FÖRORD. Stockholm, 25 februari Kent Eriksson. Professor och Forskningsansvarig Centrum för bank och finans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD. Stockholm, 25 februari 2009. Kent Eriksson. Professor och Forskningsansvarig Centrum för bank och finans"

Transkript

1

2 FÖRORD För att unga, innovativa tillväxtföretag skall växa krävs finansiella resurser. Den finansiella infrastrukturen för unga, innovativa tillväxtföretag beskrivs i denna rapport, som har skrivits av Docent Lennart Ohlsson och Ekon. Dr. Niklas Arvidsson på uppdrag av Sörmlands Regionförbund. Regionförbundet sökte en bättre förståelse av bristerna i den Sömländska kapitalinfrastrukturen, vilka i rapporten belyses med intervjuer och statistik. Författarna har även lämnat förslag till åtgärder för att mildra den svåraste kapitalbristen. Författarnas förhoppning är att rapportens slutsatser om kapitalbristerna skall leda till åtgärder. Några nationella åtgärder har riktats mot mindre företags finansiering men fokuserar inte på den nämnda, i Sörmland svåraste och långvarigaste kapitalbristen. Efter intervjuerna torde bristen ha förvärrats påtagligt p.g.a. finanskris och recession. Allt talar för att tillgången på riskkapital från affärsänglar till unga innovativa tillväxtföretag försämrats ytterligare jämfört med rapportunderlaget. I kriser föds dock ofta helt nya affärsidéer. De kan när krisen mildras ta fart och bilda framtidens tillväxtföretag. Men förutsättningen för ett land eller, som här Sörmland, är att det finns tillgänglig finansiering för de nya tillväxtföretagen. Rapporten visar i sina tolknings- och förslagsdelar hur det är möjligt att utan offentligt kapital åtgärda bristen på ängelkapital. Kompetenskomplettering, bättre kapital- och kunskapsorganisering samt fungerande syndikeringsvägar till externt kapital och kompetens är botemedlen. Centrum för bank och finans har i andra miljöer visat att sådana botemedel är möjliga att implementera. Sörmlands Regionförbund, dess VD Göran Norberg samt Lars-Gunnar Gårdö tackas för bidrag med finansiering, hjälp med kontakter samt diskussion av frågeställningar och slutsatser. Stort tack också till de många intervjuade representanterna från banker, företag och revisorer i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Slutligen tackas Eva Ohlsson som medverkat i studiens utformning och bidragit till analys och innehåll. Stockholm, 25 februari 2009 Kent Eriksson Professor och Forskningsansvarig Centrum för bank och finans 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Slutsatser och idéer om satsningar på förbättrad kapitalinfrastruktur...sid Inledning...sid. 6 Rapportens syften och disposition...sid Kapitalinfrastrukturen kartläggning...sid. 7 Utbudet av kapital genom banker och andra finansiella aktörer...sid. 7 Efterfrågan av kapital näringslivsstrukturer och företagande...sid Kapitalmarknadsbrister undersökningens problemställningar och design...sid. 13 Intervjumetodiken...sid. 13 Typiska orsaker till kapitalmarknadsproblem...sid. 14 Delmarknader med effektivitets- och produktivitetsproblem bestämningsfaktorer...sid Bedömningarna av fyra bristområden inom Sörmland...sid. 19 Mikrofinansieringens problematik...sid. 19 Venturefinansieringens problematik...sid. 22 Expansionsfinansieringens problematik...sid. 27 Generationsskiftesfinansieringens problematik...sid Fördjupningsstudie inom Eskilstunaområdet...sid. 34 APPENDIX 1: INTERVJUGUIDE...sid. 40 APPENDIX 2: INTERVJUADE OCH ANDRA KÄLLOR...sid. 47 APPENDIX 3: FINANSIELLA AKTÖRER I SÖRMLAND...sid. 48 2

