beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Transkript

1 Beslut Dnr EPOELY/2271/ Översättning Norra Pörtom Vindpark Ab Staffan Asplund Etha Wind Oy Frilundsvägen Vasa Referens: Takanebackens vindkraftspark - begäran om prövning av behovet av MKBförfarande, Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Projekt: Takanebackens vindkraftspark, Malax Begäran om prövning av MKB-förfarande Etha Wind Oy skickade en begäran om prövning av behovet av ett MKBförfarande för Norra Pörtom Vindpark Ab:s Takanebackens vindkraftspark till Näringstrafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM-centralen) med begäran om MKBkontaktmyndighetens beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i projektet Takanebackens vindkraftspark i Malax, lag 468/1994 (MKBlagen). Norra Pörtom Vindpark Ab:s brev, begäran om prövning av MKB-förfarande, en naturutredning för ett projekt med fyra kraftverk och sex visualiseringar var bifogade till begäran om prövning. En korrigering av kraftverkens mått i begäran om prövning av MKB-förfarande anlände Ett MKB-beslut fattades i ärendet , enligt vilket det inte är nödvändigt att tillämpa ett MKB-förfarande i projektet. Efter detta har antalet kraftverk ökat till fem och elöverföringsplanen har ändrats. Även projektområdets gränser har ändrats. Beskrivning av projektet i begäran om prövning av MKB-förfarande Norra Pörtom Vindpark Ab planerar att bygga fem vindkraftverk i området av Takanebacken i Malax (bilaga 1). Tätorter som ligger närmast projektområdet är Pörtom (5 km söderut), Petalax (10 km mot nordväst) och Övermalax (15 km norrut). Planeringsområdet är uppdelat på båda sidorna av förbindelseväg Projektområdet består främst av delvis utdikad skogsmark där det växer blandskog. Ett enskilt kraftverks effekt skulle sannolikt vara ca 3 5 MW. I beräkningsmodellen har man använt det största kraftverket som finns på marknaden, Enercon E141 med en effekt på 4,2 MW. Kraftverksrotorns diameter är 141 m och navhöjden är 159 m, varvid den totala höjden blir ca 230 m. Kraftverkens torn är ett konformat stålrörstorn eller ett hybridtorn med en nedre del av betong och stålrörstornet ovanpå. Grundtekniken är sannolikt ett stålbetongfundament i marken. Enligt de preliminära planerna ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde Alvar Aallon katu 8 PL 156, Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel Alvar Aallon katu 8 PB 156, Seinäjoki Korsholmsesplanaden 44 PB 262, Vasa Torikatu 40 PL 77, Kokkola Torggatan 40 PB 77, Karleby

2 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 2/12 ansluts vindkraftsparken till Vasa Elnät Ab:s 110/20 kv:s elstation i Petalax. Elstationen ligger på ca 10 kilometers avstånd mot nordväst. Hörande NTM-centralen i Södra Österbotten erbjöd följande instanser tillfälle att bli hörda: Norra Pörtom Vindpark Ab, Malax kommun, Närpes stad, Västkustens miljöenhet, Museiverket, Österbottens museum, Forststyrelsen och Österbottens förbund. Finlands skogscentral ombads kontrollera eventuella objekt enligt skogslagen och andra viktiga livsmiljöer i skogsnaturen. Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur, naturskyddsgruppen, miljöskyddsenheten, gruppen för vattentjänster och markanvändningsgruppen vid NTM-centralen i Södra Österbotten ombads vid behov kommentera projektet. Malax kommun yttrade att miljökonsekvensbedömning inte behövs för projektet och att utredningen av projektets konsekvenser fortsättningsvis kan avgöras inom ramen för planläggningsprocessen. Österbottens förbund yttrade att området inte ligger inom området som i Österbottens landskapsplan anges som område för vindkraftverk. Gränsen för en regionalt betydande vindkraftspark som ska anvisas i landskapsplanen är 10 kraftverk eller fler. Takanebackens vindkraftspark