Vasa Elnät Ab Karl-Gustav Kolam PB VASA

Transkript

1 BESLUT Dnr EPOELY/108/07.04/ Översättning Vasa Elnät Ab Karl-Gustav Kolam PB VASA Den projektansvarige Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i Vasa Elnät Ab:s projekt som gäller en 110 kv:s kraftledning på avsnittet Gerby- Alskat i Vasa stad och Korsholms kommun Vasa Elnät Ab, Vasa Beskrivning av projektet Eldistributionen till Replot och Köklot sker nu via en 20 kv:s ledning som är utrustad med en upptransformator på Replot. Elförbrukningen på Replot ökar i jämn takt från år till år och kopplingspunkten, som är utrustad med en 20/20 kv:s upptransformator, är överbelastad under vintermånaderna. Avståndet till Panike och Björkö är över 30 kilometer och därför har Vasa Elnät Ab problem med att hållas inom godtagbart spänningsfall. Om ett fel uppstår vid Gerby elstation eller om underhållsarbete pågår, finns det ingen möjlighet till ringmatning till norra Korsholm och Gerby, eftersom elförbrukningen är så stor. Risken för långvariga elavbrott minskar betydligt, om 110 kv:s kraftledningsprojektet Gerby Alskat kan genomföras. Kraftledningens södra ända ligger på Vasa stads område norr om förorten Gerby och ledningen börjar från Gerby elstation som finns intill Alskatvägen. Största delen av kraftledningen ligger i södra delen av Korsholms kommun och kraftledningens norra ända ligger nära Replotbron i Alskat. Kraftledningen är en helt ny sträckning och dess totala längd är cirka 8,2 kilometer. Som stolptyp används stagade träportalstolpar samt i omedelbar närhet av bosättningen fristående landskapsstolpar. Kraftledningens norra ända finns i Alskat där en ny elstation ska byggas. För en 110 kv:s kraftledning behövs en 26 meter bred ledningskorridor samt 2 x 10 m breda kantzoner där trädbeståndet ska hållas lågt. Det totala utrymmesbehovet är alltså 46 meter. Behandling av ärendet och hörande Begäran om utlåtande har kommit för behandling till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens naturskyddsgrupp och den är registrerad som MKB-ärende i samband med att miljöutredningen har skickats in. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har begärt utlåtande eller kommentarer av Vasa stad, Korsholms kommun, Österbottens förbund och Österbottens museum om projektets eventuella miljökonsekvenser, samverkan med ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde Alvar Aallon katu 8 PL 156, Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel Alvar Aallon katu 8 PB 156, Seinäjoki Korsholmsesplanaden 44 PB 262, Vasa Torikatu 40 PL 77, Kokkola Torggatan 40 PB 77, Karleby