4 1. Slutsatser och idéer om satsningar på förbättrad kapitalinfrastruktur Vi kan dra ett antal slutsatser kring Sörmlands kapitalinfrastruktur utifrån studien. För det första är det uppenbart att det finns tecken på tydliga brister inom samtliga fyra potentiella bristområden. De mest allvarliga bristerna har att göra med tillgång till både kapital och kompetens för venturebolag. Banker, företagare och revisorer pekade enhälligt ut detta område som det som med störst förbättringsbehov. Som framgår av kartläggningen (se del 3) av kapitalinfrastrukturen finns en rad aktörer som klassats som finansföretag. Det är fullt möjligt att de trots namn som tyder på annan verksamhet i själva verket har sin huvudsakliga verksamhet inom finansiella transaktioner (jfr SCB:s kriterium för branschklassning). Troligen kan det i många fall röra sig om aktiehandel. Det kan dock inte uteslutas att här också finns företag som investerar i onoterade bolag eller att företagen har ägare som kan tänka sig sådana investeringar om det skapades en bättre infrastruktur för detta. Det finns även betydande brister inom de tre övriga delarna, dvs. mikro-, expansions- och generationsskiftesfinansiering. Det är dock svårt att rangordna dessa tre generellt men det finns tydliga indikationer på att bristerna är svårare för vissa specifika undergrupper inom mikro- och expansionsfinansiering. Inom mikrofinansiering finns det tydliga svårigheter för grupper som är svagt etablerade i samhället och därmed inte har lyckats bygga förtroendefulla relationer med banker och andra finansiärer. Denna grupp omfattar framför allt unga, kvinnor och invandrare. Inom expansionsfinansiering finns det speciella svårigheter för företag som befinner sig i en slags mellanklass där investerings- och lånebehoven ligger runt MSEK. Om de dessutom inte är traditionella industriföretag med investeringar i fasta tillgångar utan kanske tjänsteföretag och/eller vars affärsidéer snarast bygger på att omorganisera en branschstruktur ökar svårigheterna ytterligare. Även om bristerna inom generationsskiftesfinansiering bedömdes vara mindre allvarliga eftersom förändringar i skattesystemet idag underlättar dessa, finns det farhågor även här. Den stora kullen 40- talister har ännu inte gått i pension så behovet av skiften till följd av pensioneringar kommer att öka framöver. Vissa intervjuresultat tyder även på att en del lösningar på finansiering av generationsskiften inte är hållbara vid försämrade konjunkturer eller i sina skattelösningar. Analysen visar att de ovan nämnda finansiella delmarknaderna ofta saknar både viktiga finansiella aktörer och har en alltför kostsam infrastruktur. Materialet tyder dessutom på att det kan finnas en dold, ej tillgodosedd efterfrågan inom alla fyra bristområdena. Identifiering av problem och problemlösningar på dessa områden borde sålunda också vara viktiga att undersöka för Sörmland. Vi konstaterar att det visserligen finns kroniska, nationella orsaker till bristerna men att det även finns förbättringar som kan åtgärdas lokalt och regionalt. Åtgärdsidéer Generella förslag till förbättringsåtgärder som har i sin grund i denna rapport om Sörmland kan grupperas i tre områden, nämligen: Direkta insatser för att åtgärda kapitalmarknadsbrister Indirekta insatser som förstärker tillgången på finansiering Nyckelaktörerna i ett åtgärdsprojekt och deras roller 3

