Begäran om prövning av behovet för MKB-förfarande, 110 kv:s anslutande kraftledning för Pjelax vindkraftspark

Transkript

1 Beslut Dnr EPOELY/564/ VindIn Ab Oy Mannerheimvägen 16 A Helsingfors Referens: Begäran om prövning av behovet för MKB-förfarande, 110 kv:s anslutande kraftledning för Pjelax vindkraftspark Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Projekt: Alternativen för en 110 kv:s anslutande kraftledning för Pjelax vindkraftspark Begäran om prövning av MKB-förfarande: VindIn Ab har begärt ett beslut om behovet av att tillämpa lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning på alternativen för en 110 kv:s anslutande kraftledning för Pjelax vindkraftspark. Det egentliga MKB-förfarandet för Pjelax vindkraftspark pågår som bäst. NTM-centralen har gett utlåtande i ärendet, i vilket nämns följande: I miljökonsekvensbedömningen bör miljökonsekvenserna bedömas för hela projekthelheten. Elledningarna är en väsentlig del av vindkraftsparken och miljökonsekvensbedömningen, vilket betyder att de anslutande kraftledningarna bör vara en del av miljökonsekvensbedömningen. Eftersom den projektansvarige senare har meddelat att det behövs ett beslut om behovet av MKB-förfarande för att avgöra elledningsfrågan, har ärendet tagits upp till ny behandling på NTM-centralen. Beskrivning av projektet Behovet av att bygga en ny kraftledningsförbindelse grundar sig på projektet med en vindkraftspark i Pjelax i Närpes stad. VindIn Oy/Ab planerar att bygga vindkraftverk på ca sju kilometers avstånd från Närpes centrum mot nordost. De närmaste elstationerna, som förmår ta emot elektriciteten som vindkraftsparken producerar, ligger i Pjelax och i den norra delen av Kristinestad. För att bygga en elledning med en nominell effekt på minst 110 kv måste tillstånd av Energimarknadsverket ansökas. I miljörapporten, som har gjorts upp för detta tillståndsförfarande, beskrivs bl.a. terrängens allmänna drag, markanvändningen, samhällsstrukturen och andra faktorer som kan påverka det slutliga fastställandet av ledningsruttens placering. I planeringsområdet har också utretts eventuella förekomster av värdefulla arter, naturskydds- och Natura 2000-områden samt eventuella andra skyddsobjekt. ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS Vaihde Alvar Aallon katu 8 PL 156, Seinäjoki NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN Växel Alvar Aallon katu 8 PB 156, Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, Vaasa Korsholmsesplanaden 44 PB 262, Vasa Torikatu 40 PL 77, Kokkola Torggatan 40 PB 77, Karleby

2 2/6 Alternativ som granskas Två alternativ granskas för överföring av elektriciteten som produceras med vindkraft. Enligt projektaktören är de föreslagna jordkabelrutterna preliminära/riktgivande. Rutten för 110 kv:s jordkabeln preciseras enligt alternativet som väljs i samband med den fortsatta planeringen. I alternativ 1 genomförs elöverföringen så att i omedelbar närhet av Metsä Boards 110 kv:s kraftledning på den västra sidan av elstationen i Pjelax byggs en ny elstation för koppling till 110 kv:s ledningen. Från den interna elstationen i Pjelax vindkraftspark förenas vindkraftsparken med en 110 kilovolts (kv) jordkabel till den nya elstationen. Jordkabeln och elstationen kommer att ligga i Närpes kommuns område. Ruttens totala längd kommer att bli ca sju kilometer, av vilket tre kilometer går utanför projektområdet. I alternativ 1 byggs en ny elstation i omedelbar närhet av Metsä Boards 110 kv:s kraftledning. Behovet av utrymme för elstationen är ca 1 ha. Elstationens placering preciseras allteftersom den fortsatta planeringen framskrider. I alternativ 2 kopplas vindkraftsparken med en jordkabel till elstationen som byggs i Kristinestad, på ca 6 km:s avstånd från vindkraftsparken mot syd sydväst. Kraftledningen ligger i Närpes stads och Kristinestads stads områden. Ruttens totala längd är ca 12 km, av vilket ca 7,5 km går utanför projektområdet (bild). I alternativ 2 kopplas vindkraftsparken till elstationen som byggs i Kristinestad. Den yttre diametern för en ledare i jordkabeln är ca 10 cm. En jordkabelförbindelse omfattar tre enskilda delledare, två kopparledare för jordningen samt en optisk fiberkabel för dataöverföringens behov. 110 kv:s jordkabeln läggs ner på lite mer än en meters djup. Kabeln omges med sand för att den inte ska skavas av stenar som en följd av tjäle eller belastning ovan ifrån. I samband med byggandet röjs en minst fyra meter bred ledningsgata för grävning och nedsänkning av och övertäckning av kabeln. I fortsättningen kommer trädbeståndet att tas bort ovanpå kabeln för att minska påverkan av rötterna och för att säkerställa snabbare reparationstid (rum att röra sig med utrustning) i samband med eventuella fel. Bredvid kabelschaktet behövs dessutom åtminstone ställvis en ca 5 7 meter bred trädfri remsa, en s.k. arbetsväg för lagring av gräv- och utfyllnadsmassor, betonglock (vid installation nära vägen) och för transport och installation av själva kablarna. Trädbeståndet i detta område tillåts återställa sig i ursprungligt skick efter byggandet. Elstationens utrymmesbehov är ca 60 m x 30 m. Anslutningspunkten ligger på samma fastighet som elstationen som är under byggnad. I fastighetens södra del, bredvid den nuvarande elstationen kommer man att bygga en elstation inklusive behövlig tilläggsutrustning. De planerade jordkabelrutterna ligger huvudsakligen i skogsområden. Enligt projektaktören tar Corine-datan, som används som bakgrundsinformation, inte i beaktande vägområden, som längs kabelrutten i alternativ 1 upptar ca 1,2 ha och i alternativ 2 ca 1,4 ha. Beroende på vilket alternativ som väljs måste skogen längs jordkabelrut-

3 3/6 ten avverkas på ett ca 4 8 ha stort område. Av detta kan det tillåtas att ungefär hälften beskogas efter att kabeln har installerats. Projektets direkta konsekvenser uppkommer av kabelinstallationen och förändringarna i ledningsöppningen, vilket i skogsområden betyder att omgivningen blir öppen. I området av de planerade kabelrutterna eller i deras omedelbara närhet finns inga klassificerade grundvattenområden. Installationen av jordkabeln orsakar lindrig förlust av häckningsmiljö (max. 4 8 ha) för fågelbeståndet i skogsmiljön. Under byggtiden uppstår dessutom buller. Buller uppkommer i synnerhet i de områden där berg måste sprängas. Bullret jagar tillfälligt bort fåglarna under tiden som byggandet pågår. Bild 1. Pjelax vindkraftsparks läge och preliminära kraftledningsrutter.

4 4/6 NTM-centralen i Södra Österbottens beslut NTM-centralen i Södra Österbotten beslutar att ett bedömningsförfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 468/1994 inte tillämpas på alternativen för 110 kv:s kraftledningarna för anslutning av Pjelax vindkraftspark. Motiveringar Projektet omfattar två skilda alternativ för anslutning av Pjelax vindkraftspark till riksnätet. Den totala längden på ruttalternativ 1 är ca sju kilometer, av vilket ca tre kilometer går utanför projektområdet (Pjelax vindkraftspark). Den totala längden för ruttalternativ 2 är ca 12 km, av vilket ca 7,5 km går utanför projektområdet. Enligt MKB-förordningen (713/2006, ändring 359/2011) är projekt, på vilka bedömningsförfarandet tillämpas med stöd av 4 1 mom. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen enligt projektförteckningen i 6 i förordningen punkt 8) överföring och lagring av energi och substanser och enligt punkt c) mer än 15 kilometer långa kraftledningar ovan markytan för minst 220 kilovolt. Enligt 4 2 momentet i MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 mom. Enligt 6 i MKB-lagen fattar NTM-centralen beslut om tillämpningen av bedömningsförfarandet på projekt som avses i 4 2 mom. NTM-centralen har prövat konsekvensernas betydelse genom att granska projektet i ljuset av prövningsgrunderna i 7 i MKB-förordningen (359/2011), vilka är projektets egenskaper, läge och konsekvensernas natur. Det är frågan om en 110 kv:s förbindelse och den fordrar således inte direkt ett skilt MKB-förfarande (gränsen 220 kv). Dessutom är de inte ledningar ovanför markytan och projektalternativen överskrider inte 15 km som nämns i förordningen. Enligt planerna byggs projektet i sin helhet som jordkablar, vilket ger upphov till mycket färre bestående miljökonsekvenser jämfört med motsvarande luftledningsalternativ. Den egentliga ledningsgatan blir mycket smalare och det finns inga stolpar eller ledningar som splittrar landskapet. Enligt utredningen finns inga flygekorrsrevir längs den egentliga ledningsrutten. Däremot finns det områden där det förekommer sotnätfjäril längs den planerade ledningsrutten. Längs ledningsrutten lämnar det kvar en smal, öppen linje som eventuellt skapar lämpliga biotoper för sotnätfjärilen. Detta kan t.o.m. i viss mån ha positiv inverkan på förekomsten av arten i området. Rutten kommer också ganska långt att gå längs vägar och redan färdigt avverkade gränslinjer. Därför uppskattas de inte ha så betydande konsekvenser att de skulle fordra ett separat förfarande vid miljökonsekvensbedömning. Oberoende av att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte har förutsatts i projektet, är de projektansvariga skyldiga att vara konsekvensmedvetna:

5 5/6 Tillämpade rättsnormer Den som ansvarar för något annat projekt än ett sådant som avses i 4 skall, utöver vad som särskilt stadgas, vara tillräckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den omfattning som rimligen kan förutsättas (MKB-lagens 25 ). Lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändring av den (458/2006, 1584/2009) 4, 6, 17, 19 och 25 samt statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) och ändringen av den (359/2011) 4, 6, 7 och 8. Sökande av ändring Kungörelse Den projektansvariga kan ansöka om ändring av detta beslut genom att besvära sig till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisningen finns som bilaga. Besvärsinlagan bör finnas Vasa förvaltningsdomstol tillhanda inom 30 dagar från att den projektansvarige fått beslutet till kännedom. Ändring i detta beslut får inte i övrigt sökas genom besvär. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Beslutet är framlagt på Närpes stads officiella anslagstavla (Kyrkvägen 2, Närpes) samt på Kristinestads stads officiella anslagstavla (Staketgatan 1 3, Kristinestad) under 14 dagars tid och elektroniskt på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens webbplats på adress > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonsekvensbedömning > MKB-beslut. Välj Regional information, välj NTM-central > Södra Österbottens NTM-central. Miljöskyddschef Päivi Kentala Överinspektör Esa Ojutkangas Sändlista WindIn Oy Ab Närpes stad Kristinestads stad Bilaga Besvärsanvisning

6 6/6 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring i beslutet genom skriftligt besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvärsskriften, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl Vasa förvaltningsdomstols postadress: PB 204, Vasa besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa telefon: fax: e-postadress: vaasa.hao@oikeus.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 97 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer stadgas skilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.