och beteende mot såväl barn som vuxna Information från elever och vårdnadshavare Kamratstödjare Information från elevhälsoteamet Elevenkäter Föräldraenkäter Klassens kvalitetsrapport Trygghetsenkät 1ggr/termin Alla vuxna på skolan Centralt Centralt Klasslärare Trygghetsgruppen Trygghetsvandringar Deltagande observationer Aktivt rastvärdskap Elevledda utvecklingssamtal Elevernas självskattning/social utveckling Elevvård i arbetslaget Sociogram Flexibel och öppen dialog med föräldrar Arbetslaget Klasslärare All personal som har kontakt med föräldrar FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av kränkande behandling/områden som berörs av åtgärden Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Snättringeskolans ledning ska skapa en organisation med ett arbetssätt som möjliggör ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Det innebär att verksamheterna ska ha personal med lämplig kompetens, som var och en, ska ha detta arbete i åtanke. Det innebär också att barn och elever ska kunna vistas i Snättringeskolans lokaler och på skolgården utan att riskera att utsättas för kränkande handlingar. Därför ska det även i fortsättningen finnas ett tillräckligt antal rastvärdar och elevassistenter, som ska säkerställa barns och elevers trygghet under rasterna. De ska vara iklädda gula jackor för att synas bra. I omklädningsrummen som hör till idrottshallen är risken att utsättas för kränkande handlingar

10 stor. Idrottslärare, klasslärare/fritidshemspersonal och elevassistenter ska gemensamt arbeta för att omklädningsrummen ska vara en trygg plats att vistas i. Trygghet ska vara en stående punkt på dagordningen vid möten i arbetsenheterna. Vid behov kan aktuella frågeställningar föras vidare till rektor. ANSVARSFÖRDELNING Vi prioriterar det förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Det förebyggande arbetet sker i huvudsak inom arbetslagen. Aktivitet Så här gör vi Ansvar Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsteamet Ordningsregler med konsekvenser Raster Inbjudningskort Grupp- och lagindelning Planen utvärderas årligen och revideras vid behov i maj. Antas på första arbetsplatsträffen i augusti På läsårets första föräldramöte informeras om planen och om att den finns på hemsidan. Varje hem erbjuds ett exemplar. Uppföljning av arbetet sker på minst en arbetsplatsträff/termin och dokumenteras Årlig utvärdering i slutet av läsåret Gruppen består av skolsköterska, fritidspersonal, lärare och rektor Gruppen träffas var 6:e vecka. Årlig utvärdering i slutet av läsåret Reglerna anslås i klassrum, på fritidshem och öppet fritids Det är alltid rastvärdar ute på rasterna. Rastvärdar har gul jacka. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ställen där eleverna känner sig minst trygga Eleverna får inte dela ut inbjudningskort om inte alla barn i gruppen är bjudna. Detta sköts under lektionstid av ansvarig pedagog. och trygghetsteam och pedagoger och pedagoger, Pedagoger och elevrådet Pedagoger och elevrådet och pedagoger Klass- barn- och elevråd På klassrådet ska frågor om trivsel och och

11 trygghet tas upp. Vi har även storsamlingar på fritidshemmen där även trivsel och trygghet tas upp. Kamratstödjare Utses i årskurserna 4-6. Livskunskap Arbetslagsmöten Fadderverksamhet Skolans EHT-team Skolans Trygghetsgrupp Utbildning/uppföljning med Friends Frånvaro Hälsoaktivitet Deras uppdrag är att var en bra kamrat, ta kontakt med ensamma elever och ta hjälp av vuxna i akuta situationer. De träffas regelbundet tillsammans med skolledningen. Ämne på schemat - för emotionell och social träning Elevvård är en stående punkt på dagordningen Elever i årskurs1-3 och 4-6 har faddersystem i sina arbetslag. I teamet ingår skolhälsovården, psykolog, kurator, specialpedagoger samt rektorer som har schemalagda möten varje vecka och elevvårdskonferenser. Träffas var sjätte vecka på schemalagd tid, samt ingriper skyndsamt vid akuta ärenden. 1ggr/år träffar våra kamratstödjare Friends handledare för utbildning. När läraren bedömer att det är hög frånvaro (10 dagar/år) förs det vidare till rektor och EHT Sker i form av TEMA till exempel Må bra vecka i de olika årskurserna ansvarig för barn- och elevrådet Pedagoger Skolsköterska Psykolog Kurator Specialpedagog Medlemmar i Trygghetsgruppen Friends handledare Trygghetsgruppen Lärare/pedagog Idrottslärare Skolhälsovård RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Barn och elevers rätt till stöd Vuxna har alltid huvudansvaret för att införa, tydliggöra och följa upp de skolregler som finns, att det är en bra skolmiljö. Alla som jobbar i en förskola eller skola har enligt lag s.k. handlingsplikt. Det innebär att man måste agera skyndsamt om man får kännedom om att

