FRAMTIDENS KIRUNA INLEDNING. 1.1 Bakgrund
|
|
- Frida Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRAMTIDENS KIRUNA INLEDNING 1.1 Bakgrund Projektet startade formellt den 28 februari då kommunfullmäktige deltog i ett heldagsseminarium som syftade till att beskriva projektet och att ge fullmäktigeledamöterna möjlighet att fatta beslut om inriktningen. Kiruna står inför stora förändringar i och med att samhället ska flytta stora delar av centrum och infrastruktur. Nio arbetsgrupper med var sitt specialområde kommer att samla ideer, goda exempel och kunskap i detta projekt. Syftet med arbetet är att ta fram en vision för framtidens Kiruna, en metod för att skapa gemensam kunskap om hur invånarna i kommunen vill att utvecklingen ska bli. Kommunikationsgruppen består av: Ordförande: Hans Swedell (M) Kiruna kommun Sekreterare: Helena Persson Länstrafiken Övriga: Peter Salomonsson Swedavia Monica Wollmén IceHotel Anna Wester Hans Noren STF Veronica Sandberg Hörvalls Buss Jacob Dahlberg Scandic Ferrum 1.2 Kommunikationsgruppen vision Att skapa förutsättningar för framtida infrastrukturer som gör att vi kan bygga ett hållbart och ekologiskt Mönstersamhälle. Att tänka om och tänka nytt samt bygga om och bygga nytt Att skapa centrumnära resecentra, som via bil, buss, tåg och flyg förser KirunaC, byarna, regionalt, nationellt och internationellt med ett hållbart och ekologiskt resande 1
2 2. NULÄGET Hjalmar Lundbohm skapade ett Mönstersamhälle, som gjort Kiruna känt både nationellt och internationellt. Mönstersamhället bestod både av en ny speciell klimat- stadsplan och en plan för en socialt utvecklad stad. Nu är dags i samband med stadsomvandlingen, för visionsgrupperna att ta fram ett nytt Mönstersamhälle. Ett hållbart och ekologiskt nytt samhälle med inriktningen 2030 och Det gäller att vara visionärer och utgå från nuläget och se in i framtiden och tänka nytt. Tänka om- tänka nytt. Bygga om-bygga nytt Vi tror resandet kommer att öka i framtiden. Kiruna kommun är en stor kommun och i framtiden kommer resandet att öka inom kommunen, även utanför de centrala delarna. Vidare tror vi att resandet utifrån kommer att öka, där turismen, både den nationella och internationella, kommer att stå för en stor del av denna ökning. Kollektivtrafiken ska vara miljövänlig, effektiv och tillgänglig för alla resenärsgrupper, arbetspendlare, äldre, turister, besökare, barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiken måste inkluderas i samhällsplaneringen på ett helt annat sätt i framtiden för att skapa den levande, goda staden. När det gäller infrastrukturen bör vi kanske dela upp vårt tänk på dels kommunikationen i centrala Kiruna dels på hur resande till Kiruna på smidigast möjliga sätt ska kunna ta sig vidare in till centrala Kiruna eller vidare inom eller utanför kommunens gränser. Man kommer till Kiruna C med flyg, tåg, buss eller egen bil, oavsett färdväg ska det vara enkelt och smidigt att ta sig vidare ut i kommunen. Hänsyn till miljön och säkerhet för trafikant/passagerare ska vara central i planeringen av infrastrukturen kring stadsomvandlingen. Det nya Kiruna C kommer att vara beroende av bra och miljövänliga kommunikationer beroende på den avlånga sträckningen. Från Tuolluvaara till Mattarahkka i den framtida planeringen. 2
3 Barriärerna (vägar och järnvägar) som kommer att omge det nya Kiruna: nya E10:an, nya Nikkaluoktavägen och nya infarten till LKABs kontor via Mattarahkka och en järnvägsdragning till det nya centrumnära resecentrat. Hela Kiruna C kommer att omges av lokal och regional persontrafik och tung trafik med b la farligt gods, som försämrar möjligheten till ett hållbart och ekologiskt samhälle. Enligt vår uppfattning kommer Kiruna hamna i en hållbar och ekologisk återvändsgränd, som vi inte vill hamna i. 3