kräver därmed ingen områdesreservering i landskapsplanen. I närområdet planeras ett antal vindkraftverk på områdena Ribäcken, Pörtom samt Långmossen. De gemensamma konsekvenserna av dessa vindkraftsparker bör utredas och beaktas i den fortsatta planeringen. Österbottens landskapsmuseum yttrade att museet anser att ökningen med ett kraftverk inte är så betydande att preciseringen av antalet kraftverk skulle fordra tillämpning av ett MKB-förfarande med avsikt på kulturmiljön. NTM-centralens naturskyddsgrupp kommenterar att det största hotet är två fiskgjusebon som finns på Träskmossen. De ligger ca 1,3 km NE från det nordligaste vindkraftverket. Den mest sannolika matflygningsriktningen är Lisansjön. Inom riskzonen finns enligt NTM-centralens dataregister i övrigt inget särskilt som måste beaktas. NTM-centralens grupp för vattentjänster kommenterade att det närmaste grundvattenområdet Storstenrösbacken ( ) ligger på ca 1,6 kilometers avstånd från närmaste vindkraftverk mot sydväst och det egentliga bildningsområdet ca 1,2 kilometer från kraftverken. Storstensrösbacken är ett grundvattenområde av klass I, vars grundvattenproduktion enligt uppskattning är 400 m 3 /d. Grundvattenområdet består av utsköljd morän, som täcks av en tunn strandavlagring. Grundvattenområdets totala areal är 1,46 km 2 och vattenbildningsområdet är 0,52 km 2. Inga provpumpningar har gjorts i området. I Storstenrösbackens område ligger Affärsverket Malax Vattens vattentäkt Rainebäcken Storste, som har Västra Finlands vattendomstols (LSVO) tillstånd för vattentäkt 250 m 3 /d. Vattentäkten har två brunnar, ur vilka det togs m 2 /d dvs. 249 m 3 /d grundvatten år NTM-centralens miljöskyddsenhet kommenterar att det inte finns torvproduktion i området. I verkningsområdet finns enligt NTM-centralen inga kända djurstall eller päls-

3 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 3/12 farmer. I projektområdet finns två bostadshus, där skuggbildningseffekten överstiger riktvärdet 8 h. Enligt utredningen om behovsprövning är fastigheterna obebodda och i dåligt skick. NTM-centralen anser att skuggbildningseffekten inte får överskrida riktvärdet om byggnaderna är avsedda att användas för boende. Konsekvensbedömningen i utredningarna som har skickats in för MKB-behovsprövningen Verksamheter i eller som har planerats till området samt samverkan med andra projekt: Området används främst för skogsbruk. I projektområdets norra del finns en kåta och en stuga som tidigare har varit i jaktföreningens bruk. Forststyrelsens fastighet ( ) ligger delvis i området. Träskmossens myrmarksområde som ligger på fastigheten hör till programmet för komplettering av myrskyddet (Haapaniemi, F., Forststyrelsen). I närheten finns aktuella vindkraftsprojekt: Österbottens Miljöenergi Ab planerar fem vindkraftverk i närheten av Ribäcken i Malax ca 3,5 från projektområdet mot nordväst, VindIn Ab Oy och Triventus Pörtom Vind Ab planerar vindkraftverk på den östra sidan av Pörtom i Närpes ca 5,5 km från projektområdet mot sydöst och Långmossa Vind Park Ab planerar nio vindkraftverk på Långmossen i Malax ca 7,5 km från projektområdet norrut. Vindkraftverken i flera projektområden kan ställvis synas på ett fåtal små, synhinderfria lokala områden. Utöver landskapskonsekvenserna kan samverkan uppstå för fågelbeståndet, för vilket närliggande projekt kan utgöra en högre risk. Olägenheterna kan dock kontrolleras genom att beakta övriga projekt i den fortsatta planeringen. Bebyggelse och konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och trivsel: Det kortaste avståndet mellan en stadigvarande bostad och ett kraftverk är ca 800 meter. Enligt ägaren till bostaden är bostaden inte längre beboelig. Avståndet till närmaste stadigvarande bostad är ca 1,5 km och ca 1,8 km till närmaste fritidshus. Den uppskattade sannolika skuggbildningstiden är mindre än 8 h/år vid alla bostadshus, förutom vid två obebodda byggnader, som eventuellt senare köps upp av projektägaren. Den eventuella skuggbildningseffekten är kortvarig och infaller främst på morgonen och kvällen. Bullret under byggtiden är tillfälligt och kortvarigt. Då kraftverken är i bruk överskrider bullret vid stadigvarande bostadshus eller fritidshus inte riktvärdet 40 db(a). Planläggning: I Österbottens landskapsplan finns en cykelled, riktgivande friluftsled, utvecklingsområdet Närpes ådal och ett område för utveckling av turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation utmärkt i projektområdet. I närheten av projektområdet finns bl.a. ett landskapsskyddsområde, ett område som hör eller har föreslagits ingå i nätverket Natura 2000 eller ett rekreations-/turistområde. Projektet påverkar inte markanvändningen eller planläggningen. På Forststyrelsens fastighet placeras inga vindkraftverk, eftersom fastigheten är skyddsreserverad. Till det skyddsreserverade området hålls ett tillräckligt skyddsavstånd. Trafik och buller: I närheten av området finns inga betydande bullerkällor. Riksväg 8 går på den östra sidan av projektområdet ca 2 km från det närmaste kraftverket. Under byggtiden kan specialtransporterna orsaka störningar. Efter att byggarbetet har avslutats är trafiken obetydlig.

4 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 4/12 Flora och fauna, objekt med betydande naturvärde: Skyddsområden: På den östra sidan av projektområdet ca 600 m från närmaste kraftverk ligger Lisansjöns fågelskyddsområde som är utmärkt i landskapsplanen. Från Lisansjön har fåglarna fria flygriktningar norrut, österut och söderut, vilket betyder att vindkraftverken uppskattas ha tämligen obetydliga konsekvenser. Ca 700 meter från närmaste vindkraftverk ligger Träskmossen som hör till programmet för komplettering av myrskyddet. Avståndet till mossen är tillräckligt för att myrmarksområdet inte ska utsättas för oskäliga olägenheter. Således strider projektet inte mot det framtida skyddsområdet. På den nordöstra sidan ca 1,3 km från närmaste kraftverk ligger Naturaområdet Kajaneskogen (FI , SCI) som vindkraftverken inte uppskattas påverka i någon betydande utsträckning, eftersom det är frågan om ett område enligt habitatdirektivet. På den sydöstra sidan, som närmast ca 2,7 km från närmaste kraftverk, ligger Naturaområdet Sanemossen (FI , SCI/SPA), som är ett omfattande naturskyddsområde enligt landskapsplanen. Området hör också till myrskyddsprogrammet (SSO100267) och är ett nationellt viktigt fågelområde (FINIBA). Projektet uppskattas ha liten inverkan på området på grund av att projektet är så litet. Alla andra myrmarker ligger så långt från projektområdet att projektet inte förväntas påverka dem. Det närmaste privata naturskyddsområdet Sanemossen Gunliden (YSA107339) ligger i öster ca 5 km från närmaste vindkraftverk. Växtlighet och naturtyper: Värdefulla växt- och naturtyper har beaktats i planen för placering av kraftverken. Vid behov ändras kraftverkens placering så att värdefulla växt- och naturtyper inte ska riskeras. Fågelbestånd: Ett skyddsavstånd på en kilometer har upprättats mot de två fiskgjusebon som finns på Träskmossen. Fiskgjusen har fria flygriktningar även efter att projektet är färdigbyggt, eftersom alla kraftverk ligger mot sydväst från fiskgjusens bo. Enligt uppskattning har projektet ingen stor inverkan på arten. Projektet påverkar inte kungsörnen eller havsörnen, eftersom det inte finns ett enda känt bo i närheten av projektområdet. På basis av ringmärkningsuppgifterna häckar ett fåtal känsliga arter i projektområdet (arter enligt bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv, hotade arter, hänsynskrävande arter och arter som i Finland fordrar särskilt ansvar): pärluggla, ormvråk, berguv, trana, göktyta och slaguggla. Pärlugglans bo ligger i mitten av projektområdet. Runt detta bo finns kraftverk i flera riktningar, vilket betyder att individer som använder boet löper större risk än andra att kollidera med ett kraftverk. Andra arters bon ligger utanför projektområdet och längre bort från kraftverken, varvid projektets inverkan på dem är obetydlig. Vid behov ändras kraftverkens läge så att fågelbeståndet beaktas. Övrig fauna: I projektområdet eller i dess närhet finns inga hotade arter. Närmast finns flygekorre på den östra sidan av Lisansjön på ca 1,3 km:s avstånd från närmaste kraftverk. Projektet medför således inga olägenheter för hotade arter. Vid behov flyttas kraftverken så att flygekorrens och fladdermössens levnadsförhållanden inte riskeras. Naturutredning: Träskmossen-Lisansjön består av en omfattande myr- och våtmarkshelhet, vars värden grundar sig på bl.a. fågelbeståndet och naturtyperna. Kraftverk nr 1 ligger närmast på ca meters avstånd från Lisansjöns våtmarksområde. I litteraturen framförs allmänt meter som maximalt avstånd i fråga om stör-

5 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 5/12 ningseffekter som kraftverken medför för fåglarna. Det rekommenderas att kraftverkets slutliga förläggningsplats åtminstone inte flyttas österut närmare Lisansjön, utan gärna längre västerut. På den västra sidan av kraftverket finns inga naturvärden och dit är det möjligt att flytta kraftverket. Fiskgjusens närmaste revir ligger ganska långt från vindkraftsområdet, vilket betyder att området sannolikt inte medför några direkta störningseffekter t.ex. i fråga om artens häckningsframgång. För att man ska få konstaterad information från fältet till stöd för förhandsbedömningen rekommenderas att fiskgjusens flygbeteende utreds i fortsättningen om häckningen lyckas i det närmaste reviret. Mark- och berggrund samt vattendrag: På den östra sidan av projektområdet ligger det lilla Lillträsket och den lite större Lisansjön. Det närmaste grundvattenområdet är Storstenrösbacken som är viktigt för vattenförsörjningen. Grundvattenområdet ligger ca 1,7 km från närmaste kraftverk. Det egentliga vattenbildningsområdet ligger mer än 2,1 km från kraftverken. Byggandet av vindkraftsparken uppskattas inte påverka grundvattenområdena. Konsekvenserna för mark- och berggrunden är obetydliga. Berget måste kanske sprängas för att få en jämn botten. När kraftverkens livscykel är till ända kan de rivas och återvinnas och området återställas nästan i naturtillstånd. Om projektet verkställs har det betydande positiv inverkan på klimatet, eftersom det tränger undan elektricitet som framställs med främst stenkolskondensat och naturgas. Värdefulla landskapsområden och kulturhistoriska objekt: Det närmaste värdefulla landskapsområdet av riksintresse (Övermalax-Åminne, MAO100109) ligger ca 11 km norrut. Runt projektområdet finns flera landskapsmässigt värdefulla områden med tanke på kulturmiljön eller landskapet. Det närmaste området ligger i söder ca 3,9 km från närmaste kraftverk i Pörtomområdet. Ca 7 km i sydväst finns ett område som följer Närpes ådal. I nordväst på ca 7 km:s avstånd i Pörtomområdet finns dessutom ett värdefullt område av landskapsintresse. I området av Sarvijoki i Kurikka på mer än 10 km:s avstånd i nordost finns två värdefulla områden av landskapsintresse. Efter uppdateringen är Harrström ådals kulturlandskap (ca 21 km) och Söderfjärdens odlingsslätt (ca 23 km) de närmaste landskapsområdena. Övermalax-Åminnes status ändras från riksomfattande till landskapsmässigt, landskapsområdena i Närpes ådal och Pörtom förenas till ett riksomfattande område. Områdena i Petalax och Sarvijoki tas bort från listan över landskapsområden av landskapsintresse. En del av kraftverken kan ställvis ses bakom sjöarna eller det öppna myrmarksområdet. Den tämligen jämna terrängen gör att kraftverken syns, men området är trädbeväxt och större utsiktsområden börjar först på flera kilometers avstånd från kraftverken. Projektet påverkar knappast alls det värdefulla landskapsområdet Övermalax- Åminne av riksintresse. Från de närmaste värdefulla kultur- och landskapsområdena av landskapsintresse kan kraftverken ställvis synas om betraktelseriktningen är bakom åkerslätten vidare mot projektområdet. Närmaste dylika områden uppkommer på ca fem kilometers avstånd från kraftverken. På fem kilometers avstånd dominerar kraftverken inte längre landskapet. Den värdefulla kulturmiljön av riksintresse (RKY) som ligger närmst projektområdet är Adolf Fredriks postväg på ca 5,6 km avstånd. Övriga RKY-objekt ligger mer än tio kilometer från kraftverken. På mer är 20 km:s avstånd i nordväst ligger Kvarkens skärgårds B som har klassificerats som världsarvsobjekt. Det större området A ligger

6 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 6/12 längre bort. Av byggarvsobjekten ligger Pörtom kyrka ca 5,6 km från närmaste kraftverk söderut och Petalax kyrka och klockstapel ca 11 km mot nordväst. I fältarbetet påträffades ett eventuellt fornminnesobjekt. På platsen fanns en stengärdsgård som är överväxt med mossa och lav, vilken skulle kunna vara t.ex. en stenfot av ett gammalt hus. Fornminnet har beaktats i planen för placering av kraftverken. Fornminnet märks ut tydligt i terrängen och projektet anpassas så att man inte ingriper i fornminnet. Konsekvenser för områdets säkerhet: Vindkraftverken hindrar inte annan användning av området och området kommer inte att förses med stängsel. Läckage av kemikalier (t.ex. växellåds- och hydraulolja) ut i miljön har förhindrats med hjälp av behållare eller andra täta konstruktioner som har byggts i kraftverkens maskinrum eller vid tornets rot för att samla upp kemikalier som har läckt ut. Eldsvådor begränsas till maskinrummet. Vissa elsystem i kraftverket förses med automatiska släckningssystem. Således utgör eldsvådor ingen stor fara eller skada. När det är kallt kan det bildas is på vindkraftverkets vingar. Om isbitar slungas i marken kan de utgöra en fara för närområdet. Enligt praktiska erfarenheter kan små isbitar slungas meter från kraftverket. Isbildningen kan förebyggas genom att förse vingarna med en ytbeläggning som minskar isbildningen. Ett annat alternativ är att bygga in ett uppvärmningssystem i vingarna. Vindkraftsparkens område kommer att utrustas med skyltar som varnar för isfara. Avgörande NTM-centralen i Södra Österbotten beslutar att ett bedömningsförfarande enligt lagen 468/1994 om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning inte tillämpas i Norra Pörtom Vindpark Ab:s Takanebackens vindkraftsprojekt (bilaga 1) i Malax kommun. Beslutet gäller inte elöverföringen, vars sträckning från vindkraftsparken till elstationen inte har beskrivits. Kraftledningens miljökonsekvenser har inte bedömts i materialet som har skickats in för prövning av behovet av MKB-förfarande. Motivering Enligt MKB-förordningen (713/2006, ändring 359/2011) är projekt, på vilka bedömningsförfarandet tillämpas med stöd av 4 1 mom. i MKB-lagen projektförteckningen i 6 i förordningen punkt 7) energiproduktion e) vindkraftverksprojekt där de enskilda kraftverken är minst 10 till antalet eller projektets totala kapacitet är minst 30 megawatt. Enligt 4 2 momentet i MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 mom. Enligt 6 i MKB-lagen fattar NTM-centralen beslut om tillämpningen av bedömningsförfarandet på projekt som avses i 4 2 mom. med beaktande av projektets egenskaper, läge och konsekvensernas natur.

7 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 7/12 Projektets egenskaper, i synnerhet storlek och sammantagna konsekvenser: Enligt MKB-förordningens ( /713) 7 ska vid prövningen av om bedömningsförfarandet i enskilda fall skall tillämpas på projekt särskild uppmärksamhet fästas vid projektets egenskaper, såsom projektets omfattning, samverkan med andra projekt, utnyttjande av naturresurser, alstrande av avfall, föroreningar och andra störningar, risken för olyckor med särskild uppmärksamhet på de ämnen och den teknik som används. Projektet omfattar fem vindkraftverk med en helhetseffekt på högst 25 MW. Såväl till antalet kraftverk som effekt ligger projektet under gränsen enligt MKB-förordningens projektförteckning. Aktuella projekt i närheten av projektområdet är Österbottens Miljöenergi Ab:s projekt med fem kraftverk på ca 3,5 km:s avstånd, på ca 5,5 km:s avstånd VindIn Ab Oy:s och Triventus Pörtom Vind Ab:s projekt med kraftverk och på ca 7,5 km:s avstånd Långmossa Vind Park Ab:s projekt med 9 kraftverk. Enligt begäran om prövning av MKB-behovet kan vindkraftverken i flera projektområden synas samtidigt. Utöver landskapskonsekvenserna sägs att samverkan kan orsakas för fågelbeståndet, för vilket flera, närliggande projekt kan utgöra en större risk. Enligt begäran om prövning av MKB-behovet kan olägenheterna kontrolleras, medan andra projekt beaktas i den fortsatta planeringen. Enligt NTM-centralens miljöskyddsenhet finns ingen torvproduktion i området och inte heller några djurstall eller pälsfarmer som NTM-centralen känner till. I fråga om olycksriskerna framfördes i begäran om prövning av MKB-behovet kemikalier, eldsvådor och isfaran. Enligt begäran om prövning av MKB-behovet förhindras läckage av kemikalier ut i miljön, eldsvådor utgör ingen stor risk eller olägenhet på grund av automatiska släckningssystem och vindkraftsparkens område kommer att utrustas med skyltar som varnar för is. Projektets läge: Enligt MKB-förordningens ( /713) 7 ska vid prövningen av om bedömningsförfarandet ska tillämpas i enskilda fall granskas projektets lokalisering, såsom nuvarande markanvändning, naturresursernas relativa förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området, naturens känslighet, med särskild uppmärksamhet på våtmarker, kustområden, bergs- och skogsområden, naturskyddsområden och landskapsvårdsområden, områden som är klassificerade eller skyddade med stöd av lag, områden där riktgivande värden som beskriver miljöns tillstånd vilka fastställts i gemenskapens lagstiftning redan har överskridits, tätbefolkade områden samt historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla områden. Enligt Österbottens förbund ligger området inte i ett område som har anvisats för vindkraft i Österbottens landskapsplan. Gränsen för ett regionalt betydande vindkraftsområde som anvisas i landskapsplanen är 10 vindkraftverk eller mer. Takanebackens vindkraftspark fordrar således inte en områdesreservering i landskapsplanen. I miljökarttjänsten fanns en beteckning för landsbygdsbebyggelse enligt områdesindelningen för samhällsstruktur (YKR 2015) på gränslandet till projektområdet. På den östra sidan av projektområdet finns Träskmossen som är ett objekt i förslaget till komplettering av myrskyddet och Forststyrelsens fastighet för naturskyddsändamål ( ). I naturutredningen rekommenderas att kraftverkets slutliga förläggningsplats åtminstone inte flyttas länge österut närmare Lisansjön, utan hellre västerut längre bort från sjön. Enligt NTM-centralens naturskyddsgrupp finns två fiskgju-

8 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 8/12 sebon 1,3 km NE från vindkraftverket som planerats stå längst i norr och fiskgjusens mest sannolika matflygningsriktning är Lisansjön. Enligt naturutredningen ligger fiskgjusens närmaste revir ganska långt från vindkraftsområdet, varvid det sannolikt inte har direkta störningsverkningar t.ex. för artens häckningsframgång. I dataregistren finns enligt NTM-centralens naturskyddsgrupp inget särskilt att beakta i området förutom två fiskgjusebon som ligger innanför riskzonen. NTM-centralens grupp för vattentjänster kommenterade att det närmaste grundvattenområdet Storstenrösbacken ( ) ligger på ca 1,6 kilometers avstånd från det närmaste vindkraftverket mot sydväst och det egentliga vattenbildningsområdet ligger ca 2,1 kilometer från kraftverken. Storstenrösbacken är ett grundvattenområde av klass I. Enligt begäran om prövning av MKB-behovet överskrider bullret från vindkraftverken inte riktvärdet 40 db(a) enligt förordningen om riktvärden för utomhusbuller vid stadigvarande bostäder och fritidshus. Vid två obebodda byggnader överskrider skuggbildningseffekten det rekommenderade värdet 8 h/a. Enligt NTM-centralens miljöskyddsenhet får skuggbildningseffekten inte överskrida riktvärdet om byggnaderna används för boende. Konsekvensernas karaktär: Enligt MKB-förordningens ( /713) 7 ska vid prövningen av om bedömningsförfarandet ska tillämpas i enskilda fall granskas konsekvensernas karaktär, såsom verkningsområdets omfattning med beaktande av storleken på den befolkning som berörs av konsekvenserna, konsekvensernas gränsöverskridande karaktär, konsekvensernas omfattning och komplexitet, hur sannolika konsekvenserna är, konsekvensernas varaktighet, upprepning och återhämtningsförmåga. Projektets konsekvenser är långvariga och omspänner projektets hela livscykel. Konsekvenserna är dock huvudsakligen reversibla och befolkningsmängden som utsätts för konsekvenser i landsbygdsbebyggelsens område utanför tätortsområde (YKR 2015) är liten. Enligt miljöförvaltningens miljödatasystem och karttjänst finns inga värdefulla eller särskilt hänsynskrävande objekt i kraftverksområdet. Sammandrag: Malax kommun anser att en miljökonsekvensbedömning inte behövs för projektet och att utredningen av projektets konsekvenser fortsättningsvis kan avgöras inom ramen för planläggningsprocessen. Österbottens landskapsmuseum ansåg inte heller att ökningen med ett kraftverk inte är så betydande att preciseringen av antalet kraftverk skulle fordra tillämpning av ett MKB-förfarande med avsikt på kulturmiljön. På basis av handlingarna som har framförts för beslutet om MKB-prövning och enligt uppgifterna som har erhållits i hörandet orsakar Takanebackens vindkraftsprojekt på förhand uppskattat inga sådana till kvaliteten eller omfattningen betydande skadliga miljökonsekvenser som skulle kunna jämföras med konsekvenser av projekt som avses i 4 1 momentet i MKB-lagen vid beaktande av projektets egenskaper, läge och konsekvensernas natur samt samverkan med nuvarande och planerade projekt. Om projektet ändras från det som framförts, bör behovet av MKB-förfarande bedömas på nytt.

9 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 9/12 Tillämpade rättsnormer I närheten av det gamla granbeståndet (objekt 5) som i naturutredningen hör till de värdefulla objekten med tanke på den naturliga mångfalden har man enligt den nya planen för avsikt att placera ett vindkraftverk. Bland objektets kriterier nämns att det kan vara ett potentiellt matområde för fladdermöss och att där finns gammelskogsarter såsom knärot, duvhök och trädkrypare. Som planbeteckning rekommenderas MY. I en situation med fyra kraftverk skulle objektet enligt naturutredningen inte ha utsatts för skadliga konsekvenser. Objektet bör beaktas i den fortsatta planeringen av projektet. I den fortsatta planeringen av projektet bör social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga 545/2015 efterföljas. I 12 i förordningen bestäms om inomhusbuller i anslutning till åtgärdsgränser vid buller. I närområdet planeras enligt Österbottens förbund vindkraftverk i områdena Ribäcken, Pörtom och Långmossen. Samverkan av dessa vindkraftverk bör utredas och beaktas i den fortsatta planeringen. Lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändring av den (458/2006, 1584/2009) 4, 6, 17 och 19 samt statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) och ändringen av den (359/2011) 4, 6, 7, 8 och 25.S Skyldighet att vara konsekvensmedveten Sökande av ändring Kungörelse Trots att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte krävs i projektet, gäller dock för de projektansvariga skyldigheten att vara konsekvensmedveten: Den som ansvarar för något annat projekt än ett sådant som avses i 4 skall, utöver vad som särskilt stadgas, vara tillräckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den omfattning som rimligen kan förutsättas (MKB-lagen 25 ). Den projektansvariga kan ansöka om ändring av detta beslut genom att besvära sig till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisningen medföljer som bilaga. Besvärsinlagan bör finnas Vasa förvaltningsdomstol tillhanda inom 30 dagar från att den projektansvarige fått beslutet till kännedom. Ändring i detta beslut får inte i övrigt sökas genom besvär. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Beslutet är framlagt till påseende på de officiella anslagstavlorna i Malax kommun (Malmgatan 5, Malax) och Närpes stad (Kyrkvägen 2, Närpes) under 14

10 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 10/12 dagars tid och elektroniskt på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens webbplats på adress > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonsekvensbedömning > MKB-beslut. Välj Regional information, välj NTM-central > Södra Österbottens NTM-central. Miljöskyddschef Päivi Kentala Överinspektör Päivi Saari Sändlista Norra Pörtom Vindpark Ab mot mottagningsbevis Malax kommun/för kungörelse på den officiella anslagstavlan (kopia) Närpes stad/för kungörelse på den officiella anslagstavlan (kopia) Malax kommun och Närpes stad/för kännedom Etha Wind Oy/för kännedom Bilagor: Bilaga 1 Takanebackens vindkraftspark och placeringen av vindkraftverken Bilaga 2 Besvärsanvisning

11 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 11/12 Bilaga 1 Takanebackens vindkraftsparks projektområde och placeringen av vindkraftverken (källa: Etha Wind Oy, förfrågan om behovet för tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning, vindkraftsprojekt med fem vindkraftverk i Takanebackens område i Malax, s. 4).

12 DnrEPOELY/xxxxxxxxxxxxxxx 12/12 Bilaga 2 Besvärsanvisning BESVÄRSANVISNING Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Besvärsskriften kan inlämnas personligen, sändas med posten, telefax, elektronisk post eller genom bud. Postningen, sändningen med telefax eller elektronisk post eller sändningen genom bud sker på avsändarens ansvar. Besvärsskriften ska vara framme senast den sista dagen av besvärstiden före tjänstetidens slut. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. När det är fråga om mellanhandsdelgivning anses delgivningen ha skett den tredje dagen efter den dag som framgår av delgivningsbeviset. Om beslutet har sänts per post utan att mottagningsbevis krävts, anses delgivningen av beslutet ha skett den sjunde dagen efter den dag då beslutet enligt anteckning därpå har lämnats in till posten, om inte något annat visas. Tjänstebrev anses ha kommit till myndighetens kännedom den dag brevet anlänt. Vid offentlig delgivning anses att delfåendet har skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades i den officiella tidningen. I besvärsskriften skall anges - det beslut i vilket ändring söks, - till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas, - de grunder på vilka ändring yrkas, - ändringssökandens namn och hemkommun samt - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks, - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt, om inte ändringssökanden har befullmäktigat honom muntligen hos Vasa förvaltningsdomstol. En advokat och ett allmänt rättsbiträde skall förete fullmakt endast om förvaltningsdomstolen bestämmer så. För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 250 euro. I lagen om domstolsavgifter (1455/2015) stadgas separat om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs. Vasa förvaltningsdomstolens besöksadress: Vasa förvaltningsdomstol, Korsholmsesplanaden 43, Vasa postadress: Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa växeln: telefax: e-post: vaasa.hao@oikeus.fi öppethållningstid: kl