Föreläsning 5. Strukturförändringar under mellankrigsperioden. Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön.

Transkript

1 Föreläsning 5 Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön Mellankrigstid SAMMANFATTNING: Enskilda branscher gick bra framförallt Verkstad Expanderande avancerande branscher Kontrakterande stillastående stagnerande (relativt och absolut) DYNAMIK och industriell förändring Dahméns huvudfokus Genom den får landet ny UTVECKLINGSKRAFT NYA branscher och produktion med nya metoder, nya varor och nya affärsmodeller Ger upphov till UTVECKLINGSKRAFT en långsiktig förskjutning av hela kurvan I denna process dyker nya aktörer företag och ägare upp De som ligger väl till i de nya branscherna kan skapa sig privata förmögenheter men vad som är viktigare är vad som sker på Bransch och Nationell nivå TVÅ HUVUDFRÅGOR: Hur SPRIDER sig den nya DYNAMIKEN i EKONOMIN? VEM bidrar till de NYA UTVECKLINGSBLOCKEN? Strukturförändringar under mellankrigsperioden Stagnerande branscher och avancerande branscher. Gruv, järn, stål, trävaror - stagnerande Papper, massa avancerande Verkstadsindustri - avancerande Ny hemprodukter och elektroniska apparater avancerande Media avancerande Erik Dahmén (1950) understryker i sin analys av mellankrigstidens industriella utveckling betydelsen hos ett flertal utvecklingsblock som vuxit fram i Sverige under 1920-talet. Dessa gick in i ett mer expansivt skede och spreds under loppet av 1930-talet. 1

2 Strukturell förändring Tabell 4.3 Årlig tillväxt för BNP, sektorsprodukter och export i fasta priser samt för befolkningen Sektor Jordbruk och binäringar 1,1 0,9 1 Industri och hantverk 5,5 3,8 4,7 Byggnadsverksamhet 2,5 2,1 2,3 Transporter och kommunikationer 4,7 3 3,8 Privata tjänster 3,3 3,1 3,3 Offentliga tjänster 1,2 2,7 1,9 BNP 3,2 2,8 3 Export 3,7 2,9 3,4 Befolkning 0,7 0,5 0,7 Snabbväxare och stagnerande branscher Tabell 4.5. Årliga tillväxttal inom delar av industrin och tjänstesektorn Industri Tjänster Kraftindustri 13,2 Telekommunikation 7,9 Massa- och papper 12,3 Bank och försäkring 7,1 Grafisk industri 11,7 Post 6,6 Verkstad 10,6 Järnväg 6,3 Utrikes sjöfart 5,3 Stål och metall 2,9 Oavlönat husarbete 0,8 Träindustri 0,8 Hästtransp. 0,4 Industri och jordbruk Tabell 4.9. Investeringar Årlig procentuell förändring i fasta priser samt sektorernas andelar av investeringar i löpande priser. Sektor Årlig förändring Andel av investeringar Industri 4,7 27 Tjänster 6,6 15 Transport-Kommunikation 3,5 21 Bostäder 3,7 25 Jordbruk 3 11 Totalt 4,

3 Från Dahméns perspektiv Omvandlingkan ske i starka konjunkturer och i branscher med stark tillväxt. Det kallar vi ett positivt omvandlingstryck. Avancerande branscher, kontrakterande branscher Negativt omvandlingstryck är sådant tryck som drivs av prispress dvs. marknadspriset sjunker vilket leder till rationaliseringar och sammanslagningar. Detta kan i sin tur leda till att företagen eller jordbruket förändrar sin produktion. Båda dessa krafter pågår samtidigt i olika branscher. Schön talar om omvandlingsperioder (huvudsakligen kännetecknade av expansion) och rationaliseringsperioder (huvudsakligen rationaliseringar inom ekonomin) Entreprenörskap, Innovationer Vem är entreprenör nyskapare? Svärmar av entreprenörer Innovationer och utvecklingsblock KREATIV destruktion Äldre investeringar och kunskaper blir oanvändbara osäljbara Nya kunskaper premieras och förändrar allt från utbildningsväsende, produktionsmodeller, organisationers sätt att arbete etc. En omvälvande miljö När den är som mest dynamisk är det tydliga förlorare och vinnare Efteråt blir det mer tydligt att det rör sig om nya tillväxtkrafter På sätt och vis kapitalismens sätt att förnya sig föryngra produktionsfaciliteter och -metoder 3

4 Hur utvecklades industrin ell 2: Den svenska exportens varustruktur åren 1919, 1929, 1939 (i procent) Jordbruksprodukter och livsmedel 3,8 8,3 7 Malmer 9,6 9,9 12,8 Järn- och stålvaror 15,5 12,2 14,3 Trävaror 28,2 18,8 11,4 Papper och massa 24,6 25,9 26,5 Verkstadsprodukter 11,7 12,4 14,8 Övriga produkter 6,6 12,5 13,2 Summa Total export(milj. kr års priser Industridynamik Nya varor och nya metoder Ford-scientific management-human behavior studies Elektrifierade hemelektronik Nya hustyper och material i byggbranschen Nya motorer och transportmedel SPRIDNINGEN PÅ BRED FRONT är det som ger nya varor och metoder sin tillväxtkraft Kapitalet flockas kring de nya industrierna i form av högre vinster, snabbare tillväxt och riskvilligt kapital Industridynamik Nya ägare och starkare företag Svaga företag gav starka affärsbanker under 1920-talet Stora satsningar på rationaliseringar inom etablerad industri effektiviseringar Hemmamarknadsutveckling skydd av högre tullar, undervärderad krona Storsatsande kapitalister och fusionsverksamhet Kreuger och fusioner under 1930-talet Många nya företag under mellankrigsperioden 4

5 Exemplet verkstadsindustrin Många sekundära innovationer dvs varianter och förbättringar Exempel som Dahmén tar upp inom elindustrin mindre elmotorer förmåga att tämja högre spänning kullagerpatentet nya dieselmotorer kraftigare maskiner specialmaskiner Fick bredare effekter på produktionsmetoderna Uppsatsen Intresseväckande inledning där PROBLEMET måste fångas upp och diskuteras, t.ex. som en fråga Beskrivning av empiriska data (gärna tematiskt utifrån PROBLEMET, kronologiskt, eller på något annat logiskt sätt) Analys av den empiriska undersökningen Sammanfattande presentation av resultat samt slutsatser i förhållande till PROBLEMET. Referenser, citat, plagiat, och formalia... Strukturella förändringar i svenskt näringsliv under 1900-talet Branscher som växt: Handel och affärskedjor (Ikea, H&M etc.) Verkstad Ingenjörsindustri, företagande från seklets början Läkemedel Papper och skogsföretag Tjänster - Kommunikation - Bank/försäkring - Offentlig sektor -Konsulter Branscher som krympt: Textil Varv Järn/Stål Rederi 5

6 Gamla står i vägen Omvandling sker sällan genom de existerande dominerande aktörerna. I nästan alla andra fall växte den nya tidens företag inte fram ur det gamla hantverket i den meningen att hantverksföretag så småningom industrialiserades. I stället grundades de av personer som inte tidigare drivit hantverk (Dahmén 1953, s. 9) Se även logiken bakom detta Schön s Gammalt och nytt kapital (ägare) Positivt och negativt omvandlingstryck Positivt är sådant som har en ökande marknad och där priserna stiger, vilket medför starkt lönsamma investeringar och expansion. Negativt omvandlingstryck är sådant tryck som drivs av prispress dvs. marknadspriset sjunker vilket leder till rationaliseringar och sammanslagningar. Detta kan i sin tur leda till att företagen eller jordbruket förändrar sin produktion. Finanskapitalet och den industriella omvandlingen Stora företag kräver stor finansiering Tidigare självfinansiering nu betydande behov av riskkapital och lånefinansiering Framväxt av bank-industri-kontakter på flera nivåer. Banken som finansiär, ägare och övervakare. Företaget som låntagare, bankägare och rådgivare Banken blev spindeln och fick se genombrott för finanskapital, inte bara industrin 6

7 Bankerna Stockholms Enskilda Bank (Wallenberg) Papyrus, ASEA, Yngeredsfors, AB Diesel Motorer, Kopparberg-Hofors, Wifsta Varv, Stora Kopparberg, Scania Vabis Handelsbanken AGA, Svenska Tändsticksaktiebolaget, LM Ericsson, Electrolux, Fagersta, Reymersholm, Luth & Rosén Skandinavbanken Mindre inflytande, kontrollerad av industrin Ivar Kreuger Byggnadsföretag och tändsticksindustrin (Svenska Tändsticks AB) Lyckades fånga upp internationella kapitalströmmar Köpte upp kontrollposter i bl a: Grängesberg LM Ericsson Svensk Cellulosa Boliden Ivar Kreuger som industrialist Kreuger och monopoltanken Den goda likviditeten och nätverken på den amerikanska marknaden God framsyn om strategiska sammanslagningar och omvandling av branscher. Kraftmätning och chanstagningar från bankers och företagares sida. Skapar en dynamisk men också en riskabel koppling mellan funktioner i ekonomin. Banker som tar onödiga risker hotar det finansiella systemet, även demokratin, särskilt under riktigt pressade konjunkturer talets bankkris och Kreugerkrasch 7

8 Kreuger krasch Lånefinansierat, fingerade tillgångar/vinster och säkerheter Ivar Kreuger tar sitt liv i Paris 12 mars 1932 Få effekter av krisen: LM Ericsson till Handelsbanken och SEB Grängesberg ut på öppna marknaden STAB rekonstrueras av SEB (Skandinavbanken) Kreuger som finansmannen Framgångsrika fusioner New York kraschar 1929 Kreuger fick låna kort för att täcka sin soliditet och likviditet. Akut kris 1932 sedan aktieaffär LME inte blev av. Effekter av kraschen Effekter på ägandet inom svensk industri Affärsbanken tar kommandot Tvångsavyttringar och holdingbolag och investmentbolag Nya regler för aktiebolag, styrelser och VD 8