4 Vi måste planera för ett framtida miljövänligt och fossilfritt resande genom: Fossilfritt resande att - kommunfullmäktige fattar beslut som inte låser in nya Kiruna med kommunikationsbarriärer, som resulterar i ett icke hållbart samhälle. 3. ATT RESA TILL/FRÅN KIRUNA För oss känns det självklart att vi ska tänka utifrån en resandes perspektiv. Kommer du till Kiruna med flyg, buss eller tåg så är det tryggt och enkelt att inom samma område kunna ta dig vidare med ett annat kommunikationsmedel till slutdestinationen vare sig det är till Vittangi, Nikkaluokta eller Tromsö du ska åka till så ska du finna anslutningskommunikation nära till hands. Det är här som det första intrycket av vistelsen präntas in. Enkelt och smidigt bör vara ledord. Det finns även en vinning både ur miljöhänsyn och trygghets/säkerhetsaspekt. Fler byteshållplatser med tillgång till motorvärmarförsedda parkeringsplatser bör byggas för att underlätta resandet. Bilen ska inte ses som en konkurrent utan ett komplement till kollektivtrafiken. Kraftiga prishöjningar på bränsle kommer att innebära att fler väljer andra kommunikationsmedel än bil för resande till arbete, utbildning, sjukhusbesök, fritidsaktiviteter mm. Då ska kollektivtrafik vara ett alternativ. Olika lösningar kommer troligtvis gälla de olika byarna och vilka brukare som behöver kollektiva lösningar. Men utvecklingen av byarna kommer att kräva olika lösningar. Inflyttningar eller utflyttning. Migrationsverket. Hur ser demografin ut och hur utvecklas arbetsmarknaden. En speciell fråga är hälso- och sjukvården och möjligheten att nå vården. Hur utvecklas färdtjänst-, sjuk- och skolresor? Distansutbildning med ny teknisk utveckling eller centralisering till större enheter. Troligtvis är det fram till 2030 taxi, bussar och IT som gäller. Målet är att minimera användandet av den egna bilen. 4
5 Samordning är ledordet som gäller vid samhällsbetalda transporter. Framtida kommunikationer beror på viken typ av framtida tekniska lösningar man kommer fram till. För att lösa byarnas utveckling måste detta ske: att - kommunfullmäktige tillsätter en utredning som presenterar olika framtidsutvecklingar för byarna: både demografiskt och då det gäller arbetsmarknadsutvecklingen. 4. RESECENTRAT När det gäller ett framtida resecentra/ knutpunkt bör det placeras i närheten av centrala Kiruna. Ju närmare desto bättre. Byten mellan olika färdmedel måste vara enkelt, tryggt och lättillängligt. Korta bytestider och restider samt trafiksäkra byteshållplatser ökar kollektivtrafikens attraktionskraft. För att få kirunaborna att prioritera kollektivtrafik istället för bilen måste deras behov tillgodoses. Resvärd stationerad på resecentra ökar servicenivån och tryggheten för resenärerna. Det offentliga centrumet tomt 9 och 8 ( stadshus, konstmuseum, bibliotek och fritidsanläggningar, gymnasium och sjukhus) bör vara så bilfritt som möjligt. Parkeringsmöjligheter vid resecentrar som sedan försörjer besökare och anställda med skytteltrafik eller andra lösningar ( cykel, gående). 5
6 5. UTVECKLING AV KIRUNA AIRPORT OCH SPACEPORT SWEDEN En ny industri växer nu fram där rymd och turism utgör grunden. En andra rymdålder med tals nya rymdresenärer skapar ett återväckt intresse för rymden. Precis som flygindustri utvecklades för 100 år sedan, ser vi nu kommersiella aktörer och enrteprenörer som utvecklar och testar nya farkoster, för både rymdturism, forskning och utbildning. Det pågår flera utvecklingsspår i Kiruna där vi kan skapa starka synergier och samutveckling: Vision Kiruna Besöksnäring vision och behov Resecentrum Attraktivt samhälle LKAB Stadsomvandling Om denna nya industri etableras i Kiruna kommer det att skapa en världsattraktion. Det kommer att bygga ett attraktivt och dynamiskt Kiruna, idag och för kommande generationer. Det kommer kräva: Att kommunkontoret gör en speciell förstudie om hur Kiruna Airport och Spaceport Sweden kan knytas ihop med det centrumnära läget. 6. RESANDET I NYA KIRUNA C Framtidens stadstrafik Stadstrafiken är den tjänst som förflyttar människor och gods i staden med det främsta syftet att skapa tillgänglighet. Den utförs på väldigt många olika sätt. Det kan vara gator, vägar och trottoarer av trafikanten som tas i anspråk av transportören. Stadstrafiken är bunden i rummet och tiden. Den kan inte flyttas till en annan stad. Tjänsten kan inte heller lagras någon längre tid. För persontransporter gäller att kunden alltid är medproducent. Såväl producenter som konsumenter lider av stora informationsbrister. Det gäller främst tjänstens kvalité. 6
