Lokal arbetsplan för Elevhälsan i Säter

Transkript

1 Lokal arbetsplan för Elevhälsan i Säter

2 Innehåll ELEVHÄLSAN BLIR ETT NYTT BEGREPP I SKOLLAGEN... 3 ELEVHÄLSANS FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ROLL BLIR TYDLIGARE... 3 NYA SEKRETESSBESTÄMMELSER... 3 REKTOR ÄR ANSVARIG FÖR ARBETET MED SÄRSKILT STÖD... 4 ATT ARBETA MED SÄRSKILT STÖD... 4 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET... 4 UTREDNINGEN OCH BESLUTET... 4 ÅTGÄRDSPROGRAMMET... 4 ELEVHÄLSA I SÄTERS KOMMUN... 5 VISION... 6 MÅL... 6 UPPDRAG... 6 TRAPPAN, ARBETSGÅNG FÖR ELEVÄRENDEN I SÄTERS KOMMUN... 7 ARBETSGÅNG I ELEVVÅRDSÄRENDEN... 7 PRINCIPER SOM LIGGER TILL GRUND FÖR ELEVHÄLSAS ARBETE... 8 GRUNDSÄRSKOLA I SÄTERS KOMMUN SÄRSKOLEUTREDNING MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR ELEV I GRUNDSKOLAN SOM FÖLJER GRUNDSÄRSKOLANS KURSPLAN... 14

3 Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol, narkotika och doping samt jämställdhet och sex- och samlevnadsundervisning. Även om elevhälsans fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska också under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. I gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska varje elev erbjudas minst ett sådant hälsobesök. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Det här innebär att begreppen elevvård och skolhälsovård försvinner ur skolförfattningarna. Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Huvudmannen avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser. Nya sekretessbestämmelser Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan kommer även fortsättningsvis att omfattas av hälsooch sjukvårdssekretess. Sådan sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Skolläkaren och skolsköterskan har med andra ord en sträng sekretess och får alltså inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. En nyhet är dock att om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får skolläkare och skolsköterska ändå lämna uppgiften till den övriga elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt, t.ex. till rektorn eller en lärare. Detta är en undantagsregel som syftar till att ge elevens rätt till utbildning och dennes behov av särskilt stöd företräde framför skyddet för elevens integritet som patient. Bedömningar som rör underåriga elever ska göras utifrån ett barnperspektiv och med barnets bästa i främsta rummet. Uppgifterna kan dock bara lämnas inom samma myndighet. Stark sekretess gäller också för uppgift om enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk insats. Men för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom

4 lider men om man lämnar ut uppgiften. Om det är aktuellt att lämna uppgifter från elevhälsan (skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens inom elevhälsan) till den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt (t.ex. rektorn eller en lärare) kommer en svagare sekretess att gälla för uppgifterna i den verksamheten. Rektor är ansvarig för arbetet med särskilt stöd Rektorn har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring en elev. Rektorn ansvarar för att elevens behov utreds och att det fattas beslut om särskilt stöd. Rektorn kan dock delegera detta till någon annan, exempelvis till en lärare i arbetslaget. I de obligatoriska skolformerna kan rektor besluta om att en elev ska ingå i en särskild undervisningsgrupp, få enskild undervisning eller få anpassad studiegång. De besluten kan överklagas och rektorn får inte delegera dem till någon annan. Att arbeta med särskilt stöd För att stärka elevernas rättssäkerhet beskrivs processen kring arbetet med särskilt stöd i skollagen. Anmälningsskyldighet Personalen är skyldig att anmäla till rektorn om man tror att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Hur man får veta att eleven har svårigheter kan variera. Det kan komma fram inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på något annat sätt. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt. Utredningen och beslutet När rektorn har fått veta att en elev har svårigheter måste rektorn se till att detta utreds. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan den i andra fall måste vara mer omfattande och tidskrävande. Under utredningen ska man samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Ett exempel på när det är uppenbart obehövligt är när behovet av stöd bara gäller rent pedagogiska insatser. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn besluta att skolan upprättar ett åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Visar utredningen istället att eleven inte behöver något särskilt stöd ska rektorn besluta om att man inte ska upprätta ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 1. Elevens behov Den första delen ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning.