2 2 övriga projekt i närområdet, planläggningssituationen eller andra betydande aspekter som påverkar beslutet om tillämpning av MKB-förfarande. Den svenskspråkiga översättningen av miljöutredningen och begäran om utlåtande har skickats till Korsholms kommun Mer information om projektet har begärts per telefon och e-post. Dessutom har den projektansvarige hörts vid mötet på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens verksamhets-ställe i Vasa (Kolam/Ylilauri). NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTENS AN- SVARSOMRÅDE FÖR MILJÖ OCH NATURRESURSERS AVGÖRANDE Motivering Ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning tillämpas inte i Vasa Elnät Ab:s projekt som gäller en 110 kv:s kraftledning på avsnittet Gerby-Alskat. Enligt 4 i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) tillämpas förfarandet vid miljökonsekvensbedömning på projekt som kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser. Enligt punkt 8c) i MKB-förordningens 6 tillämpas bedömningsförfarandet i fråga om mer än 15 kilometer långa kraftledningar ovan markytan för minst 220 kilovolt, vilket betyder att i detta projekt tillämpas ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte direkt på basis av projektförteckningen. I enskilda fall tillämpas bedömningsförfarandet även i ett sådant projekt eller vid en väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt, som sannolikt till egenskaper och omfattning, med beaktande av samverkan med andra projekt, orsakar sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som orsakas av de projekt som nämns i MKB-förordningen. Vid prövning av konsekvensernas betydelse i enskilda fall måste man även ta hänsyn till projektets egenskaper, lokalisering och konsekvensernas karaktär. Den regionala närings- trafik- och miljöcentralen fattar beslut om tillämpning av förfarande vid miljökonsekvensbedömning i enskilda fall. Projektets sannolika miljökonsekvenser Av projektets långvariga konsekvenser utsätts landskapet, naturen och markanvändning för de mest betydande. Markanvändning Ett utkast till Korsholms kommuns delgeneralplan för Grönvik är under arbete. I Vasa stads förslag till delgeneralplan för området har Gerby elstation anvisats till ett område för samhällsteknisk service (ET) och den föreslagna kraftledningen går i Vasa stads område genom ett jord- och skogsbruksdominerat område (M) och i ett jordbruksområde där en friluftsled (MT/V) har anvisats längs Mossavägen som går genom åkerområdet på den östra sidan av elstationen. I sitt utlåtande lyfter Österbottens förbund fram att i Österbottens landskapsplan har ett förbindelsebehov för kraftledning (110 kv) anvisats från Gerby elstation till elstationen som har anvisats söder om Replot by. Med beteckningen avisas behovet av en kraftledningsförbindelse mellan två elstationer och beteckningen bör inte tolkas som en linjedragning, såsom nu har gjorts i miljöutredningen. I fråga om elöverföringen överensstämmer kraftledningsprojektet dock med landskapsplanen. I landskapsplanen

3 3 anvisas ett behov av vägtrafikförbindelse förbi Alskatvägen i Grönvik. Österbottens förbund anser att norr om Grönvik är det lämpligt att dra kraftledningen längs omfartsvägen. I förbundets utlåtande konstateras att projektet hör samman med EPV Vindkraft Ab:s projekt för en vindkraftspark på Replot, som skulle kopplas till 110 kv:s regionnätet via elstationen i Alskat. I samband med MKB-förfarandet i vindkraftsprojektet har bara ett kraftledningsalternativ och en plats för elstationen framförts. Förbundet anser att det skulle ha varit ändamålsenligt att granska kraftledningsprojekten Replot-Alskat och Alskat-Gerby samtidigt för att få fram samverkan mellan projekten. I sitt utlåtande yrkar kommunstyrelsen i Korsholm på att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning tillämpas i detta projekt med beaktande av att detta projekt bildar en helhet med EPV Vindkraft Ab:s planerade projekt om en 20 km lång kraftledning på Replot, projektets påverkan på markanvändningen i området och pågående diskussioner om planering av vindkraftsparker i områden, som den framtida kraftledningen skulle betjäna. Korsholms kommun anser att helheten av planerade ledningsprojekt i området bör tydliggöras för att få genomskinlighet och delkatighet i beslutsprocessen. I sitt utlåtande framför kommunstyrelsen i Korsholm också ett yrkande på att kraftledningen byggs som jordkabel i stället för luftledning på de känsligaste ställena (Jungsundsvägen och Södersidsvägen). Konsekvenserna för landskapet och kulturmiljön Projektets konsekvenser för landskapet är störst längs Jungsundsvägen och vid Grönviks glasbruk som är en betydande kulturmiljö av riksintresse. Grönviks glasbruk har skyddats med stöd av byggnadsskyddslagen (60/1985) genom beslut som har fastställts av miljöministeriet. Utöver huvudbyggnaden gäller skyddet dessutom parken och trädgården. I Österbottens landskapsplan har Grönvik inklusive parken och trädgården betecknats som ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i ett sådant område ska bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering ska landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. I miljöutredningen konstateras att kraftledningen kommer att placeras i det kulturhistoriskt värdefulla området Grönvik glasbruk, men i utredningen behandlas inte kraftledningens egentliga konsekvenser för kulturmiljön vid Grönvik glasbruk. Enligt Österbottens förbunds utlåtande är projektets landskapskonsekvenser störst vid Grönviks kulturlandskapsområde, där förbundet anser att man ännu bör undersöka alternativa kraftledningssträckningar. Museiverket har överfört utlåtandet till Österbottens museum, som i sitt utlåtande konstaterar att miljöutredningen är tillräcklig och museet ser inget behov av MKB-förfarande med avsikt på den bebyggda miljön och den arkeologiska kulturmiljön. I samband med MKB-förhandlingen som fördes om projektet preciserade den projektansvarige ledningssträckningen vid Grönvik så att den planerade kraftledningen kommer att gå öster om den framförda sträckningen i miljöutredningen. Detta innebär att landskapskonsekvenserna minskar vid Grönvik glasbruk, men ökar landskapsolägenheterna för vissa invånare som bor längs Jungsundsvägen. I miljöutredningen konstateras att landskapskonsekvensernas intensitet kan minskas genom att planera stolpplatserna och genom att använda fristående landskapsstolpar. Allteftersom kraftled-

4 4 ningsrutten preciseras bör olika åtgärder för att lindra landskapsolägenheterna tas i bruk i mån av möjlighet. Konsekvenser för naturen De flesta kraftledningarna förläggs till barrträdsdominerade ekonomiskogar av olika utvecklingsklass och till utdikade myrar. I den fortsatta planeringen av projektet bör man trygga att Bladträsket som omvandlats till en naturligt öppen myr lämnas orörd. Även den frodiga lunden inklusive det murkna trädbeståndet på den södra sidan av Pantsarholmen bör tryggas. Strandängen/maden på den norra stranden av Pantsarholmen är också en sådan naturtyp som inte får äventyras. I miljöutredningen konstateras att det rekommenderas att man bygger ledningen med så lätt utrustning som möjligt i syfte att minska de skadliga konsekvenserna. Även planering av passager i terrängen minskar skadorna på växtligheten. Man bör undvika att hugga ner träd i onödan och endast ta bort de träd som måste bort för att projektet ska kunna genomföras. De föreslagna åtgärderna för att minska konsekvenserna för naturen kan anses vara behöriga. Enligt miljöutredningen utfördes fältbesöken i planeringsområdet i maj-september Enligt sökanden har fältarbetet utförts under rätt tidpunkt. Kraftledningarnas placering har delvis förändrats under den pågående planeringsprocessen, varför områdets flygekorrar kartläggs skilt under våren Potentiella habitat för flygekorre finns i skogsområdet söder om Södersidsvägen och i den norra kanten av åkern nordost om Gerby elstation. Österbottens förbund anser att man vid Pantsarholmen ännu bör undersöka alternativa ledningssträckningar på grund av flygekorrsområdena. Flygekorrsutredningarna under våren 2011 kan avsevärt påverka den fortsatta planeringen av elledningen och möjligheterna att bygga den. Konsekvenserna för grundvattnen Längs den planerade kraftledningsrutten finns inga klassificerade grundvattenområden. Det närmaste grundvattenområdet ligger mer än 5 km öster om kraftledningssträckningen. I samband med översiktsplaneringen av projektet bör man också reda ut de närmaste brunnarna på 500 meters avstånd från kraftledningssträckningen. Konsekvenserna för bebyggelsen och jord- och skogsbruket När kraftledningen byggs uppstår buller av trädfällning och maskinerna som behövs för byggarbetet. Känsliga platser i terrängen utsätts för olägenheter av att maskinerna och anordningarna transporteras och ledningarna installeras. Ledningskorridoren kan inte användas för skogsbruk. De flesta kraftledningarna förläggs till ett glesbygdsområde där bebyggelsen är obetydlig. Telefon-, vatten- och avloppsledningarna samt vägsträckningarna utreds i samband med översiktsplaneringen och beaktas bl.a. när stolpplatserna fastställs. Korsholms kommuns miljösektion framför i sitt utlåtande att verksamheten som påverkar livsmiljöerna måste planeras och ordnas så att befolkningens och individens hälsa upprätthålls. Därför måste man sträva efter att kraftledningen placeras så långt

5 5 Sammandrag Tillämpade lagrum Sökande av ändring från bebyggelsen som möjligt. Elfältets kraft under 110 kv:s ledningar är i genomsnitt mindre än 1 kv/m och magnetfältets kraft är ca 5 µt (mikrotesla) mitt i ledningsområdet. I ledningsområdet överskrider kraften inte rekommendationerna i social- och hälsovårdsministeriets förordning. Jordbruket på åkern på Degermossen kan fortsätta som förut förutom på de nya stolpplatserna. Konsekvenserna under pågående byggnad av kraftledningen riktas främst till jord- och skogsbruket, bebyggelsen, floran och faunan. På basis av flygekorrsutredningen som görs under våren 2011 kommer man att bedöma huruvida ändringar måste göras i projektplanen. Landskapet, naturen och markanvändningen utsätts för de mest betydande långvariga konsekvenserna av den planerade kraftledningen. Ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning bör inte tillämpas i Vasa Elnät Ab:s projekt för en 110 kv:s kraftledning på avsnittet Gerby-Alskat, eftersom projektet sannolikt inte orsakar sådana betydande skadliga miljökonsekvenser, som till omfattningen kan jämföras med konsekvenserna i projekt som avses i 4 1 momentet i MKB-lagen. Enligt MKB-lagen bör dock den projektansvarige känna till projektets miljökonsekvenser, trots att ett MKB-förfarande enligt speciallagen inte är nödvändigt. Projektet ansluter sig till EPV Vindkraft Ab:s projekt för en vindkraftspark i Korsholm och den tillhörande planen för elöverföring. I bedömningsprogrammet för vindkraftsparken i Korsholm konstateras att elöverföringen från elstationerna till Gerby elstation sker i en 110 kv:s luftedning. Vid Replot bron placeras elkablarna i brokonstruktionerna. Projektet fordrar ändringar av elnätet i ett område som är större än det som behövs för kraftledningen till Gerby elstation. Senare görs separata utredningar om de nödvändiga förnyelserna av kraftledningsnätet. Bedömningsbeskrivningen för vindkraftsparken i Korsholm läggs fram till påseende under våren Enligt Korsholms kommuns utlåtande förs även som bäst förhandlingar om planeringen av andra vindkraftsparker i området, vilka även den framtida kraftledningen betjänar. I den fortsatta planeringen och miljökonsekvensbedömningen av dessa projekt bör miljöutredningarna som har gjorts och som kommer att göras under år 2011 i samband med kraftledningen Gerby-Alskat beaktas i syfte att få fram eventuell samverkan. Lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) 4, 6 och 19 Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) 4, 6 och 7 Den projektansvarige får söka ändring i detta beslut genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften ska skickas till Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått meddelande om beslutet. Besvärsanvisningen medföljer beslutet.

6 6 I övrigt får ändring i detta beslut inte sökas särskilt genom besvär. De som avses i 17 2 mom. får likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. (YVA- lagens 19 3 moment). Miljörådet PERTTI SEVOLA Pertti Sevola Överinspektör MARTTA YLILAURI Martta Ylilauri Avgift Ingen avgift uppbärs för beslutet Meddelande om beslutet Beslutet Vasa Elnät Ab, mot mottagningsbevis Kopia av beslutet Vasa stad Korsholms kommun Österbottens förbund Österbottens museum Museiverket, verksamhetsstället i Vasa Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Finlands miljöcentral EPV Vindkraft Ab Beslutet är framlagt till påseende Kungörelsen och beslutet är framlagt till påseende under 14 dagars tid på anslagstavlorna i Vasa stad och Korsholms kommun och elektroniskt på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens ansvarsområde för miljö och naturresursers webbsidor > MKB-beslut > Energioch materialöverföring samt lagring. BILAGA Besvärsanvisning

7 7 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring i beslutet genom skriftligt besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besväret, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt

8 8 - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl Vasa förvaltningsdomstols besöksadress: postadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa PB 204, Vasa telefon: fax: e-postadress: vaasa.hao@om.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 89 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) stadgas skilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.