7 Trafikanterna, de olika trafikslagen och trafikföretagen är höggradigt beroende av varandra. Man påverkas i extrem utsträckning av när och hur andra stadsbor väljer en resa. Trafikslagen tar i olika grad resurser som energi och stadsmark i anspråk tex utbredningsmönster. Stadstrafiken är en mänsklig rättighet. Möjligheterna att fritt röra sig i staden och att flanera måste garanteras. Sådana trafikslag som är tillgängliga även för personer med begränsade ekonomiska resurser bör därför särskilt främjas. Det gäller gång, billig kollektivtrafik, cyklism och anpassningar för rörelsehindrade. Det råder, totalt sett, knappast någon kapacitetsbrist i stadstrafiken. Men tjänsten produceras och konsumeras på delvis fel ställe, vid fel tidpunkt och på fel sätt med kraftiga växlingar mellan trängsel och överutbud som följd. För framtida stadstrafik spelar informationen nyckelroll. Detta gäller ännu inte dagens stadstrafiken. Idag är det rörlighet som skapar tillgänglighet. (Källa: Anders Gullberg tidsskrift PLAN nr ) 7. STADSKÄRNAN I NYA KIRUNA C När kommer jag fram? För den som ger sig ut i stadstrafiken och övrig busstrafik är det en av de absolut viktigaste frågorna att få besvarad. Lokalt i Kiruna C så tänker vi oss en tät stadskärna med lite trafik. Det finns plats för kollektivtrafik, taxi och tillståndsfordon. Men det finns mer plats för trottoaren än för vägen. På trottoaren finns plats för gångaren, sparken, cykeln, caféet, den lilla scenen för uppträdande osv Det offentliga centrumet ( stadshus, konstmuseum, bibliotek och fritidsanläggningar, gymnasium och sjukhus) bör vara så bilfritt som möjligt. Varje offentlig byggnad kan ju inte innehålla parkeringsplatser. Ej hållbart. Parkeringsmöjligheter vid resecentrar som sedan försörjer besökare och anställda med skytteltrafik eller andra lösningar ( cykel, gående). 7
8 Parkering sker utanför den inre stadskärnan. Allmänna kommunikationsmedel ska utformas med hänsyn till miljö och säkerhet. Kiruna C kommer säkerligen bli en avlång stad/delad stad under en lång period, bilen kommer att behövas. Men vi bör på bästa möjliga sätt få till en lokaltrafik som stimulerar till att lämna bilen hemma lokaltrafiken kan nog också se ut på många olika sätt. 8. NY TEKNIK I centrum är det möjligt att köra spår- eller trådvagn men det mest miljövänliga alternativet borde vara el-fordon. På grund av långa avstånd och få tankningsställen kan det vara svårt att använda dessa i landsbygdstrafik. Alternativ till detta kan vara hybridfordon. När fordonet har nyttjat all kapacitet går det över till annat miljövänligt bränsle. Världsarv och el-bilar Christer Asplund höll ett föredrag på Persontrafikdagarna i Göteborg november 2012 om världsarvsstäder och satsningar på el-bilar och små el-bussar. Detta vore en intressant färdriktning för en hållbar utveckling för Nya Kiruna. Vårt förslag: att inbjuda och hålla en konferens i hållbara kommunikationer med ny teknik i Kiruna. Detta är en utmaning för det framtida hållbara och ekologiska Kiruna. Visionsgruppen kommunikationer Gm Hans Swedell ordf och Helena Persson sekr 8
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merKiruna. en vision med övergripande mål för kiruna kommun
Kiruna en vision med övergripande mål för kiruna kommun vår visionsformulering Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden ska se ut. Ett
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merSundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist
Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod 20130318 Lena Lingqvist 2 2014-03-18 En kollektivtrafiknod? Resecentrum/ kollektivtrafiknod/ bytespunkt som en del i kollektivtrafiken Länk i ett transportsystemet
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merRegionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merTankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft
Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10 Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Arktis 24 000 innevånare 20 000 km 2 6000 sjöar 6 stora älvar 220 km 250 km POSITIVA PROGNOSER RYMDINDUSTRIN
Läs merDatum Kommunstyrelsen. Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram i Norrbottens län Dnr 8/2018
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Delegeringsbeslut Datum 2018-01-30 3 Nämnd/Styrelse Ärendegrupp Delegat Föredragande Kommunstyrelsen 2. Besluta på nämndens vägnar i ärende som är så brådskande,