5 Direkta insatser för åtgärdande av kapitalmarknadsbrister Denna rapport visar att den mest allvarliga och akuta bristen på finansiering gäller unga, innovativa företag med tillväxtpotential, s.k. ventures. Det finns en planerad förstärkning av offentliga finansieringskällor men denna är både otillräcklig och kräver som regel matchande privat finansiering. Det torde vara orsaken till att samtliga intervjuade i Sörmland såväl som andra, nationella bedömare utpekar gruppen affärsänglar som en kritisk grupp. Dessa slutsatser liknar vad som funnits i studier av andra miljöer som exempelvis Roslagen 1. Vår slutsats är därför att de starkaste behoven för Sörmland att få bukt med sina kapitalmarknadsbrister rör ventures och deras naturliga finansiärer bland affärsänglarna. Detta kan visserligen delvis förbättras genom förstärkningar på den offentliga sidan och nya politiska initiativ, men studien visar att det parallellt med bristen på affärsänglar också finns brister i infrastrukturen. Förslag till åtgärder för att råda bot på sådana brister omfattar: 1. En satsning på att starta affärsängelbolag med öppna syndikeringsmodeller. Detta innebär att bolagets finansiering syndikeras med finansiering från affärsänglarna själva samt från andra finansieringskällor inom och utanför regionen. 2. Kapitalinsatser som kompletteras med kompetenstillförsel, dvs. kompetens för att välja ventures med god potential och rimlig risk liksom för att följa upp insatserna med styrelsearbete och andra affärsstödjande insatser. 3. Skapa affärsängelbolag med lokal förankring i de miljöer varifrån nya entreprenörer kan komma att växa fram men även med länkar till änglar från omgivande kommuner. 4. Skapa en process för affärsänglar som i gemensam samverkan bygger en modell för uppsättning och utveckling av affärsängelbolag (jmf. projektet i Norrtälje). Dessa rekommendationer innebär inte att övriga identifierade kapitalmarknadsbrister skall negligeras. Däremot innebär rekommendationerna både en tidsprioritering av insatserna och en bedömning av att det är viktigt för regioner att med dessa åtgärder adressera den svåraste bristen först. Skälet är att den skapar möjligheter till snabbare kompetensuppbyggnad via spridning av erfarenheter mellan affärsängelbolag samt en stark infrastruktur. Insatser med indirekt, men kraftfull påverkan på kapitalmarknadsbrister Det har på andra håll visat sig att en god del av finansieringsbristen beträffande ventures inte har att göra med vare sig oacceptabla risker för tänkbara finansiärer eller brist på kapital. Utbudet av riskkapital kan många gånger existera men hämmas av höga sök- och transaktionskostnader i marknaden för nystartade eller oprövade ventures. Ett exempel på sådana kostnaders betydelse är framväxten av Connect-organisationen under de senaste tio åren i Sverige. Den har snabbt sänkt sökkostnaderna för affärsänglar som söker attraktiva investeringsobjekt, särskilt i Stockholm där en nära samverkan med Almi Stockholm, Svenska 1 Se följande rapporter: Edsbäcker, G., Ohlsson. E, "Norrtäljeprojektet - en resultatrapport", KTH - Centre for Banking and Finance, 2006; Ramström, D., "Norrtäljeprojektet - att mobilisera företagsamheten, en utvärdering av forskningens roll inom ett utvecklingsprojekt i Norrtäljeregionen september maj 2005", red. Edsbäcker, G., KTH - Centre for Banking and Finance, 2006; och: Berggren, B., Lundahl, N. And Silver, L., 2008, The emergence of a business angel network the clash of different perspectives on investment strategies, i Hallén, L. et al Networks in regional development, forthcoming. 4