12 ett barn/elev upplever att den utsätts för kränkande behandling. De barn/elever som själva aktivt ber om hjälp ska alltid tas på allvar. Barnet/eleven har rätt att få stöd då hon känner sig kränkt. Barns/elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas och vem barnet/eleven än kontaktar i verksamheten så har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att åtgärder ska kunna vidtas måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Personalen har alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Det är barnet/elevens tolkning av att vara utsatt som har företräde. Det ska inte spela någon roll till vilken vuxen på skolan som barnet/eleven vänder sig till, de ska vara helt trygga med att alla vuxna tar dem på allvar och att adekvata åtgärder vidtas. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vuxna har alltid huvudansvaret för att införa, tydliggöra och följa upp de skolregler som finns och att det är en bra skolmiljö. Alla som jobbar i en förskola eller skola har enligt lag s.k. handlingsplikt. Det innebär att man måste agera skyndsamt om man får kännedom att ett barn/elev upplever att den utsätts för kränkande behandling. De barn/elever som själva aktivt ber om hjälp ska alltid tas på allvar. Barnet/eleven har rätt att få stöd då hon känner sig kränkt. Barns/elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas och vem barnet/eleven än kontaktar i verksamheten så har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att åtgärder ska kunna vidtas måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Personalen har alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Det är barnet/elevens tolkning av att vara utsatt som har företräde. Det ska inte spela någon roll till vilken vuxen på skolan som barnet/eleven vänder sig till, de ska vara helt trygga med att alla vuxna tar dem på allvar och att adekvata åtgärder vidtas. Möte med Kamratstödjarna varannan vecka Väl synliga rastvärdar vid varje rast Elevsamtal Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsgruppens medlemmar är Nadja Melander, rektor Lena Granholm, rektor Robert Sirous, lärare Karin Gustavsson, lärare Kerstin Hedberg, lärare Skolsköterska Rutiner för dokumentation Varje misstanke om kränkning ska utredas och dokumenteras i kommungemensamma blanketterna. Varje åtgärd ska dokumenteras. Dokumentationen skickas vidare till huvudman av rektor. Uppföljning av varje fall ska dokumenteras. Denna dokumentation behövs bland annat för att påvisa att verksamheten vidtagit alla skäliga åtgärder för att utreda och förhindra den aktuella kränkningen.

13 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA När en elev har blivit kränkt av en annan elev Alla samtal och överenskommelser dokumenteras. Aktivitet Pedagogen har samtal med berörda elever Pedagogen informerar rektor Berörda vårdnadshavare informeras om det inträffade skyndsamt Ansvar Den personal som behöver kännedom om det inträffade informeras Uppföljning inom en vecka Om kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavare informeras och trygghetsgruppen kopplas in. Två från trygghetsgruppen kartlägger händelsen med det utsatta barnet och de övriga inblandade barn. Utgångspunkt är den mall som Huddinge kommun antagit Handlingsplan upprättas för den kränkande och för det kränkta barnet Uppföljning inom två veckor Elevvårdskonferens Medlemmar i trygghetsgruppen Medlemmar i trygghetsgruppen Medlemmar i Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Beroende på händelsens art görs anmälan till socialtjänst och/eller polis När en elev uppmärksammar en kränkning eller när en elev upplever sig kränkt Eleven tar kontakt med en vuxen. Man kan också göra en anonym anmälan i den brevlåda som finns utanför matsalen. När en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande handling Vårdnadshavaren kontaktar barnets pedagog, rektor eller annan vuxen på skolan

14 Om kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavare informeras Vårdnadshavare och inblandade parter kallas till ett möte Åtgärdsprogram upprättas Uppföljning inom två veckor När en vuxen på skolan kränker en elev Aktivitet Den som uppmärksammat kränkningen eller den elev som blivit kränkt kontaktar rektorn. utreder via samtal med berörda parter. kontaktar vårdnadshavare till eleven rapporterar till huvudman Uppföljning sker inom en vecka Om inte kränkningen upphör kontaktar rektor huvudman Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Beroende på händelsens art görs anmälan till socialtjänst och/eller polis INFORMATION Barn, elever, föräldrar och personal på skolan ska bli informerade om innehållet i Planen mot diskriminering och kränkande behandling och på olika sätt vara delaktiga i framtagandet och utvärderingen av planen. Aktivitet Så här gör vi Information Alla barn och elever ska informeras i början på höstterminen om vad en Plan mot diskriminering och kränkande behandling är, varför det finns sådana planer. / Pedagoger

15 Hur barnen/eleverna kan vara Pedagoger med och arbeta med frågorna. Föräldrar ska informeras; via /pedagoger hemsidan, skolråd och föräldramöten. Att informationsplanen följs ÅRSCYKEL FÖR VERKSAMHETEN TID HÄNDELSE ANSVAR Augustiseptember Senast vecka 44 Delge elever, föräldrar och personal om Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kartläggning och plan för de olika avdelningarna Pedagoger/ December Trygghetsenkät Pedagoger/Trygghetsgruppen Februari Elevenkät, föräldraenkät Centralt April Trygghetsenkät Pedagoger/Trygghetsgruppen April/Maj Utvärdering och kartläggning av nya mål Pedagoger/