Sörmlands kapitalinfrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sörmlands kapitalinfrastruktur"

Transkript

1 Sörmlands kapitalinfrastruktur - kartläggning av marknadens aktörer och marknadsbrister Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen av Kungliga Tekniska Högskolan, på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland levererar 2008:09

2 Innehållsförteckning 1. Slutsatser, orsakstolkningar och åtgärdsförslag Inledning Rapportens syften och disposition Kapitalinfrastrukturen kartläggning Utbudet av kapital genom banker och andra finansiella aktörer Efterfrågan av kapital näringslivsstrukturer och företagande Kapitalmarknadsbrister undersökningens problemställningar och design Intervjumetodiken Typiska orsaker till kapitalmarknadsproblem Delmarknader med effektivitets- och produktivitetsproblem bestämningsfaktorer Bedömningarna av fyra bristområden inom Sörmland Mikrofinansieringens problematik Venturefinansieringens problematik Expansionsfinansieringens problematik Fördjupningsstudie inom Eskilstuna området Appendix 1: Intervjuguide Appendix 2: Intervjuade och andra källor Appendix 3: Finansiella aktörer i Sörmland... 71

3 Företagens tillgång till kaptial är av avgörande betydelse för deras möjlighet att växa. Vill man veta hur detta fungerar i Sörmland så bör man läsa denna rapport. Förord Efterfrågan på externt kapital till mindre företag eller till företagsgrundare har länge sagts vara ett svenskt problem, men gäller i större eller mindre utsträckning i hela västvärlden. På senare tid har vissa beslut tagits som kan påverka företagens kapitalbrister, t ex förändringar i arvs-, gåvo,- förmögenhetsoch fastighetsskatten. Dessa nationella förändringar har naturligtvis effekt även på Sörmland, men genomslaget av dessa förändringar beror på vilken styrka Sörmland har i sin kapitalinfrastruktur. Med kapitalinfrastruktur menas här alla de organisationer i regionen och övriga omlandet som står för utbudet av kapital som riktar sig till sörmländska företag som befinner sig i olika utvecklingsfaser och är i behov av kapital. Ju bättre rustade utbudsaktörerna - och ju komplettare infrastrukturen av aktörer - är på att fånga upp dessa förändringar, desto snabbare och bredare genomslag i finansieringen av företag på jakt efter kapital det idag är brist på blir det. Mot denna bakgrund och det faktum att det tydligt syns att Sörmland saknar vissa aktörer, har regionförbundet låtit KTH s Centrum för bank och finans, under ledning av docent Lennart Ohlsson, kartlägga Sörmlands kapitalmarknads aktörer och marknadsbrister. Resultatet av kartläggningen blir också ett antal tydliga rekommendationer från utredarnas sida. Analyser, resultat och förslag i denna rapport ansvarar utredarna för. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3

4 1. Slutsatser, orsakstolkningar och åtgärdsförslag Ett antal slutsatser kan dras om brister i Sörmlands kapitalinfrastruktur utifrån kartläggningar och intervjuer (se slutsatsavsnittet på nästa sida). Dessa leder tillsammans med erfarenheter från andra håll till tolkningar av orsaker om de för länet svåraste bristerna (se orsaksavsnitt). Tillräcklig information och erfarenheter finns för att lägga fram förslag till fungerande åtgärder för den brist som enligt alla intervjuade och bedömningar är den svåraste och samtidigt den mest akuta för hela Sverige (se åtgärdsavsnitt). Det finns naturligtvis många åtgärder som skulle kunna leda till lösningar på ett och samma problem. Problemet är att lösningarna inte är lika effektiva och inte heller tenderar att ge lika uthålliga lösningar på ett bristproblem. Det finns t.ex. initiativ till fondlösningar som direkt adresserar vissa kapitalproblem i länet (och i en vidare länsregion). Dessa bygger på att det finns en matchande privat tillgång på kapital. Men om inte det grundläggande problemet gäller själva den privata kapitaltillgången utan i stället privatinvesterares a) krav på en riskkompensation som korresponderar mot osäkerheter och högre risker på en delmarknad respektive b) kompetens i att bedöma och hantera sådana osäkerheter och risker så tenderar deras tillgång till matchande offentligt kapital när de gör sina investeringar att inte lösa detta låsande problem. Om man däremot med åtgärder motverkar problemen med a) riskkompensation och b) kompetensbrist så blir effekten av en förbättrad tillgång till offentligt organiserat kapital både större och säkrare. Dessutom tillkommer sådana dynamiska effekter som har att göra med en förstärkning av lokalt tillgänglig kompetens, ty denna förstärkning är nödvändig för att en region ska kunna dra till sig större kapitalinsatser från nationella aktörer på kapitalmarknaden. Utan att gå in på andra möjliga lösningar har rapportförfattarna valt att lägga åtgärdsförslag som begränsas till ett av bristområdena. Det ges dock bara tidsprioritet, då andra bristområden torde behöva adresseras. 4