6 Riskkapitalföreningen och olika service providers ytterligare förstärkt kostnadssänkningen. När Riskkapitalföreningen stödd av Nutek anlitade advokatfirmor för att ta fram standardkontrakt som passar affärsänglar och venturegrundare ledde detta till en ytterligare sänkning av de höga transaktionskostnader som uppträder vid både förstagångs- och följdfinansieringar. Av de fyra identifierade bristområdena på kapitalmarknaden kan två bedömas ha särskilt höga sök- och transaktionskostnader, nämligen venturemarknaden och marknaden för finansiering av mikroföretag. Nyckelaktörerna i ett åtgärdsprojekt och deras roller Rapportförfattarna har sålunda dragit tre slutsatser för Sörmlands del avseende insatser som kan förstärka dess kapitalinfrastuktur: 1. Tydliga brister kring finansieringen av ventures samt svag organiseringen och professionaliseringen av affärsänglar. 2. Åtgärder som stärker kapitalinfrastrukturen och sänker venturegrundarnas och affärsänglarnas sök- och transaktionskostnader är motiverade och angelägna. 3. Ytterligare undersökningar kring de övriga tre kapitaldelmarknader krävs innan mer konkreta åtgärdsförslag lämnas. Detta gäller i synnerhet området mikrofinansiering vars underlag via intervjuer och publicerat material sannolikt är det svagaste. Om bara den första slutsatspunkten skulle gälla och den enbart gällde för en (kommun- )region så funnes ingen anledning till att identifiera nyckelaktörer som kan fungera som bärare av ett länsomfattande projekt med tydliga inslag och poänger av lärande genom ömsesidigt utbyte av information och erfarenheter. Nu är dock åtgärderna av sådan art att det finns latent stora tids- och kostnadsvinster att göra om man parallellt driver affärsängelspår i flera angränsande kommuner. Därför föreslås en struktur omfattande följande nyckelaktörsgrupperingar: 1. En för varje kommunregion aktörsgrupp bestående av representanter för kommunerna och bankerna samt med inslag av andra service providers och företagarrepresentanter 2. En aktörsgrupp sammanhållen av Regionförbundet och stödd av Länsstyrelsen som har tre uppgifter. Första uppgiften är att genomföra ytterligare undersökningar. Den andra är att via informationsutbyte och följeforskning av åtgärdspaket skapa ett gott erfarenhetsutbyte för affärsänglar, näringslivsföreträdare och politiker. Den tredje uppgiften är att bedöma lämpliga åtgärders angelägenhet och konkreta utformning. Följeforskning är angelägen av flera skäl. För det första är inte den svenska affärsängelmarknaden särskilt väl utvecklad i jämförelse med t.ex. USAs och Storbritanniens. Den verkar också kunna bli föremål för nya politiska reformer. För det andra är svensk forskning om affärsänglar ofta bara en sammanställning av statistik. När forskningen om affärsänglar går djupare i analysen är den ofta fallbaserad. Affärsängelnätverk och affärsängelbolag är sällsynta föremål för systematiska studier. En följeforskning som jämför olika, ungefär samtidiga affärsängelbolag skulle därför ha nationellt intresse. 5

7 2. Inledning Denna rapport utreder den sörmländska kapitalinfrastrukturen genom att: 1. kartlägga aktörerna på utbudssidan utifrån den näringsstruktur de betjänar med finansiering, 2. identifiera vilka bedömningar bankledningarna i de tre större städernas bankkontor har om eventuell brist på finansiering för fyra utvalda delmarknader samt 3. fördjupa bristanalysen med intervjuer i Eskilstuna av företagare och revisorer Givetvis är inte kapitalmarknaden i Sörmland isolerad till den inlåning bankerna har och den kapitalmassa som andra finansbolag och privatpersoner förfogar över. Det befintliga kapitalutbudet i en region, eller för Sverige som helhet, kan även vara väsentligt större än efterfrågan på kapital eller, tvärtom väsentligt mindre. Geografiskt avgränsade delmarknadernas utbud av kapital är inte heller helt isolerade från varandra utan likviditet kan överföras mellan dem om det från tid till annan uppstår överefterfrågan eller överutbud. Kapital kan lätt flöda över geografiska gränser. Det betyder att det inte är självklart hur en brist på finansiering skall definieras och tolkas till sina orsaker. Ändå måste det konstateras att kapitalmarknaden karakteriseras av en betydande differentiering mellan och specialisering av såväl efterfrågeaktörer företagen och deras ägare som utbudsaktörer. Att matchning av utbud och efterfrågan sker smidigt på varje enskild delmarknad är därför inte självklart. Dessutom är det ofta så att insatser av kapital går hand i hand med insatser av kompetens, vilket innebär att även aktörer som revisorer, konsulter och andra bör ses som en del av kapitalinfrastrukturen. Vissa av dessa aktörer ersätts dessutom ibland inte kontant utan med riskbärande finansiella instrument och tar därmed även rollen som finansiär. Rapportens syften och disposition Rapporten har disponerats i tre delar med delvis olika, delvis överlappande syften. Den ena kartlägger Sörmlands utbudsaktörer på kapitalmarknaden och jämför dessa med näringsstrukturen. Syftet med denna del är att få en så fullständig bild som möjligt av tänkbara finansiärer av företag och företagare. Den täcker sålunda in inte bara bankväsendet utan också en rad andra finansföretag som redovisas i offentlig statistik. Den andra delen redovisar resultaten av en intervjuundersökning till bankledningarna i de tre större kommunerna, dvs. Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Dessa intervjuer har fokuserat på bankernas bedömningar i Sörmland inom fyra nationellt utpekade marknadsbrister. Denna del av rapporten syftar till att försöka identifiera områden som kan hanteras genom konkreta åtgärder av regionens aktörer. I denna del problematiseras egenskaper och funktioner på de fyra delmarknaderna för Sörmland och Sverige. På så vis kan intervjumaterialet ge mer hållbara slutsatser om marknadsbristerna och deras orsaker. Den tredje delen gör en djupare analys av Eskilstunaområdet genom att även studera hur företagare och revisorer ser på efterfrågan av kapital och finansiering kopplat till de fyra bristområden vi identifierat. Genom att jämföra Eskilstunabankernas svar i del två med företagarna och revisorernas svar i denna del får vi därmed en djupare förståelse av kapitalinfrastrukturen inom Eskilstuna. Dessa slutsatser och tolkningar sammanfattas i slutet av huvudtexten i rapporten. Ett antal bilagor kompletterar huvudtexten. 6