5 2. Åtgärder för att nå målen Den andra delen ska ange de konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. De ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Det bör även framgå vem som är ansvarig för att genomföra stödinsatserna. 3. Följa upp och utvärdera För att eleven ska få det stöd som hon eller han behöver för att nå kunskapsmålen måste skolan löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. Av den tredje delen av åtgärdsprogrammet ska det därför framgå hur man ska följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som ska göra det. Elevhälsa i Säters kommun Elevhälsa ska främja hälsa hos alla barn men ha fokus på barn som har behov av stöd och extra hjälp i sitt lärande. Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjlighet att påverka. Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser som ska kunna möta den problembild som kan uppstå när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. Omvårdnadskompetens- att utifrån en helhetssyn på människans fysiska, psykiska, sociala och emotionella behov kunna hjälpa individer, familjer och grupper att förebygga, identifiera och behandla hälso- och sjukdomsproblem. Förmågan att bedöma, planera och genomföra åtgärder som främjar hälsa ingår också. Medicinsk kompetens- ger kunskap på naturvetenskaplig grund om barns och ungdomars utveckling och växande samt kunskap i diagnostisering och behandling av deras sjukdomar.. Omfattar kunskap i att förebygga hälso- och sjukdomsproblem liksom kunskap i hälsofrämjande arbete i den fysiska, psykiska och sociala miljön. Psykologisk kompetens- omfattar utvecklings-, inlärnings- och neuropsykologi liksom kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar. Omfattar kunskaper om kriser och konflikter, gruppoch organisationspsykologi. Ger förskola/skolan möjlighet att arbeta med diagnostik, behandling, konsultation och handledning till enskilda eller grupper av personal. Kompetens i socialt arbete- att utifrån en helhetssyn på individen och dess svårigheter analysera, förstå och arbeta med sociala processer och problem på individ- grupp- och organisationsnivå. Omfattar kunskap i beteendevetenskap, samhällsvetenskap och juridik. Ger förskolan/skolan kompetens att arbeta med stödsamtal, psykosocial behandling med elever och föräldrar samt handledning och konsultation för lärare. Specialpedagogisk kompetens- omfattar kunskaper om barns och ungdomars lärande utifrån de beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och språkvetenskapliga forskningsfälten och ger fördjupad kompetens för att undervisa och handleda skolpersonal i pedagogiska frågor. Förskolan/Skolan får därmed tillgång till särskilda lärprocesser hos barn med hörsel- eller syn- nedsättningar, tal och språksvårigheter, specifika läs- och skrivproblem och hos utvecklingsstörda barn

6 och ungdomar. Liksom för de barn och ungdomar som har beteendeproblem eller en komplicerad inlärningssituation. Vision Ökad medvetenhet hos alla vuxna runt barn/elever i behov av särskilt stöd. Att varje barn/elev möts av ett förhållningssätt som gör att de utvecklar tillit till den egna förmågan. Att varje barn/elev får möjlighet att växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar i sin egen miljö. En förskole-/skolmiljö med ett arbetsklimat som möjliggör för varje barn/elev att delta i verksamheten och nå uppställda mål så som de uttrycks i skollag, läro- och kursplaner Mål Att vi, utifrån vårt arbetssätt och förhållningssätt kan, hos de barn/elever och vuxna vi möter, bidra till en ökad känsla av sammanhang: Hanterbarhet Att det finns en tydlig arbetsgång i elevvårdsarbetet. Att de resurser som finns att fördela kommer rätt barn/elev till del. Att ansvarsfördelning och arbetsfördelning är tydlig mellan föräldrar, förskolan/skolans personal, förskolechef/rektor, specialpedagog, elevassistent osv. Begriplighet Genom regelbundna samtal öka förståelsen för att barnet/eleven påverkas av alla de miljöer som det befinner sig i. Att i samtal öka medvetenheten hos barn/elever och vuxna om deras starka sidor och möjligheter. Meningsfullhet Genom samtal skapa delaktighet i den process som sker. Uppdrag Elevhälsa ska främja hälsa hos alla barn/elever men ha fokus på barn/elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Arbetet med elevhälsan ska så långt som möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och utgå från en analys av risk- och skyddsfaktorer. Att ansvara för kommunal samordning, kontroll och uppföljning vad gäller barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Att ansvara för kompetensutveckling, inom området barn/elever i behov av särskilt stöd, för all personal inom förskola och skola. Samverka med de sociala myndigheterna enligt samverkansavtal. Samverka med landstingets verksamhetsområden för barn/ungdomar.