5 Tidsprioriteringen är välmotiverad då bristområdet ifråga har unisont bedömts ha de svåraste bristproblemen och då det dessutom finns väl beprövade lösningar som innebär ett minimum av marknadsingrepp under några få år. Marknadsingreppet adresserar vidare inte själva tillgången på finansiering ty kapitaltillgången i sig är tvärtemot en länge rådande populäruppfattning inte den egentliga, mest låsande restriktionen. Denna är i stället kombinationen av riskkompenserande avkastningskrav hos privatinvesterare och deras ibland bristande erfarenheter i hur man kan hantera de speciella risker och osäkerheter som finns på denna delmarknad. Det betyder att åtgärder som eliminerar erfarenhetsbristerna också sänker privatinvesterares risk och åtföljande krav på riskkompensation. Det finns därtill andra kompletterande åtgärder innebärande ytterligare risk- och osäkerhetskontroll utifrån privatpersonens perspektiv. Den kombination av åtgärder som här föreslås är väl beprövad inte bara utomlands utan numera också i Sverige. De skisseras avslutningsvis såsom förslag om hur Regionförbundet tillsammans med andra intressenter i länet skulle kunna gå vidare för att få tillstånd lösningar på det nämnda bristproblemet. Viktigt är dock att vare sig Regionförbundet eller dessa andra intressenter kommer att verka som direkta aktörer deras roller som intressenter är viktiga att beakta och som sådana bör de ha särskild insyn i hur ansvariga aktörer och deras ägare utvecklar sina verksamheter. Av tidigare erfarenheter att döma tillgodoses intressenternas behov bäst genom att de via följeforskning får insyn i aktörernas utveckling och deras ägares syn på denna utveckling. Slutsatserna av utredningen Kartläggningen av kapitalinfrastrukturen och intervjuerna om företagens /företagarnas brist på finansiering har lett till följande entydiga slutsatser: Uppfattningen är att det finns tydliga brister inom samtliga fyra identifierade, möjliga bristområden, dvs finansiering av mikroföretag, av ventures i tidig fas (innovativa företag med stor tillväxtpotential), av befintliga företag med stora expansionssteg samt finansiering vid ägarskiften. De mest allvarliga bristerna gäller tillgången på både kapital och kompetens för ventures i tidiga faser, dvs. innan de har möjlighet att få större bankfinansiering. Mikrofinansiering bedöms ha brister främst för grupper med oetablerade bankrelationer, dvs. ungdomar, kvinnor och invandrare. Däremot råder delade uppfattningar om det finns någon allmän brist. Samtidigt bör dock nämnas att brister på denna del av kapitalmarknaden sannolikt är de 5

6 mest dolda inte minst med tanke på vilka intervjupersoner som valts ut. Även expansionsfinansiering bedöms ha brister och här skiljer sig bedömningarna en del beträffande graden av brist såväl mellan de tre städernas bankledningar som mellan bankledningarna å ena sidan och företagarna och revisorerna å den andra. Finansiering av ägarskiften bedöms ha vissa brister idag, men framför allt alltmer få problem i och med 40-talisternas kommande uttåg som företagsägare. Även här finns skillnader mellan städerna och mellan intervjugrupperna. Det finns också indikationer på att svårigheterna skiljer sig mellan företag med betydande (materiell) substans och sådana tjänsteföretag samt att förberedelser i god tid spelar stor roll för möjligheterna att designa goda lösningar för alla parter. Kartläggning och intervjuer visar vidare att de nämnda finansiella delmarknaderna ofta saknar viktiga finansiella aktörer och slutligen att de för de två kategorierna nya företag ibland har en alltför svag infrastruktur som kan bidra till sänkta sök- och transaktionskostnader för såväl finansiären som företagaren. Särskilt för mikrofinansieringen tyder utredningen på att mer material skulle behövas för att kunna ta fram bättre underbyggda orsaksdiagnoser och åtföljande, lämpliga åtgärdsförslag. Rapportförfattarna kan visserligen konstatera att det finns kroniska, nationella orsaker till flera av bristerna men att det samtidigt behövs förbättringsåtgärder som kan behärskas lokalt och regionalt. Med hänsyn till den unisona uppfattningen i länet om var den svåraste bristen finns, hur denna uppfattning överensstämmer med problemets dignitet för Sverige som helhet och med hänsyn till det stora utrymme som finns att åtgärda problemet lokalt och regional har rapportförfattarna valt att i de följande avsnitten enbart ta upp bristen på finansiering för ventures i tidiga faser. Detta skall dock inte tolkas som att författarna önskar förringa behovet av insatser på något av de tre andra bristområdena. Tvärtom är de villiga att gå vidare med både vidare utredningar och åtgärdsutformningar också på dessa områden om så bedöms intressant av uppdragsgivaren. Tolkningar av orsakerna till bristen på kapital till ventures Det är självklart enklare för en extern finansiär att bedöma möjligheterna att få avkastning och återbetalning av kapital när finansieringen gäller ett gående, lönsamt företag än när den gäller ett nytt företag baserat på en mer eller mindre fullgången ny vara eller tjänst. Denna bedömningsosäkerhet är särskilt stor för nya företag som har ambitionen att nå en betydande försäljning inom loppet av någon konjunkturcykel. Samtidigt visar erfarenheterna under de senaste tio, femton åren att i den globala marknad som utvecklats finns goda tillväxtmöjligheter för unga 6

7 företag även om de utvecklat ganska så nischade produkter. Även Sverige har lyckats få fram ganska många sådana företag och i varje fall de mest omskrivna och högst kapitalavkastande har oftare sökt och fått utländsk finansiering än svensk. Svenska finansiärer av ventures har olika preferenser på avkastningsnivåer och olika perspektiv på inom vilken tidshorisont denna avkastning skall ha uppnåtts. Delmarknaden är tydligt skiktad så att de sena venturefaserna har venturekapitalfonder och företag skötta av heltidspersonal med yrkeskunskap. De hanterar kapitalvolumer på mellan 100 mkr och ett par mdr kr. De är i det närmaste helt frånvarande på den delmarknad där ventures i tidiga faser söker finansiering. Denna delmarknad, som är den som bedömdes ha svårast brist i Sörmland är befolkad av affärsänglar och offentliga aktörer. Affärsänglarna i Sverige är alltför få, har för litet totalt kapitalutbud samt har relativt ringa kompetens i den specialiserade finansierings- och riskhanteringsmetodik som behövs. Ett tydligt tecken på marknadens omognad är att årsvolymen tillfört kapital skulle behöva minst femdubblas för att nå en storleksjusterad amerikansk volym. Jämfört med de bästa amerikanska regionerna rör det sig om flerfalt större ökningsbehov. För att svenska affärsänglar skall kunna nå upp till rimliga volymer finansiering till unga ventures behövs sålunda framför allt en kompetensförstärkning och en bättre organiserad ömsesidig samverkan i venturefinansieringen. Därnäst behövs ytterligare förbättringar i den infrastruktur där Innovationsbron och Connect verkar och som sänker sök- och transaktionskostnaderna för finansiärer och grundare av ventures. Insatt i ett sörmländskt perspektiv leder denna korta bakgrund till följande tolkningar av de länsspecifika orsakerna till den bedömda svåra bristen på finansiering för ventures i tidiga faser: 1. Sörmland har jämfört med Sverige som helhet signifikant sämre tillgång till specialiserad finansierings- och riskhanteringskompetens. Det gäller å andra sidan också i landet i stort utanför storstäderna och ett par universitetsstäder. Sörmlands närhet till Stockholm gör också att kompetensunderskottet kan kompenseras lättare när man väl fått lokal kompetens tillgång att ta fäste. 2. Sörmland saknar enligt intervjuerna en välfungerande, välorganiserad marknad för venturefinansiering byggd på samverkan mellan affärsänglar. Detta är inte heller något unikt drag eftersom inte ens Storstockholmsområdet så sent som för ca fem år sedan hade en organiserad samverkan mellan affärsänglar frånsett aktörer som direkt eller indirekt 7

8 erhöll offentlig finansiering (vid Karolinska Institutet och i Kista). Sedan ett par år tillbaka har flera väl sammanhållna ängelbolag bildats, varav de till antalet änglar största torde vara Coach & Capital, Theia (med änglarna som fondinvesterare), Roslagens Affärsänglar samt nybildade Stockholms Affärsänglar. Numera finns även en privatfinansierad kuvös i I-Quebe. 3. Infrastrukturen i Sörmland saknar via Innovationsbron och Connect tillräcklig styrka i basen och frekvens som arenor som behövs för att väsentligt sänka affärsänglars och venturegrundares sök- och transaktionskostnader. Återigen är detta vanligt utanför stor- och univer sitetsstäderna, men behovet av förstärkning av länets infrastruktur på dessa områden måste ändå understrykas eftersom det kommer att klart påverka utfallet på en förbättrad marknad för affärsängelkapital. 4. Styrkan i kapitalförbättringarna för Sörmlands del från de offentliga aktörerna på kapitalmarknaden Almi, nya Partnerinvest samt den planerade EU-baserade Jeremiefonden kan inte bedömas på annat sätt än att det blir tydliga förbättringar. Svårigheten att bedöma styrkan beror på att varje aktör har andra investeringsområden (geografiskt eller målgruppsmässigt) och att ett av dem dessutom inte ännu beslutats. Eftersom de alla kräver matchande finansiering från privatinvesterare så bedöms en kvardröjande svaghet i utbudet av riskkapital från affärsänglar till unga ventures att, igen bli styrande för om denna delmarknad får stryka på foten till förmån för de andra målgrupper de offentliga aktörerna avses betjäna och där det är lättare att mönstra matchande finansiering. Det är dessa orsakstolkningar som styrt vilka åtgärder rapportförfattarnas föreslår bli prioriterade. I första hand prioriteras åtgärder som bidrar till nödvändig kompetenskomplettering av änglarna på ovan nämnda områden samt en verksamhetsform som lägger grunden till en så småningom väl organiserad affärsängelmarknad. Kompletterande åtgärder finns på infrastrukturområdet men behandlas inte här. Åtgärder som stärker kapitaltillförseln är på gång från offentliga källor och problemet som föreligger på den privata sidan bedöms bäst kunna åtgärdas via ändrad nationell politik (jfr. beskattning, riskkapitalavdrag osv.). Härnäst skisseras först kortfattat åtgärderna och därnäst beskrivs deras mål och olika typer av medverkande aktörer (partners och intressenter) samt deras roller vid genomförande av åtgärderna. Avslutningsvis visas den process som tidigare använts och som lett till eftersträvade lösningar beträffande identifiering av villiga affärsänglar och fungerande gemensam verksamhetsform. 8