8 3. Kapitalinfrastrukturen kartläggning Denna del av rapporten har som målsättning att ge en övergripande bild av kapitalinfrastrukturen i Sörmland sett från utbudsaktörerna och en övergripande bild av efterfrågesidan. De som bidrar med finansiering är banker och andra finansföretag medan de som har behov av finansiering är företag inom industri och tjänstesektorer. I det första skedet, som rapporteras i denna skrift, har intervjuarbetet framför allt fokuserat på att ge en bild av brister i utbudet på finansiering. Kartläggningen av efterfrågan är därför endast översiktlig i denna fas. I nästa skede planeras en djupare analys av efterfrågan och av tänkbara finansiärer vid sidan av bankerna. Därigenom fås en bättre helhetsbild av den sörmländska kapitalinfrastrukturen. Utbudet av kapital genom banker och andra finansiella aktörer För att få en överblicksbild av näringslivsstrukturen och därmed även kapitalinfrastrukturen i Sörmland har vi studerat arbetstillfällen och förvärvsarbetande i de stora kommunerna i Sörmland (Tabell 1). Denna bild indikerar att det kan finnas brister på utbudssidan i den sörmländska kapitalinfrastrukturen. I samtliga dessa tre kommuner samt i länet som helhet är andelen sysselsatta inom finansiella tjänster och företagstjänster klart lägre än för Sverige som helhet. Siffran för Sverige är 14 procent, Eskilstuna 11 procent, Nyköping 10 procent, Katrineholm 8 procent och Sörmlands län 9 procent. Att notera är dessutom att Sörmland framför allt Eskilstuna och Katrineholm har en relativt stor industriell sektor jämfört med övriga landet. Sammantaget indikerar detta att Sörmlands industriellt stödjande verksamhet i form av finansiell verksamhet och andra tjänster inklusive olika former av konsulter och rådgivare är underdimensionerad i relation till länets stora industriella sektor. Å andra sidan är det troligt att de sörmländska företagen även söker finansiering utanför länets gränser. Sammantaget pekar dock detta på att finanssektorn i Sörmland är liten i relation till länets behov. Tabell 1. Arbetstillfällen och förvärvsarbetande 2005 totalt Eskilstuna Nyköping Katrineholm Sörmland Sverige Antal % Antal % Antal % % % Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske Tillverkning, utvinning Energi, vatten, avfall Byggindustri Handel och kommunikation Finansiell verksamhet, företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning mm Ej specificerad verksamhet Totalt Källa: SCB En mer detaljerad analys av utbudet av kapital visar att de stora affärsbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea, Swedbank samt fristående sparbanker är etablerade i Sörmland och tillgodoser sörmländska företag med finansieringsmöjligheter. Dessutom finns Sörmlands Provinsbank samt Internetbanker närvarande. Bankerna erbjuder i stort sett deras sedvanliga produktutbud till företag med kapitalbehov (Tabell 2). 7

9 Tabell 2. Exempel på finansiella produkter till företagskunder enligt beskrivningar på bankernas egna hemsidor. Bank (kontor) Exempel på finansiella produkter Handelsbanken (Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm) Konto med kredit (finansiering rörelsekapital), Fakturabelåning, Konto med kredit i utländsk valuta, Leasing och avbetalning, Vagnpark och Administration, Billån till personalen, Finansiering av fordon, maskiner och inventarier, Byggnadskredit och investeringslån, Bankgarantier (Betalning, Anbud, Förskott, Fullgörande, Garantitid), Hantering av export och import risker, Projektfinansiering, och Säljstödjande finansiering Nordea (Eskilstuna och Nyköping) SEB (Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm) Kontokredit (rörelsekapital som kan utnyttjas vid behov), Fakturabelåning (kredit med kundfakturor som säkerhet), Garanti (om någon affärspart ställer krav på säkerhet), EUkredit (kredit med EU-stöd som säkerhet), Företagskontokredit, Leasing, Billeasing, Avbetalning, Lån och Kreditskydd. Enkla lånet företag. Lån på mellan och kronor i upp till fem år. Besked inom 24 timmar under vardagar. För att få låna behövs: ett checkkonto i banken och kunna visa upp två reviderade bokslut för att få ett lån utan säkerhet. Om detta inte finns krävs säkerhet i form av borgen. Dessutom sker kreditprövning. Övriga tjänster: Factoring, Checkkrediter, Bilfinansiering, Leasing, Riskkapital (via SEB Venture Capital), Fastighetsfinansiering. Swedbank Swedbank Corporate Finance erbjuder kvalificerad rådgivning till ägare, styrelser och företagsledningar inom Börsintroduktioner, Företagsförvärv & Avyttringar (M & A), Kapitalanskaffningar och Övriga ägarrelaterade frågor Övriga tjänster: Exportfinansiering, EU-kredit, Fakturakredit, Fastighetsfinansiering, Kontokredit företag, Leasing, Lånesyndikering, Ränteriskhantering, Projektfinansiering, Bilfinansiering, Ränteswap och Rederifinansiering Sörmlands Erbjuder i stort sett samma tjänster som Swedbank (se ovan) Sparbank (Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Flen, Vingåker, Malmköping, och Oxelösund) Eskilstuna Rekarne Sparbank (Eskilstuna) Erbjuder i stort sett samma tjänster som Swedbank (se ovan) Sörmlands Provinsbank (Nyköping) Banklån, Avbetalningslån med utrustning som säkerhet, Leasing, Checkkredit, Fakturabelåningskrediter, Fastighetskrediter, Cash management, Trade and export financing, och Corporate Finance. I detta sammanhang bör vi dock påpeka att bankernas tjänster och affärsinriktning framför allt syftar till att finansiera pågående verksamhet i existerande bolag och nya bolag genom lån men däremot inte att finansiera mer riskfyllda och entreprenöriella företag genom att bankerna tillför ägarkapital. Sådan mer risktagande finansiering tillhandahålls exempelvis genom ALMI eller andra privata aktörer. Trots bankernas gedigna närvaro i Sörmland finns det sålunda troligen brister inom kapitalinfrastrukturen med inriktning på företagens tidiga faser genom tillförsel av riskfyllt ägarkapital. Det finns samtidigt en mängd sörmländska företag som åtminstone enligt Branschregistret verkar inom den finansiella sektorn (Appendix 3). Dessa skulle kunna verka som finansiärer i företags tidiga etableringsfaser och motiverar en djupare studie av dessa företag. Det är samtidigt sannolikt att många av företagen, som t.ex. investeringsbolag och värdepappersfonder, i första hand investerar i börsnoterade företag och därmed inte tillför 8

10 riskkapital till den sörmländska kapitalinfrastrukturen. De personer vi intervjuat indikerade heller inte att dessa finansföretag var verksamma i Sörmland med inriktning på sörmländska investeringsobjekt. En annan potentiell källa till finansiering exempelvis av ovan nämnda riskfyllda satsningar utgörs av enskilda personers privata förmögenheter där en jämförelse visar att det exempelvis i kommunerna Trosa och Gnesta finns förmögenheter klart över riksgenomsnittet. Dessa utgör potentiella källor till finansiering av företag. Däremot ligger övriga kommuner i länet samt länet som helhet under riksgenomsnittet (Tabell 3). Men även om Sörmlands genomsnittliga förmögenheter och inkomster är lägre än riksgenomsnittet kan det finnas enskilda personer med starka finanser. Vi kan förvänta oss detta framför allt i kommuner där medianinkomsten är väsentligt lägre än medelinkomsten 2, vilket gäller Trosa, Gnesta, Strängnäs och Nyköping. Det är dessa individer som eventuellt kan aktiveras för att finansiera företag i dess tidiga skeden. Det finns sålunda indikationer att finns individer i Sörmland med större förmögenheter och inkomster som eventuellt skulle kunna aktivera sitt kapital för att finansiera Sörmländska företag. Intervjuerna med bankerna pekade dock på att det inte finns så många aktiva affärsänglar i Sörmland idag vilket innebär att det kan finnas en outnyttjad potential till finansiering i dessa individer. Tabell 3. Nettoförmögenheter och förvärvsinkomster i genomsnitt per person Medelinkomst (tkr) Medianinkomst (tkr) Nettoförmögenheter (medelvärde förmögenhetsskattepliktiga tillgångar; tkr) Trosa Gnesta Sverige Strängnäs Nyköping Flen Sörmland Katrineholm Eskilstuna Vingåker Oxelösund Källa: SCB Vad gäller utbudet av kapital inom Sörmland indikerar den sammantagna kartläggningen att den finansiella strukturen är underdimensionerad trots att de stora affärsbankerna är etablerade i samtliga av de tre stora orterna. Eventuellt finns det å andra sidan en outnyttjad potential som kan realiseras om det går att aktivera finansbolag samt individer med större privata förmögenheter. Efterfrågan på kapital näringslivsstrukturer och företagande Företagens demografi, dvs. tillkomst, växt och frånfälle av företag, satt i relation till företagsklimatet är en källa till förståelse av kapitalbehov. Företagsklimatet i Katrineholm, Gnesta, Oxelösund och Flen är enligt Svenskt Näringsliv låg rankat i jämförelser med andra kommuner i Sverige. Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs rankas ungefär i mitten av alla 2 Denna tendens är en indikation på en skev inkomstfördelning, dvs. att det finns flertalet personer som har inkomster klart över genomsnittet och som därmed skulle kunna agera privata finansiärer. 9

11 svenska kommuner medan Trosa och Vingåker rankas högt. Studerar vi enbart förutsättningarna för nyföretagande rankas de tre kommuner i norra Sörmland Trosa, Gnesta och Strängnäs mycket högt (Tabell 4). Samtidigt visar statistik över nyföretagande i Sörmland att antalet nystartade företag växt stadigt sedan slutet på 90-talet (Figur 1). Vi kan därmed se att antalet nystartade företag i Sörmland växt de senaste 10 åren ungefär i samma takt som hela riket trots att företagsklimaten i de sörmländska kommunerna med några undantag inte är bland de starkaste i Sverige. Bortsett från Trosa, Gnesta och Strängnäs återfinns samtliga Sörmländska kommuner på den undre halvan i Svenskt Näringslivs ranking. Frågan blir då vad i företagsklimatet som hindrar tillväxten för sörmländska företag? Tabell 4. Näringslivsklimat i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm jämförelser mellan samtliga svenska kommuner (dvs. 290 kommuner) Ranking totalt Ranking företagande Ranking nyföretagande Ranking allmänhetens attityder till företagande Ranking Sammanfattande omdöme om företagsklimatet Vingåker Trosa Strängnäs Eskilstuna Nyköping Oxelösund Flen Gnesta Katrineholm Källa: Lokalt företagsklimat, Svenskt Näringsliv Figur 1. Företagsdemografi i Sörmlands län Källa: Sörmlands Regionförbund 10

12 Hård konkurrens Svag efterfrågan Dålig lönsamhet Begränsad tillgång till lån Begränsad tillgång till externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Brist på egen tid Lagar, myndighetsföreskrifter, tillståndskrav och liknande Andel (%) Ett tydligt svar är att ett specifikt problemområde inom Sörmländska företagsklimatet rör kapitalinfrastrukturen. I en Nutek studie 3 av hinder för tillväxt bland småföretagare i Sverige upplevde hela 34 procent av de tillfrågade i Sörmland att begränsad tillgång till lån var ett hinder för tillväxt medan motsvarande siffra för Västmanlands och Örebro län var 18 procent och riksgenomsnittet var 19 procent (Figur 2). Dessutom angav 23 procent att begränsad tillgång till externt ägarkapital var ett hinder medan motsvarande siffra för Västmanlands och Örebro län var 19 procent och riksgenomsnittet var 20 procent. De mest allvarliga hindren för tillväxt för Sörmländska småföretagare var brist på egen tid, lagar och myndighetsföreskrifter samt hård konkurrens. Tillgången till lån respektive externt ägarkapital upplevdes sålunda inte som de mest kritiska hindren för tillväxt men det var för dessa två faktorer som Sörmland visade de största bristerna i relation till Örebro och Västmanland respektive hela riket. En förbättrad kapitalinfrastruktur inom Sörmland skulle med andra ord kunna utgöra en stark förbättring sett i relation till övriga län. Figur 2. Upplevda hinder för tillväxt för småföretagare i Sörmland (= Län), Örebro och Västmanland (=Länsgrupp) respektive Sverige (= Riket) Län Länsgrupp Riket 10 0 Under de intervjuer vi genomfört i denna studie, som redovisas i mer detalj under respektive bristområde nedan, indikerades dessutom att det finns dolda brister i kapitalinfrastrukturen. Dessa dolda brister är fall där entreprenörer och företag som har kapitalbehov inte ens söker finansiering av banker eller andra eftersom de inte tror de kommer att få låna kapital överhuvudtaget. Storleken på dessa dolda brister är naturligtvis svåra att uppskatta, men det 3 Källa: Företagens villkor och verklighet 2005 (Nutek/SCB) som redovisar en enkätundersökning av svenska småföretag med färre än 50 anställda. Studien speglar det totala företagsbeståndet regionalt och branschmässigt. I Sörmlands län tillfrågades 976 företag med svarsandel på nästan 67 %. 11

Sörmlands kapitalinfrastruktur

Sörmlands kapitalinfrastruktur Sörmlands kapitalinfrastruktur - kartläggning av marknadens aktörer och marknadsbrister Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2017

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Företagarna och Swedbank presenterar Småföretagsbarometern för hösten 2012 Småföretagsbarometern Södermanland, höst 2012 2012-11-27 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Södermanlands näringslivsstruktur...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Företagsklimatet i Flens kommun 2017

Företagsklimatet i Flens kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

FÖRSTA KVARTALET 2011

FÖRSTA KVARTALET 2011 Analys av riskkapitalmarknaden FÖRSTA KVARTALET 211 Med kommentarer till investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning samt sex diagram. 2 FÖRSTA KVARTALET 211 Riskkapitalbranschen skiftar fokus från

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika 1 Finansiering eget kapital Bundet och fritt aktiekapital tillskjutet av ägarna Balanserat resultat +/-

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Sida 1 (3) Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget,

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Räddad från nedläggning vid generationsskifte - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Sammanfattning Redan i början av 2000-talet uppmärksammades att många svenska företagare planerade att pensionera

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt. 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1

Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt. 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1 Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1 Finnvera i korthet Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005 Pressinformation Kvartal 3 2005 Resultatrapport DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRS- OMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer