Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Transkript

1 Beslut EPOELY/1964/ Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Wolffskavägen 35 PB VASA Referens: Begäran om utlåtande om behovet av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning; LSSAVI/3240/04.08/2014 Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Projekt: Oy P-Log Korsnäs Ab:s pälsproduktionsprojekt, Korsnäs Begäran om prövning av MKB-förfarande Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har i sitt brev som anlänt begärt att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTMcentralen) i egenskap av kontaktmyndighet fattar ett beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i Oy P-Log Korsnäs Ab:s pälsproduktionsprojekt i Korsnäs, lag 468/1994 (MKB-lagen). Ansökan om miljötillstånd var bifogad. När projektet var större än nu förutsattes att ett MKB-förfarande tillämpas i projektet enligt beslutet som gavs Beskrivning av projektet i miljötillståndsansökan Oy P-Log Korsnäs Ab planerar att öka antalet avelshonor av mink från nuvarande ca 1950 till 7295 avelshonor av mink på fastigheterna RNr Rofhök 1:6, Farm 1:34 och Enlund 1:35 ( , och ) i Korsnäs by i Korsnäs kommun. Farmområdets areal kommer att bli ca 3,6 ha inklusive serviceområdet och vägarna. Skugghusen kommer att uppgå till 2973 meter. De befintliga skugghusen 1 10 har ingen vattentät botten, men ett grusfilter är under planering som metod för behandling av avloppsvattnet från skugghusen. För de nya skugghusen planeras fast botten och avrinningsvattnet leds ut i slutna brunnar. Tvättvattnet från foderköket leds ut i en sluten behållare. På farmområdet finns omkretsdiken, täckdikning och öppna diken. Halm används som strö och gödsellagret är eget. Enligt planerna förs gödseln (ca 1200 m 3 per år) till en komposteringsanläggning och efter detta används den som gödselmedel på åkrarna. Farmområdets mark består av siltmorän och verksamheten är inte förlagd till ett grundvattenområde. Området kommer att förses med stängsel. Tung trafik i form av fodertransporter kommer att förekomma dagligen året runt och ytterligare transporteras ca 1200 m 3 gödsel varje år. Den lätta trafiken består av per- ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde Alvar Aallon katu 8 PL 156, Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel Alvar Aallon katu 8 PB 156, Seinäjoki Korsholmsesplanaden 44 PB 262, Vasa Torikatu 40 PL 77, Kokkola Torggatan 40 PB 77, Karleby

2 2/8 son- och paketbilar 4 6 gånger per dag året runt med betoning på februari juni och november. Hörande NTM-centralen i Södra Österbotten gav den projektansvarige, Korsnäs kommun och Västkustens miljöenhet tillfälle att bli hörda. NTM-centralen i Södra Österbottens naturskydds- och vattentjänstgrupp, miljöskyddsenhet och markanvändningsgrupp erbjöds möjlighet att ge kommentar. Korsnäs församling hade möjlighet att ta ställning till ärendet beträffande begravningsplatsen. Den projektansvarige konstaterade att han inte har något att tillföra eller säga om projektet. Den projektansvarige vill bara få klarhet i att han kan påbörja utvidgningen av farmen. NTM-centralens naturskyddsgrupp konstaterade på basis av de dataregister som är i bruk att det inte finns några sådana naturskyddsvärden som skulle kunna påverkas skadligt av projektet. NTM-centralens markanvändningsgrupp yttrade i sitt utlåtande att det planeras en vindkraftspark ganska nära pälsfarmsfastigheten österut. Ursprungligen bestod parken av två skilda parker, Norra och Södra Poikel. Områdena förenas till en park med 9 vindkraftverk. Bullret kan sträcka sig till pälsfarmsområdet. NTM-centralens miljöskyddsenhet hade inget att yttra. Avgörande Motiveringar NTM-centralen i Södra Österbotten beslutar att ett bedömningsförfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 468/1994 inte behöver tilllämpas i Oy P-Log Korsnäs Ab:s pälsproduktionsprojekt i Korsnäs. Enligt 4 i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) tillämpas ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i projekt och ändringar av projekt, vilka kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser. Enligt 4 2 momentet i MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i den aktuella lagen. Enligt 6 i MKB-lagen fattar NTM-centralen ett beslut om tillämpning av bedömningsförfarandet på projekt som avses i 4 2 momentet med beaktande av projektets egenskaper, läge och konsekvenser. I underpunkt 1 a) djurhållning i projektförteckningen i 6 i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006, ändring 359/2011) är pälsdjur inte nämnda. Projektets egenskaper: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall fästas särskild upp-

3 3/8 märksamhet vid projektets omfattning, samverkan med andra projekt, utnyttjande av naturresurser, alstrande av avfall, föroreningar och andra störningar samt risken för olyckor. I projektförteckningen i 6 i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006, ändring 359/2011) nämns att svin på basis av djurenhetskoefficienten motsvarar djurenheter. Enligt miljöministeriets brev om miljötillstånd för husdjursstall (YM4/401/2002) är djurenhetskoefficienten, som baserar sig på fosformängden i gödsel, 0,4 för avelshonor av mink. Det planerade djurenhetstalet motsvarar således 2918 djurenheter och ökningen 2138 djurenheter (tabell 1). Efter utvidgningen skulle det sammanlagda djurenhetstalet ligga förhållandevis nära djurenhetstalet för svin i MKB-förordningens projektförteckning och ökningen skulle motsvara drygt två tredjedelar av detta. Vid jämförelse av gödselmängderna och närsaltsmängderna som produceras per år, ligger gödselmängderna efter utvidgningen under minimigränsen för torrgödselmängderna som produceras av 3000 svin. Kvävemängderna som pälsdjur producerar är rejält mindre än kvävebelastningen av svin. I fråga om fosfor ligger fosformängderna efter utvidgningen en aning under mängderna som svin producerar. Enbart utvidgningens andel kommer att vara avsevärt mindre än gödsel-, kväve- och fosformängderna som produceras av 3000 svin. Om mängden fosfor räknas på basis av närsaltsmängderna i torrgödsel av mink enligt bilaga 6 i Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, motsvarar utvidgningen kg fosfor per år, vilket betyder att fosformängden från utvidgningen klart skulle överskrida fosformängden som produceras av 3000 svin. Tabell 1. Avelshonor av mink förvandlade till djurenheter, gödselmängden som uppstår samt närsaltsmängden som djurmängderna producerar i torrgödsel per år. Avelshonor Djurenheter Gödselmängd m 3 N kg/a P kg/a av mink Nu ) 488 2) ) ) Utvidgning ) ) ) ) Totalt ) ) ) ) 3000 svin ) ) ) 1) Koefficient 0,4: YM4/401/2002 2) Utrymmesbehovet för gödsellagret är 0,25 m 3 per avelshona av mink per år: Miljöskyddsanvisning för pälsfarmning, arbetsgruppens förslag /YM0613:00/24/02/1999 3) Miljöskyddsanvisning för husdjurshållning, Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, tabell 5 och bilaga 6 4) YM4/401/2002 I närområdet ligger dessutom på basis av kartgranskningen andra farmer och djurstall som närmast på mindre än en halv kilometers avstånd, med vilka samverkan kan vara möjlig. Jämfört med det planerade ursprungliga djurantalet skulle den avsevärda utvidgningen uppenbarligen rikta sig bortåt från närmaste pälsfarm. Minkkroppar, djurfett och pälsningsspån utan fett sköts enligt miljötillståndsansökan i pälsningscentralen, självdöda djur förs till Honkajoki Oy och plast, spillolja, lysrör och

4 4/8 batterier förs till ekopunkten i Edsvik. Träavfallet används för eget bruk. Tvättvattnet avleds i en sluten behållare. Vattenbehandlingen på pälsfarmen ska enligt planerna skötas med grusfilter, täta underlag och slutna behållare. Urinen sugs upp i torrströ (halm) och enligt uppskattning uppstår ca 1200 m 3 gödsel per år. Gödsellagret skulle vara eget och gödseln sprids ut på åker som gödselmedel. Farmområdet ligger inte i ett grundvattenområde, men på ca en halv kilometers avstånd finns ett grundvattenområde. På basis av miljötillståndsansökan ger pälsfarmen upphov till tung trafik och ökar mängden lättrafik en aning året runt. Om plasten, som enligt förslag ska användas som vattentät botten under skugghusen, går sönder kan det medföra en betydande miljörisk. Dessutom kan det uppstå punktutsläpp på grund av läckage från gödsellagret. Projektets läge: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) ska vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall granskas projektets lokalisering, såsom nuvarande markanvändning och naturens känslighet, med särskild uppmärksamhet på bl.a. våtmarker, naturskyddsområden och landskapsvårdsområden samt områden som är klassificerade eller skyddade med stöd av lag. På basis av miljöförvaltningens karttjänst ligger projektområdet inte i ett general- eller detaljplanerat område. Inte heller i Österbottens landskapsplan finns det några särskilda områdesreservationer för området. Minimiavståndet som enligt miljöskyddsanvisningen för pälsfarmning (arbetsgruppens förslag /YM0613:00/ 24/02/1999) rekommenderas för avståndet från en stor pälsfarm till en bostad är över 400 meter och till ett rekreationsområde mer än meter. Bostadshuset som ligger närmast skugghusen skulle uppenbart ligga på ca 600 meters avstånd. Korsnäs församlings begravningsplats skulle uppenbarligen ligga på ca 200 meters avstånd från de närmaste skugghusen. På den norra sidan av skugghusen skulle det bli en trädbeklädd skyddszon på mindre än 50 meter enligt kartberäkningen. Begravningsplatser besöks utöver vid begravningar även när man ihågkommer de som avlidit och avståndet till begravningsplatsen ter sig litet jämfört med avståndsrekommendationen från pälsfarmer till rekreationsområden. Avståndet från skugghusen till tätortsområdet skulle vara ca 600 meter. Tätortsområdena ligger som närmast nordost om det planerade farmutvidgningsområdet. I Finland dominerar sydvästvindarna (vindriktningssektor söder väster), vilket betyder att huvudvindriktningen från farmen är i riktning mot tätortsområdena. Luktolägenheterna kan dock minskas t.ex. med strö och genom att bevara självdöda djur och kroppar på behörigt sätt. Den säsongsbetonade lukten från åkerspridningen av komposterad gödsel riktas till de områden där spridningsområdena ligger. På den östra sidan av den planerade farmutvidgningen går en väg, till vilken det enligt kartberäkningen är 33 meter från närmaste skugghus. I handlingarna nämns inga eventuella natur- eller kulturmiljöobjekt. Enligt miljöförvaltningens karttjänst ligger de närmaste skydds- och Naturaområdena (Degermossen) på mer än tre kilometers avstånd och det närmaste grundvattenområdet (Boviksanden) ligger på ca en halv kilometers avstånd. På basis av kartgranskningen rinner områdets ytvatten inte mot grundvattenområdet. I framtiden bör avledandet av dagoch dräneringsvattnet på farmområdet planeras så att vattnet inte rinner mot det klassificerade grundvattenområdet, varvid farmområdet inte påverkar vattenkvaliteten i det klassificerade grundvattenområdet.

5 5/8 På drygt två kilometers avstånd från pälsfarmen planeras en vindkraftspark. Konsekvensernas karaktär: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet i enskilda fall skall tillämpas i synnerhet granskas konsekvensernas karaktär, såsom verkningsområdets omfattning med beaktande av storleken på den befolkning som berörs av konsekvenserna, konsekvensernas omfattning och komplexitet, hur sannolika konsekvenserna är, konsekvensernas varaktighet, upprepning och återhämtningsförmåga. Miljöbelastningen som pälsfarmningen orsakar består av närsaltsutsläpp från gödsel och urin, vars miljökonsekvenser hör samman med eutrofiering (kväve- och fosforutsläpp), försurning (bl.a. ammoniak) samt luften i egenskap av växthusgasutsläpp (bl.a. metanutsläpp). I pälsproduktionen uppstår dessutom lukt, avloppsvatten och avfall, trafikbuller samt miljökonsekvenser i anknytning till natur, landskap och bekämpningsmedel. Belastningen kan vara lokalt betydande och den är större i uppfödning i skugghus än i hallar. Belastningen pågår under hela pälsfarmens livscykel och eventuellt längre om man inte i åkerspridningen ser till att närsalter som tillförs i gödseln används i åkerodlingen och att närsaltsmängderna i marken inte ökar. Pälsfarmerna kan också få problem med bl.a. måsar och flugor. I samband med att pälsfarmen byggs utsätts marken och naturen för miljökonsekvenser som en följd av jordschaktningsarbeten och byggande. I Oy P-Log Korsnäs Ab:s projekt uppstår utöver av gödsel, avloppsvatten och avfall dessutom miljöolägenheter bl.a. för bebyggelsen och rekreationsanvändningen på grund av lukten. Ammoniakutsläppen i luften kan påverka tillväxten i de närliggande skogarna såsom även trädens skick. I fråga om trafiken kan miljöolägenheter anses uppstå främst av buller från foder- och gödseltransporterna. Belastningen blir större av djuruppfödning i skugghus i stället för hallar. Hur gödselspridningen riktas regionalt samt de övergödande och försurande konsekvenserna i grund- och ytvattnen kan i detta skede inte noggrannare bedömas. Miljökonsekvenserna kan dock förebyggas med vattentäta underlag som enligt miljötillståndsansökan byggs under de nya skugghusen, genom att lagra gödseln, avloppsvattnet, fodret och kropparna i vattentäta lager och föra avfallet till behörig avfallsbehandling. För att lindra miljökonsekvenserna rekommenderas torv som torrströ i stället för halm på grund av att torv har bättre uppsugningsförmåga (jfr Miljöskyddsanvisningar för pälsfarmning, arbetsgruppens förslag /YM0613:00/24/02/1999). För att undvika måsproblem bör nät placeras under burarna för att hindra att måsarna kan ta sig in och att det uppstår måskolonier i närområdet. Marken och naturen utsätts för konsekvenser i samband med att utvidgningen byggs. På förhand uppskattat orsakar projektet på basis av projektets omfattning, utredningarna och informationen i samband med hörandet inte sådana betydande skadliga miljökonsekvenser, som måste utredas i ett förfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Skyldighet att vara konsekvensmedveten Trots att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte föutsätts i projektet, gäller för de projektansvariga en skyldighet att vara konsekvensmedveten. Den som ansvarar för något annat projekt än ett sådant som avses i 4 skall, utöver vad som särskilt

6 6/8 stadgas, vara tillräckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den omfattning som rimligen kan förutsättas (5 i MKB-lagen). Tillämpade rättsnormer Lag förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006, 1584/2009) 4, 6, 17, 19 och 25 samt statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) och ändringen av förordningen (359/2011) 4, 6, 7 och 8. Sökande av ändring Kungörelse Den projektansvarige får söka ändring i detta beslut genom besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisningen medföljer beslutet. Besvärsskriften ska tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått beslutet till kännedom. I övrigt får ändrig i detta beslut inte sökas genom besvär. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Beslutet är framlagt till påseende på Korsnäs kommuns officiella anslagstavla (Strandvägen 4323, Korsnäs) under 14 dagars tid och elektroniskt på NTMcentralen i Södra Österbottens webbsida på adress > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonsekvensbedömning > MKB-beslut. Välj i menyn Regional information > Södra Österbottens NTM-central. Miljöskyddschef Päivi Kentala Överinspektör Päivi Saari Sändlista Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland med mottagningsbevis Oy P-Log Korsnäs Ab med mottagningsbevis Korsnäs/kungörs på den officiella anslagstavlan (kopia) Bilaga: Bilaga 1 Karta av projektplanen Bilaga 2 Besvärsanvisning

7 Bilaga 1 Karta av projektplanen (källa: P-Log Korsnäs Ab:s miljötillståndsansökan, Oy Marinex Ab)) 7/8

8 8/8 Bilaga 2 Besvärsanvisning BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring i beslutet genom skriftligt besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvärsskriften, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl Vasa förvaltningsdomstols postadress: PB 204, Vasa besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa telefon: fax: e-postadress: vaasa.hao@oikeus.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 97 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer stadgas skilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.