9 Åtgärdsförslag kortfattad beskrivning Rapportförfattarna föreslår att initiativ tas till att starta flera affärsängelbolag av en viss typ i enlighet med den stegvisa process som beskrivs avslutningsvis. Skälet till att bilda affärsängelbolag och inte enbart löst sammanhållna affärsängelnätverk är att styrkan i sammanhållningen kring en gemensam affär visat sig bli utslagsgivande för uthålligheten och fokuseringen på verksamheten. Annars tenderar änglarna lätt att ge upp de svåra, riskfyllda investeringarna i tidiga ventures. Genom att bilda affärsängelbolag möjliggörs också effektivare modeller för syndikering mellan affärsänglar som bidrar med olika tyngd i kapital- och kompetensinsatserna (se nedan). Affärsängelbolagen bör starta med ett ganska litet antal grundare (tio till femton) för att underlätta deras ömsesidiga kännedom om varandras kompetenser m m. Tillsammans föreslås de över en fyraårsperiod förse bolaget med ett beräknat minimum av kapital för att investera ett ganska ringa antal ventures i tidig fas. Ett sådant minimikapital underlättar förståelsen av att bedriva verksamheten till låga löpande kostnader och med strikt kontroll över kapitalåtgången i de ventures man tar ansvar för, men det har framför allt sin orsak i att affärsängelbolaget bör välja att arbeta med en öppen syndikeringsmodell, dvs att bolaget som ledfinansiär öppnar för medföljande finansiering från främst sina aktieägande affärsänglar. Grundarkretsen bör ha en variation av kapital- och kompetensstyrkor som passar den inriktning på venturefaser samt teknik- och marknadsområden man väljer som inriktning på investeringarna. I valet mellan något enstaka, mer kapitalstarkt affärsängelbolag och flera, mindre kapitalstarka menar rapportförfattarna att man bör välja det senare alternativet. Det ger då bättre lokal förankring hos grundarkretsen och deras samverkande intressenter bland banker, service providers och kommuner. Detta bedöms öka den drivkraft som de operativt ledande änglarna kommer att visa för att nå fram till goda resultat för verksamheten. Bedömningen av hur många affärsängelbolag Sörmland har utrymme för är inte helt självklar, men bygger delvis på erfarenheter av en lämplig minsta storlek på verksamhetsområdet, tillgången till den större Stockholmsmarknadens kompetens- och kapitalbaser samt de synpunkter som inhämtats från olika intressenter. Vi har stannat vid tre affärsängelbolag med säte i respektive Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping, men där var och en av dem inkluderar kringliggande kommuner. Eskilstuna och Strängnäs bildar sålunda en kommunregion, Katrineholm med Vingåker och Flen en annan och Nyköping med Oxelösund, Gnesta och Trosa den tredje. Två av dessa har ungefär den befolkning som Roslagens Affärsänglar med Norrtälje som säte bildades för att betjäna medan Eskilstuna-Strängnäs har mer än dubbla storleken. 9

10 Liksom i Norrtälje finns dessutom en expansionsmöjlighet i ett antal kompetens- och kapitalstarka fritidsboende från Stockholm. För att motverka de svagheter som visat sig finnas hos svenska affärsänglar bör affärsängelbolagets grundare erbjudas kompetensförstärkning i samband med starten av bolaget. Denna bör avse sådan specialiserad finansierings- och riskhanteringskompetens som berördes ovan. Erfarenhetsmässigt bör denna inledande förstärkning även kompletteras med en löpande rådgivning och handledning i samband med att grundarna identifierar tänkbara ventureobjekt för eventuell investering. En inledande rådgivning om bolagets affärsmodell och dess betydelse för grundarnas krav på avkastning och bolagets kapacitet för att klara kompetens- och kapitalbehov hos sina ventures bör också erbjudas, då detta sänker sannolikheten för att onödiga misstag inträffar i valet av verksamhetens form och inriktning. Efter ett eller ett par inledande år kan grundarna välja att utvidga kretsen aktieägare beroende på vilka val man träffar om bolagets långsiktiga mål och inriktning. Slutmålen och rollerna för affärsängelbolagets partners och intressenter Slutmålet för bildandet av affärsängelbolag är att på ca tre års horisont ha lagt grunden till en väl fungerande affärsängelmarknad i Sörmland som därefter kan utvecklas av egen kraft. Detta mål kommer att nås om de tre affärsängelbolagen uppnått viss stabilitet, tillräcklig kompetens och viss kapitalstyrka. Men det kan också nås, eller ytterligare förstärkas av de spridningseffekter som kan uppstå kring änglarna och deras bolag, bl.a. via utvidgning av ägarkretserna, investeringar som görs vid sidan om bolaget och med andra finansiärer osv. Eftersom diagnosen på de mest låsande restriktionerna var de kompetensmässiga samt underorganiseringen (och därmed den bristande professionaliseringen) av marknaden, så är just olika spridningsmekanismer värda att uppmuntra så länge de inte för med sig etisk problematik. Den ideala partnerkretsen består av tre olika typer av affärsänglar som skiljer sig åt beträffande tonvikten på deras insatser. De delar egenskapen att de tar egen risk genom kapitalinsats, o- eller lågersatta kompetensinsatser eller kompetensinsatser vars ersättning ligger beror på framtida, osäker avkastning. 10