7 Trappan, Arbetsgång för elevärenden i Säters kommun Arbetsgång i elevvårdsärenden Specialpedagoger, tal- språkpedagog, skolkuratorer, skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsa. Steg 1 Ett mindre team från Elevhälsa, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att samordna elevvårdsarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Detta sker främst genom att man, kontinuerligt, deltar i arbetslagens konferenser. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer eller ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram

8 skrivs och utvärderas. I arbetslagen genomförs elevvårdsarbete utifrån i forskning utprovade metoder, väl dokumenterat och utvärderat, byggt på arbetslagets behovsanalys. Steg 2 Skolledarna, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog bildar ett elevvårdsteam per rektorsområde. Där sker det strategiska elevvårdsarbetet; Analys av rektorsområdets behov på individ- gruppoch organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd, arbetsfördelning för speciallärare och andra stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevvårdsarbete. Steg 3 Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via teamet till Elevhälsa. Där arbetar hela elevhälsagruppen med ärenden utifrån sin specialkompetens, man gör fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Elevhälsa ansvarar för kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av särskilt stöd och initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i kommunen. Steg 4 Samarbete med samhällets övriga stödfunktioner; barnhabilitering, barn- och ungdomspsykiatrin, sociala myndigheten i kommunen, barnavårdscentralen, barnmedicin, logopedmottagningen och polismyndigheten ska ske på övergripande nivå bl.a. via Barnplanegruppen, Brottförebyggande rådet och Nätverk för elevhälsa, där rektor för Elevhälsa deltar. Samverkan med sociala myndigheterna har formaliserats i ett gemensamt överenskommet samverkansavtal som innefattar alla yrkeskategorier som arbetar med barn och unga i kommunen. Specialpedagogerna och kuratorerna samarbetar med barnhabilitering, barn- och ungdomspsykiatrin och neuro-psykriatiska utredningsenheten i förekommande ärenden. Tal- och språkpedagogen samarbetar med logopedmottagningen enligt gemensamt överenskommen rutin. Skolsköterskorna har kontinuerligt samarbete med barnmedicin och BVC. Barn i förskoleålder är hänvisade till barnhälsovården. Elevhälsans specialpedagoger med inriktning mot förskolan samarbetar utifrån detta med BVC. Principer som ligger till grund för Elevhälsas arbete Vi arbetar för barn som har behov av särskilda rättigheter. Vi arbetar med vuxna, som har behov av särskilt stöd; så att de kan möta barn i behov av särskilda rättigheter. Förskolan/skolan är en plats för lärande och utveckling där all personal i samverkan med barn/elever och föräldrar skall skapa goda lärandemiljöer för varje individ. Relationer och samverkan i förskolan/skolan är centrala för förskolans/skolans möjlighet att uppfylla sina mål. Vi ska verka för att barn och vuxna upplever en känsla av sammanhang- hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i sin situation i kontakten med förskola och skola. Yngre barn/elever prioriteras vid resursfördelning Barn/elever med funktionsnedsättningar eller sjukdom prioriteras vid resursfördelning

9 Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Elevhälsas arbete för barn/elever med funktionsnedsättningar utformas i överensstämmelse med de nationella handikappolitiska målen: En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att alla människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar med funktionshinder Arbetet för barn/elever med funktionsnedsättningar inriktas därmed särskilt på: Att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället Att förebygga och bekämpa diskriminering Att ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande Specialpedagogisk verksamhet Specialpedagogik grundas på tvärvetenskaplig kompetens. Denna kompetens innefattar kunskap om pedagogik, sociala, psykologiska, organisatoriska och medicinska förhållanden. Vid planering för det enskilda barnet/eleven skall alla dessa aspekter beaktas. Den specialpedagogiska verksamheten skall bedrivas i samarbete med barn/elever, föräldrar, personal och skolledning. Målet är att skapa en lärandemiljö för varje barn/elev som möjliggör för barnet/eleven att delta i verksamheten och nå uppställda mål så som de uttrycks i skollag, läroplaner och kursplaner. Arbetet skall bottna i en systemteoretisk grundsyn med en orubblig tro på elevens förmåga till lärande och utveckling. Elevassistent Elevassistent kan tillsättas när barnets problem är kartlagt och det är tydliggjort att barnet inte klarar sin pedagogiska situation utan eget vuxenstöd i den pedagogiska situationen. Elevassistenterna arbetar utifrån uppdrag som tydliggjorts via handlingsplan/ åtgärdsprogram. Arbetsbeskrivning för elevassistent: Elevassistent ska arbeta utifrån uppdrag som tydliggjorts via åtgärdsprogram. Samarbeta med specialpedagog. Delta i handledning och fortbildning anordnad av Elevhälsa. Delta i respektive arbetslags planering vid behov. Arbetsuppgifter Att vara barnet/elevens hjälpjag. Att ge barnet/eleven särskilt stöd i specifika situationer. Att i möjligaste mån integrera barnet/eleven i den övriga gruppen.