Läs merGRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA
GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merWorkshop kollektivtrafiknämnden
Workshop kollektivtrafiknämnden Elina Svensson & Per Hanning Utvecklingsenheten 2019-03-21 Workshop kollektivtrafiknämnden 190321 Syftet med workshopen är att ta fram kollektivtrafiknämndens inriktning
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,
Läs merMötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande
Läs merSvar på remiss Särskilda persontransporter- moderniserad lagstiftning för ökad samordning (SOU 2018:58)
Promemoria 1(5) 2018-08-31 KOMMUNLEDNINGSKONTOR KLK Utredning och tillsyn Marie Björkman Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Svar på remiss Särskilda persontransporter- moderniserad
Läs merDu kan läsa mer om hur vi resonerar kring dessa utgångspunkter i den långa versionen av vårt regionala utvecklingsprogram, som du hittar på:
Vänsterpartiet arbetar för att skapa ett samhälle för alla inte bara för de rikaste, ett samhälle som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Vänsterpartiet i Region Jämtland Härjedalen vill att
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs merRemissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)
2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merMöjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF
Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merBILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015
KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015 Sida 1 (6) Bilaga 5 Resor och transporter Sida
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merRemissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017
KF 20:1 KF 20:2 KF 20:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016:675-014 2017-01-03 1/2 Handläggare Kristina Welin 0152-29245 Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 Förslag till
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merSammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Läs merFLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.
FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merSatsa på kollektivtrafiken
Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merGRÖN FINANSIERING OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING I NYA KIRUNA
GRÖN FINANSIERING OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING I NYA KIRUNA 2018-05-25 Av: Nationell samverkan innovationsplattformarna Den 11-13 april anordnade Kiruna Sustainability Center och Kiruna kommun Innovationsdagar
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merEn Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och
Läs merVad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson
Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merParkeringsstrategi för Sundsvalls kommun
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi
Läs merInfrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten
1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch
Läs merGrupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i
Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla
Läs merSkåne Livskvalitet i världsklass
Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merDärför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS
Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya
Läs merBesöksnäringen i Kapacitetsutredningen. Hearing Alvesta 12 mars 2012 Tommy Gustavsson Turistchef Region Blekinge
Besöksnäringen i Kapacitetsutredningen Hearing Alvesta 12 mars Tommy Gustavsson Turistchef Region Blekinge 13.7 Region Syd brister 2025 sid 197 remissversion huvudrapport Bristerna för persontrafik mellan
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merNäringsliv och arbetsmarknad
Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen
Läs merFärdtjänst Färdtjänst är en särskilt anpassad resetjänst inom ramen för den kollektiva persontrafiken.
REGLER FÖR FÄRDTJÄNST I ÖREBRO LÄN Nedanstående regler gäller fr.o.m. 2001-11-01. De är fastställda av styrelsen för Länstrafiken Örebro AB 2001-09-27. Senaste ändring beslutad 2013-02-13. Färdtjänst Färdtjänst
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merRenare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!
Renare luft i Umeå Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Höga halter av luftföroreningar i Umeå Idag är luften
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merfalun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merSå kan informationssamhällets landvinningar lösa stadstrafikens problem
Så kan informationssamhällets landvinningar lösa stadstrafikens problem Anders Gullberg är forskningschef vid Stockholmsforskningen och adjungerad professor i teknikhistoria vid Hur ser vi till att stadstrafiken
Läs merStrategiskt program 2012
Strategiskt program 2012 Mandatperioden 2010-2014 Miljöpartiet de gröna i Härryda Innehållsförteckning Förord... 3 Leva och arbeta... 4 Miljö...5 Barn och utbildning... 6 Trafik och kommunikation...7 Bygga
Läs merKommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum
LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merChecklista för Europeiska Trafikantveckan
1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit
Läs merUtkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation
Läs merGöteborgs Stads riktlinjer för resepolicies
Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande
Läs merResande och marknadsandel
1 (7) Fördjupning: Resande och marknadsandel Kollektivtrafikens utveckling hittills I Kalmar län gjordes nästan 11 miljoner resor i kollektivtrafiken (allmän kollektivtrafik + särskilda persontransporter)
Läs merFÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST
Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst
Läs merNulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden 2011-06-08. Krister Sandberg
Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden 2011-06-08 Krister Sandberg Uppdrag: Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Syfte Kunskapsunderlag om hur arbetspendling ser ut i storstadsområdena
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merInnehåll. Inledning 3. Sjukvård 4. Primärvården 5. Kultur, utbildning och friluftsliv 6. Regionalutveckling 8. Kollektivtrafik 10
Innehåll Inledning 3 Sjukvård 4 Primärvården 5 Kultur, utbildning och friluftsliv 6 Regionalutveckling 8 Kollektivtrafik 10 Sverigedemokraterna i Södermanland 11 Inledning Under den nya mandatperioden
Läs merTrafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Läs merBortom Mobility Management Omvälvningar framför oss 2030 2050
Bortom Mobility Management Omvälvningar framför oss 2030 2050 Anders Gullberg CESC/KTH Anders.Gullberg@urbancity.se Till regionplanerande tjänstemän och politiker på tröskeln till en ny epok Unikt läge
Läs merStadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden
Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden Mats Nilsson Tekniska Verken i Kiruna AB Kiruna kommun Bild: LKAB Vad borde vi bygga för stad? Vårt uppdrag Utmaningar & möjligheter
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merAPRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN KOLLEKTIVTRAFIK TILL BILLINGEN, SKÖVDE KOMMUN
APRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN KOLLEKTIVTRAFIK TILL BILLINGEN, SKÖVDE KOMMUN ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se APRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN
Läs merFramtidens serviceutbud. Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland
Framtidens serviceutbud Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2019-2030 Strategi för serviceutbudet Om uppdraget från regionstyrelsen - Belysa serviceorternas betydelse och funktioner
Läs merBilaga. Riskanalys beslut om allmän trafikplikt. Upphandling Trafik 2016 2014-10-22
Bilaga Riskanalys beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 Innehållsförteckning Riskanalys allmän trafikplikt Trafik 2016... 3 1. Bakgrund... 3 2. Trafik av kommersiellt intresse...
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram
Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på
Läs merJennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity
Jennifer Elsren, Västtrafik Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity Ett sammarbete mellan samhälle, industri och forskning Parternas gemensamma vision En arena för tester av nya produkter och tjänster
Läs merHÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?
HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? KLIMATMÅLEN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Nationella klimatmål KLIMATMÅL 80 70 60 50 40 30 20 10 Totala utsläpp Handlande sektorn Ickehandlande sektorn
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merHandlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019
Handlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019 Hållbar samhällsplanering Korta restider med hög punktlighet för personer och gods Minska klimatpåverkan
Läs mer28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND
PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA Från vision till verklighet! 27 28 april i Gävle Christer Ljungberg, VD Trivector 1 2 VÄRLDENS MODERNASTE LAND Källa: World Value Survey 4 5 6 1 DELNINGSEKONOMIN 7
Läs merOmrådet Ångfärjan Mål och motiv
Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas
Läs merDnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska
Läs merVision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?
Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal
Läs merFÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS
BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på
Läs merSå skulle informationssamhällets landvinningar kunna lösa stadstrafikens problem
1 Så skulle informationssamhällets landvinningar kunna lösa stadstrafikens problem Av Anders Gullberg Reviderad version av artikel i PLAN nr 5 6, 2012, s. 64 71. Världen över kämpar växande städer med
Läs merFossilfria transporter i Värmland hur lyckas vi med omställningen?
Fossilfria transporter i Värmland hur lyckas vi med omställningen? Nästan 50% av C02-utsläpp i Värmland kommer från transporter Minska transporter Effektivare transporter Förnybara drivmedel Vad finns
Läs merKORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.
Läs merTrafiksäkerhetsutveckling
Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till
Läs merStudiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg
Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013
Läs merVarför behöver fysisk planering, regional utveckling och attraktionskraft sammankopplas?
Varför behöver fysisk planering, regional utveckling och attraktionskraft sammankopplas? Christina Nylén, Enheten för regional tillväxt, Presentation RKG 19/9-12 Sveriges hållbara tillväxt är inte enbart
Läs merI huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.
I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör
Läs merForsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal
Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.
Läs mer