11 I gengäld får varje partner del i de chanser till hög avkastning som bolagets verksamhet genererar. Partnerkretsen begränsar sig till väsentligen tre ängelkategorier: 1. Kapitalänglar som i huvudsak tillskjuter kapital till ängelbolaget och begränsar sin kompetensinsats till medverkan i dess styrelse e dyl s.k. passiva kapitalänglar. 2. Kapitalänglar som tillskjuter kapital till ängelbolaget och medverkar med kompetensinsatser i både bolagets skötsel och urval och skötsel av objekten s.k. aktiva kapitalänglar. 3. Kompetensänglar som i huvudsak tillskjuter väsentlig kompetens för ängelbolagets urval och skötsel av objekt men även tar risk genom egen, mindre kapitalinsats s.k. kompetensänglar. Då målbilden för dessa tre slags partners kan skilja sig åt behövs särskilt under etableringsåren ett eller ett par tydligt uttryckta, enhetliga mål som inbördes prioriterats. Partnerkretsen inkluderar inte andra aktörer än själva grundarkretsen samt de som senare kan tillkomma som aktieägare i ängelbolaget. Övriga aktörer med intresse men inte risktagande och chansdelande funktion i ängelbolaget kallas för intressenter. Erfarenhetsmässigt kan dessa grupperas i tre kategorier: A. Offentliga sektorns aktörer, dvs här Regionförbundet, Länsstyrelsen samt kommunerna B. Bankerna och deras eventuella, närstående bankstiftelser C. Revisorer, advokatbyråer och andra s.k. service providers (tjänstegivare) Grovt sett gäller att dessa tre grupper av intressenter drar nytta av att delmarknaden för finansiering av unga ventures börjar fungera väl inom, säg tre till fem år oavsett om de tillfört insatser eller ej. Partnerkretsens vinster däremot uppkommer via att dess gjorda kompetens- och kapitalinsatser gett upphov till en meravkastning utöver vad t.ex. en placering på börsen eller en kompetensinsats i ett gående företag skulle ha gjort. Det är denna skillnad mellan partnerns riskbärande insats - delade avkastning, å ena sidan och, å den andra intressentens möjligheter att få del av uppsidans resultat med möjligen bara en mindre, ej särskilt riskfylld insats som definierar rollerna i det åtgärdsprojekt som föreslås av rapportförfattarna. Rollfördelningen är viktig att förstå och hålla fast vid, ty det är roller som måste få sin uppbackning i tydligare kompetensprofiler för att finansieringsbesluten 11

12 skall bli sunda om och när denna delmarknad blivit välfungerande. Detta måste t.ex. avspeglas i de specialiserade finansieringsroller som kommer att behövas när affärsänglarna, bankerna och de offentliga aktörerna skall samverka med expansionsfinansiering för ventures som håller på att få marknadsgenombrott och som p.g.a. expansionsmöjligheterna behöver rusta sig med större finansiering. Stegvis process under tre år skall leda till slutmålen De steg som använts för att bilda tre affärsängelbolag i respektive Roslagen, Småland och Stockholm är nu så väl beprövade att de föreslås också tillämpas i Sörmland. Stegen är som följer: 1. Intressenterna enligt ovan tar initiativet att identifiera personer som kan tänka sig att bli grundare till ett lokalt affärsängelbolag. Varje intressents ansvar begränsar sig till att identifiera och sedan fråga potentiell grundare om denne kan tänka sig komma till särskilt informationsmöte. 2. Ansvarig informatör på detta möte är anlitad kompetenstillförare (här föreslås Lennart Ohlsson som varit initiativtagare till och medgrundare i de tre nämnda affärsängelbolagen). Informations mötet avses leda till att ett tillräckligt antal personer vill gå vidare för att få djupare information om affärsängelbolagets inriktning och utmaningar. 3. Den djupare informationen förmedlas via ett tiotimmars seminarium med insatser från kompetenstillföraren och två andra specialister. Detta seminarium erbjuds även till representanter för vissa service providers (banker, revisorer) som kan komma att samverka med ängelbolaget och dess ventures. Syftet med seminariet är att intressera ett tillräckligt antal grundare till det lokala affärsängel bolaget som vidare känner sig så väl informerade att de kan ta sitt investeringsbeslut på gott underlag. 4. Vid behov av affärsängelbolaget tar kompetenstillföraren fram förslag till affärsinriktning, affärsmodell och syndikeringsmodeller för bolagets konstituerande stämma varefter bolagsbildning sker i samband med inbetalande av första finansieringsbeloppet från grundarna. På stämman väljs personer till styrelse och utskott. 12

13 5. Verksamheten sätts igång med att rekrytera objekt för påseende och granskning. Processen för s.k. due diligence (ett specialiserat gransk nings förfarande inriktat på att identifiera osäkerheter och risker samt venturets potentialer) utvecklas i samspel mellan utsedda ansvariga för affärsäng elbolaget och kompetenstillföraren. Vidare visas konkret, objekt för objekt på hur de kan värderas och vilka upplägg på finansieringen som kan aktualiseras i framtiden. Viss rådgivning om finansiella instrument kan också aktualiseras om bolagets förhandlingar med venturegrundare går i stå. 6. Ett uppföljande tiotimmarsseminarium genomförs efter halvtannat år med praktisering på de ventures som affärsängelbolaget valt att investera i eller i varje fall klarat due diligencekraven. 7. Den löpande rådgivningen kan också inbegripa tips om och kontakter med tänkbara kompletterande finansiärer i Stockholm när ängelbolaget och dess aktieägare inte själva kan ta hela finansieringen. Vidare kan kompetenstillföraren bidra med rådgivning om de sörmländska affärsängelbolagen söker att gemensamt finansiera ett venture och vill hitta lämplig design för kapital-och kompetensfördelningen mellan sig. Slutord för möjliga åtgärder Som framgår av dessa punkter begränsas insatserna från olika intressenter till dels initiativtagarens, dels att bidra med egen personal på seminarierna som kan väntas bli involverade i senare finansiering av och tjänstegivning till ängelbolagets ventures. Men för att säkra upp framgång med ängelbolagen behövs en aktiv intressentkrets som på olika sätt uppmärksammar änglarnas insatser, bidrar till objektförmedlingen, underlättar förståelsen hos media m fl om de svårigheter som föreligger vid bedömning av finansiering och drift av ventures osv. I senare skeden kommer ju också bankerna, revisorerna och andra att ha mer aktiva roller för både ängelbolagen och deras ventures. Det finns därför en rad olika skäl till att genomförandefasen av åtgärderna bör aktivt följas av aktionsgrupper som på dessa och andra vis bidrar till affärsängelbolagens framgångar. Beteckningen aktionsgrupp visar också på att gruppen har andra initierande roller än dem som direkt relaterar till initieringen av lokala affärsängelföretag. Utredningen har redan påvisat behovet av att förbättra de delar av infrastrukturen som bidrar till att sänka finansiärernas och ventureägarnas eljest alltför höga sök- och transaktionskostnader. Från andra lokala miljöer visar det sig också att det kan behövas styrelsepersoner organiserade så att de lätt kan identifieras till sina kompetenser. 13