10 Att vid behov ge barnet/eleven speciella möjligheter som kompletterar utbudet som erbjuds i verksamheten. Att samarbeta med och vara ett stöd för pedagogerna. Att arbeta för att barnet ska klara sig självständigt. Att vara elevassistent innebär att ofta vara i en mitt emellan roll t.ex. Att stödja i den pedagogiska situationen men inte ha pedagogiskt ansvar Att få en nära relation till barnet/eleven men behålla professionell distans Vara den som kan tolka barnet/elevens signaler och ligga steget före men inte föregripa utan ge eleven möjlighet att lösa sina situationer på egen hand. Ha bra kontakt med familjen men vara tydlig med gränserna för yrkesrollen. Vara den som kan bevaka barnet/elevens intressen men inte favorisera och ge barnet/eleven fördelar jämfört med övriga barn/elevgruppen. Elevassistentens uppdrag, beskrivet i barnets handlingsplan/elevens åtgärdsprogram, specialpedagogernas handledning och fortbildning anordnad av Elevhälsa ska samverka för att skapa optimala förutsättningar för barnets/elevens möjlighet till ökad måluppfyllelse. Grundsärskola i Säters kommun Kommunens grundsärskoleverksamhet är benämnd Kristineskolan. Eleverna är organiserade i två grupper, en för yngre elever, årskurs 1-6 förlagd på Kungsgårdsskolan och en för äldre elever, årskurs 7-9 förlagd på Klockarskolan. Gruppernas elever läser efter grundsärskolans och/eller träningsskolans kursplan. Kommunen har också elever inskrivna i grundsärskola som integreras i grundskola. En basutredning innehållande fyra bedömningar, medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social inleder process för att tydliggöra rättighet att bli mottagen i grundsärskola. Om barnet/elevens behov verkar vara av sådan art att särskola kan komma i fråga kompletteras basutredningen för att tydliggöra den frågeställningen. Utredning inför mottagande i grundsärskolan En sådan utredning består av fyra sinsemellan kompletterande bedömningar 1. En medicinsk bedömning, gjord av antingen Barnhälsovården, habiliteringsläkare eller skolläkare. Den medicinska bedömningen syftar till att klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter och vad det eventuellt kan innebära för barnets fortsatta utveckling. Den syftar även till att ge en beskrivning av barnets medicinska status i allmänhet. 2. En pedagogisk bedömning sammanställd av specialpedagog där barnets förskollärare/ lärare, speciallärare bidrar med sin kunskap om barnet/eleven i ett pedagogiskt underlag som beskriver elevens pedagogiska situation och måluppfyllelse. I den pedagogiska bedömningen görs en beskrivning av elevens pedagogiska situation och vilka insatser förskolan/skolan gjort för att anpassa verksamheten till bar-

11 nets behov samt resultaten som följt av dessa anpassningar. Den ska även visa en beskrivningen av elevens kunskapsutveckling allmänt och i alla ämnen. I bedömningen ska det framgå om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav i samtliga ämnen. Tidigare kartläggningar och utredningar antecknas i bedömningen (se bil 1). 3. En psykologisk bedömning som görs av antingen skolpsykolog, psykolog på Barnhabiliteringen eller Barn och ungdomspsykiatrin. Den psykologiska bedömningen ska innehålla en redogörelse av barnets utveckling fram till den aktuella tidpunkten. Den ska beskriva barnets kognitiva förmåga och bedömningen av den kognitiva förmågan via begåvningstest och andra vedertagna bedömningsinstrument. Psykologens slutsatser utifrån en analys av bedömningsunderlaget sammanfattar bedömningen. Analysen visar om det finns rättigheter för ett mottagande eller ej. Tydlig diagnos erfordras. 4. En social bedömning av den sociala och fysiska miljön, görs av kurator på elevens skola eller av kurator vid barnhabiliteringen. Den sociala bedömningen ska beskriva barnets sociala situation i hemmet och på fritiden. Syfte med den sociala bedömningen är att komplettera underlaget med information om det finns ytterligare förklaringar av betydelse för bedömningen av barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utredningsresultatet granskas och analyseras av skolpsykolog, specialpedagog, skolläkare, skolkurator och rektor för Elevhälsa och Grundsärskola. När utredningen genomförts i barnhabiliteringen deltar dess berörda personal i diskussionen. Ansökan till mottagande i grundsärskola lämnas till rektor för Elevhälsa och Grundsärskola i samband med möte med vårdnadshavarna. Ansökan till grundsärskolan görs av barnet/elevens vårdnadshavare. Till ansökan medföljer särskoleutredningens samlade resultat. Inkommen ansökan förvaras tillsammans med utredningsmaterialet i elevens akt på Elevhälsa. Rektor för Elevhälsa och Grundsärskola beslutar efter samråd med vårdnadshavare om eventuellt mottagande. Rektor beslutar om tillhörighet i grundsärskola eller träningsskola. Rektor för Elevhälsa och Grundsärskola lämnar beslutsmeddelande till vårdnadshavare. Vårdnadshavares besvärsrätt delges via beslutsmeddelandet. (se bil 2) Mottagande i grundsärskolan Barn och/eller vårdnadshavare skall ges stora möjligheter till inflytande/delaktighet. När rättighet till mottagande i grundsärskola är tydliggjord bjuds vårdnadshavarna in till samtal med rektor för Elevhälsa och Särskola och särskolans specialpedagog. I samtalet beskrivs alternativ för den fortsatta skolgången: Barnet/eleven kan vara mottaget i grundsärskola och fullgöra sin skolgång inom grundsärskolans ordinarie verksamhet. I detta fall följer barnet grundsärskolans kurs- och timplaner.

12 Barnet/eleven kan vara mottaget i grundsärskola, men ändå fullgöra sin skolgång i den ordinarie grundskoleverksamheten. Barnet är då individuellt integrerat och följer grundsärskolans kursplaner. Barnet/eleven kan vara mottaget i grundskola och fullgöra sin skolgång inom grundskolans ordinarie verksamhet. Detta blir fallet om barnets vårdnadshavare föredrar grundskola framför grundsärskola, även om barnet har rätt till att bli mottagen i grundsärskola. Barnet/eleven kan vara mottaget i grundskola och ha sin skolgång förlagd till grundsärskola. Barnet läser då enligt grundskolans kursplan. S.k. omvänd integrering detta kan vara aktuellt då barnet bedöms ha behov av grundsärskolans pedagogik utan att ha rättighet att bli mottagen i grundsärskolan. Barnet/eleven kan ges en prövotid om högst sex månader i grundsärskolans verksamhet, för att underlätta lämpligt beslut om fortsatt skolgång samt, inte minst, för att barn och vårdnadshavare ska få tillfälle att pröva på grundsärskolans arbetsmetoder samt lära känna personal och andra barn. Resurser i samband med individintegrering i grundskoleklass: I Elevhälsa finns en grundskollärare anställd som har specifikt ansvar för integrerade grundsärskoleelever. Denna pedagogs uppdrag är att medverka till att elever med individintegrering ges optimala förutsättningar i sin skolgång detta sker i samverkan med övriga pedagoger, vårdnadshavare och ev. elevassistent. Innan samtal om mottagande sker erbjuds vårdnadshavarna att besöka kommunens grundsärskola. I ett första samtal ges sedan information om vad skolgång inom grundsärskolans ram kan innebära. Informationsbroschyrerna Särskolan - en skolform för mitt barn? Och Särskolan - hur fungerar den? delas ut (under omarbetning). Vårdnadshavarna uppmanas att besöka grundsärskolan vid mer än ett tillfälle. Dag för telefonkontakt efter samtal/besök inom en till två veckor bestäms. Därefter kallar rektor för Grundsärskola till möte för planering av den form för skolgång som vårdnadshavarna valt eller för ett fortsatt samtal om skolform om vårdnadshavarna har nya frågor och ännu ej gjort sitt val. När vårdnadshavarna gjort sitt val inleder specialpedagog arbetet med att tillsammans med pedagog upprätta en plan för inskolningsperioden. När vårdnadshavarna beslutat att barnet ska ha sin skolgång som individintegrerad elev meddelas detta till skolans rektor sedan kontaktar grundsärskolans specialpedagog rektor och ett arbete inleds enligt handlingsplan för elev i grundskolan som följer grundsärskolans kursplan. Om vårdnadshavare önskar att barnet inte längre ska vara mottagen i grundsärskolan kallar rektor för grundsärskolan till ett samtal. Där diskuteras orsaker och alternativ för den fort-

13 satta skolgången. Grundsärskolans specialpedagog gör efter detta en förnyad pedagogisk kartläggning och deltar i planeringen av den nya skolgången. Rektor för Elevhälsa och grundsärskola och särskolans specialpedagog har som rutin att en gång per läsår gå igenom varje elevs mottagningsunderlag. Detta för att försäkra oss om att alla papper är i ordning samt att se om utredningar är gamla, äldre än tre år, vi kan i samband med detta kontakta vårdnadshavarna för att diskutera om någon del av utredningen bör förnyas. T.ex. inför övergång till gymnasium för särskolan.

14 Handlingsplan för elev i grundskolan som följer grundsärskolans kursplan Bakgrund Eleven är utredd och mottagen i grundsärskolan. Vårdnadshavarna har valt att eleven ska få sin undervisning i en grundskoleklass, dvs. som individintegrerad. I och med att eleven har sin undervisning förlagd i grundskolan och läser enligt grundsärskolans kursplan så sätts det in vissa specialpedagogiska resurser utifrån elevens kartlagda behov för att underlätta detta. Klassläraren ska ha fått information av psykolog och specialpedagog på utredningsgenomgången. 1 Specialpedagog för grundsärskolan kallar och informerar grundskolans rektor om individintegreringen. Vad innebär det? Kursplan för grundsärskolan Timplan för grundsärskolan (rektor för grundskoleenheten beslutar om anpassning) Grundskolans resurser Elevhälsas resurser Informationsmöten Skollagen 2 kap 9-10 samt 7 kap 9 (bilaga) 2 Informationsmöte med specialpedagog för särskolan, Elevhälsas grundskollärare, arbetslaget, rektor, speciallärare samt ev. övriga berörda lärare. Information ges generellt om delaktighetsfrågor, kursplan (dela ut), grundsärskolans mottagningsgrunder, IUP samt åtgärdsprogram. Specialpedagogen för grundsärskolan kallar till informationsmötet. Mötet fortsätter med planering av de specialpedagogiska insatserna runt eleven tillsammans med klasslärare och speciallärare. 3 Samrådsmöten med vårdnadshavare, klasslärare, ev. speciallärare, Elevhälsas grundskollärare samt specialpedagog för grundsärskolan. En bedömning görs om samtliga kallas till samma möte eller om mötena bör delas upp. Specialpedagogen för grundsärskolan kallar till samrådsmöten. Här förtydligar vi om vad mottagningen till grundsärskolan innebär, rättigheter och möjligheter. Vi presenterade våra olika roller och uppdrag. Vårdnadshavarna får här också berätta för oss om sitt barn Möte 1-3 bör ske inom 4-6 veckor. 4 Elevhälsas grundskollärare kallar klassläraren till möte runt den lokala pedagogiska planeringen Mötet förbereder IUP utifrån förutsättningar av grundsärskolans kursplan och den lokala pedagogiska planeringen. Klassläraren kallar elev, vårdnadshavare samt Elevhälsas grundskollärare till utvecklingssamtal kring IUP. Elevhälsas grundskollärare initierar och samordnar dokumentationen.

15 5 Den kontinuerliga uppföljningen: Elevhälsas grundskollärare träffar klassläraren kontinuerligt under läsåret för samverkansmöten. Elevhälsas grundskollärare ger stöd till arbetslaget vid upprättande av planering för elevens undervisning enligt grundsärskolans kursplan, upprättande av PP, IUP, Åp och skriftliga omdömen, enskild undervisning av elev och anpassning av material, introduktion och träning med hjälpmedel. Elevhälsas grundskollärare kallar tillsammans med specialpedagogen för grundsärskolan till samrådsmöten med vårdnadshavare en gång per termin eller vid behov. Specialpedagogen för grundsärskolan följer elevens skolgång genom egna elevobservationer vid behov samt genom regelbundna uppföljningsträffar med Elevhälsas grundskollärare. Vid behov kan handledning ges till arbetslaget. Vid behov kallar specialpedagogen för grundsärskolan tillsammans med Elevhälsas grundskollärare berörd personal till ett informationsmöte. Information ges kring ev. nya direktiv runt styrdokument samt repetition kring t ex kursplaner, PP, IUP och Åp.