14 Rapportförfattarna föreslår mot denna bakgrund att en särskild aktionsgrupp knyts till varje affärsängelbolag och att denna grupp har representanter för berörda kommunder, banker och företagare/-organisationer. Vidare föreslås att de frågor som gäller gemensamt för änglabolagen eller är av övergripande natur får sin behandling i en aktionsgrupp för länet. Denna senare aktionsgrupp bör organiseras av Regionförbundet och inte minst ta på sig ansvaret för att återkommande arenor organiseras för utbyte av erfarenheter dels mellan de tre lokala aktionsgrupperna, dels mellan affärsängelbolagen. Just ett effektivt erfarenhetsutbyte har visat sig vara av värde för att snabbt ta sig igenom uppkommande svårigheter och regelbundenhet i utbytet mellan änglarna bidrar också till att de kan hitta gemensamma investeringsobjekt att finansiera. För att tillföra mer och mer meningsfullt innehåll i aktionsgruppernas möten föreslås vidare att de betjänas med resultat av ett följeforskningsprojekt. Sådan följeforskning visade sig värdefull för såväl det Norrtäljeprojekt som Roslagens Affärsänglar var ett delprojekt inom som för motsvarande projekt i Oskarshamn med dess Smålands Affärsänglar. Genom följeforskningsprojektet kan information även tillföras från andra affärsängelbolag i landet liksom resultat från internationell forskning om affärsänglar. 14

15 2. Inledning Denna rapport utreder den sörmländska kapitalinfrastrukturen genom att: 1. kartlägga aktörerna på utbudssidan utifrån den näringsstruktur de betjänar med finansiering, 2. identifiera vilka bedömningar bankledningarna i de tre större städernas bankkontor har om eventuell brist på finansiering för fyra utvalda delmarknader samt 3. fördjupa bristanalysen med intervjuer i Eskilstuna av företagare och revisorer Givetvis är inte kapitalmarknaden i Sörmland isolerad till den inlåning bankerna har och den kapitalmassa som andra finansbolag och privatpersoner förfogar över. Det befintliga kapitalutbudet i en region, eller för Sverige som helhet, kan även vara väsentligt större än efterfrågan på kapital eller, tvärtom väsentligt mindre. Geografiskt avgränsade delmarknadernas utbud av kapital är inte heller helt isolerade från varandra utan likviditet kan överföras mellan dem om det från tid till annan uppstår överefterfrågan eller överutbud. Kapital kan lätt flöda över geografiska gränser. Det betyder att det inte är självklart hur en brist på finansiering skall definieras och tolkas till sina orsaker. Ändå måste det konstateras att kapitalmarknaden karakteriseras av en betydande differentiering mellan och specialisering av såväl efterfrågeaktörer företagen och deras ägare som utbudsaktörer. Att matchning av utbud och efterfrågan sker smidigt på varje enskild delmarknad är därför inte självklart. Dessutom är det ofta så att insatser av kapital går hand i hand med insatser av kompetens, vilket innebär att även aktörer som revisorer, konsulter och andra bör ses som en del av kapitalinfrastrukturen. Vissa av dessa aktörer ersätts dessutom ibland inte kontant utan med riskbärande finansiella instrument och tar därmed även rollen som finansiär. 15

16 Rapportens syften och disposition Rapporten har disponerats i tre delar med delvis olika, delvis överlappande syften. Den ena kartlägger Sörmlands utbudsaktörer på kapitalmarknaden och jämför dessa med näringsstrukturen. Syftet med denna del är att få en så fullständig bild som möjligt av tänkbara finansiärer av företag och företagare. Den täcker sålunda in inte bara bankväsendet utan också en rad andra finansföretag som redovisas i offentlig statistik. Den andra delen redovisar resultaten av en intervjuundersökning till bankledningarna i de tre större kommunerna, dvs. Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Dessa intervjuer har fokuserat på bankernas bedömningar i Sörmland inom fyra nationellt utpekade marknadsbrister. Denna del av rapporten syftar till att försöka identifiera områden som kan hanteras genom konkreta åtgärder av regionens aktörer. I denna del problematiseras egenskaper och funktioner på de fyra delmarknaderna för Sörmland och Sverige. På så vis kan intervjumaterialet ge mer hållbara slutsatser om marknadsbristerna och deras orsaker. Den tredje delen gör en djupare analys av Eskilstunaområdet genom att även studera hur företagare och revisorer ser på efterfrågan av kapital och finansiering kopplat till de fyra bristområden vi identifierat. Genom att jämföra Eskilstunabankernas svar i del två med företagarna och revisorernas svar i denna del får vi därmed en djupare förståelse av kapitalinfrastrukturen inom Eskilstuna. Dessa slutsatser och tolkningar sammanfattas i slutet av huvudtexten i rapporten. Ett antal bilagor kompletterar huvudtexten. 16

17 3. Kapitalinfrasrukturen - kartläggning Denna del av rapporten har som målsättning att ge en övergripande bild av kapitalinfrastrukturen i Sörmland sett från utbudsaktörerna och en övergripande bild av efterfrågesidan. De som bidrar med finansiering är banker och andra finansföretag medan de som har behov av finansiering är företag inom industri och tjänstesektorer. I det första skedet, har intervjuarbetet framför allt fokuserat på att ge en bild av brister i utbudet på finansiering. Kartläggningen av efterfrågan är därför endast översiktlig i denna fas. I nästa skede planeras en djupare analys av efterfrågan och av tänkbara finansiärer vid sidan av bankerna. Därigenom fås en bättre helhetsbild av den sörmländska kapitalinfrastrukturen. Utbudet av kapital genom banker och andra finansiella aktörer För att få en överblicksbild av näringslivsstrukturen och därmed även kapitalinfrastrukturen i Sörmland har vi studerat arbetstillfällen och förvärvsarbetande i de stora kommunerna i Sörmland (Tabell 1). Denna bild indikerar att det kan finnas brister på utbudssidan i den sörmländska kapitalinfrastrukturen. I samtliga dessa tre kommuner samt i länet som helhet är andelen sysselsatta inom finansiella tjänster och företagstjänster klart lägre än för Sverige som helhet. Siffran för Sverige är 14 procent, Eskilstuna 11 procent, Nyköping 10 procent, Katrineholm 8 procent och Sörmlands län 9 procent. Att notera är dessutom att Sörmland framför allt Eskilstuna och Katrineholm har en relativt stor industriell sektor jämfört med övriga landet. Sammantaget indikerar detta att Sörmlands industriellt stödjande verksamhet i form av finansiell verksamhet och andra tjänster inklusive olika former av konsulter och rådgivare är underdimensionerad i relation till länets stora industriella sektor. Sammantaget pekar dock detta på att finanssektorn i Sörmland är liten i relation till länets behov. 17

18 Tabell 1. Arbetstillfällen och förvärvsarbetande 2005 totalt: Eskilstuna Nyköping Katrineholm Sörmland Sverige Antal % Antal % Antal % % % Jordbruk, skogsbruk, jakt & fiske Tillverkning, utvinning Energi, vatten, avfall Byggindustri Handel och kommunikation Finansiell verksamhet, företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning mm Ej specificerad verksamhet Totalt Källa: SCB En mer detaljerad analys av utbudet av kapital visar att de stora affärsbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea, Swedbank samt fristående sparbanker är etablerade i Sörmland och tillgodoser sörmländska företag med finansieringsmöjligheter. Dessutom finns Sörmlands Provinsbank samt Internetbanker närvarande. Bankerna erbjuder i stort sett deras sedvanliga produktutbud till företag med kapitalbehov. 18

19 Tabell 2. Exempel på finansiella produkter till företagskunder enligt beskrivningar på bankernas egna hemsidor: Bank (kontor) Handelsbanken (Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm) Nordea (Eskilstuna och Nyköping) SEB (Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm) Swedbank Sörmlands Sparbank Eskilstuna Rekarne Sparbank Sörmlands Provinsbank (Nyköping) Exempel på finansiella produkter Konto med kredit (finansiering rörelsekapital), Fakturabelåning, Konto med kredit i utländsk valuta, Leasing och avbetalning, Vagnpark och Administration, Billån till personalen, Finansiering av fordon, maskiner och inventarier, Byggnadskredit och investeringslån, Bankgarantier (Betalning, Anbud, Förskott, Fullgörande, Garantitid), Hantering av export och import risker, Projektfinansiering, och Säljstödjande finansiering. Kontokredit (rörelsekapital som kan utnyttjas vid behov), Fakturabelåning (kredit med kundfakturor som säkerhet), Garanti (om någon affärspart ställer krav på säkerhet), EU-kredit (kredit med EU-stöd som säkerhet), Företagskontokredit, Leasing, Billeasing, Avbetalning, Lån och Kreditskydd. Enkla lånet företag. Lån på mellan och kronor i upp till fem år. Besked inom 24 timmar under vardagar. För att få låna behövs: ett checkkonto i banken och kunna visa upp två reviderade bokslut för att få ett lån utan säkerhet. Om detta inte finns krävs säkerhet i form av borgen. Dessutom sker kreditprövning. Övriga tjänster: Factoring, Checkkrediter, Bilfinansiering, Leasing, Riskkapital (via SEB Venture Capital), Fastighetsfinansiering. Swedbank Corporate Finance erbjuder kvalificerad rådgivning till ägare, styrelser och företagsledningar inom Börsintroduktioner, Företagsförvärv & Avyttringar (M & A), Kapitalanskaffningar och Övriga ägarrelaterade frågor. Övriga tjänster: Exportfinansiering, EU-kredit, Fakturakredit, Fastighetsfinansiering, Kontokredit företag, Leasing, Lånesyndikering, Ränteriskhantering, Projektfinansiering, Bilfinansiering, Ränteswap och Rederifinansiering. Erbjuder i stort sett samma tjänster som Swedbank (se ovan) Erbjuder i stort sett samma tjänster som Swedbank (se ovan) Banklån, Avbetalningslån med utrustning som säkerhet, Leasing, Checkkredit, Fakturabelåningskrediter, Fastighetskrediter, Cash management, Trade and export financing, och Corporate Finance. 19

20 I detta sammanhang bör vi dock påpeka att bankernas tjänster och affärsinriktning framför allt syftar till att finansiera pågående verksamhet i existerande bolag och nya bolag genom lån men däremot inte att finansiera mer riskfyllda och entreprenöriella företag genom att bankerna tillför ägarkapital. Sådan mer risktagande finansiering tillhandahålls exempelvis genom ALMI eller andra privata aktörer. Trots bankernas gedigna närvaro i Sörmland finns det sålunda troligen brister inom kapitalinfrastrukturen med inriktning på företagens tidiga faser genom tillförsel av riskfyllt ägarkapital. Det finns samtidigt en mängd sörmländska företag som åtminstone enligt Branschregistret verkar inom den finansiella sektorn (Appendix 3). Dessa skulle kunna verka som finansiärer i företags tidiga etableringsfaser och motiverar en djupare studie av dessa företag. Det är samtidigt sannolikt att många av företagen, som t.ex. investeringsbolag och värdepappersfonder, i första hand investerar i börsnoterade företag och därmed inte tillför riskkapital till den sörmländska kapitalinfrastrukturen. De personer vi intervjuat indikerade heller inte att dessa finansföretag var verksamma i Sörmland med inriktning på sörmländska investeringsobjekt. En annan potentiell källa till finansiering exempelvis av ovan nämnda riskfyllda satsningar utgörs av enskilda personers privata förmögenheter där en jämförelse visar att det exempelvis i kommunerna Trosa och Gnesta finns förmögenheter klart över riksgenomsnittet. Dessa utgör potentiella källor till finansiering av företag. Däremot ligger övriga kommuner i länet samt länet som helhet under riksgenomsnittet (Tabell 3). Men även om Sörmlands genomsnittliga förmögenheter och inkomster är lägre än riksgenomsnittet kan det finnas enskilda personer med starka finanser. Vi kan förvänta oss detta framför allt i kommuner där medianinkomsten är väsentligt lägre än medelinkomsten 1, vilket gäller Trosa, Gnesta, Strängnäs och Nyköping. Det är dessa individer som eventuellt kan aktiveras för att finansiera företag i dess tidiga skeden. Det finns sålunda indikationer att finns individer i Sörmland med större förmögenheter och inkomster som eventuellt skulle kunna aktivera sitt kapital för att finansiera Sörmländska företag. Intervjuerna med bankerna pekade dock på att det inte finns så många aktiva affärsänglar i Sörmland idag vilket innebär att det kan finnas en outnyttjad potential till finansiering i dessa individer. 20

FÖRORD. Stockholm, 25 februari 2009. Kent Eriksson. Professor och Forskningsansvarig Centrum för bank och finans

FÖRORD. Stockholm, 25 februari 2009. Kent Eriksson. Professor och Forskningsansvarig Centrum för bank och finans FÖRORD För att unga, innovativa tillväxtföretag skall växa krävs finansiella resurser. Den finansiella infrastrukturen för unga, innovativa tillväxtföretag beskrivs i denna rapport, som har skrivits av

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Sida 1 (3) Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget,

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Svar på motion om att bilda ett kommunalt bolag för näringslivsutveckling

Svar på motion om att bilda ett kommunalt bolag för näringslivsutveckling 1(6) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Claes Jonasson Tfn 0142-850 11 Kommunstyrelsen Svar på motion om att bilda ett kommunalt bolag för näringslivsutveckling Bakgrund Curt Karlsson (L) har den

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika 1 Finansiering eget kapital Bundet och fritt aktiekapital tillskjutet av ägarna Balanserat resultat +/-

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

SÖDERMANLAND Rapport Oktober 2013

SÖDERMANLAND Rapport Oktober 2013 SÖDERMANLAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson Bakgrund Partner i Theia Investment AB, 2006 - Internationella ekonomlinjen; Linköpings Universitet 1980-1984 Entreprenör

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB 1(5) Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB ALMI Företagspartner Stockholm AB, nedan kallat Bolaget, ägs av ALMI Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms läns landsting (49

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist

Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist 1 Ekonomisk stabilisering ökad politisk osäkerhet USA Trög start, men bättre klimat i prognosen Presidentval...spännande Europa Bättre ekonomi, stökigt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

CWS Comfort Window System AB (publ) Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29. Org. nr 556574-9826

CWS Comfort Window System AB (publ) Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29. Org. nr 556574-9826 Comfort Window System AB (publ) Org. nr 556574-9826 Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29 Perioden i sammandrag: Rörelsens intäkter och lagerförändring uppgick till 0 (64) tkr. Periodens

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011

Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011 Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011 Den externa nettoomsättningen under perioden uppgick till 211 (0) tkr. Rörelseresultatet uppgick till 5 471 (1

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer